PM 2010-03-24 Omvårdnadsnämnden Handläggare: Dnr 10ON69 Weine Johansson Återkoppling till tidigare planer Omvårdnadsnämnden har sedan 2007 gjort en årlig planering för utbyggnad av äldreomsorgen i ett femårsperspektiv och med utblick mot 2025. Den plan som här presenteras är därmed årets uppgradering av tidigare planer. Att planering görs i ett så långt perspektiv är för att ny- eller ombyggnader av boenden kräver en lång planeringshorisont. Som i tidigare planer kan också detta år konstateras att nybyggnation under åtminstone de närmaste 5-6 åren kan hållas låg då antalet äldre äldre som kan bli i behov av bostäder då växer förhållandevis långsamt. Det kan dock behövas en del omdisponeringar och ersättning för boenden som inte håller den standard som i dag är nödvändig. Från ca 2017 och framåt kommer att ske en successiv och från ca 2023-2024 och flera år framåt dramatisk ökning av antalet personer över 80 år. Samtidigt minskar antalet personer i åldrarna 65 79 år successivt vilket gör att det på längre sikt och efter den kraftiga uppgången kommer att ske en minskning av antalet äldre äldre. Vad som behöver noteras inför den kraftiga ökningen under 2020 talet är att det ökade boendebehovet då också kommer att gälla för ett ökat antal äldre personer med funktionsnedsättning. Yttre faktorer som kan påverka utbyggnadsplanerna Vad som måste beaktas är att utbyggnadsplanerna för äldreboenden inte slaviskt behöver följa det teoretiska boendebehovet utifrån antalet äldre Avgörande är också vilken annan form av boende de äldre har att tillgå och vad som kan underlätta för dem att bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Det som för närvarande kan komma att påverka planerna är bl a följande: Trygghetsbostäder
Sid 2 (11) Den s.k äldreboendedelegationen föreslog i sitt slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) att de termer och begrepp som i dag används för olika slag av bostäder för äldre ska ersättas med seniorbostäder, trygghetsbostäder och vårdoch omsorgsboende. Huvudförslaget var att kommunerna genom särskild lag får befogenhet men inte skyldighet - att utan föregående behovsprövning tillhandahålla en ny form av boende, s.k. trygghetsbostäder, till äldre. Målgruppen ska vara personer som på grund av otrygghet eller bristande sociala kontakter har svårt att bo kvar hemma men inte nödvändigtvis behöver bo i särskilt boende. Tanken bakom den nya boendeformen är att kommunerna ska ansvara för kriterier och fördelning av bostäderna men att också privata aktörer ska kunna bygga och driva dem vilket i så fall skulle avlasta kommunerna och minska behovet av särskilda boenden. Också hemtjänsten borde rimligtvis bli avlastad. Regeringen har inte lagstiftat utan har genom tillägg i förordningen om investeringsstöd till äldrebostäder gjort möjligt till stöd också för trygghetsbostäder under perioden 2009-2012. Ansvarsfrågorna är dock fortfarande oklara och vilken omfattning och därmed inverkan på den fortsatta utbyggnaden som trygghetsbostäderna faktiskt kommer att få återstår att se. Det är också oklart vilken efterfrågan kommer att bli på bostäderna. Gavlegårdarna planerar under 2010 ett trygghetsboende på Brynäs och efter 2013 ett i Hemsta (se bilaga). Seniorbostäder Seniorbostäder är ingen definition utan samlingsnamnet på olika utformade boenden som har det gemensamt att de ger god tillgänglighet och har gemensamma utrymmen för t.ex mat och aktiviteter. De brukar vanligtvis vara avsedda för personer från 55 år och uppåt. Antalet seniorbostäder har ökat markant i Sverige under senare år. Ungefär hälften av dem ägs i dag av kommunala bolag. Enligt Omvårdnads nyligen genomförda enkät till alla 80-åringar i kommunen föredrar de flesta av dem att bo kvar hemma så länge som möjligt men om åldern blir ett hinder vill de i första hand flytta till ett seniorboende. Det finns alltså skäl att fundera på vilken roll seniorboendena ska spela framöver. Gavlegårdarna är också här en tänkbar aktör för en eventuell utbyggnad. Bolaget har i dagsläget ca 600 lägenheter som kan betecknas som seniorboenden och även under åren framöver räknar man med att fokus ska ligga på de äldres behov av boende. Seniorbostäder planeras under 2010 på Alderholmen i Gavlegårdarnas regi, 2011 på Norrlandet i privat regi och under 2012 på Söder, också i privat
