ST RAPPORT. Varför ska jag rösta i EU-valet? I detta nummer. Dax för förbundsstämma! Tidningen för förtroendevalda

Tidningen för förtroendevalda ST RAPPORT NR 3 2009 18 MAJ ÅRGÅNG 21 Varför ska jag rösta i EU-valet? Alla EUs medlemsländer har ett fast antal platser i parlamentet, från Tysklands 99 till Maltas 5. Sverige har alltså 18 ledamöter. Antalet ledamöter är fastställt i Nicefördraget och innebär en minskning för Sverige med en ledamot jämfört med idag. Om det omstridda Lissabonfördraget träder i kraft ökar antalet ledamöter för Sveriges del till tjugo. Europaparlamentet stiftar alltså lagar som påverkar vår vardag. Det är ett skäl till att man bör rötsta i EU-valet. Ett annat bra skäl kan vara att vara med om att slå vakt om människors lika värde, fackliga rättigheter och kollektivavtal, viktiga delar i ett demokratiskt Europa. Och - vilka som sitter i EU-parlamentet påverkar faktiskt din vardag och den svenska arbetsmarknaden. Lite högtravande om fler utnyttjar sin rösträtt kan vi alla tillsammans också påverka utvecklingen, både i Sverige och i Europa. Utnyttja därför din rösträtt. Men hur går då valet till? På Europaparlamentets webbplats finns bra information om hur valet går till, men också övriga valfakta och aktuella frågor. Webbadressen är www.europarl.europa.eu. Där finns exempelvis en lista på goda skäl att rösta. Vi citerar friskt: Den 7 juni är det val till EU-parlamentet. Då ska de 18 ledamöter som i fem år ska representera Sverige i EU röstas fram. Totalt kommer 736 ledamöter från EUs 27 medlemsländer att väljas. Varför ska man då rösta i EU-valet? Jo, Europaparlamentet skapar lagar som påverkar vår vardag. Det handlar om miljö, konsumentskydd, jämställdhet, transporter och fri rörlighet för arbetstagare, kapital, varor och tjänster. Tillsammans med Europarådet beslutar parlamentet dessutom om EU:s stora budget. 1) Ja, just du! Du kan påverka genom att rösta. Då du röstar i valet till Europaparlamentet väljer du vem som ska påverka din framtid och vardagen för nästan 500 miljoner medeuropéer. Om inte du bryr dig kommer någon annan att göra det och bestämma vem som ska vara din företrädare i EUs enda direktvalda församling. De valda ledamöterna formar Europas framtid under de kommande fem åren. Se till att du får det Europa du vill ha. Röstar du inte, klaga inte efteråt. 2) Ledamöterna din röst i EU Dina ledamöter är din röst i EU se till att du blir hörd. Europaparlamentet, som väljs vart femte år, är en viktig och kraftfull aktör när beslut fattas inom EU. Omröstningen i parlamentet formar EU-lagar som påverkar din vardag, oberoende om det handlar om den mat du äter, vad matkorgen kostar, hurdan luft du andas eller hur säkra barns leksaker är. 3) Det är din rätt att rösta Som EU-medborgare är det din grundläggande rättighet att rösta i valet till Europaparlamentet och din möjlighet att säga hur EU ska arbeta. Genom att rösta bestämmer du vem som ska representera vanliga människor som du, din familj och dina vänner, grannar och arbetskamrater i EU. FORTS. PÅ SID 2 I detta nummer Hur arbetar EU? EU kan bara besluta i frågor som medlemsländerna har bestämt sig för att samarbeta om. När det finns en EU-lag gäller den före ländernas egna lagar. SID 3 Hur röstar förbundsstyrelsen? Kommer ledamöterna i STs förbundsstyrelse att rösta i EU-valet? Och i så fall varför? SID 4 Så funkar EU EU har 27 medlemsländer. Ländernas samarbete bygger till stor del på att varor, tjänster, personer och pengar ska kunna röra sig fritt utan tullar och andra hinder. SID 5 Klaga på EU Vill du påverka eller klaga på EU? Det finns olika sätt att påverka eller klaga på de beslut som fattas i EU. SID 5 Dax för förbundsstämma! Den 27 och 28 maj är det förbundsstämma för ST. Dvs. den årliga sammandragningen av valda förtroendevalda som ska granska och gå igenom STs verksamhet och ekonomi, den som har varit och den som stundar. SID 6 Råd för sommarjobbare Under perioden 15 maj till 31 augusti 2009 går det att ringa eller mejla Sommarjobbsexperten som ger råd och stöd om nästan allt som rör sommarjobbet. SID 6 Nominera årets ledare! ST utser varje år Årets ledare inom STs-sfären. Detta eftersom ST anser att ett gott ledarskap är viktigt för att nå förbundets vision om det goda arbetet. SID 7

