Rysshamnen
2 FÖRORD Syftet med planläggningsöversikten är att ge en helhetsbild av planprojekt som inom den närmaste tiden godkänts, anhängiggjorts eller är på kommande i Kyrkslätt. Vid varje anhängig plan meddelas vem som är ansvarig planläggare som ger ytterligare information. Information om planprojekten 2010-2014 fås även i planläggningsprogrammet som publicerats på planläggningens webbplats (www. kyrkslatt.fi/service/planer, tomter och mätning/planläggning). På webbplatsen kan man följa med hur planprojekten framskrider och få uppgifter om kommunens övriga planeringsprojekt. Helsingforsregionen och Kyrkslätt som en del av den växer och utvecklas kraftigt. De senaste åren har kommunen vuxit i medeltal 2,5 %, vilket har betytt ett befolkningstillskott på 800 900 invånare per år. År 2009 utjämnades tillväxten till ca. 1,45 % p.ga. den rådande ekonomiska situationen. I enlighet med statistikcentralens uppskattning fanns det ca. 36 500 Kyrkslättsbor i början av 2010. Att kontrollera befolkningsökningen samt att förnuftigt producera det serviceutbud som krävs är för kommunen är en utmaning, som kan påverkas genom en långsiktig planering av markanvändningen som t.ex. uppgörande av delgeneralplaner i vilka servicebehovet kan tas i beaktande helhetsmässigt och genom en effektivering av kommunens markanskaffning samt planläggning av egna marker. Planreserven för bostadsbyggande är fortfarande god. I gällande detaljplaner finns byggrätt för över 5000 nya invånare, vilket då glesbyggandet beaktas täcker behovet för ca. sju år. Förenhetligandet av samhällsstrukturen, fungerande kollektivtrafik samt de mål lagstiftningen ställer för att stävja klimatföreändringen leder till att en betydande del av befolkningstillväxten placerar sig i närheten av spårtrafiken: i kommuncentrum speciellt affärsområdet samt på områden nära Tolls, Jorvas och Masaby stationer. Även Västbanan som planeras via Veikkola skulle föra med sig spårförbindelse till norra Kyrkslätt.
3 ÅREN 2009 2010 I KORTHET Delgeneralplanen för kommuncentrum etapp 1, godkändes i början av år 2009. Planen har inte vunnit laga kraft p.g.a. anfört besvär. Även detaljplanen för Herrgårdsstranden Sundet III samt stranddetaljplanen för Kyrkogårdsön väntar på behandling av anförda besvär. År 2010 kompletteras kommuncentrums generalplanering, när uppgörandet av delgeneralplanen för etapp 2. inleds. Området omfattar de norra och västra delarna av kommuncentrum. Förutom delgeneralplaneringen av Kylmälä är också Gesterby Smedsby delgeneralplan, som ansluter sig till kommuncentrum under arbete. Delgeneralplanen för Jorvas Ingvalsby har inte framskridit planenligt; p.g.a. att vägförvaltningen (nuförtiden Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland) förutsatte trafikmässiga tilläggsutredningar på korsningsområdet av stamväg 51 och Ring III. År 2009 anhängiggjordes tio planprojekt i Masaby, Jorvas och kommuncentret samt flera stranddetaljplaneprojekt. Kyrktorget i kommuncentrum är fortfarande under beredning liksom Stationsområdets detaljplaneändringar som görs i etapper. Det mest aktuella på stationsområdet är den översiktliga plan för områdets gator och parkering som blev färdig i slutet av 2009 och detaljplanen för Centrums hälsocentral som blev färdig i början av år 2010. Detaljplanerna för Ravalstorget och Nissniku servicekvarter blev också färdiga i slutet av 2009. Planändringen för Kyrkvalla och Åängen, som söker svar på kommuncentrums skolproblematik, behandlades som förslag. Även följande områdens planprojekt framskred 2009 till förslagsskede: Banvallen (Masaby) Jorvas Sortti-station Smedsede III (Kantvik närområde) Kärrkanten (Veikkola) Kommunfullmäktige godkände inga nya planer eller planändringar år 2009. Olika avtal som ansluter till godkännande av planerna utgör betydande fördröjande faktorer. År 2010 inleds planläggning eller planändring på 14 områden av vilka kan nämnas Vattentornsbacken och Abrasbacken i kommuncentrum, Havs-Kantvik samt Bjönsbacken (de sk. kyrkokvarteren) och planändringen av idrottsparken med näromgivning i Masaby. I planläggningen gör man sig längs stamväg 51 beredd för tiden efter motorvägen genom att inleda planändringen av Jorvastriangeln och planläggningen av Ingvalsporten. Båda projekten gagnar handelns behov. Även Herrgårdsstrandens Sundet I och II planändring, Sjökulla skola i Kylmälä och Haga II stranddetaljplanändring inleds. Tyngdpunkten för detaljplaneringen i Kyrkslätt kommer så småningom att förskjutas från kommuncentrum till Masaby och Kantvik. PRESTATIONER 2007 2008 2009 Uppgjorda program för detagande och bedömning 5 4 10 planförslag 7 4 8 planutkast 4 3 1 framläggningsdagar 280 200 270 planutlåtanden 95 70 116 åsikter och anmärkningar 98 32 30 planer och ändringar godkända av kommunfullmäktige st/ha 8/163,44 6/285/26 1/670 invånarmöten / planpresentationer 10 7 10 fastställda vägnamn på glesbygdsområden 2 16 1 lagkraftvunnet generalplaneområde sammanlagt (ha) 39,254,00 39,254,00 39,254,00 lagkraftvunnet delgeneralplaneområde sammanlagt (ha) 7024,47 7024,47 7154,47 lagkraftvunnet detaljplaneområde sammanlagt (ha) 2724,7 2859,96 2859,96 lagkraftvunnet stranddetaljplaneområde sammanlagt (ha) 672,45 672,45 672,45