Sid 3 (11) regi men med kommunen som markägare. Hur mycket av planerna som kommer att förverkligas är i dagsläget oklart (se bilaga). Parboende Möjligheterna för äldre att leva tillsammans även sedan särskilt boende blivit aktuellt öppnades upp genom en ändring 2006 i Socialtjänstlagen med innebörden att makar, sambor och registrerade partner som båda har behov av särskilt boende ska erbjudas plats i samma boende om de önskar det. Gävle kommun följer den regeln och har också fyra lägenheter avsedda direkt för parboende. Det finns nu också från centralt politiskt håll förslag om parboendegaranti så att även den part som inte har behov av särskilt boende ska få flytta in på boendet tillsammans med den vårdbehövande. Det är oklart om det blir någon lagstiftning men det finns kanske skäl att i planeringen fundera över hur framtidens boenden ska utformas för att möjliggöra också ett sådant fortsatt parboende. Efterfrågan är oklar men blir troligen bara marginell. Boende för särskilda grupper På liknande sätt har utvecklingen på senare år gått mot alltfler specialdesignade boenden för framför allt etniska minoritetsgrupper. Det är hittills främst i storstäderna som den efterfrågan har uppstått och utvecklingen känns osäker då det också finns kritik mot att behandla personer som grupp snarare än som individer. Omvårdnad har inga boenden för sådana särskilda grupper men ett boende med nio lägenheter för yngre dementa. Det finns en efterfrågan på de lägenheterna som i dag inte fullt ut kan tillgodoses inom rimlig tid. Det finns därför skäl att fundera på om några ytterligare lägenheter bör tillskapas. Sociala träffpunkter Omvårdnad har börjat inrätta sociala träffpunkter i kommunen. Träffpunkterna kan genom att erbjuda social samvaro bidra till bättre förutsättningar för de äldre att bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. De kan därmed i kombination med seniorboenden, trygghetsboenden samt uppsökande verksamhet på sikt komma att påverka och därmed minska behovet av särskilda boenden och även av hemtjänst. Teknikutveckling Den tekniska utvecklingen i kombination med ökad datoranvändning också bland äldre kan komma att underlätta för äldre att bo kvar hemma så länge som
Sid 4 (11) möjligt. Möjligheter kommer t ex att finnas att beställa mat och andra tjänster via datorn. Också detta kan påverka och minska behovet av särskilt boende. Översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram Gävle kommuns översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram avgör inte Omvårdnads utbyggnad av boenden men ger de viktiga förutsättningarna för att utbyggnad ska kunna genomföras. De är därmed en viktig länk i planeringen av framtida äldreboenden. Befolkningsprognoser, fördelning på planeringsområden Den 31 december 2009 var folkmängden i Gävle kommun 94 352 personer vilket var en ökning med 843 personer under 2009. Ökningen var större än väntat. Kommunstyrelsen har beslutat att den s.k. planeringsfolkmängden skall vara 97 000 invånare år 2015. Som utblick mot 2025 har föreslagits 102 000 invånare. Det aktuella befolkningsläget kan ses som en test på hur väl planeringsfolkmängden stämmer. För befolkningen som helhet blev det faktiska invånarantalet nu nära 350 personer mer än planerat medan det för andelen över 65 år blev tiotalet personer mindre.. Bakom totalsiffrorna döljer sig variationer över tid och mellan åldersgrupper. Antalet personer över 