Dnr Lingfil 2013/14, Verksamhetsplan 2014
Verksamhetsplan för 2014 Institutionsstyrelsen för har vid sammanträde 2013-11-29 beslutat fastställa verksamhetsplanen för budgetåret 2014. Beáta Megyesi prefekt
Innehållsförteckning ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 4 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 5 FORSKNING 11 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 13 INTERNATIONALISERING 16 SAMVERKAN 17 ARBETSMILJÖ 17 JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLINGSPLAN 18 INREDNING OCH UTRUSTNING 18 Bilaga 1. Fördelning av hst per huvudområde inkl. program 19 Bilaga 2. Budget 2014 20 Bilaga 3. Personalbudget 2014 21 3
ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER Denna verksamhetsplan bygger på Verksamhetsplan för språkvetenskapliga fakulteten budgetåret 2014, fastställd 2013-10-31 av språkvetenskapliga fakultetsnämnden. Vidare utgår institutionen från de lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet samt de regler och förordningar som angetts i det lokala regelverket Mål och regler (http://regler.uu.se). Institutionen har 65 personer anställda varav 37 har lärartjänster: 9 programprofessorer (varav en i lingvistik och en i indologi är under tillsättning), 6 befordrade professorer, 2 gästprofessorer, 1 seniorprofessor, 13 lektorer varav 4 med docentkompetens, 4 adjunkter (1 på 60%, 1 på 50%, 2 på 100%), 2 forskarassistenter, 1 postdoc och 5 forskare. Inom forskarutbildningen finns 26 aktiva forskarstuderande med individuell studieplan varav 15 med doktorandtjänst. Totalt antal doktorander inskrivna i forskarutbildningen är 52. Inom stödverksamheten finns, förutom ledningsgruppen bestående av prefekt, stf. prefekt, studierektor på forskarnivå, studierektor på grund- och avancerad nivå, en koordinator för grund- och avancerad nivå, en administrativ samordnare, en ekonomiadministratör, tre kursadministratörer (motsvarande 2 heltider) och en halv personal- och kursadministratör med särskilt ansvar för internationalisering och forskarutbildningsadministration, samt två första forskningsingenjörer. Institutionen har av språkvetenskapliga fakulten fått i uppdrag att utbilda 386 helårsstudenter på grund- och avancerad nivå som motsvarar ca. 1500 studenter, vilket är en minskning med 14 hst jämfört med föregående år, 34 hst jämfört med 2012 och 69 hst jämfört med 2011. Verksamhetens kostnader ligger på 68,2 miljoner kronor varav ca. 23,0 miljoner utgör kostnader för grundutbildningen, 37,4 miljoner till forskning och forskarutbildning och 7,8 miljoner till bidragsforskning och 0 till uppdragsforskning. Ingående balanserat kapital till grundutbildningen beräknas ligga på 2,39 msek, ett överskott inom tillåten gräns. Forskningens och forskarutbildningens ingående balanserade kapital har ett överskott på 3,93 miljoner kronor som ligger något över gränsen. Budgetarbetets mål är att det balanserade resultatet inte överstiger 10% av årets omsättning (kostnader). I budgetarbetet tas hänsyn till att i) att begränsa negativt verksamhetsutfall inom grundutbildningen genom att se till att kursutbud och bemanning ryms inom tillgängliga medel och anpassa grundutbildningens kostnader till minskat uppdrag, för låg löne- och prisomräkning (2,06%) i förhållande till tidigare aktuella lönerevisioner (2,3-2,6%) de senaste åren, ii) även i fortsättningen stödja ämnen som vi har nationellt ansvar för och har få studenter, iii) behålla överskottet inom forskningen inom tillåten gräns, iv) det överskott som ev. överstiger 10% av kostnaderna inom prestation 210 ska gå till forskarutbildning genom nyaanställningar och stöd till redan inskrivna doktorander samt postdoctjänster, v) fortsätta ansöka om externa medel. Institutionen har ekonomiskt ansvar och uppföljning och ansvarar sålunda för sitt eget ekonomiska utfall. Bokslut och budget upprättas och resultatinformation lämnas till fakultetskansliet och ekonomiavdelningen enligt anvisningar. Prefekt informerar 4
institutionsstyrelse och fakultetsnämnd om institutionens egna verksamhet och ekonomisk uppföljning. UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ bedriver utbildning på grundnivå inom nio huvudområden: grekiska, indologi, iranska språk, kinesiska, latin, lingvistik, semitiska språk, språkteknologi, turkiska språk och 10 biområden: arabiska, arameiska/syriska, assyriologi, hebreiska, jämförande indoeuropeisk språkforskning, kurdiska, mellanösternstudier, persiska, swahili och turkiska. På avancerad nivå bedrivs undervisningen inom nio huvudområden: grekiska och bysantinologi, indologi, iranska språk, kinesiska, latin, lingvistik, semitiska språk, språkteknologi samt turkiska språk. Institutionen är också ansvarig för fem program: Språkvetarprogrammet på kandidatnivå Orientalistikprogrammet med fyra inriktningar (arabiska, hindi, persiska och turkiska) på kandidatnivå Språkteknologiprogrammet på kandidatnivå Tidiga språk och kulturer på kandidatnivå Masterprogram i språkteknologi Institutionen medverkar även i Logopedprogrammet, Kandidatprogrammet i klassiska studier samt Masterprogrammet i språk. Institutionen har nationellt ansvar för 5 ämnen: assyriologi, hindi, kurdiska, persiska och turkiska. Ambitionen har varit att kunna erbjuda utbildning från nybörjarnivå till forskarnivå men eftersom studentantalet inte är tillräckligt stort i flera av dessa språk, framför allt assyriologi och hindi, ges i vissa fall enbart grundläggande undervisning periodvis i begränsad omfattning. Institutionens mål har dock varit att upprätthålla kompetens för att kunna bedriva forskning och utbildning i dessa ämnen. Sedan 2013 är särskilda medel avsatta av fakultetsnämnden för dessa ämnen. Institutionen avser att prioritera framför allt de ämnen där antalet studenter är förhållandevis litet (dvs som har färre än 30hst per år) genom finansiering av lärartjänster. Antalet studenter är förhållandevis litet i klassiska språk (grekiska och latin) och trots intern omfördelning av resurser inom institutionen och satsning på programform (Tidiga språk och kulturer och Kandidatprogrammet i klassiska studier) har även dessa ämnen ekonomiska svårigheter inom grundutbildningen. Det långsiktiga målet är att erbjuda kvälls-, distans- och sommarkurser i dessa ämnen, samt utöka samarbete med andra ämnen, till exempel med litteraturvetenskap (retorik), teologi och läkarprogrammet (medicin). Uppdraget från Språkvetenskapliga fakulteten för 2014 uppgår till 386 hst varav 115 platser för ämnen med nationellt ansvar och 19 hst inom ämnet språkteknologi som 5