PLANLÄGGNINGSSKEDEN 4 PLANLÄGGNINGSSTART Om påbörjande av planläggning bestäms i planläggningsprogrammet. Markägarna kan ta initiativ till uppgörande eller ändring av plan. Ställning till initiativen tas då planläggningsprogrammet godkänns. Planläggning som inleds på markägarens initiativ förutsätter avtal om inledande av planläggning med kommunen. ANHÄNGIGGÖRANDE AV PLAN När planläggning av ett område påbörjas, kungörs det i kommunens annonstidningar och ärendet offentliggörs på planläggningens webbsidor. PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BE- DÖMNING Ett planprojekt påbörjas med att uppgöra ett program för deltagande och bedömning (PDB). I programmet redogörs bl.a. för planläggningens spelregler, mål och intressenter samt tidtabell. I programmet definieras hur deltagandet och växelverkan samt bedömningen av planens konsekvenser skall ordnas. Planläggningsenheten sänder PDB:n till markägarna på området samt till separat definierade myndighets- och samarbetsinstanser (intressenter). UTREDNINGAR, UTGÅNGSPUNKTER OCH FÖRHANDLINGAR I utkastskedet uppgörs största delen av utredningarna och förhandlas med närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och andra behövliga instanser, speciellt om planprojektets innehållsfrågor. FRAMLÄGGNING AV UTKASTET Efter att utgångsuppgifterna har samlats uppgör planläggaren ett planutkast. I projekt av mindre betydelse görs inget planutkast utan man framskrider i planerna direkt till förslagsskedet. Samhällstekniska nämnden lägger fram utkastet. Under framläggningstiden kan intressenterna skriftligen framföra sina åsikter till planläggningen. Under framläggningstiden ordnas ofta ett invånarmöte. Om framläggningen kungörs i annonstidningar, utkastet publiceras på planläggningens webbsidor och man kan ta del av handlingarna på kommunens bibliotek. Framläggningen ersätts ibland med planläggarens mottagning och ibland ber man om intressenternas åsikter per brev. BEREDNING AV FÖRSLAG Planläggaren uppgör ett planförslag utgående från responsen om utkastet. Förslaget behandlas både i samhällstekniska nämnden och i kommunstyrelsen. Styrelsen godkänner och lägger fram planen. FRAMLÄGGNING AV FÖRSLAGET Förslaget hålls framlagt på planläggningsenheten i minst 30 dagar. Under tiden kan intressenterna lämna skriftliga anmärkningar till kommunstyrelsen. Om framläggningen kungörs i annonstidningar och förslaget publiceras på planläggningens webbsidor. Man kan bekanta sig med handlingarna också på kommunens bibliotek. GODKÄNNANDE Planläggaren uppgör bemötanden på basen av den respons som inkommit om förslaget. Om planens justeringar är betydande framläggs den på nytt. Den slutgiltiga planen behandlas både i samhällstekniska nämnden och kommunstyrelsen innan den förs till kommunfullmäktige för godkännande. SÖKANDE AV ÄNDRING Om kommunfullmäktiges beslut om godkännande kan besvär anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol och på basen av besvärstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen. LAGAKRAFTVUNNEN PLAN Planen vinner laga kraft och den kan börja genomföras efter att beslutet om godkännande har kungjorts. Om besvär har anförts om godkännandebeslutet, behandlas besvären. Om besvären förkastas, träder planen i kraft efter att den har kungjorts.
PLANSYSTEM 5 Markanvändningen planeras på tre nivåer så att en mer översiktlig plan styr planeringen av mer detaljerade planer. I all planläggning bör användningsmålen för de nationella områdena beaktas och främjas. Detta gäller planläggning av både landskap och kommuner. Nylands landskapsplan gäller utöver Kyrkslätt också 20 andra kommuner och den uppgörs av Nylands förbund. Planen tjänar till ledning för utarbetandet av general- och detaljplaner men gäller inte på områden med general- eller detaljplan med rättsverkningar. Generalplan uppgörs för hela kommunen eller för en del av den och då kallas den delgeneralplan. På hela Kyrkslätts kommuns område gäller en rättsverkande generalplan. På skärgårds- och kustområdena gäller delgeneralplan och på övriga områden Kyrkslätts generalplan 2020. Dessutom har den allmänna planläggningen preciserats med delgeneralplaner i Bredberget, Vecklax, Lappböle och Bro-Kolsarby. Detaljplaner görs upp för kommunens centrala områden och övriga områden som skall byggas effektivt. I detaljplanen bestäms områdenas användningsändamål och byggrätt samt t.ex. byggnadernas höjd och placering på byggplatsen. Bestämmelserna kan variera i kvarterets olika tomter. Dessutom anvisas i allmänhet parker, lekplatser, parkeringsplatser och områden för teknisk service osv. Ju centralare beläget området är, eller om omgivningens betydande byggnadsbestånd ställer specialkrav, eller naturens specialdrag ställer restriktioner, desto noggrannare uppgörs detaljplanen. Ofta uppgörs också kvalitets- och miljöanvisningar samt bygganvisningar som komplettering till detaljplanen. Detaljplaner för strandområden är stranddetaljplaner och de uppgörs på markägarens initiativ. DELTA OCH PÅVERKA Samhällsplaneringen utgör beredningsarbete, med hjälp av vilket det skapas förutsättningar och grund för den strategiska utvecklingen av Kyrkslätt och kommuninvånarnas välbefinnande. Detta arbete kan planläggningen inte utföra ensam. En dialog mellan beslutsfattarna, yrkesplanläggarna, områdenas invånare och intressenter är av yttersta vikt. Ett av målen för Kyrkslätts planläggning är att åstadkomma en planeringskultur med mera dialog