FORTS. FRÅN SID 1 Och som EU-medborgare kan du rösta (eller själv kandidera - varför inte?) i det EU-land där du bor, även om du inte är medborgare i landet. Och det kostar dig inte ett spänn. 4) För människor, miljö och välstånd Ung eller gammal, student eller pensionär, man eller kvinna, anställd eller egen företagare, Medelsvensson eller individualist, stads- eller landsbo EU rör oss alla, många gånger utan att vi inser det. Inom EU kan vi resa, studera och arbeta utomlands. Europaparlamentet arbetar för en renare miljö, säkrare kemikalier, bättre tjänster och arbetsplatser. Europaparlamentet är en stark försvarare av konsumenternas rättigheter, lika möjligheter och mänskliga rättigheter både inom och utanför EU. 5) Ett val 375 miljoner väljare I juni 2009 har du en möjlighet att rösta tillsammans med 375 miljoner andra väljare i EU för att välja världens enda direktvalda gränsöverskridande och flerspråkiga parlament och EUs enda direktvalda institution. Europaparlamentet har valts av medborgarna sedan 1979. 6) Viktiga ledamöter Parlamentets ledamöter har mycket att säga till om. De flesta lagar som rör vår vardag utarbetar ledamöterna tilsammans med ministrarna på EU-nivå. Många lagar i Sverige är EU-lagar som införlivats i vår lagstiftning och som röstats fram av Europaparlamentets ledamöter. Och det är inte bara fråga om lagar utan också om pengar för nya vägar, renare stränder, forskning, utbildning och bistånd. Ledamöterna bestämmer också vart dina EU-pengar ska gå. I framtiden kommer ledamöterna att få ännu mer att säga till om Om det nya Lissabonfördraget träder i kraft, kommer ledamöternas ord att väga ännu tyngre vid EU-beslut. Enligt Lissabonfördraget kommer parlamentet vid lagstiftningen att vara jämställt med medlemsstaternas ministrar i så gott som all EU-politik. Parlamentet kommer också att välja ordförande för kommissionen och öka sin kontroll över EUs verkställande organ. 7) En röst för mångfald De nya parlamentsledamöter som väljs i juni kommer från 27 länder och företräder mycket olika nationella politiska partier, valkretsar och åsikter. I parlamentet ansluter sig de flesta ledamöter till politiska grupper utifrån sin politiska ideologi. Parlamentet, som arbetar med 23 olika språk, är ett bra exempel på att mångfald som fungerar. 8) Politik och demokrati Älskar du EU? Eller hatar? Vill du att EU ska bli mer borgerligt? Eller vänsterinriktat? Finns det frågor som du brinner för? Vill du ha förändring? Välj en ledamot som tänker som du! Det är det som är demokrati. Du kan alltså göra skillnad.

Hur arbetar EU? EU kan bara besluta i frågor som medlemsländerna har bestämt sig för att samarbeta om. När det finns en EU-lag gäller den före ländernas egna lagar. Beslut inom EU fattas oftast gemensamt av kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. EG-domstolen följer upp att EUs regler tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och revisionsrätten granskar EU:s ekonomi. Samarbetet mellan EU-länderna bygger på ett antal fördrag. Dessa fördrag är avtal som EUs medlemsländer har kommit överens om. I fördragen står det bland annat hur beslut ska tas och vilka områden länderna ska samarbeta inom. I vissa frågor kan både medlemsländerna och EU fatta beslut. I övriga frågor beslutar medlemsländerna själva. Förenklat fattas beslut inom EU så här: 1. Kommissionen lägger fram ett förslag. 2. Europaparlamentet och ministerrådet behandlar förslaget. 3. Ministerrådet fattar beslut, ibland tillsammans med Europaparlamentet. Hur ett beslut fattas är olika för olika frågor. I många frågor måste till exempel ministerrådet komma överens med Europaparlamentet. I andra frågor kan ministerrådet besluta på egen hand, efter att Europaparlamentet yttrat sig över förslaget. Beslut som gäller utrikes- och säkerhetspolitik eller polisiära och straffrättsliga frågor fattas på annat sätt. Här har medlemsländerna inte överlåtit rätten att fatta beslut till EU. Det innebär att EUs beslut i dessa frågor mer liknar internationella överenskommelser. I de här frågorna har Europaparlamentet litet eller inget inflytande. Det är Europeiska kommissionen som tar fram förslag till nya EU-regler. Den övervakar också att EUs beslut genomförs och att de gemensamma reglerna följs. Kommissionens ledning består av en kommissionär från varje medlemsland, som väljs för en period av fem år. Den enda svenska kommisionären är Margoth Wallström, som nu avgår. Hon har dels varit EU-kommissionens första vice ordförande, närmast under ordförande José Manuel Barroso, men också ansvarig för institutionella relationer och kommunikationsstrategi. Kommissionärerna ska arbeta för EU och inte sina hemländer. Därför får de inte ta emot instruktioner från exempelvis EU-ländernas regeringar. Ministerrådet representerar EU-ländernas regeringar och består av en minister från varje land. Det är ministerrådet som antar de regler som kommissionen föreslår. I vissa frågor måste ministerrådet vara överens med Europaparlamentet före beslut. I andra frågor kan ministerrådet besluta på egen hand men då ska Europaparlamentet uttala sig om förslaget innan ministerrådet beslutar. Ministerrådet godkänner också EUs budget tillsammans med parlamentet. Europaparlamentet deltar i beslut om EU-regler och kontrollerar