klassificeras som teknikplatser. Därutöver överförs av fakulteten 7 hst till Statvetenskapliga institutionen för medverkan i undervisning i kurser inom Orientalistikprogrammet. Den totala ersättningen för 2014 för grundutbildningen (grund- och avancerad nivå) uppgår till 20 594 031 kr (en minskning med 147 905 kr jämfört med 2013). Grundanslaget är 20 234 031 kr som inkluderar extra medel för nationellt ansvar på 3 875 000 kr och för NT-platser 1 537 081. För samordning av Språkvetarprogrammet tillkommer 360 000. Ersättningen per helårsstudieplats motsvarar i snitt 50 945 kr och 80 899 kr per teknikplats. Programprislappen som tilldelats tidigare år (2010-2012) ges inte längre. Överproduktion utöver internt takbelopp ersätts inte, medan underproduktion i förhållande till takbeloppet innebär att medel ska återbetalas. I tillägg till uppdraget från Språkvetenskapliga fakulteten har institutionen även ett uppdrag från Medicinska fakulteten om 30 helårsstudieplatser inom Logopedprogrammet som motsvarar en intäkt på 48 929 kr per hst. Enligt ramavtal med Tolkskolan ger institutionen utbildning i arabiska för Tolkskolans studenter enligt särskilt avtal. (Det tidigare avtalet med iranska språk förlängs inte.) Genom avtalet får studenterna vid Tolkskolan högskolepoäng för sina språkstudier. Lärarkompetensen är hög i de flesta huvudområden med minst en programprofessor och en universitetslektor som aktivt deltar i undervisningen på grund- och avancerad nivå. Flera lärare i semitiska språk har reducerad undervisning för att forska (externa medel) eller har uppdrag (studierektor FU resp. prodekanus) varför ett vikariat utlystes och tillsattes under 2010. Vikariatet förlängs under 2014. Programprofessorn i semitiska språk går i pension 2014 och institutionen ska inleda rekrytering av en professor i ämnet. Den befordrade professorn i assyriologi gick i pension under HT 2013 och anställs till september 2014 som seniorprofessor. En lektor anställs på 75% under 2014 för att bedriva undervisning i assyriologi och fortsätta driva utvecklingen av nätbaserade kurser samt det fakultetsövergripande och internationella samarbetet mellan och inom ämnen. Professorn i turkiska språk går i pension 2015. Institutionen ska inleda rekrytering av professor i ämnet under 2014. I indologi pågår tillsättning av en professur. I avvaktan på tjänstetillsättningen fortsätter gästprofessorn att ta hand om undervisningen i hindi. Under 2014 ska möjligheten till att anställa en lektor i hindi utredas. Inom lingvistik har professorn gått i pension och tjänsten är under tillsättning och förväntas bli klar under 2014. Samtidigt gick den befordrade professorn i swahili i pension. För att institutionen ska kunna bedriva undervisning i lingvistik och swahili under de närmaste åren tillsattes en vik. adjunkt med kompetens i både lingvistik och swahili. Under 2014 ska en tillsvidare adjunktur i lingvistik och swahili utlysas. Vidare anställs en vik. lektor i lingvistik på 75% med huvudsaklig uppgift att samordna Språkvetarprogrammet och undervisa i lingvistik på grundläggande nivå under 2014. Externa medel har också erhållits av lektorerna i ämnet och vikariat måste tillsättas i någon form. Under 2014 ska möjligheten till att anställa en lektor i lingvistik utredas. 6
I kinesiska har lektorerna blivit befordrade professorer. En adjunkt behövs (motsvarande 80%) för att täcka undervisningen både i grammatik och textläsning. Under 2014 fortsätter arbetet med en långsiktig strategisk plan för ämnet som inkluderar sjösättning av avancerad nivå och planering för utbyggnad av forskarutbildning. Den lärarledda undervisningen på institutionens kurser varierar beroende på nivå och ämne mellan två till tolv timmars undervisning i veckan. A-kurserna i nybörjarspråk har ca 10-12 timmars undervisning per vecka medan C- och D-kurserna oftast har två till fyra timmars schemalagd undervisning i veckan samt handledning och seminarier. De administrativa rutinerna för planering av personal, studenter och anslagna medel utformas med stor omsorg genom bl.a. utarbetande av bemanningsplaner för lärare, planering av arvoderade lärare, framtagande av kostnadsberäkning för ämnen utifrån aktuellt kursutbud och bemanningsplan, samt fördelning av antal helårsstudenter över ämnesområden baserat på tidigare års resultat. Volymen och genomströmningen på kurserna följs upp genom universitetets statistikdatabas GLIS och kvaliteten på utbildningen genom systematiska kursvärderingar. Utfallet av kvantitativa och kvalitativa mått följs upp regelbundet av kollegier, programråd samt institutionsledning och institutionsstyrelse. Prioriteringar och satsningar På grund av minskade resurser för utbildning på grund- och avancerad nivå sedan 2012, vilket för institutionens del innebär en minskning i uppdraget med totalt 69 hst ska institutionen tillsammans med fakultetsledningen formulera en beredskap inför resursminskningen. En översyn av dimensioneringen av utbildningen på fristående kurser och program ska göras i samband med utarbetande av kursutbudet för 2015-2016. Balansen mellan å ena sidan en tydlig grundstruktur och å andra sidan samläsningar över områdesgränser och breddning är föremål för kontinuerlig diskussion. Till systematiskt kvalitetsarbete hör förnyelse av kurser och program samt kursutveckling som sker en gång per år i samband med utarbetande av underlaget till universitetskatalogen. Kursernas innehåll ses över årligen