och överläggningar. Det byggande som företas i och med markplaneringen ändrar alltid den miljö som upplevs vara gemensam. Om du vill veta vad som händer, var aktiv. En interaktiv planering förutsätter deltagande. MARKANVÄNDNINGSAVTAL Kommunen och markägaren ingår markanvändningsavtal då detaljplanen görs upp på privatägd mark. Avtalen ingås i två skeden. Före planläggningen inleds, ingås avtal om inledning av planläggning. När planens innehåll har avgjorts och planutkastet eller förslaget varit framlagt förhandlar man om markanvändningsavtalen som godkänns i kommunfullmäktige. Med markanvändningsavtalen kommer kommunen och markägaren överens om markägarens deltagande i kostnaderna för samhällsbyggande (markanvändningsavtalsersättning), genomförandetidtabell och sätt för detaljplanen, överlåtande av allmänna områden till kommunen och övriga fallspecifika frågor som gäller avtalsområdet. Markanvändningsavtalen grundar sig på kapitel 12 a i markanvändnings- och bygglagen. Enligt kapitlet är de markägare inom ett område som detaljplaneras vilka har avsevärd nytta av detaljplanen skyldiga att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande. Planläggaren för projekt, vilka förutsätter markanvändningsavtal, bör vara sakkunnig och planläggarens kompetens konstateras i samband med godkännande av programmet för deltagande och bedömning. Även underkonsulterna bör vara godkända av kommunen. AVGIFT FÖR STYRNING AV PLAN- LÄGGNINGEN I planprojekt som inleds på initiativ av markägaren, som inte förutsätter markanvändningsavtal, har i slutet av år 2009 tagits i bruk en avgift för styrning av planläggningen, som baserar sig på 59 i markanvändnings- och bygglagen. Markanvändningsavtal behövs i allmänhet inte om planen inte förorsakar kommunaltekniska eller övriga investeringskostnader och om inte markägarens byggrätt avsevärt förhöjs. Avgiften har uppdelats i tre klasser beroende på hur krävande planläggningen är. Avgiftsklassen konstateras i samband med programmet för deltagande och bedömning.
6 SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN 2009-2012 Ordinarie medlemmar Jorma Haapanen Flemming Bergh Jarmo Uimonen Anna-Lotta Laine Kati Heinänen-Rautee Juha Blomfeldt Tanja Sänkiaho Maija Lounamaa Kim Männikkö Michaela Lindholm Eeva Koskela ordförande vice ordförande PLANLÄGGNINGENS OCH TRAFIKSY- STEMTJÄNSTENS PERSONAL Kontaktuppgifter och kundbetjäningens ansvarsområden E-post adresserna skrivs: förnamn.efternam@kirkkonummi.fi Kyrkslätts kommun Planläggning och trafiksystemtjänster Stationsvägen 3 B 02400 KYRKSLÄTT tfn: 29671 Kommunarkitekt Tero Luomajärvi Ansvarsområde: kommuncentrum, konsultplaner tfn: 2967 2291, 040-846 5657 Planläggningsarkitekt Aija Aunio Ansvarsområde: södra Kyrkslätt tfn: 2967 2519 Planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen Ansvarsområde: delgeneralplaner, stranddetaljplaner tfn: 2967 2293, 040-538 9587 Planläggningsarkitekt Simon Store (tjänstledig) Ansvarsområde: östra Kyrkslätt tfn: 050-327 3413 Trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström (tjänstledig) Vikarie Jani Reinikainen tfn: 29672645, 040-5287364 Planläggningstekniker Mikael Pettersson Ansvarsområde: Speciellt norra Kyrkslätt, planinformation och byggrätter i hela kommunen tfn: 2967 2533 telefontid: varje dag 9.00 11.00 anträffbar må, fr 9.00 15.30, ti 9.00 17.00 (reservera tid) Planläggningssekreterare Benita Tiilikainen Ansvarsområde: förvaltning, växelverkan, planläggningens arkiv tfn: 2967 2294 Planläggningsbiträde Kaija Lindström Ansvarsområde: planutdrag tfn: 2967 2249 Planläggningsbiträde Irma Karjalainen Ansvarsområde: planutdrag tfn: 2967 2626 Kanslisekreterare Kirsti orivuori tfn: 2967 2313
LANDSKAPSPLANLÄGGNINGEN Kyrkslätts kommun hör till Nylands förbund, ett kommunförbund som omfattar 21 kommuner. Till förbundets uppgifter hör bl.a. landskapsplanläggningen av sitt område. Landskapsplanen för Nyland har fastställts av miljöministeriet 8.11.2006. Landskapsplanen har nu kompletterats med etapplandskapsplan 1. som godkänts 17.12.2008. Behandlingen av de 17 besvär som gjorts mot planen är fortfarande på hälft. Etapplandskapsplanen kompletterar landskapsplanen och behandlar bl.a. avfallshanteringens områdesbehov på lång sikt, stenmaterialsförsörjningen, motorsportoch skjutbaneområden, trafikdepåer och terminaler, vidsträckta sammanhängande skogsbruksområden samt tysta områden. Revideringen av landskapsplanen (etapplandskapsplan 2.) har anhängiggjorts 2009 och målet är att öka dess styrande effekt och genomslagskraft. Fokus i planarbetet ligger i regionstrukturella frågor som berör samhällsstrukturen och trafiken. handelns servicestruktur naturutredning kulturmiljöer, landskaps- och jordbruksområden energitillgångar och energinätet logistik placeringen av flygfält och flygbullret översvämningsriskområden splittring av bosättningen Esbo-Salo banan Under revideringsarbetet besluts vilka av de undersökta ämnesområdena som behöver tas med i planlösningen. Information om hur man kan inverka på landskapsplanläggningen får man genom att bekanta sig med planens program för deltagande och bedömning som blev färdig våren 2009. Ytterligare information: Nylands förbund Alexandersgatan 48 A, 00100 HELSINGFORS Tfn: 4767411 www.uudenmaanliitto.fi 7 I samband med revideringen av landskapsplanen uppgörs dessutom följande utredningar: Markanvändnings- och bygglagen Regionutvecklingslagen Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplan Landskapsöversikt Statliga förvaltningsmässiga planer och program Genomförande Eu-program Kommunal planläggning och myndighetsbeslutt Riksomfattande mål för regionutveckling Landskapsprogrammets genomförandeplan Landskapsprogram finns i programmet för deltagande och bedömning för revideringen av landskapsplanen