80 år beräknas under den närmaste femårsperioden öka med måttliga 67 personer medan de därefter och fram till 2025 beräknas öka med 1 589 personer. Ökningen av de s.k. äldre äldre fortsätter fram mot 2030 för att därefter successivt plana ut. Fördelat över planeringsområdena är också skillnaderna över tid markanta. Under den närmaste femårsperioden sker inga större förändringar av antalet 80 år och äldre i kommunen som helhet men med undantag av främst Sätra, Valbo och Bomhus där en ökning kommer att ske, mest markant i Sätra. I några områden sker å andra sidan en minskning, mest markant i Söder-Hemsta och Villastaden- Fridhem. Intressantare är vad som under den närmaste femårsperioden kommer att ske med antalet personer 65-79 år eftersom det är den gruppen som successivt kommer att stå för den stora ökningen av antalet äldre från 2016 och framåt. Det är alltså den gruppen som den mer långsiktiga planeringen måste inriktas mot. Gruppen ökar under den närmaste femårsperioden markant i Bomhus, Hille, Nynäs-Norr, Söder-Hemsta, Valbo och Öster-Alderholmen. I Söder-Hemsta) beräknas ett kraftigt minskat antal äldre äldre under den närmaste femårsperio-
Sid 5 (11) den följas av ett kraftigt ökat antal yngre äldre vilket inte får glömmas bort i den långsiktiga planeringen. Som alltid när det gäller statistik och prognoser finns osäkerhetsfaktorer. Prognoserna bygger på att folk bor kvar i sina bostadsområden vilket naturligtvis inte är självklart. Planeringsfolkmängden i Gävle. Andelen personer 65 år och äldre Ålder 65-79 80-84 85-65 -79 år 80 84 85-2009 12 395 2 493 2 357 2010 12 867 2 485 2 376 + 472 -. 8 + 19 2011 13 334 2 477 2 396 + 467-8 + 20 2012 13 693 2 492 2 411 + 359 + 15 + 15 2013 14 132 2 454 2 438 + 439-38 + 27 2014 14 458 2 478 2 439 + 326 + 24 + 1 2015 14 676 2 523 2 434 + 218 + 45-5 2016 14 886 2 548 2 442 + 210 + 25 + 8 2017 15 048 2 605 2 462 + 162 + 57 + 20 2018 15 181 2 708 2 456 + 133 + 103-6 2019 15 292 2 798 2 470 + 111 + 90 + 14 2020 15 406 2 857 2 507 + 114 + 59 + 37 2021 15 413 2 994 2 532 + 7 + 137 + 25 2022 15 434 3 112 2 587 + 21 + 118 + 55 2023 15 419 3 259 2 656-15 + 147 + 69 2024 15 333 3 481 2 729-86 + 222 + 73 2025 15 233 3 714 2 792-100 + 233 + 63 Förslag till utbyggnad 2010-2014 Den 31 mars 2010 fanns 909 lägenheter i särskilda boenden i kommunen och 65 korttidsplatser (plus 12 platser som för tillfället utnyttjas för korttidsvistelse). Samtidigt finns i kommunen ca 4 850 personer över 80 år. Då de särskilda boendena också är öppna för personer under 80 år innebär det att något över 15 procent av gruppen 80 år och äldre har plats i särskilt boende. Den relationen kan vara en vägledning också för planeringen av framtida boenden. Då andelen över 80 år väntas öka marginellt under den närmaste femårsperioden innebär det konkret för planeringen att det inte heller finns något överhängande behov av nya lägenheter. En grov uppskattning kan vara att högst 10 lägenheter kan behöva tillskapas under perioden om behovet bedöms från tänkt befolkningsutveckling. Kön till de särskilda boendena har dock ökat successivt under den senaste femårsperioden och är för närvarande 87 personer. Fördelningen mellan demens och somatiskt har varierat ganska oförutsett med just nu en övervikt för somatiska sökande med 59 mot 28 sökande med demens. Anledningen till att kön växer är att vistelsetiden på särskilt boende har blivit längre. Om den trenden håller i sig