och kursplaner revideras då vid behov. I samband med revideringar av kursplaner ska särskilt beaktas relationen mellan lärandemål och examinationsformer. I samband med schemaläggning ska respektive huvudområdes ämneskollegium utse en examinator till varje kurs, som ska anges på kursens hemsida tillsammans med den information som nu finns tillgänglig (t.e.x uppgifter om kursansvarig lärare, schema, examinationskrav, kursplan, kurslitteratur) enligt institutionens PM för lärare. Prestationsgraden i språkvetenskapliga fakultetens verksamhetsplan anges till 72%. Institutionens prestationsgrad har varit betydligt lägre under en längre tid, ca 55% som under de senaste åren ökat till 63-64%. Målet är att höja prestationsgraden ytterligare. Det kan uppnås genom att anta alla behöriga sökande och registrera fler studenter än hstuppdraget ger. Man kan öka prestationer ytterligare genom att exempelvis i) kursansvariga lärare aktivt söker upp frånvarande studenter, ii) införa löpande examination på kurser där det passar, iii) införa IT-baserade metoder i utbildningen samt iv) fortsatt diskussion i pedagogisk ledningsgrupp och ämneskollegier om hur man kan 7
höja prestationsgraden utan att sänka kvalitén inom utbildningen. Institutionen är också i färd med att se över rutinerna för registrering med målet att öka antalet webbregistreringar. Institutionens strävan efter att koncentrera utbildningsutbudet i syfte att på längre sikt säkerställa kvalitetsbärande volymer ska fortskrida. Huvudområden med färre än 30 hst (grekiska, latin och indologi) ska se över sitt kursutbud och undersöka möjligheten att öka antalet studenter genom att exempelvis införa nät- och/eller distanskurser, utöka samarbete med andra ämnen (t.ex. retorik, teologi, medicin), lägga undervisningen på sen eftermiddag och/eller kväll och/eller ge attraktiva sommarkurser som förväntas attrahera fler studenter. Kvalitetsarbetet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå bedrivs fortlöpande under ledning av studierektor för grund- och avancerad nivå. Pedagogiska ledningsgruppen är en stödgrupp till studierektor bestående av en pedagogiskt erfaren lärare per huvudområde samt en studentrepresentant som ska sammanträda minst en gång per termin. Huvuduppgiften för gruppen blir implementeringen av fakultetens pedagogiska program, att följa upp HSV:s ämnesutvärdering samt att se över betygskriterier för examensarbeten i samtliga ämnen under ledning av studierektor. Samordning av redan etablerade, befintliga program är mycket viktig för bättre arbetslivsanknytning och ökad retention. Ämnesöverskridande, fakultetsgemensamma och områdesöverskridande program ställer högre krav på samordning varför en särskild programsamordnare/programföreståndare även i fortsättningen ska finnas för varje program trots att programsamordning inte finansieras sedan 2013 genom en särskild prislapp. Det ändrade programupplägget inom Orientalistikprogrammet kommer att ske implementeras 2014-2015. Tidiga språk och kulturer samt Klassiska studier kommer att omstruktureras i samband med att arkeologi och antik historia omarbetar sina kurser efter samgåendet med Gotlands högskola. Under 2014 är progression inom programmen en fortsatt prioriterad fråga. Arbete med att utforma rutiner för programråd pågår också, framför allt inom ramen för Språkvetarprogrammet, som institutionen tog över ansvaret för 2012-01-01. Dessa rutiner kommer sedan att generaliseras och implementeras också inom institutionens andra ämnesöverskridande program och i någon form också inom ämneskollegierna för de olika huvudområdena, vilkas relation till programmen måste klargöras. Detta arbete sker långsiktigt och etappvis i syfte att säkerställa förutsägbarheten och transparensen i beredningar och beslut som rör utbildningen. Än så länge står grundnivån i fokus, men resultatet kommer i stora delar också att vara tillämpligt även på avancerad nivå. Vidareutveckling av distanskurser är ett annat prioriterat område för institutionen samt att öka genomströmningen på dessa och få högre retention till fortsatt nivå. En särskild satsning för att bygga upp distansundervisning i swahili som saknar motsvarighet i Sverige håller på att genomföras. Även nybörjarkursen i grekiska på distans är under omarbetning, delvis genom pedagogiska medel från fakulteten, och ska finnas i ny version från hösten 2014. Utbyggnaden av den avancerade nivån fortsätter med målet att varje huvudområde på avancerad nivå minst ska kunna erbjuda kurser som leder fram till masterexamen, i vissa fall med någon möjlighet till profilering. Extra insatser ska läggas på införandet av 8
kurser, framför allt inom ramen av Masterprogrammet i språk och Masterprogrammet i språkteknologi samt förberedelse för införande av avancerad nivå för kinesiska. För konferensdeltagande för studenter på avancerad nivå avsätts totalt 50 000 kr. Medlen fördelas till ämnen på avancerad nivå proportionellt till andel studenter på den nivån. Riktlinjer för prioriteringar ska tas fram under ledning av studierektor. Berörda kursansvariga lärare ansvarar för att studenter informeras. I takt med att den avancerade nivån byggs ut aktualiseras också frågan om studenternas möjlighet att delta i institutionens forskningsprojekt. Ämnena strävar efter att utveckla former för studenters deltagande i forskningsprojekt. En diskussion om detta och om forskningsanknytning i undervisningen generellt kommer även i fortsättningen att föras inom respektive ämneskollegium. Institutionen strävar efter att den aktuella forskningen ska avspeglas i kursutbudet på avancerad nivå, där kurser kan utformas t.ex. med inbjudna gästföreläsare, i anslutning till workshops eller i form av samläsningar med doktorander. Studenternas självständiga arbeten är också en viktig länk mellan utbildning och forskning. Möjligheten att studenter på högre nivåer mer systematiskt kan medverka i undervisningen (t.ex. supplemental instruction) kommer även i fortsättningen att ges. Att öka graden