MELLERSTA KYRKSLÄTT SLUTFÖRDA OCH PÅGÅENDE PROJEKT 2009 Delgeneralplanen för Hindersby vann förutom ett litet område laga kraft 2009. (Aija Aunio/Mikael Pettersson) Delgeneralplanen för kommuncentrums 1 etapp godkändes i början av år 2009, men har inte vunnit laga kraft p.g.a. besvär. Ur planen framgår bl.a. kommuncentrums trafiksystem, servicestruktur, rekreationsförbindelser, landskaps- och miljövärden, nya bostadsområden och byggrätter. Området får 6000-8000 nya invånare. (Tero Luomajärvi) Delgeneralplanläggningen av Gesterby och Smedsede anhängiggjordes i slutet av år 2008. På området har uppkommit ett behov att styra den allt tätatre glesbebyggelsen. I samband med planläggningen utreds bl.a. behovet av offentlig service, ordnande av vattenförsörjning och utstakas en ny fordonsförbindelse från kommuncentrum till Masaby och norrut. Beroende på lösningen uppskattas antalet nya invånare till ca. 300. På området har satts ikraft byggförbud och åtgärdsbegränsning för den tid som planen uppgörs. (Aija Aunio/Mikael Pettersson) Kyrktorget är den sista ännu anhängiga planändringen på det traditionella affärsområdet i kommuncentrum. Syftet med ändringen är att ordna parkeringen som affärslokalerna förutsätter till största delen i en ny parkeringsanläggning, att skapa möjligheter att utvidga biblioteket och affärsutrymmena på området samt bygga ett kulturcentrum, ett s.k. festhus. Kyrktorgets planändring blev klar i början av 2008. Planen kan godkännas slutligt då avtalen för området blir klara. (Tero Luomajärvi) Planändringen för stationsområdet delades år 2007 i delar. Första etappens ändringsområde förverkligas som bäst. På området byggs bl.a. ett resecentrum och parkeringshus. Hälsocentralens planändring, som hör till stationsområdet bereddes för godkännande i början av år 2010. Stationsområdets etapp 2. omfattar en del av bostadskvarteren i Finnsbacka och gatuförbindelsen under järnvägen samt ett nytt centraliserat område för handeln söder om järnvägen. Planeringen av Stationsområdets etapp 3. omfattar Munkkulla området söder om järnvägen där man strävar till att öka den kommersiella dragningskraften. Planläggningen av etapperna 2 och 3 blir färdig år 2010 och byggande av kommunaltekniken påbörjas i etapper 2012 2015. (Tero Luomajärvi) Ändringen av Gesterby och norra Stubbhagen siktar på ett kompletterande byggande av bostadsområdena och granskning av trafik- och parkeringsarrangemang utgående från Gesterby idéplan, som uppgjordes 2008. Planläggningen har inletts år 2006 genom att för planen göra upp ett program för deltagande och bedömning. Fortsättning av planläggningen förutsätter dock förhandlingar med fastighetsbolagen. (Simon Store) Planprojektet för Kyrkvalla och Åängen inleddes ur kommunens synvinkel som brådskande i början av år 2009. I planen skapas förutsättningar för placering av en ny skola på Stubbhagens södra öppna område. Aktualiteten av planläggningen på de nuvarande bostadsområdena granskas också. Ändringen baserar sig på Gesterby idéplan. (Simon Store) Uppgörandet av detaljplanen för Tolls stationsområde i Bredberget programmerades på nytt 2009 genom att uppgöra en plan för deltagande och bedömning samt genom att kungöra planen anhängig. Planen omfattar de nya stationsarrangemangen i Tolls jämte anslutningsparkeringen samt intill liggande höghus- och radhuskvarter för ca. 600 invånare. Dessutom undersöks placering av affärslokaler, offentlig service och servicestation på området. Planen förutsätter markanvändningsavtal. (Aija Aunio) Ravalstorgets detaljplan blev anhängig under våren 2009, var framlagd som förslag på hösten och godkändes i början av år 2010. På ett område som tidigare reserverats som skolkvarter placerades daghemsverksamhet, ett bostadsprojekt för specialgrupper samt fem egnahemstomter. (Mikael Pettersson) PROJEKT SOM INLEDS 2010-2011 Enligt planläggningsprogrammet, som kommunfullmäktige har godkänt som bindande för två år, påbörjas följande planläggningsprojekt: Delgeneralplanen för kommuncentrums 2 etapp påbörjas 2010. Målsättningen är att planera i huvudsak småhusdominerade bostadsområden jämte service för 3000-3500 nya invånare. Planens nogrannare syften bestäms i början av planläggningen. Redan nu kan man konstatera att ett mål är att ansluta området till kommuncentrums ringvägsnät som kommer att förverkligas etappvis samt att främja kollektivtrafik som medel att färdas. Området förverkligas i huvudsak via detaljplaner, om vilkas påbörjande besluts senare. 8