kommissionen. De viktigaste uppgifterna för parlamentet är att: delta när ministerrådet beslutar om nya EU-regler godkänna EUs budget tillsammans med ministerrådet godkänna kommissionen och kontrollera hur den arbetar utse EU-ombudsmannen, som tar emot och utreder klagomål från medborgarna. EUs regler ska gälla på samma sätt i hela EU. EUs gemesamma domstol, EGdomstolens uppgift är att tolka dessa regler och döma vid tvister. Medlemsländernas domstolar kan fråga EG-domstolen om hur en regel ska tolkas. Europeiska rådet kallas ofta för EUs toppmöte. Där träffas medlemsländernas stats- eller regeringschefer och kommissionens ordförande. Europeiska rådets uppgift är att ange riktlinjer för EU:s utveckling. Det är Europeiska rådet som beslutar om övergripande frågor inom EUs gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Webbadress för EU är http://europa.eu/index_sv.htm Parlamentets webbadress: http://www.europarl.europa.eu FRÅGA EU Varje år skriver tiotusentals EU-medborgare och personer från hela världen till Europaparlamentet för att ställa frågor eller framföra förslag och klagomål. Några av de vanligaste frågorna under det gångna året: 1. Europaparlamentets dagliga verksamhet: 39 procent av frågorna rör Europaparlamentets sammansättning, dess politiska roll och verksamhet samt de svenska ledamöternas aktiviteter. Många frågar om möjligheten att besöka parlamentet och göra praktik. 2. Lokal och nationell politik: Närmare en femtedel av frågorna är från medborgare som tar upp sina personliga problem, ofta relaterade till lokala eller nationella myndigheters agerande. Det kan också handla om kritik av politiska beslut på nationell nivå exempelvis när det gäller socialförsäkringar, pensioner eller skattesystemet. 3. EUs yttre förbindelser, mänskliga rättigheter och immigrationsfrågor: 10 procent av brevskrivarna i Sverige är intresserade av frågor som rör mänskliga rättigheter i resten av världen, till exempel i Tibet, Iran och Burma, samt EUs relationer till länder som Turkiet och USA. 4. Institutionella frågor och utvidgning av EU: Det kommer frågor som generellt rör EU-institutionernas struktur och sammansättning samt tillämpningen av gemenskapsrätten i medlemsländerna. Utvidgningen av EU är också ett återkommande ämne. 5. Miljö, hälsa och djurskydd: Djurskyddsfrågor, energipolitik, klimatskydd samt livsmedelssäkerhet förekommer ofta i frågor Sverige. 6. Ekonomi, finansiering och EU-bidrag: Förfrågningar om finansiering av projekt exempelvis inom miljö eller utbildning, eller för att starta ett företag som tillhör de vanligaste ämnena. Brevskrivarna ställer även frågor om EMU. 7. Den inre marknaden: Frågor om den fria rörligheten för personer, fri rörlighet för arbetskraft och varor (ofta frågor som rör import av alkohol), men även frågor kring harmoniseringen av teknik, exempelvis motorfordon. 8. Sysselsättning, sociala frågor och jämställdhet: Frågeställarna är intresserade av lika villkor, i synnerhet jämställdhet, men också frågor som berör övergrepp mot kvinnor.

Ska du rösta i EU-valet? Ska du rösta, Meeri Wasberg, ledamot i STs förbundsstyrelse? Ja, för mig är det lika självklart att rösta i valet till Europaparlamentet som det är att rösta i allmänna val inom nationens gränser. Skälet är enkelt, det är fler och fler frågor som både hanteras och måste hanteras gemensamt inom EU. Detta är den demokratiska rättigheten jag har att påverka vilken politik som kommer att föras i det parlamentet. För mig är det dessutom extra viktigt med de frågor som rör arbetsmarknaden, exempelvis att motverka social dumpning genom att svenska kollektivavtal ska gälla för de som jobbar i Sverige oavsett ursprungsnationalitet. Ska du rösta, Lasse Hedin, ledamot i STs förbundsstyrelse? Självklart kommer jag att rösta i EU-valet. Över 60 procent av alla beslut som tas i Bryssel får direkt återverkan på oss här hemma. Därför är det viktigt att vi påverkar våra EU-parlamentariker inför alla viktiga beslut på samma sätt som vi gör i vår riksdag. Och naturligtvis väljer de ledamöter vi bäst anser kunna föra fram våra fackliga frågeställningar och värderingar. Ska du röst,linda Sonesson, ledamot i STs förbundsstyrelse? Självklart! Jag vill utnyttja möjligheten att påverka. Om jag inte röstar är det ju någon annan som bestämmer vem som ska representera mig och det vill jag ju inte. Särskilt som det på EU-nivå tas så många viktiga beslut som vi sedan tvingas följa i Sverige. Ska du rösta, Tom Johnson, ledamot i STs förbundsstyrelse? Javisst! Detta på grund av att isolation aldrig har lönat sig. Det vi ska sträva efter är att rösta fram kandidater som ser ett starkt Europafack som en tillgång och som sätter den sociala dialogen främst. Ska du rösta, Tobias Bjerman, ledamot i STs förbundsstyrelse? Det