Sid 6 (11) kan den bilda en motvikt mot tidigare antagande och kan innebära att en något större utbyggnad ändå behövs för att klara en växande kö till lägenheterna. Det kan då grovt uppskattat handla om ytterligare 10-20 lägenheter. En paradox är dock att samtidigt som kön ökar så ligger antalet ansökningar om särskilt boende stabilt sedan flera år tillbaka och med en viss minskning de två senaste åren. Anledningen till det kan vara att äldre i allt större utsträckning lever tillsammans upp i hög ålder. Under 1990 var 28 procent av de äldre över 85 år gifta medan siffran 2009 stigit till 40 procent. Då behovet av samhällsinsatser minskar om man bor ihop kan den trenden innebära en mindre efterfrågan på lägenheter än beräknat. Att olika faktorer som var för sig kan vara svåra att förutse också som här kan ta ut varandra försvårar naturligtvis en långsiktig planering av boendet. Bomhusgården lämnades under året och korttidsplatserna flyttades till Bergmästargården vars boende samtidigt omlokaliserades till Forellplan. Kontraktet på Bomhusgården löper dock till 2014 vilket innebär en extrakostnad om inte lokalerna kan användas eller hyras ut till annan verksamhet. För närvarande har Bomhusgården tillfälligt öppnats för igen för att klara akut behov av korttidsplatser. Liknande kvalitetsbrister som Bomhus har också Björkegrenska gården Där löper också hyreskontraktet till 2014 vilket gör det rimligt att planera för att gå ur de båda kontrakten samtidigt när de löper ut om det inte finns möjlighet att lösa dem tidigare och inga andra användningsområden är tänkbara, En komplikation är att Förenade Cares kontrakt på verksamheten i Björkegrenska löper ut redan 2012. Det finns då anledningen att ställa frågan om inte kontraktet skulle förlängas på ett år i avvaktan på att ersättningsboende för Björkegrenska står färdigt (se nedan). Då behovet av korttidsplatser visat sig vara något större än beräknat finns samtidigt skäl att fundera på om inte den del av Bomhusgården som på nytt men tillfälligt tagits i bruk för korttidsvistelse borde hållas kvar mera permanent för att klara de fluktuationer i efterfrågan som alltid uppstår men är svåra att förutse. En annan tanke är att samla alla korttidsplatser till Bergmästargården vilket skulle ge totalt 84 korttidsplatser mot de 77 som i praktiken finns i dag. Den tillfälliga lösningen på Bomhusgården kunde då ersättas med att avdela förslagsvis 10 av de 84 platserna som en reservavdelning att använda vid tillfälligt större behov. Det samlade boendet skulle ge möjlighet till ett nytänkande kring hur en kvalitativt bra vistelse för korttids/växelvård kan utformas.
Sid 7 (11) En tredje möjlighet är naturligtvis att avdela platser för korttids/växelboende inom flera särskilda boenden. Det kan då diskuteras om det som ligger närmast för utbyggnad/tillbyggnad, dvs Furugården kan bli aktuellt för korttidsvistelse. En arbetsgrupp inom Omvårdnad ser för närvarande över behovet och inriktningen på korttidsvistelse framöver. Arbete har nu påbörjats med äldreboende i Furugården som beräknas tas i drift 2011 och då innebär ett tillskott på 17 lägenheter. Efter tillbyggnad tillkommer ytterligare 40 platser på Furugården med beräknad inflyttning under 2012. Med de omdisponeringar som gjorts inom boendena och med den växande kön kommer de nya platserna i praktiken att täcka upp för aktuella behov och inte innebära något reellt nettotillskott. På samma sätt som med Furugården kommer ett nytt boende - planerat att tas i drift 2014 och för vilket investeringsmedel är avsatta - att täcka upp för Björkegrenska gården som då beräknas lämnas. Utblick mot 2017 Med nuvarande planeringshorisont är det därför först 2017 som ett nytillskott av lägenheter kan komma till stånd och då med 60 planerade lägenheter. Planeringen stämmer då rätt väl med det tidigare konstaterandet att det också är kring 2017 som behovet av nytillskott inträffar eftersom det ökande antalet äldre då börjat ge sig till känna. Då planeringen av ett nytt boende behöver åtminstone tre år från planeringsstart till inflyttning kan det ändå kännas angeläget att så snart möjligt starta planering för tiden från 2017 och framåt. Det behöver också i princip redan nu - göras en renoveringsplan då i första hand Kristinelund och Sofia Magdalena är i behov av upprustning.