På Vattentornsbacken påbörjas planläggandet av ett bostadsområde som bebyggs i huvudsak med höghus för ca. 750 nya invånare. Detaljplanen förutsätter markanvändningsavtal. Med ändringen av Abrasbackens detaljplan vill man möjliggöra byggandet av affärsutrymmen på områden som nu är reserverade för versamhetsurymmen. Detaljplanen för Stationsområdet etapp 4. sätter punkt för det i delar uppgjorda digra planändringsarbetet på stationsområdet. I planen görs bl.a. en reservation för stadsbanan. Områdets tätortsbild utvecklas liksom också Munkkulla gårdsområde. Dessutom granskas utvidgningen av Prismas område med tanke på handelns behov. PLANLÄGGNINGSPROJEKT 2012-2014 I kommunfullmäktiges riktgivande planläggningsprogram ingår följande projekt: Centrum, ändring av kvarter 105 med näromgivning (nuvarande skolområdet) Västra-Kolsarby 2. skedets detaljplan Detaljplan för Drusibacken Detaljplan för Kvarnby Centrum, ändring av Stallbacken (affärskvarteren 110 och 111) Hindersby, detaljplan för Festberget Delgeneralplan för kommuncentrum etapp 3. 9
SÖDRA KYRKSLÄTT PROJEKT SOM INLEDS 2010-2011 10 SLUTFÖRDA OCH PÅGÅENDE PROJEKT 2009 Ändringen av generalplanen på EO/M områden fick laga kraft 2009 då Helsingfors förvaltningsdomstol förkastat besvären. Det ena området ligger i Honskby och det andra i Estby. (Mikael Pettersson) Detaljplanen för Smedsede III ligger intill Obbnäsvägen och är ett litet bostadsområde för ca 450 invånare. Förekomsten av flygekorrar begränsar byggandet på området. Planförslaget för området var framlagt våren 2009 och planläggningen slutförs 2010 efter att de markanvändningsavtal som planen förutsätter blivit godkända. (Aija Aunio) Syftet med uppgörande av en stranddetaljplan för Kyrkogårdsön är att ordna byggrätten i delgeneralplanen samt att utreda placeringen av tilläggsbyggrätten så att lösningen inte skadar den ömtåliga naturen. Planen godkändes i slutet av år 2008 men har på grund av besvär inte vunnit laga kraft. (konsult / Aija Aunio) Strandplanläggningen av Edesholmen i Hirsala anhängiggjordes våren 2007. Alternativa planutkast framlades i början av år 2009. Syftet är att på holmen planera mötes- och representationslokaler för 20-30 personer. Som separat mål utreds möjligheten att ordna trafik från fastlandet till holmen om broförbindelsen förverkligas. Alternativt undersöks trafikering vattenvägen genom att placera båthamnar på holmen och på fastlandet. (konsult / Seppo Mäkinen) Stranddetaljplanen för Bylandsudden i Hirsala blev anhängig i slutet av år 2009 och för planen har uppgjorts ett program för deltagande och bedömning. Planens primära syfte är att gruppera befintliga fritidsbyggnaders byggrätt på nytt. Man vill också planera användandet av den redan byggda fritidsgruppen och tillbyggnadsrätten så att byggplatserna inte bildar självständiga lägenheter och att strandområdet är i gemensamt bruk. (Konsult / Seppo Mäkinen) Ändringen av stranddetaljplanen för Rysshamnen blev anhängig i slutet av år 2009 och för planen har uppgjorts ett program för deltagande och bedömning. Planändringens syfte är att ändra markanvädningen på området, som är beläget på Porkala udd, att motsvara nuvarande behov p.g.a. förändrade markägoförhållanden. Man vill bygga högklassiga fritidsbyggnader och egnahemshus på området. I planen utreds byggandets mängd, karaktär och placering. Även en tillräcklig mängd rekreationsområden för allmänt bruk samt natur- och landskapsvärden tryggas. (konsult / Seppo Mäkinen) Enligt planläggningsprogrammet, som kommunfullmäktige har godkänt som bindande för två år, påbörjas följande planläggningsprojekt: Detaljplaneringen av Havs-Kantvik I inleds 2010. På kommunägda områden av Strömsby gård och i dess närhet placeras enligt en år 2002 uppgjord idéplan bebyggelse för 200-250 nya invånare, offentlig service och koloniträdgårdsområde. På Pickalavikens strandområden, som ägs av Helsingfors stad har skisserats rekreations-, semester- och hamnverksamhet jämte därtill ansluten verksamhet. Planen förutsätter markanvändningsavtal. Avtalet för inledande av planläggningen har skrivits under i januari 2010. (Aija Aunio / Tero Luomajärvi) Havs-Kantvik II detaljplaneras att bli ett småhusdominerat område avsett för ca 500 nya invånare. Området är beläget i närheten av stranden och ansluter till det befintliga bostadsområdet. Avsikten är att inleda planläggningen år 2010. Planen kommer att förutsätta markanvändningsavtal. (Aija Aunio / Tero Luomajärvi) Ändringen av stranddetaljplanen för Haga II i sydspetsen av Ängeslandet blev anhängig i början av år 2010 och för planen har uppgjorts ett program för deltagande och bedömning. Enligt programmet är markägarens syfte att omorganisera byggnadsmöjligheterna för fritidsbostäder och undersöka möjligheter för året om boende. Dessutom har man som målsättning att utreda möjligheterna för utvecklande av småbåtshamnsverksamheten och servicen för båtförare. Kommunens syfte är att på hela planområdet trygga tillräckliga rekreationsområden som lämpar sig för allmänt bruk och för området bestämma omfattning och placering av byggande som lämpar sig för området. I planläggningen beaktas områdets natur- och landskapsvärden. (konsult / Auja Aunio) Den allmänna planens syfte för Porkala Havsby är att trygga Havsbyns livskraft genom att undersöka utökande av rekreationsmöjligheter och turismnäring, utveckla trafikförbindelser och effektivera bybosättningen inklusive offentlig service. Måluppställningen görs 2010 och avsikten är att planen blir färdig 2011. PLANLÄGGNINGSPROJEKT 2012-2014 I kommunfullmäktiges riktgivande planläggningsprogram ingår Havs-Kantvik III. Området gränsar till Strömsbyviken i Pickalaviken vars strandområden ur planläggningssyn är utmanande.