av studier utanför den reguljära undervisningen genom att också inom campuskurserna använda IT-baserat material för distansundervisning som komplement sker redan inom vissa men inte alla av institutionens kurser. I litet längre perspektiv bör diskussionen om hur detta ska gå lämpligen föras i samband med en översyn av distanskurserna och vilka strategier institutionen ska ha för deras utformning, t.ex. i ljuset av HSV-rapporten Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor (2011). Internationalisering är en viktig del av institutionens verksamhet. Flera av våra huvudområden erbjuder studenter möjlighet till utlandsstudier. Institutionen tar redan emot utbytesstudenter, framför allt inom turkiska språk, och våra studenter i kinesiska och inom Orientalistikprogrammet åker på utlandstermin för att fördjupa sina språkkunskaper. För att förbättra och effektivisera administrationen kring internationella studenter utsågs en tillsvidareanställd administratör för samordning av internationalisering. Kontrakt med utländska lärosäten ses över vid behov och möjligheten till utbytesstudier i Indien, Iran och länder där arabiska är huvudspråk ska erbjudas (i samråd med det internationella kansliet). Flertalet ämnen vid institutionen är också intresserade av att utreda möjligheten till att internationalisera Masterprogrammet i språk. Utbildningarnas användbarhet och arbetslivsanknytning är viktiga aspekter i institutionens utbildningsprogram som förser studenter med möjlighet till praktik och kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Inom varje program anordnas träffar, sk studentmingel, som möjliggör möten mellan studenter, alumni och representanter från arbetsmarknaden, minst en gång per år. Även inom fristående kurser ges viss möjlighet till praktik, t.ex. inom kinesiska, semitiska språk och datorlingvistik. Institutionen bedriver studievägledning på ämnesnivå huvudsakligen av ämneslärare eller inom program av programsamordnaren medan allmänna studierelaterade frågor besvaras av studerandeexpeditionen eller av centrala studie- och karriärvägledningen. 9
Institutionens webbplats med avseende på studierelaterad information ska ytterligare förbättras, särskilt med avseende på programinformation och kurser på avancerad nivå. Lärarna uppmanas också att använda Studentportalen som erbjuder en sammanhållen plattform för kursinformation. ULL erbjuder kurser i verktyget som alla lärare kan gå. Vidare ges alla anställda information om kurser som erbjuds av UPI och ULL och möjlighet att planera in en kurs i sin årsarbetstid i samband med att bemanningen planeras. Examensarbeten arkiveras digitalt från och med VT 2010 i alla ämnen och är tillgängliga på institutionens webbplats som pdf-filer. Arbetet med tidigare uppsatsers digitala arkivering har inletts under 2010 och kommer att fortsätta även under 2014. Universitetets studenter erbjuds möjligheten att registrera, arkivera och publicera godkända examensarbeten DiVA. Vid kursstart ska samtliga studenter informeras om möjligheten att registrera, arkivera och publicera sina examensarbeten i DiVA och uppmuntras att göra så. I samband med uppsatsventilering ska denna information upprepas. 1. Examensarbeten på grundnivå publiceras med titel, författare och handledare. 2. Examensarbeten på avancerad nivå publiceras även med abstract. 3. Studenterna ska även informeras om möjligheten att och för- och nackdelarna med att publicera i fulltext. Den pedagogiska ledningsgruppen kommer också att följa upp att betygskriterier för examensarbeten finns i alla ämnen och följer fakultetens riktlinjer. Studentmedverkan är avgörande för institutionens kvalitetsarbete varför institutionen tillsammans med studiebevakarna arbetar för att det ska finnas ett studieråd genom att institutionens lärare vid första lektionstillfället informerar studenterna om studentrepresentation och delar ut information enligt studiebevakarnas önskemål. Utsedda kursrepresentanter informerar studierektor om att de blivit valda som i sin tur meddelar studiebevakare och prefekt. Ledningen träffar också regelbundet studiebevakaren för att diskutera aktuella frågor. I varje programråd finns också studentrepresentanter. I enlighet med fakultetens policy utgår 300 kr per institutionsstyrelsemöte i arvode till närvarande studentrepresentant (gäller ej doktorander). Kursvärdering genomförs efter halva kursen samt vid kursens slut. Slutkursvärderingen är skriftlig och görs på nätet antingen genom Studentportalen eller genom institutionens egna webbformulär med automatisk sammanställning. Det finns även en blankett att användas som delas ut av läraren. Detta utesluter naturligtvis inte löpande diskussioner med läraren, ämneskollegium, programråd eller studierektor om kursernas innehåll och uppläggning. Föreskrifter för kursvärderingar finns tillgängliga för både lärare och studenter. Under 2013 har kursvärderingsarbetet vid institutionen inventerats och analyserats, vilket lett till att nya underlag är under utveckling och att samtliga kurser från och med våren 2014 kommer att utvärderas digitalt. 10
FORSKNING År 2010 infördes en ny resursfördelningsmodell för områdesanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Viktiga faktorer i fördelningen är fakultetsnämndens beslut om i) strategiska planer inklusive professorsprogrammet, ii) inrättande av forskarutbildningsämnen tillsammans med dimensionering av utbildningen på forskarnivå och kravet på handledarresurser, samt iii) beslut om strategisk forskning, lärarnas utrymme för forskning samt postdoktorala anställningar. Anslaget fördelas på en professorsresurs, en forskningsresurs och en forskarutbildningsresurs samt särskilda och strategiska satsningar och ersättning för hyra och el. Modellen i sin helhet återfinns i fakultetens verksamhetsplan. För institutionen innebär modellen särskilt följande. Institutionen erhåller medel för närvarande för nio programprofessorer (datorlingvistik, grekiska särskilt bysantinsk grekiska, indologi