är både en rättighet och ett ansvar för mig som medborgare. Det är viktigt att använda sig av sin rösträtt för att påverka och delta i politiska frågor. När det gäller EU påverkar det oss mer än vi tror vare sig vi vill eller inte. Det är inte längre, som många kanske fortfarande tror, en fråga om att vara med eller inte längre, utan en fråga om hur och vilka frågor vi skall driva. Ska du rösta, Annette Carnhede, ordförande i STs förbundsstyrelse? Visst kommer jag att rösta! Viktigare än någonsin! Många beslut som rör arbetsmarknaden tas idag på EU-nivå. Därför är det viktigt vilka som sitter i parlamentet och vilka åsikter de står för. Ska du rösta, Ing-Marie Nilsson, andre vice ordförande i STs förbundsstyrelse? Självklart kommer jag att rösta i EU-valet. Jag vill inte missa att ta tillvara mitt inflytande i ett val som påverkar oss så mycket i både arbetsliv och privatliv. Ska du rösta, Kjell Strömbeck, ledamot i STs förbundsstyrelse? Självklart! Jag ser det som en medborgerlig skyldighet. Dessutom är det viktigt eftersom allt fler frågor av betydelse för alla européer hanteras på EU-nivå. Ska du rösta, Siv Norlin, ledamot i STs förbundsstyrelse? Ja, jag kommer att rösta. Varför? För att man ska alltid rösta när man har chansen! Strandade EU-förhandlingar om jourtid Europaparlamentet och ministerrådet har efter fem års förhandlingar inte kunnat enas om nya regler för jourtid och långa arbetsveckor. Förhandlingarna rörde reglerna om jourtid och direktivets begränsning av veckoarbetstid. Enligt ett avgörande från EG-domstolen ska alla jourtid räknas som arbetstid. Europaparlamentet har varit berett att införa nya regler om jourtid, under förutsättning att undantagsmöjligheterna från reglerna om maximalt 48 timmars arbetsvecka avskaffas. Förhandlingarna, som pågått i fem år, strandade under i slutet av april då ministerrådet inte kunde gå med på parlamentets krav rörande arbetstiden. Sammanbrottet i förhandlingarna innebär att de nuvarande reglerna fortsätter att gälla. Det är mycket beklagligt att det inte gick att nå en uppgörelse. Sverige har varit drivande i förhandlingarna och framhållit att EU:s regler om jourtid och kompensationsledighet behöver ändras, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i en kommentar. EUs politiska strategi för 2010 EU-kommisionen lyfter fram fyra övergripande frågor i sin politiska strategi för kommande år. De områden som kommissionen ska satsa hårdats på år 2010 är w ekonomisk och social återhämtning, w EUs budget, w klimatförändringar, w utvidgningen och det östliga partnerskapet. Så är parlamentet sammansatt 2004-2009 (784 ledamöter) Europeiska folkpartiet, kristdemokrater och Europademokraterna (288), Socialdemokratiska gruppen (217), Alliansen liberaler och demokrater för Europa (99), Unionen för nationernas Europa (44), De Gröna/Europeiska fria alliansen (43), Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster (41), Grupplösa (30), Självständighet och Demokrater (22). Viktigt att rösta Den 7 juni är röstningsdagen för valet till EU-parlamentet. Poströsta kan man göra från den 20 maj. Det är viktigt att så många som möjligt röstar. Röstdeltagandet vid det förra valet var lågt. Sverige var bland de sämsta i Europa med våra 38 procent...

Så funkar EU EU har 27 medlemsländer. Ländernas samarbete bygger till stor del på att varor, tjänster, personer och pengar ska kunna röra sig fritt utan tullar och andra hinder. För att det ska fungera har EU skapat den så kallade inre marknaden. EU-länderna samarbetar också inom andra områden som till exempel miljö, jordbruk, flyktingmottagande och att bekämpa organiserad brottslighet. Fri rörlighet Den som är medborgare i ett EU-land har rätt att resa, arbeta och bo i vilket annat EU-land som helst. Ett land får inte gynna sina egna medborgare framför dem som är medborgare i andra EUländer. Om man ska stanna mer än tre månader kan landets myndigheter kräva att man registrerar sig. En förutsättning för det är att man har ett arbete eller kan visa att man kan försörja sig på annat sätt. Man behöver också ha det europeiska sjukförsäkringskortet med sig för att visa att man täcks av en sjukförsäkring. Samma villkor för varor Ett medlemsland får inte gynna produkter och tjänster från det egna landet. En vara ska kunna köpas och säljas på samma villkor i hela EU-området. Det ska också gå att ta in en vara från ett land utanför EU och därefter handla vidare med den i övriga medlemsländer på lika villkor. Därför har EU en gemensam tulltaxa och gemensam handelspolitik. Schengen - EUs passunion Schengensamarbetet kallas också EUs passunion och innebär att de länder som är med har tagit bort personkontrollen när man passerar ländernas gränser. Som medborgare i ett Schengenland behöver man inte ha