ÖSTRA KYRKSLÄTT SLUTFÖRDA OCH PÅGÅENDE PROJEKT 2009 Området Jorvas-Ingvalsby utvecklas i enlighet med den år 2007 godkända utvecklingsbilden (Markanvändningsvision för Jorvas arbetsplatsområde) som ett regionalt betydande service- och arbetsplatsområde med storenheter, verksamhetslokaler och kontor inom detaljhandeln. Dessutom placeras på området boende för 2500-3000 nya invånare. Efter att delgeneralplaneutkastet varit framlagt 2008 framkom, att en allmän plan över korsningsområdet av stamväg 51 och Ring III bör uppgöras i samarbete med vägmyndigheterna, innan planförslaget kan beredas. Tidtabellmässigt betyder detta att planen torde bli färdig 2011 2012. (Tero Luomajärvi) Herrgårdsstrandens Sundet III detaljplan genomförs som ett tättbebyggt småhusområde, vars invånarantal torde uppgå till ca. tusen personer. Planen godkändes hösten 2008 men har överklagats. (konsult/tero Luomajärvi) Syfte med Banvallens planändring är att förbättra tätortsbilden av Masaby centrum och inleda en ökning av invånarantalet på stationsområdet. En moderat ökning av affärslokaler samt bostadsbyggande för ca 600 nya invånare ökar trivseln på och intresset för området. Planförslaget var framlagt under våren 2009. Förhandlingarna om markanvändnings- och övriga avtal pågår som bäst. (Simon Store) I Masaby på Tinaparkens område i kvarteren 2027-2029 har ändring av planen inletts 2008. Syftet är att anvisa områden för bostadsbyggande för ca. tusen nya invånare med beaktande av invånarnas rekreationsbehov, öka utbudet av motionsservice, reservera en plats för en eventuell dagligvarubutik samt trygga Masalan nuorisoteatteris verksamhet. Godkännande av planen förutsätter markanvändningsavtal. (Simon Store) Planändringen av Köpashörnet i Masaby kvarter 2020 inleddes 2009 och för planen har uppgjorts ett program för deltagande och bedömning. Det obebyggda affärskvarteret ändras till bostadskvarter och samtidigt granskas planläggningens aktualitet. Planändringen förutsätter markanvändningsavtal. (Seppo Mäkinen) Ändringen av planen för Masala skol- och närområde anhängiggjordes i slutet av 2009 och för planen har uppgjorts ett program för deltagande och bedömning. Det växande invånarantalet i Masaby förutsätter bl.a. att skolan utvidgas och ett daghem byggs. För området uppgörs en trafikutrening. (Mikael Pettersson) 11 Utredningen, över utvecklandet av Masabyvägen, ansluter till alla detaljplaneprojekt i Masaby och görs i samarbete med trafik- och museimyndigheterna. Utredningen blir färdig under våren 2010 och gagnar också områdets kommande delgeneralplanering. Planläggningen av Sortti-stationen i Jorvas är ett gemensamt projekt mellan kommunen och HRM (Samkommunen Helsinforsregionens miljötjänster). Planförslaget var framlagt i början av år 2010 och kommer till behandling för godkännande när behövliga avtal har godkännts. (Seppo Mäkinen) Detaljplanen för Nissniku servicekvarter blev anhängiggjord i början av 2009, var framlagd som förslag på hösten och godkändes i början av år 2010. Planen skapar förutsättningar för utvidgning av den nuvarande enheten för stödboende. (Aija Aunio) MODEL 2020, som berör områdena för Sundsberg och Sarvvik inleds om Tekes beviljar finansiering för utvecklandet av området. Om projektet blir anhängigt, kommer det att gagna områdets delgeneralplanering som påbörjas senare. PROJEKT SOM INLEDS 2010-2011 Enligt planläggningsprogrammet, som kommunfullmäktige har godkänt som bindande för två år, påbörjas följande planläggningsprojekt: Bjönsbackens detaljplanändring i Masaby kvarteren 2022 och 2023 i närheten av kyrkan siktar på att ersätta de tömda affärsbyggnaderna med flervåningshusboende. Ändringen förutsätter markanvändningsavtal. (Simon Store) Planändringen av Masaby idrottspark och dess näromgivning säkrar möjligheten att utvidga hälsocentralen och förnyelsen av markanvändningen i radhuskvarteret som är i dåligt skick, genom att förbättra tätortsbilden. Som en följd av ändringen kommer tomtanslutningarna till skolkvarteret och mångaktivitetshuset Temana att avlägsnas i och med de nya korsningsarrangemangen av Masabyvägen och Sundsbergsvägen. Programmet för deltagande och bedömning för ändring av Herrgårdsstrandens detaljplaner Sundet I och II godkändes i januari 2010. I enlighet med programmet är markägarens målsättning att höja dagligvaruhandelns byggrätt samt att på området möjliggöra mångsidiga service-, senior- m.fl. boendeformer. Därtill planeras övriga serviceformer och -utrymmen. Planområdenas namnskick uppdateras. Om det under planläggningens gång framkommer att markägarens mål avsevärt avviker från principerna i de nuvarande planerna uppgörs nytt markanvändningsavtal med markägaren. (Mikael Pettersson)