med inriktning mot det moderna Sydasiens språk och kulturer, iranistik, latin, lingvistik, semitiska språk, språk och social interaktion, turkiska språk) som finansieras till 50 % av medel från professorsresursen. Professorer i semitiska språk och turkiska språk ska rekryteras i samband med nuvarande innehavares pensionsavgång. Forskningsresursen finansierar forskningsutrymmen bl.a. för 7 befordrare professorer (1 arabiska, 1 assyriologi, 1 semitiska språk, 2 lingvistik, 2 kinesiska), 13 universitetslektorer, en forskarassistent i latin (2011-2014), 1 postdoktor samt övriga kostnader inklusive forskningsadministration. Förutom forskningsresursen ges även forskarutbildningsresurs som ska täcka bl.a. finansiering av doktorandanställningar, såväl som finansiering av handledning, doktorandkurser, doktoranders expenser, samt administration av utbildningen. Basresursen per forskarutbildningsämne (som f.n. är 650 tkr/ämne + 480 tkr/prof) garanterar resurser för minst en doktorand per forskarutbildningsämne och handledningsresurser motsvarande 40 % av en anställning för en professor. För forskning och forskarutbildning anvisas totalt 35 487 364 inklusive satsningar inom ramen för KoF11, vilket är 5 127 789 kr mer än föregående år p.g.a. ökat antal disputationer vid institutionen. Intäkterna fördelas enligt följande: Professorsresurs: 5 129 335 Forskningsresurs: 8 348 727 Forskarutbildningsresurs: 20 126 950 KoF11: 1 882 353 Därutöver tilldelas datorlingvistik 1 000 000 för att ämnet ska kunna behålla den forskningsvolym som varit framgångsrik i KoF07 och KoF11 utvärderingar. Flerspråkighetsperspektivet inom undervisning på alla nivåer och inom forskning i datorlingvistik ska bibehållas. Forskningens omfattning och andelen externa medel för 2014 redovisas i bilaga 2 och 3. 11
Prioriteringar och satsningar Institutionens överskott inom forskning och forskarutbildning förväntas överstiga 10% av kostnaderna. Institutionsstyrelsen ska lägga en plan efter bokslutet 2013 hur överskottet ska användas. Prioriterade områden är doktorand- och postdoktorala anställningar. Utlysning av doktorandtjänster under 2014 beslutades av styrelsen redan under ht 2013. En två-årig postdok-anställning tillsätts i iranska språk under 2014. Språk och åldrande är ett prioriterat område för den språkvetenskapliga fakulteten och en professur i språk och social interaktion har inrättats och tjänsten tillsattes 2012. Professorns uppgift är att bedriva forskning i ämnet och söka externa medel. Rektor och fakultetsnämnden bidrar med 500 000 kr per år till projektet. Därutöver avsätts 500 000 för att stödja forskning inom ämnesområdet. Enligt fakultetens forskningsstrategier prioriteras två ämnesöverskridande inriktningar: språkdokumentation och samverkan för litteraturvetenskaplig forskning. Ett flertal av institutionens ämnen bedriver forskning med anknytning till språkdokumentation, däribland lingvistik, kinesiska, iranska, semitiska och turkiska språk. Fakultetsnämnden avsätter 100 000 för initierade aktiviteter i språkdokumentation som tar tillvara fakultetens samlade kompetens. Institutionen medfinansierar verksamheten med 100 000 även för 2014. Gruppen kommer att identifiera områden som är av gemensamt intresse för fakulteten där fakultetens samlade kompetens tas tillvara. Forskare inom institutionen som på olika sätt arbetar med litteratur har samlats för att diskutera områden där potential för samarbete finns. Fakultetsnämnden avsätter 100 000 för att stödja samverkan mellan svenskämnet, de litteraturvetenskapliga miljöerna inom fakulteten och Litteraturvetenskapliga institutionen vid UU. Institutionen medfinansierar verksamheten med 100 000 även för 2014. Under 2014 planeras fortsatt diskussion och utveckling av gemensamma inriktningar och intresseområden. Samverkan med forskare vid andra institutioner och fakulteter ska i detta sammanhang utvecklas, liksom former för att upprätthålla kontakter mellan forskare med litterär inriktning och presentera den forskning som bedrivs, t. ex. genom utveckling av fakultetens hemsida. Minst en tematisk workshop planeras under 2014. Den tvärvetenskapliga satsningen på historisk handskriftsigenkänning, Handwritten Text Recognition (HTR), som inleddes med särskilt stöd från Rektor och från fakulteten fortsätter. Vetenskapsrådet har beviljat projektet anslag för 2013-2016. Satsningen är inriktad på digital analys av handskrivna historiska material och innebär ett samarbete mellan forskare inom datorlingvistik, filologisk språkvetenskap och bildanalys. Projektet drivs helt med externa medel från Vetenskapsrådet. Med hjälp av särskilda medel från fakulteten motiverade av att forskningsutvärderingen KoF 11 gav högsta betyg för forskningen i datorlingvistik (1 miljon kr per år 2012-2014) förlängdes anställningen för en gästprofessor i ämnet. Eftersom medel för forskning och utbildning på forskarnivå baseras delvis på publiceringsstatistik skall alla anställda lägga in sina publikationer i DIVA minst en gång per år. Information har gått ut till alla vid ett flertal tillfällen. Kontroll av antalet inlagda publikationer sker en gång per termin genom GLIS (https://glis.uu.se/diveport#page=a0017) av prefekt. Varje anställd ska följa 12