passet med sig när man reser till andra Schengenländer, utan det räcker med ett nationellt id-kort. Valutaunion med euro Ungefär hälften av EUs medlemsländer ingår i EMU, även kallad valutaunionen. Inom de länderna används den gemensamma valutan euro. De övriga EU-länderna har valt att ställa sig utanför valutaunionen eller så uppfyller de inte de krav som ställs för att ingå. Gemensam jordbrukspolitik Länderna inom EU har en gemensam jordbrukspolitik. Politiken ska bland annat leda till att maten som produceras ska vara bra för både miljön, djuren och människorna som ska äta maten. En stor del (alltför stor del, anser en del) av EUs budget används till jordbrukspolitik. Gemensam miljöpolitik EU har gemensamma regler för miljön eftersom föroreningar i ett land ofta påverkar miljön i ett annat. Reglerna är till för att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa och ta vara på naturresurser på bästa sätt. Några exempel är regler för avfall, luft- och vattenkvalitet samt användning av kemikalier. EU har också regler som skyddar fåglar och hotade djur- och växtarter. Samordnad brottsbekämpning EU-länderna samarbetar för att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet. Gemensamma regler finns bland annat för terrorism, narkotikahandel och barnpornografibrott. För att bekämpa brottslighet samarbetar även medlemsländernas polis- och åklagarmyndigheter. Gemensam invandringspolitik EU-länderna har också enats om att utveckla en gemensam asyl- och invandringspolitik. EU-reglerna anger till exempel vem som ska betraktas som flykting och hur medlemsländerna handlägger asylärenden. Om ett asylärende kommit till flera länder finns det EU-regler som avgör i vilket land ärendet ska behandlas. Utrikes- och säkerhetspolitik I utrikespolitiska frågor ska politiken samordnas så långt som möjligt, men medlemsländerna har kvar sin nationella utrikespolitik. Alla länder måste vara överens om beslut i utrikes- och säkerhetsfrågor. EUländerna har ingen gemensam armé. Däremot finns det en militär och civil krishanteringsstyrka som kan sättas in för att bevara eller tvinga fram fred. Vill du påverka eller klaga på EU? Det finns olika sätt att påverka eller klaga på de beslut som fattas i EU. Här nedan följer några exempel. Kommissionen lägger fram förslag till nya EU-regler, men innan dess presenterar den ofta ett preliminärt utkast som den vill ha synpunkter på. På kommissionens webbplats kan oftast både de som direkt berörs av förslaget och allmänheten lämna in synpunkter. Om du råkar ut för att myndigheter i EUs medlemsländer inte följer EUs regler kan du vända dig till EU-nätverket Solvit. Solvit hjälper till med att lösa problem som gäller den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer på EUs inre marknad utan att behöva ta dem till domstol. Du kan klaga direkt till EU om du anser att ett medlemsland inte följer EUs regler. Du anmäler klagomålet direkt till Europeiska kommissionen. Det kan leda till att kommissionen tar medlemslandet till EG-domstolen som kan slå fast att landet brutit mot reglerna. Det finns ett standardformulär som du kan använda i kontakten med kommissionen. Det heter Bristande efterlevnad av gemenskapsrätten och kan fyllas i på Internet. Om du tycker att EUs institutioner gjort något fel kan du klaga till EU-ombudsmannen. Ombudsmannen tar emot och utreder klagomål från medborgarna. Det kan till exempel handla om orättvis behandling, maktmissbruk eller att du inte har fått ta del av information. Du kan skriva på svenska och du ska få svar på svenska. På Europeiska ombudsmannens webbplats finns information om hur du skickar in ett klagomål. Om du vill klaga på eller uppmana parlamentet att ta upp en viss fråga kan du göra en så kallad framställning genom att skriva till Europaparlamentet. Du kan också kontakta en ledamot i Europaparlamentet. På Europaparlamentets webbplats finns information om hur du skickar in framställningar. Där finns också adresser och telefonnummer till ledamöterna. Kontaktsida: www.eu.upplysningen.se

Det här är kollektivavtalet värt för Anna Anna är 32 år. Hon arbetar på arbetsförmedlingen där man följer avtalet ALFA. Hon tjänar 25 000 kr i månaden, och arbetar vanligen på kontorsarbetstid. Förra året var hon sjuk fem dagar och var borta två dagar på grund av nära släktings dödsfall. Hennes medlemsavgiften till ST är 2 304 kronor per år (192 kr/månad). Vad är då kollektivavtalet värt för henne per år? Jo: Extra semester, 6 dagar 4 600 kr Semestertillägg 6 387 kr Ob-ersättning 600 kr Övertid 20 000 kr Sjuklön 657 kr 2 dagar ledigt (dödsfall) 2 400 kr Tjänstepension 13 800 kr Avtalsförsäkringar 7 000 kr Löneökning 4 % 12 000 kr Summa per år: 67 442 kronor! PS. Det här gäller för Anna: I ALFA är antalet semesterdagar för den