Jorvastriangelns detaljplan skall ändras att motsvara dagens krav samt att stämma överens med motorvägsplanen. Detta betyder t.ex. att en ny plats skall anvisas för servicestationen. Arbetet inleds genom konkurrensutsättning år 2010 och inledande av projektet förutsätter eventuella avtal. Detaljplanen för Ingvalsporten inbegriper korsningsområdet av stamväg 51 och Ring III samt dess näromgivning. Planläggningen inleds 2010. Området planläggs för stora detaljhandelsenheter. I anslutning till en enhet har man skisserat en trafikstation jämte serviceverksamhet. Till planläggningen ansluter också trafikoch rekreationsområdesplanering. Godkännande av planen förutsätter markanvändningsavtal. (konsult / Tero Luomajärvi) Avsikten är att 2011 inleda planläggningen av Mellersta Jorvas till småhusdominerat område för ca 150 nya invånare. Planläggningen kommer att omfatta även Pokrova klosters områden. Godkännande av planen förutsätter markanvändningsavtal. Målsättningen för delgeneralplaneringen av Långvik och Honskby är att förenhetliga bystrukturen. Samtidigt utreds möjligheterna att förbättra trafiksäkerheten 12 och främja kollektivtrafiken samt utreda områdets rekreationsmöjligheter och övrigt servicebehov t.ex. vattenförsörjning. PLANLÄGGNINGSPROJEKT 2012-2014 I kommunfullmäktiges riktgivande planläggningsprogram ingår följande projekt: Masaby, stationskvarteren Jorvas, Ingvalsbystranden (småhusområde) Finnträsk, Kurkiranta (småhusområde) Utvecklingsplan för Masaby och Bobäck (uppgörs till grund för delgeneralplanens mål- och utgångsuppgifter) Masaby delgeneralplan (bl.a. områdena Pentfall och Hvittorp) Bobäck delgeneralplan Masaby Skogstorpsvägen (bostadsområde) Solbacka och Majvik Delgeneralplan för Sundsberg
13 NORRA KYRKSLÄTT SLUTFÖRDA OCH PÅGÅENDE PROJEKT 2009 Kylmälä delgeneralplan har anhängiggjorts sommaren 2008. Efter utredningsskedet 2009 (bl.a. arkeologi, natur och byggnadshistoria) kommer planutkastet att framläggas våren 2010. På planområdet råder byggförbud och åtgärdsbegränsning så länge planen uppgörs. Byggnadstrycket på området är stort. Syftet med styrningen av markanvändningen är att förenhetliga bystrukturen, styra boendet till lämpliga platser och anvisa tillräckliga rekreationsområden och enhetliga frilufts- och ridrutter. Samtidigt utreds möjligheterna att förbättra trafiksäkerheten och kollektivtrafiken samt servicebehovet, bl.a. vattenförsörjning. (Seppo Mäkinen) Planändringen för Perälänjärvi var framlagd som förslag försommaren 2008. Planens aktualitet har granskats bl.a. i fråga om ordnande av vattenförsörjningen och trafikarrangemang. I planändringen anvisas en reservering för banlinjen Esbo-Vichtis-Lojo. Planen har efter detta inte framskridit p.g.a. markanvändningsavtalsförhandlingar som inte slutförts. (Mikael Pettersson) Förslaget till planändring för Kärrkanten var framlagt våren 2009. Även detta planprojekt har anhängiggjorts med anledning av byggande av vattenförsörjningen och förbättring av trafikarrangemangen. Planändringen väntar på Åboledens nya bullerutredning, som blir färdig under våren 2010. Planändringen förutsätter markanvändningsavtal. (Mikael Pettersson) Kurkgård stranddetaljplanändring, vars syfte är att ändra planen att motsvara nuvarande behov för gårdscentret, anhägiggjordes i slutet av år 2009 och program för deltagande och bedömning har uppgjorts för planprojektet. Markägarens målsättning är att placera den återstående byggnadsrätten på västra delen av gårdsområdet och dela den i flere enheter, som sedan i huvudsak anvisas för fritidsboende. Kommunens utgångspunkt är att bevara de kulturhistoriska och landskapsmässiga värdena. (Aija Aunio) PROJEKT SOM INLEDS 2010-2011 Enligt planläggningsprogrammet, som kommunfullmäktige har godkänt som bindande för två år, påbörjas följande planläggningsprojekt: Uppgörandet av detaljplan för Sjökulla skolas område i Kylmälä inleds 2010 för byggandet av ett nytt inlärningscenter och daghem. Detaljplanläggningen av Veikkolabäcken etapp 2. som ansluter till det befintliga bostadsområdet inleds 2011. Utvidgningen förverkligas som ett tätt område med fristående småhus, som ansluter till den södra delen av idrottsparken. Idrottsparkens servicebehov som bl.a. förbindelserna för lätt trafik och en eventuell placering av en idrottshall på området granskas under planläggningens gång. Planläggningen förutsätter markanvändningsavtal. PLANLÄGGNINGSPROJEKT 2012-2014 I kommunfullmäktiges riktgivande planläggningsprogram ingår följande projekt: Utvecklingsplan och delgeneralplan över Veikkola Veikkolaporten, detaljplan Eriksgård, etapp 1., detaljplan Veikkola, Västra bostadsområdet (bl.a. Kalljärvis västra strand och Ahvenlampi) Ändring av detaljplanen för Aavaranta Utsikt över Hepari