publiceringsstrategin för sitt eget ämne som utarbetades under 2012. 17% av institutionens intäkter för forskning utgörs av externa medel framför allt från VR. Ett tiotal forskare och lärare medverkar i dessa projekt. Institutionen uppmuntrar alla anställda lärare att söka forskningsbidrag från forskningsfinansiärer och uppmuntrar till samverkan med andra lärosäten. Institutionens oförbrukade bidrag för forskning uppgår till ca 5,5 miljoner kronor. Alla projekt är aktiverade enligt tidigare plan och de oförbrukade bidragen beräknas minska med ca 22 % till ca 4,3 miljoner kronor under 2014. Eftersom forskningsanslaget från fakulteten delvis baseras på andelen externa forskningsmedel ska alla lärare i den mån det är möjligt avsätta arbetstid inom sin forskning för att söka externa medel till egen forskning och om det är lämpligt även söka medel för att kunna anställa doktorander och/eller postdocar inom projektet. Varje ämne inom institutionen ska ta fram strategier för att stödja och underlätta framför allt de yngre forskarna att skriva projektansökan t.ex. i form av seminarier eller mentorskap. Institutionen strävar efter att underlätta för anställda att söka bidrag och hjälper till att upprätta projektbudgetar. Ekonomisk kalkyl och anställningsform ska undersökas i god tid innan ansökan ska lämnas in och ska alltid ske i samråd med prefekt. Ekonomiadministratör och administrativ samordnare vid institutionen, samt forskningssekreterarna och EU-projektkoordinatorn för området hjälper till i beredningen av dessa ärenden. Institutionen ser även i fortsättningen över institutionens webbsidor för forskning och utbildning så att allmänheten får en adekvat och uppdaterad bild av institutionens forskningsämnen. En grupp koordinerar det arbetet bestående av webbmaster tillsammans med ämnesföreträdare för respektive forskningsområde. Alla anställda ska regelbundet se över och uppdatera sin hemsida (både på svenska och engelska) med aktuell information. Institutionens grundutbildningssidor ska också anpassas till våra internationella studenter och relevanta delar ska översättas även till engelska. Under 2014 anordnar institutionen konferenser/workshops som finns i institutionens kalendarium: http://www.lingfil.uu.se/calendar/konf/ UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskarutbildningen inom institutionen bedrivs i datorlingvistik, grekiska, indologi, iranska språk, latin, lingvistik, semitiska språk och turkiska språk. Doktorander finns även antagna till forskarutbildningen i assyriologi och bysantinologi. Institutionen har under 2013 anhållit hos fakultetsnämnden om att inrätta kinesiska som forskarutbildningsämne. Institutionen utreder möjligheten till att ansöka om strategiska medel hos rektor och område för uppbyggnad av forskarutbildning i kinesiska. Totalt finns 26 aktiva doktorander med individuell studieplan och 52 inskrivna i forskarutbildningen. Det planeras 15 disputationer under 2014. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för forskarutbildning vilket utövas genom beslut om och uppföljning av riktlinjer och procedurer för antagning, uppföljning av studieplaner, mm. 13
Forskarutbildningsresursen uppgår till 20 126 950 kr vilket är en ökning med 4 198 349 kr jämfört med föregående år. Medlen ska användas till finansiering av doktoranders löner, handledning, för kurser inom utbildning på forskarnivå, och övriga kostnader som doktoranders arkiv- och konferensresor samt för administration av utbildningen. Utlysning av befattning som doktorand har tidigare skett en gång om året och har i allmänhet omfattat alla forskarutbildningsämnen. Sedan 2012 sker antagning till de skilda forskarutbildningsämnena efter råd och lägenhet, d.v.s. i förhållande till institutionens och ämnenas ekonomi och handledningsutrymme. Kostnaderna för doktoranders lön beräknas bli 12 mkr per år under de kommande tre åren. Under 2011 har ett intag på fem doktorander varav två med delvis extern finansiering genomförts. Under 2012 antogs en doktorand i indologi och en i lingvistik. Under 2013 tillsattes en doktorandtjänst i grekiska och en i datorlingvistik. Tre ytterligare tjänster utlystes i datorlingvistik, iranska språk och semitiska språk. Under 2014 planeras utlysning av minst 5 doktorandplatser: grekiska, latin och turkiska, samt indologi och lingvistik när tillsättning av professuren i indologi och lingvistik är klara. I enlighet med gällande delegationsordning inrättas befattning som doktorand av institutionsstyrelse och befattningen som doktorand tillsätts av prefekt. Fakultetsnämnden har delegerat antagningen av doktorander till prefekterna. Antagning av doktorand vars studiestöd är externt finansierad är inte delegerad. Från och med den 1 januari 2015 försvinner utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander. tillämpar inte längre utbildningsbidrag som finansieringsform utan doktorander anställs och finansieras genom doktorandtjänst i fyra år heltid nettostudietid. I fakultetens VP framhålls att en anställning som doktorand ska avse arbete på heltid och doktorander har inte automatiskt rätt till att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) ska framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen ska bedrivas på deltid ska framgå. Skäl för ledighet, förutom sjukdom, är tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institutionen är mycket restriktiv med att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Institutionens prolongationsregler ska under 2014 uppdateras. Ansökan om prolongation med anledning av förtroendeuppdrag ska lämnas till den nivå där uppdraget är utfört (universitetets centrala nivå, områdesnämnden, fakultetsnämnden eller institutionen). Fr.o.m. 2011 ges fakultetsnämndsfinansierad och institutionsfinansierad prolongation i form av förlängning av doktorandanställning. Ansökningar om prolongation för förtroendeuppdrag ska lämnas in årsvis och uppgift om prolongationsbeslut ska införas i den individuella studieplanen. För institutionens uppdrag medges ersättning som anges i prolongationsregler (http://www.lingfil.uu.se/utb/fu/prolregler/) för doktorander. Handledningssituationen är generellt god. Huvudhandledare har docentkompetens med undantag för ett fall där denna formellt högre kompetens finns hos biträdande handledare. 14