som har fyllt 30 år 31 dagar. I semestertillägget ingår en del som är lagstadgad och en del som beror på kollektivavtalsregler. Ob-ersättningen finns reglerad i kollektivavtalet och den får Anna i pengar för att hon arbetar obekväma tider. Övertidsersättningen är även den reglerad i avtalet och ersätter de 75 timmar per år som Anna arbetat övertid. Sjuklönedelen i kollektivavtalet gör att inkomstbortfallet blir mindre än det skulle bli om Anna bara fick ersättning från försäkringskassan. Till tjänstepensionen avsätter arbetsgivaren pengar varje år för Annas räkning det är alltså ett pensionssparande som hon får via sin anställning. Till avtalsförsäkringarna betalar arbetsgivaren också in premier för Anna. Det handlar om försäkringar vid bland annat arbetsskada, olycksfall i arbetet och vid arbetslöshet. Flera av dessa försäkringar går inte att teckna som privatperson. Rätten till årlig löneöversyn finns i kollektivavtalet. År 2008 blev det genomsnittliga utfallet 4,4 procent. Det betyder inte att alla får 4,4 procent, eftersom lönesättningen är individuell. Grattis Anna, att facket och kollektivavtalet finns! Dax för förbundsstämma! Den 27 och 28 maj är det förbundsstämma för ST. Dvs. den årliga sammandragningen av valda förtroendevalda som ska granska och gå igenom STs verksamhet och ekonomi, den som har varit och den som stundar. Det handlar framförallt om att ta ställning till STs verksamhetsberättelse och bokslut för 2008 och till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen. Men fler uppgifter finns. En valberedning ska väljas och motioner ska behandlas. Dessutom ska STs guldnål utdelas till förtjänta förtroendevalda. Dessa är Kjell Leandersson, Försäkringskassan, Gun Smed, Skatteverket, Margareta Hofvenstam, Åklagarväsendet och Johnny Lindell, Räddningsverket Ett ärende som förbundsstämman ska avgöra är att fastställa riktlinjer för poströstning. Bakgrunden är att kongressen 2008 ändrades förbundets stadgar så att det numera är tillåtet att tillämpa poströstning. En motion som hamnar i stämmans knä är en motion som Roger Melin, Skatteverket, skrev i juli 2008. Förbundsstyrelsen svarade och motionen avslogs. Men motionären Melin var inte nöjd med svaret och vill att den behandlas av Förbundsstämman. Och helt visst - enligt förbundsstadgan finns möjlighet att besvära sig över en besvarad motionen Hans motion handlar om att ändra reglerna för ålderspensionen. Ålderspensionen borde kompletteras med någon form av avtalspension när arbetsmarknaden ser ut som den gör. Förbundsstyrelsen vidhåller sitt tidigare yttrande och föreslår därför att förbundsstämman beslutar att motionen avslås. Detta eftersom den typ av avtalspension som motionären efterfrågar redan finns i Trygghetsavtalet för den statliga sektorn, sk. pensionsersättning. Riktlinjer för verksamhetsplan och budget för 2010 ska också fastställas. En annan viktig punkt är att ta ställning till riktlinjer för avtalsrörelsen 2010, in- klusive ett dokument om politik för anställningsvillkor, med stark inriktning på att förklara och försvara kollektivavtalens värde för medlemmarna. Goda råd för sommarjobbare Till sommaren kommer 100 000-tals unga, många av dem studenter, att sommarjobba i Sverige. Vissa lär mötas av tveksamma arbetsvillkor. Andra kan få problem att få ut sina semesterersättningar. En del behöver kolla lönen för sommarjobbet. För dem och många fler finns under perioden 15 maj till 31 augusti 2009 Sommarjobbsexperten som ger råd och stöd på telefon och mejl om nästan allt som rör sommarjobbet. Det är ST Direkt som ansvarar för Sommarjobbsexperten, tillsammans med SKTF Direkt. Man kan både ringa och mejla Sommarjobbsexperten. Telefonnumret är 020-130 11 12 och mejla frågor kan man göra via webbplatsen www. facketforandras.nu Sommarjobbsexperten är en del av Facketförändras.nu, det stora TCO-initiativet som riktar sig till unga mellan 20 och 35 år. Det är väldigt kul att TCO och FacketFörändras.nu vill att vi och våra proffsiga rådgivare ska ansvara för Sommarjobbsexperten, säger Elisabeth Lewander, verksamhetschef för ST Direkt. Vi hoppas också att många medlemmar och förtroendevalda tipsar människor i sin närhet om Sommarjobbsexperten, säger hon. Två nya topprekryterare Det finns två nya namn att redovisa på topplistan över duktiga rekryterare bland förtroendevalda: Sven Graff, Försäkringskassan, har rekryterat 11 och Devang Parekh, Luftfartsverket har rekryterat 10 nya medlemmar. Eloge och priser till dessa båda! Vad är ST? ST är fackförbundet för dig som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag i myndigheter, på universitet och högskolor eller i bolag. ST är din fackförening oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Det ökar sammanhållningen, ger styrka och skapar gemenskap.