ÖVRIGA PROJEKT OCH PLANER I det godkända planläggningsprogrammet har även antecknats övriga projekt som inverkar på markanvändningen, omgivningen och boendets kvalitet: Kvalitets- och miljöplan för Masaby (inledningsår 2010) Bedömning av detaljplanernas aktualitet (inledningsår 2010) Arkitekturpolitiskt program (inledningsår 2011) Sundsberg Sarvvik, MODEL 2020 (inledningsår 2010) Kyrkslätts strategiska generalplan 2040 (inledningsår 2013) TRAFIKPLANERING Uppgörande av trafiksystemplan för Helsingforsregionen (HLJ 2011) har utgjort det mest betydande arbetet under året. Den huvudsakliga visionen i planen är att högklassiga ekologiskt effektiva fortsakaffnings- och transportmöjligheter befrämjar Helsinforsregionens utveckling och välfärd. I planen behandlas också trafiken och pendlingen i metropolområdets arbetsplatsområden ur Helsinforsregionens perspektiv. Planen omfattar nu för första gången Helsingforsregionens 14 kommuner inbegripande också huvudstadsregionens städer, KUUMA kommunerna samt Kommungruppen Fyrlingarna, till vilka Kyrkslätts kommun hör. Grunden till att trafiksystemplanen utvidgades att omfatta förutom huvudstadsregionen även kranskommunerna lades av det regionala MBT samarbetet (markanvändningen, boendet och trafiken), som inleddes med den gemensamt genomförda idétävlingen Greater Helsinki Vision 2050. Trafiksystemplanen är en strategisk plan, som granskar trafiksystemet som en helhet där man preciserar gemensamma mål för utvecklingen och anvisar riktningen av den regionala trafikpolitiken. Till arbetet ansluter även ett projekt (MARA) som behandlar sammankopplingsbehoven av markanvändning och spårtrafik med perspektiv på framtiden, med beaktande av regionens prognos för befolkningstillväxten och åtgärder som hämmar klimatförändringen. Planläggning över kommungänserna Planläggningen och trafiksystemtjänsterna har förutom den regionala planeringen deltagit i flera mellankommunala trafikprojekt år 2009: Projektet utvecklingskorridoren Lännentiet (utvecklingsstrategi för markanvändningen och trafiken från Kyrkslätt till Hangö, gemen samt uppgjord av Nylands förbund och kommunerna kring kustbanan och stamväg 51) 14 Utvecklingsbilden för Västerbanans markanvändning (alternativa stategier för markanvändning och trafik från Esbo centrum via Veikkola till Lojo gemensamt uppgjord av Nylands förbund och kommunerna kring Åboleden) preliminär allmän planering och miljökonsekvensbedömning av banlinjen Esbo-Lojo-Salo (berör Veikkolaområdet) trafikmässig och banteknisk utredning om utvecklingen av närtågstrafiken Esbo-Kyrkslätt (som utgångspunkt att öka tågkapaciteten på kustbanan) Kollektivtrafik Under år 2009 gjordes förberedelser inför grundandet av samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT), som inledde sin verksamhet 2010. Förutom Kyrkslätt och Kervo hör de huvudstadsregionens kommuner som tidigare bildade SAD området till samkommunen. Målsättningen är ett allt tätare kollektivtrafiksamarbete så att planeringen av kollektivtrafiken skulle gå över till HRT åren 2013 2014. I kollektivtrafiken på Kyrkslätts område användes SAD:s resekort 2009.Under slutet av året 2009 började man byta ut resekorten mot nya kort. Resekortens användarkrets har ökat i jämn takt. I början av år 2009 använde ca. 6000 Kyrkslättsbor kortet, i slutet av år 2009 ca. 8.500. Gång- och cykeltrafik samt trafiksäkerhet Kyrkslätts kommun startade år 2009 på initiativ an kommunfullmäktige ett projekt vars mål är ett täckande gång- och cykelvägnät som ökar säkerheten i kommunens olika tätorter och i anslutning till de viktigaste trafiklederna. Nätet består av gång- och cykelleder och friluftsleder och för genomförandet uppgörs ett byggprogram. Utvecklingsplanen blev färdig i början av år 2010. Projektet heter Utvecklingsplan för gång- och cykeltrafiknätet och naturstigarna i Kyrkslätt. Nätet av gång- och cykelleder kompletteras märkbart i Kyrkslätt när Västleden (stamväg 51) förverkligas som motorväg från Esbo till Kyrkslätt. I samband med projektet byggs äntligen för fotgängare och cyklister trygga förbindelser över Esboviken. Projektet är färdigt 2013. Kyrkslätts trafiksäkerhetsarbetsgrupp har verkat aktivt och arbetar för att främja trafiksäkerheten i kommunen.