Varje doktorand har en huvudhandledare vid institutionen och minst en bihandledare, ofta vid andra lärosäten i Sverige eller i utlandet. Kontrakt (enligt institutionens mall) skrivs med bihandledare, vid behov och efter önskemål, i samband med att individuella studieplaner upprättas. Studierektor för forskarutbildningen tillsammans med huvudhandledare ansvarar för att kontrakt finns. Handledningens omfattning och frekvens följs upp i den individuella studieplanen. Behovet av handledningen kan skifta beroende på vilken del av utbildningen - kursläsning eller avhandlingsarbete - som doktoranden främst ägnar sig åt. Det är dock av största vikt att handledning sker regelbundet vid avtalade tider ända från början av doktorandutbildningen. Varje studerande på forskarutbildningsnivå med en aktivitetsgrad på 100 % har rätt till totalt 108 timmar handledning, som motsvarar 27 lektorstimmar, årligen. I normalfallet tilldelas huvudhandledaren 88 arbetstimmar (22 lektorstimmar) och bihandledaren 20 arbetstimmar (5 lektorstimmar). Fördelningen av handledningstiden mellan huvud- och bihandledare skall diskuteras årligen och skall framgå av den individuella studieplanen. Under året kommer studierektor för forskarutbildningen att i handledarkollegiet fortsätta sträva efter gemensamma principer för handledning och examination inom forskarutbildningen vid institutionen. Institutionens arbete inom utbildning på forskarnivå ska präglas av mål återgivna i konsistoriets verksamhetsplan: i) utbildningen och avhandlingar ska hålla internationellt hög kvalité, ii) utbildningen ska ge vetenskaplig kompetens och djup förståelse av ämnet, iii) utbildningen ska ge högskolepedagogisk kompetens samt generella färdigheter och kunskaper som är attraktiva i yrkeslivet, iv) utbildningen ska vara attraktivt karriärval. Kvalitetsarbetet genomförs i fakultetens arbetsgrupp FUGA där Lena Rydholm är institutionens representant. Institutionens handledarkollegium, bestående av alla anställda handledare, bereder frågor rörande de allmänna studieplanerna för utbildning på forskarnivå, biträder med synpunkter vid antagning till forskarutbildningen samt granskar vid behov doktoranders individuella studieplan och diskuterar angelägna frågor. Sammankallande till handledarkollegiet är studierektor för forskarutbildningen. Prefekt tillsammans med studierektor för forskarutbildningen följer kontinuerligt upp studenterna på forskarnivå. Studierektor för forskarutbildningen bereder ärenden rörande forskarutbildningen på institutionen. Ungefär hälften av institutionens handledare har genomgått högskolepedagogisk utbildning för handledning på forskarnivå. Målet är att alla nya handledare och andra som så önskar ska beredas möjlighet att genomgå utbildningen inom sin tjänst under de närmaste åren. Samtliga doktorander bör ha minst en handledare som genomgått handledarutbildning fram till 2015. Nya doktorander får av personaladministratören en introduktion om institutionen, om gällande regler och riktlinjer och får träffa representanter från institutionens ledning. Institutionen avser ordna en doktorandträff årligen för att diskutera ev. problem och aktuella frågor med institutionens ledning. Alla aktiva studerande på forskarnivå oavsett finansiering ska ha en årligen inrättad individuell studieplan. Utan fastställd individuell studieplan har den studerande inte rätt 15
till vare sig handledning, arbetsplats, eller expensmedel inom ramen av sin utbildning. Prefekt och studierektor för forskarutbildningen följer kontinuerligt upp studenterna på forskarnivå. Prefekt fattar beslut om individuell studieplan efter föredragning av studierektor som sedan fastställs av utbildningsledare. Institutionen kommer även i fortsättningen att erbjuda doktorander möjlighet till individuellt utvecklingssamtal med studierektor för forskarutbildningen. Institutionen strävar efter att kunna erbjuda doktorander möjlighet till undervisning om ekonomiskt utrymme finns. Doktoranders expensmedel fr.o.m. 2010 är på 50 000 kronor per doktorand under utbildningsperioden på fyra år. För redan antagna doktorander avsätts medel i relation till kvarvarande studietid. Fakultetsnämnden beslutade att avhandlingar ska arkiveras elektroniskt i DIVA. Doktorander skall fr.o.m. 2011-01-01 leverera avhandlingen som en digital fil i pdfformat för arkivering i DIVA utan att avhandlingen görs fritt tillgängligt. Doktoranden beslutar själv om och i så fall när avhandlingen skall publiceras elektroniskt och vara fritt tillgängligt i DIVA. För varje disputation erhåller institutionen medel motsvarande 50 000 kronor från fakulteten som ska helt eller delvis finansiera kostnaderna för tryckning av doktorsavhandlingen, digital arkivering, arvoden och reseersättningar. För stencilavhandling ersätter fakulteten institutionen med faktisk framställningskostnad. Vid tryckning av stencilavhandling inom ett år efter disputationen utgår ersättning med schablonbeloppet med avdrag för ovan nämnda framställningskostnad och ersättning till opponent. Om kostnaden för språkgranskning av en avhandling inte ryms inom ovan nämnda schablonbelopp kan författaren ansöka hos nämnden om medel för ändamålet, dock högst 10 000 kronor. Antalet avlagda doktorsexamina är förhållandevis låg på fakulteten. Under 2014 ska genomströmningen på forskarutbildningen på institutionen utredas ämnesvis och orsakerna till ev. låg genomströmning utredas tillsammans med fakulteten. Särskild satsning på doktorander som inte haft 4 års finansiering har initierats. För institutionen är det angeläget att skapa förutsättningar för interdisciplinärt samarbete mellan institutionens ämnen och seminarierna är öppna och annonserade i god tid i institutionens kalender. Nationellt och internationellt samarbete inom de olika ämnesområdena uppmuntras och är självklara inslag i verksamheten. Samverkan mellan universitet i Sverige och med utländska lärosäten finns i alla forskarutbildningsämnen och institutionens ledning uppmuntrar aktivt dessa samarbeten och samverkan. INTERNATIONALISERING Internationalisering är en viktig del av institutionens utbildningar. Flera av våra huvudområden erbjuder studenter möjlighet till utlandsstudier. Institutionen tar emot ett flertal utbytesstudenter, framför allt inom turkiska språk, och våra studenter i kinesiska och inom Orientalistikprogrammet åker på utlandstermin för att fördjupa sina 16