Nominera årets ledare! ST utser varje år Årets ledare inom STssfären. Detta eftersom ST anser att ett gott ledarskap är viktigt för att nå visionen om det goda arbetet. Det framgångsrika ledarskapet bygger på ett humanistiskt ledarskap, en grundläggande tro på medarbetarnas vilja att utvecklas. Inom ST har ledarskapsfrågorna lyfts fram i verksamheten. Ledarskap är ett av de prioriterade områdena under kongressperioden. Ett flertal rapporter om ledarskap i verksamheter har tagits fram de senaste åren. Syftet med att utse årets ledare är att lyfta fram goda exempel på vad ST menar med ett gott ledarskap. Därför har förbundsstyrelsen de senaste åren uppmanat avdelningar, sektioner och klubbar att nominera en chef/ledare till Årets ledare. Tidigare mottagare av STs utmärkelse har även uppmärksammats av andra för sitt goda ledarskap. Detta understryker att STs kriterier för ett gott ledarskap är relevanta och att STs förtroendevalda är bra på att se duktiga ledare. Kriterier på ett gott ledarskap är en chef och ledare som synliggör medarbetarna och låter dem påverka sitt eget arbete, tar tillvara och synliggör medarbetarnas kompetens, ger möjlighet för medarbetarna att utvecklas i arbetet och utvecklas för nya arbetsuppgifter, arbetar för jämställdhet och mångfald, bidrar till ett öppet, kreativt och tilllåtande klimat, gör medarbetarna delaktiga i utvecklingen av verksamheten. STs avdelningar, sektioner och klubbar uppmanas att nominera personer som kan vara föredömen och en förebild för andra, och ett bra exempel på vad ST menar med ett gott ledarskap. Den som utses kommer att bjudas in till STs sommarfest den 3 juni och där få välförtjänt uppmärksamhet kring sitt ledarskap. Sommarfesten äger rum i STs lokaler på Sturegatan 15 i Stockholm. Nomineringarna, som ska åtföljas av en motivering, skickas till Margareta Bäck, margareta.back@st.org. Sista dag att nominera är den 20 maj 2009. Löneenkät inom AgV-området För att få en bild av resultatet av den senaste lönerevisionen och hur arbetet med den lokala lönebildningsprocessen utvecklas skickade ST i början av april ut den andra löneenkäten under avtalsperioden 2007-2010. Enkäten skickas ut inom AgV-området. En tredje enkät kommer att genomföras under början av 2010. Avsikten med enkäterna är att få underlag för såväl diskussioner och ställningstaganden inom förbundet som för olika former av stöd till förtroendevalda för att underlätta lönebildningsarbetet. Enkätsvaren kommer att ge ett värdefullt underlag inför såväl nästa avtalsrörelse som det partsarbete som bedrivs inom det s.k. Partsrådet när det gäller stöd för lokal lönebildning. En preliminär första sammanställning av enkätsvaren beräknas finnas i början av juni. I samarbete med de s.k. 19 stora, vilka förutom Länsstyrelsen och Universitet- och högskolor, är 14 inom AgV-områden, skickas en lokal/lokalt anpassad löneenkät ut till sektioner alternativt klubbar inom dessa avdelningar. Mer information: Marie Therese Gyllhede, Förhandlingsenheten. Samarbete om medborgarkontor Det ska blir lättare för statliga myndigheter, landsting och kommuner att samarbeta om medborgarkontor. På medborgarkontoren kan myndigheterna tillsammans möta de som bor i kommunen. För att det ska vara möjligt måste myndigheterna sluta ett samtjänstavtal. I dag måste regeringen godkänna avtalet för att det ska gälla. Det kravet tas nu bort. Det samma gäller kravet på att handläggarna ska anges med namn i avtalet. I dag finns en begränsning av vilka typer av beslut som får fattas i samtjänsten. Den begränsningen tas också bort. I dag innehåller lagen en begränsning av vilka förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning som får förekomma i samtjänsten. Den begränsningen tas också bort. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2009. Medlemsavgiften i ST 2009 Månadslön före skatt Förbundsavgift Upp till 7 999 kr 96 kr 8 000-8 999 kr 104 kr 9 000-9 999 kr 112 kr 10 000-11 999 kr 120 kr 11 000-12 999 kr 128 kr 12 000-12 999 kr 136 kr 13 000-13 999 kr 144 kr 14 000-14 999 kr 152 kr 15 000-15 999 kr 160 kr 16 000-16 999 kr 168 kr 17 000-17 999 kr 176 kr 18 000-18 999 kr 184 kr 19 000 kr - NY AVGIFTSKLASS 192 kr Utöver förbundsavgiften tar de flesta avdelningar ut en avdelningsavgift, normalt 19 kr/månad. Även några sektioner tar ut en avgift. Nya medlemmar betalar 50 kr/månad under de sex första månaderna. Medlemmar som går över från medlemskap i Tria betalar 100 kronor hela första året. För den som tidigare varit medlem i ST gäller en karenstid på 18 månader för att man som ny medlem ska få den sänkta förbundsavgiften. Pensionärer betalar 250 kr per år. Har du frågor kring medlemsavgiften? Kontakta ST Direkt, som har öppet varje vardag 8.00-20.00. Ring 020-578 578 eller mejla dina frågor till stdirekt@st.org TCO-tidningens läsarpanel TCO-tidningen bygger just nu upp en läsarpanel bestående av förtroendevalda i de 16 TCO förbunden. Syftet är att få en bild av vilka de förtroendevalda är, deras villkor i uppdraget, och deras åsikter i olika frågor. Går du med deltar du minst tre gånger i år i en undersökning. Du får via din e- post besked om när det är dags att gå in på den speciella hemsidan för att svara på frågorna. Av svaren blir det artiklar, intervjuer och reportage i TCO-tidningen. Du som deltar får också ett personligt mejl med huvudresultaten. TCO-tidningen genomför undersökningarna i samarbete med Novus Opinion, vilket garanterar att dina svar behandlas anonymt och att din integritet respekteras. Mer om undersökningen kan du läsa på www.panel.novusopinion.se/tcotidningen. Nu är det bara ett fåtal dagar kvar tills att nya, tjusiga www.st.org går i luften! Kyligt! 7