Sid 8 (11) UTBYGGNADSPLAN ÄLDREOMSORGEN. 2010-2014 MED UTBLICK MOT 2025 ANTAL LÄGENHETER ANTAL LÄGENHETER: (2010-03-30) : Särskilt boende 909, Korttidsboende 65 (+12 tillfälliga) KORTTIDSVISTELSE: Lämnat: Bomhusgården 2010-40 platser Omdisponerat till Bergmästargården (som omdisponerat till Sätrahemmet).Inget ändrat antal platser Planeras: Bergmästargården + 7 platser I drift 2014 SÄRSKILT BOENDE, PLANERAT TILL 2017: Tillskott: Selggrensgården + 2 platser I drift 2010 Tillskott: Fleminggatan 13* + 18 platser* I drift 2010 Planeras: Furugården + 17 platser I drift 2011 Planeras: Furugården + 40 platser I drift 2012 Lämnas: Björkegrenska - 60 platser Lämnas, ersätts med nytt Ersätts: + 60 platser I drift 2014. Planeras: I centrum (nytt) + 60 platser I drift 2017 *Innebär inget reellt tillskott då det är de boende (psyk) som blir äldre och överförs till äldreomsorg BEHOVSBILD SÄRSKILT BOENDE FRÅN 2017: Tillskott: I centrum (nytt) + 60 platser Projekteras fr 2013? Tillskott: I centrum (nytt) + 60 platser Projekteras fr 2015? Tillskott : I centrum (nytt) + 60 platser Projekteras fr 2017? RENOVERINGSBEHOV: Kristinelund 88 platser Tidpunkt ej fastställd Sofia Magdalena 94 platser Tidpunkt ej fastställd
Sid 9 (11) UTBYGGNADSPLAN ÄLDREOMSORGEN. 2010-2014 MED UTBLICK MOT 2025 FINANSIERING KORTTIDSVISTELSE: Lämnat: Bomhusgården 2010-40 platser Hyreskostnad till 2014/2019 Planeras: Bergmästargården + 7 platser Samlat korttids/växelv. 2014? SÄRSKILT BOENDE, AVSATT FÖR INVESTERING, DRIFTSKOSTNADER EJ AVSATTA (undantag Selggrenska)): Tillskott: Selggrensgården + 2 platser Driftskostnad ca 1,0 miljon Tillskott: Fleminggatan 13* + 18 platser* Psykplatser som konverteras till äldreboende Planeras: Furugården + 17 platser 35,0 miljoner Planeras: Furugården + 40 platser 70,0 miljoner Lämnas: Björkegrenska - 60 platser Hyreskostnad till 2014/2019 Ersätts: + 60 platser 135, 0 miljoner. Tomt finns Planeras: I centrum (nytt) + 60 platser 150,0 miljoner. Preliminärt *Innebär inget reellt tillskott då det är de boende(psyk) som blir äldre och överförs till äldreomsorg BEHOVSBILD SÄRSKILT BOENDE FRÅN 2017: Tillskott: I centrum (nytt) + 60 platser Ej finansierat Tillskott: I centrum (nytt) + 60 platser Ej finansierat Tillskott: I centrum (nytt) + 60 platser Ej finansierat RENOVERINGSBEHOV: Kristinelund 88 platser Ej finansierat Sofia Magdalena 94 platser Ej finansierat
UTBYGGNADSPLAN 2010 OCH FRAMÅT. GÄVLE KOMMUN/PRIVAT Sid 10 (11) TRYGGHETS-OCH SENIORBOENDE Alderholmen, seniorboende (Gavleg) Antal lgh ej fastställt Byggstart 2010? Detaljplan klar Brynäs, trygghetsboende (Gavleg) 27 lägenheter Byggstart 2010? DetaljplanerIng pågår Norrlandet, seniorboende (Privat) 30 lägenheter Byggstart 2011? Detaljplanering startar 2010 Söder, seniorboende (Kommun/Privat) 25 lägenheter Byggstart 2012? Planering ej påbörjad Hemsta, trygghetsboende (Gavleg) Antal lgh ej fastställt Efter 2013, Planering ej påbörjad
Sid 11 (11)