språkkunskaper. Institutionen har infört internationell antagning till Masterprogrammet i språkteknologi HT 2012. Ett flertal av institutionens kurser ges också på engelska. Ämnet Kinesiska har inom ramen för ett universitetsgemensamt utbytesprogram sedan 2008 utbyte med universitet i Kina. Detta samarbete ska nu utvidgas på avancerad nivå. Institutionen har också ansvar för och samordnar Forum för Kinastudier som invigdes under 2013. Institutionen medverkar i Forum för Sydasienstudier och vill utvidga och fördjupa samarbetet inom indologin tillsammans med andra institutioner inom universitet och lärosäten i Indien. Under 2013 invigdes även Forum för turkiska studier med syfte att möjliggöra ämnesöverskridande samarbete inom forskning och utbildning. Att initiera uppbyggnad av samarbete med universitet i Afrika är också ett prioriterat område för institutionen för att möjliggöra utbyte inom forskning och utbildning i arabiska och swahili. Beträffande internationalisering på forskarnivå har institutionens alla ämnen regelbundna besök av gästföreläsare och gästforskare. Flera av doktoranderna fullgör en del av sin utbildning vid utländskt lärosäte. De individuella studieplanerna för forskarstuderande stipulerar i flertalet fall att doktoranden skall delta med eget bidrag i internationella kongresser och konferenser. SAMVERKAN Utbildningarnas användbarhet och arbetslivsanknytning är viktiga aspekter i institutionens utbildningsprogram som förser studenter med möjlighet till praktik och kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Inom varje program anordnas träffar, sk studentmingel, som möjliggör möten mellan studenter, alumni och representanter från arbetsmarknaden, minst en gång per år. Även inom fristående kurser ges viss möjlighet till praktik, t.ex. inom kinesiska, semitiska språk och datorlingvistik. En annan viktig del av samverkan med det omgivande samhället är presentationer av institutionens forskning för allmänheten. Institutionens forskare ägnar sig i många fall åt frågor som rör stort allmänt intresse och de framträder ofta i radio, TV och andra massmedia, se institutionens huvudsida där massmediala inslag om institutionens forskning läggs upp. ARBETSMILJÖ Arbetet med arbetsmiljö beskrivs i närmare detalj i institutionens arbetsmiljöplan som revideras årligen. Institutionen har utsett ett nytt skyddsombud som tillsammans med prefekt ska genomföra en skyddsrond under 2014. Satsning på den psykosociala arbetsmiljön fortsätter med tonvikt på stresshantering genom förebyggande arbete och information från Länshälsan. De årliga utvecklingssamtalen genomförs för alla anställda. Befattningsbeskrivningar som tillkom under 2009 och reviderades 2010 ska följas upp. 17
Arbetsmiljögruppen ska undersöka huruvida en arbetsmiljöundersökning ska genomföras på institutionen. JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan har uppdaterats under 2011 och gäller 2011-2013. En ny plan ska utarbetas under 2014. Information om uppföljning och planering av jämställdhets-, jämlikhets- och likabehandlingsarbetet finns på http://www.lingfil.uu.se/digitalassets/54/54488_jamstalldhets-likaplan-2011-2013.pdf. En målsättning för 2014 är att utarbeta jämställdhets- och likabehandlingsplanen för 2014-2016. Att förtydliga sökvägar på institutionens webbplats om vart man vänder sig när man känner sig negativt särbehandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna samt att öka medvetenheten om likabehandlingsfrågor genom diskussion i lärarkollegiet står i fokus även under 2014. INREDNING OCH UTRUSTNING Institutionen ska, inom ramen för tilldelade medel, avsätta resurser för att ersätta försliten inredning och utrustning. Institutionens datorer och teknisk utrustning ersätts när behovet uppstår efter intendenturens rekommendationer. 18
Bilaga 1. Fördelning av hst per huvudområde inkl. program Grundutbildningen följer prislappar med fördelning i två kategorier: Grund/avanc: 50 945/hst, Teknisk-naturvetenskapliga platser (NT): 80 899/hst Planering uppdrag för 2014 Fördeln baserat på 2013-års utfall Grund/avanc NT Tot HST HST 2013 Semitiska språk 89 89 85 Iranska språk 54 54 53 Turkiska språk 44 44 38 Indologi inkl. hindi 27 27 10 Kinesiska 59 59 59 OP allmänt 9 9 12 Latin 20 20 21 Grekiska/bysantinologi 8 8 20 Lingvistik inkl. swahili 45 45 75 Språkteknologi 12 19 31 27 Totalt: 367 19 386 400 19
Bilaga 2. Budget 2014 Budget 2014 - Lingvistik & Filologi Grundutb Fo/Fu Bidr-fo Totalt INTÄKTER Statsanslag 22 289 37 717 170 60 176 Avgifter o andra ersättningar 0 0 0 0 Intäkter av bidrag 500 0 7 634 8 134 Finansiella intäkter 40 60 70 170 Gemensamma intäkter 0 0 0 0 S:a Intäkter 22 829 37 777 7 874 68 480 KOSTNADER Personalkostnader -14 471-26 007-4 766-45 244 Lokalkostnader -2 329-2 390-241 -4 959 Driftskostnader -1 426-2 734-400 -4 560 Finansiella kostnader -7 0 0-7 Avskrivningar -66 0-2 -68 Fördeln indirekta kostnader -4 738-6 221-2 396-13 355 S:a Kostnader -23 037-37 352-7 804-68 193 Verksamhetsutfall -208 425 70 287 TRANSFERERINGAR Medel statsbudg f finans bidr 0 0 0 0 Medel fr myndigh f finans bidr 0 0 0 0 Övr medel f finans av bidrag 0 0 0 0 Lämnade bidrag 0 0 0 0 Saldo Transfereringar 0 0 0 0 Årets kapitalförändring -208 425 70 287 IB Balanserat kapital 2 394 3 931 0 6 325 Omfördelat kapital 0 0 0 0 Årets kapitalförändring -208 425 70 287 UB Balanserat kapital 2 186 4 356 70 6 612 20
Bilaga 3. Personalbudget 2014 Institutionens personalbudget som bemanningsplan Grundutb FO/FU Bidr-fo Totalt 4011 Lön professorer 2 841 10 014 1 095 13 950 4012 Lön adjunkter 1 467 414 0 1 881 4013 Lön lektorer, kliniska lärare 5 023 3 101 799 8 923 4015 Lön forskare, forskarass, postdoc 579 2 277 2 872 5 728 4018 Lön doktorandtjänst 0 7 725 0 7 725 4019 Lön dokt tjänst, tjänstg del 578 0 0 578 4023 Lön teknisk personal 148 895 0 1 043 4024 Lön administrativ personal 1 701 995 0 2 696 4062 Uppdragstillägg prefekt 99 99 0 198 4063 Uppdragstillägg studierektor 83 0 0 83 Arvodeskostnader 1 952 488 0 2 440 Summa Personalkostnader 14 471 26 008 4 766 45 245 21