ST RAPPORT POSTTIDNING B-POST Utges av Fackförbundet ST Returadress: ST Rapport, Box 5308, 102 47 Stockholm ISSN 0284-2791 Rapport från FS 27-28 april 2009 Vårpropositionen: Roger Syrén rapporterade om innehållet i regeringens vårproposition. En särskild rapport har tagits fram som beskriver innehållet i propositionen och vilka konsekvenser den får för STs medlemmar. Styrelsen fick också del av OFRs skriftliga sammanfattning och TCOs analys av Vårpropositionen. Maria Frändegård lämnade en rapport om medieaktiviteter med anledning av STs kommentarer till propositionen. Förbundsstämman: Inför förbundsstämman fastställdes dag- och arbetsordning samt riktlinjer för poströstning, inriktning av VP 2010, politik för anställningsvillkor, tidsplan för Avtal 2010, uppdragsbeskrivningar samt mottagare av STs guldnål och förslag till valberedning. Därtill yttrande över en motion som ska behandlas av stämman. Se artikel på sidan 6. EU-valet: Birgitta Kempe och Karin Ström redovisade om ST aktiviteter med anledning av valet till EU-parlamentet. ST aktiviteterna kommer att finnas på hemsidan. Vissa aktiviteter sker också i samarbete med TCO. Regionkonferenserna: Från regionkonferenserna rapporterade varje ledamot och gav medskick på vägen. Verksamhetsrappporter: I verksamhetsrapporterna noterades 4 att en träff ägt rum med socialförsäkringsministern. Vid träffen lade ministern stor tonvikt vid personalpolitiken och att den fackliga samverkan fungerar vid Försäkringskassan. 4 att en träff ägt rum med representanter för Vänsterpartiet i Riksdagen. De frågor som diskuterades var arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitiken. 4 att en träff ägt rum med SULFs förbundsledning. Vid träffen avhandlades aktuella och gemensamma frågor inom universitetsoch högskoleområdet. 4 att TCOs högskolekonferens den 24 april samlade ca 220 personer deltagare. Vid konferensen medverkande bl.a. Lars Leijonborg, Mona Sahlin och Sture Nordh samt representanter från OECD. Att TCO-styrelsen inrättat en jämställdhetspanel. Anledningen till panelen är att TCO bedömer att jämställdheten får stryka på foten i den ekonomiska krisen. För att motverka det inrättas denna jämställdhetspanel. Colombiaprojektet: Karin Ström rapporterade om Colombiaprojektet. ST Rapport Besöksadress: Sturegatan 15, 3 tr. Postadress: Box 5308, 102 47 Stockholm Ansvarig utgivare: Gunnar Johanson. Redaktör: Christer Forsberg Telefon: 08-790 52 81. E-post: christer.forsberg@st.org Till sist Efter närmare tio år som ST Rapportredaktör går jag om några månader vidare mot mitt välförtjänta otium. Jag har nämligen blivit erbjuden avtalspension. Men vad ska du göra då? undrade en bekymrad arbetskamrat. Otium cum dignitate är latin och betyder vila med värdighet, dvs. ett lugnt och hedersamt privatliv efter väl förrättat verk i arbetslivet. Romarna hade en uppfattning om arbete som jag med stigande ålder allt mer delat, nämligen att arbete bara är ett nödvändigt ont. Att njuta sitt otium står för all sorts frihet från plikter och uppbundenhet; ett idealtillstånd som möjliggjorde bildning, konstnärsskap och njutning - sysselsättningar utan materiell vinning som mål. För min del blir det fiske - äntligen ska jag utvecklas till den storfiskare jag ofta påstår att jag är, men aldrig blivit. Äntligen får jag tid att öva upp mitt flugfiske och knyta egna flugor. Dessutom blir det trädgårdsodling. Finns det något mer givande än att från ett litet oansenligt frö dra upp en praktfull och färgrann växt? Knappast. Det blir även mycket primitiv motion i form av vedhuggning, cykling och skogsvandring i norra Gästrikland, det senare för att om möjligt få syn på en av våra många lokala björnar. Detta för säkerhets skull i sällskap med den nya familjemedlem som strax ska införskaffas. Nämligen en hund av börd, sannolikt av rasen lagotto romagnolo, dvs. en italiensk tryffelhund. Det borde lätt gå att uppfostra honom/henne till att geschwint hitta de kantareller som jag så sällan lyckas hitta. Det blir också mer tid till att i mindre sammanhang framföra visor och progglåtar till eget gitarrkomp. Jag hoppas också kunna utveckla dragspelandet till oanade höjder. Sannolikt blir det nog också en kurs på högskolan i Gävle. Historia eller etnologi ligger bra till. Och staffliet jag vann i Konstlotteriet ska komma till anvädning. Här ska målas! Hoppat fallskärm har jag gjort i massor, men dykt har jag aldrig gjort. Kanske en dykkurs och en semesterresa till en Stillahavsö för att utöva kunskaperna? Och mycket fotboll. Inte spela, bara titta. Inte bara på Gefle i Allsvenskan, utans snarare på Kungsgården och Storvik, som slåss i divison 4 Gästrikland. Nära till matcherna och liten, men kunnig publik, samt en korv med bröd i halvtidspausen. Det är lokal kultur det! Må väl och ta vara på tiden! Adressändring görs alltid via den lokala ST-avdelningen/sektionen/klubben, som sänder den till STs kansli (respektive regional enhet) där ändringen förs in i registret över förtroendevalda.