Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11
Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen) fungerar bäst när de befinner sig i en idealisk omgivning. Homeostasen i kroppen bibehålls genom intercellulär kommunikation.
Det endokrina systemet reglerar fysiologiska processer genom att hormoner(= nycklar ) binder till receptorer (= lås ).
Ett hormon är en budbärare som frisätts från en endokrin körtel till blodet och cirkulerar till sitt målorgan. Hormonet har specificitet, d.v.s. aktiverar bara en typ av receptor. Receptorn sitter på cellmembranet ellerintracellulärt.
Fig. 18-1
Vad är ett hormon kemiskt? De flesta hormoner är peptider (= små proteiner). Binder till receptorer på cellmembranet. Exempel: Insulin. Vissa hormoner är steroider (uppbyggda på kolesterol). Binder till intracellulär receptor. Exempel: Könshormoner (testosteron, östrogen, progesteron). Två hormoner kommer från aminosyran tyrosin (adrenalin = epinephrin och noradrenalin = norepinephrin) och binder till receptorer på cellmembranet.
Fig. 18-2
Hormonsekretion och hormondistribution Hormoner utsöndras till kapillären och cirkulerar till sitt målorgan med blodet. Fritt i blodet samt proteinbundet. Verkan under ca. en timma. Hormonet inaktiveras genom: - Bindning till målorganet. - Absorption-nedbrytning i lever-njurar. - Nedbrytning av enzymer i plasma eller extracellulärvätska.
Hormoner verkar genom bindning till receptorer i målcellen. Receptorer på cellmembranet. ELLER Intracellulära receptorer.
Hormonverkan på receptornivå vad händer när hormonet binder till sin receptor? Är receptorn lokaliserad till cellmembranet aktiveras någon form av intracellulärt signalsystem. Är receptorn lokaliserad intracellulärt, aktiveras genomet (=DNA) i cellkärnan.
Nedreglering av receptorn Då receptorn aktiveras av ett hormon, minskar känsligheten för hormonet.
Uppreglering av receptorn Då receptorn inte stimuleras av ett hormon, ökar känsligheten för hormonet.
Vilka signaler i kroppen leder till hormonfrisättning? Förändrad sammansättning av extracellulärvätskan. Ett annat hormon stimulerar till hormonfrisättning. En neurotransmittor signalerar till hormonfrisättning. Frisättningen kontrolleras via negativ feedback.
Hypothalamus -hypofysaxeln
Fig. 18-5
Hypofysens fram-och baklob utsöndrar totalt 9 peptidhormoner Framloben = adenohypofysen får signaler från hypothalamus via releasing eller inhibiting hormones. Dessa signaler avlämnas till hypofysen via korta blodkärl (=portasystem). 7 hormoner frisätts från framloben
Fig. 18-6
Fig. 18-7
Fig. 18-8
Fig. 18-9
Sköldkörteln = thyreoidea producerar ämnesomsättningshormonerna T3 och T4, och behöver jod för denna process.
Fig. 18-10
Fig. 18-11
Vad gör sköldkörtelhormonerna? Det är T3 som är biologiskt aktivt. T3 ökar nedbrytningshastigheten av näringsämnena (= ökar ämnesomsättningen). Ökar känsligheten för sympaticus i bl.a. hjärtat och blodkärlen. Detta leder till ökat blodtryck.
De fyra bisköldkörtlarna parathyreoideae höjer blodets kalciumkoncentration med hjälp av parathormonet (PTH)
Fig. 18-12
Vad gör PTH? PTH ökar nedbrytningen av skelettet och frigör Ca 2+ till blodet. PTH ökar bildningen av calcitriol (= aktivt D- vitamin) i njuren. Calcitriol ökar upptaget av Ca 2+ från tunntarmen. PTH minskar utsöndringen till urinen av Ca 2+ från njuren.
Calcitonin är ett kalciumreglerande hormon från sköldkörteln Calcitonin hämmar bennedbrytning och ökar utsöndringen av Ca 2+ till urinen, i njuren. Därigenom sänker calcitonin kalciumhalten i blodet. Den fysiologiska rollen för calcitonin är oklar!
Binjuren (parigt organ) är egentligen två organ: Bark = cortex(producerar steroidhormoner: Kortisol, aldosteron och testosteron) och märg = medulla (producerar katekolaminhormoner: Adrenalin och noradrenalin)
Fig. 18-14
Corpus pineale tallkottkörteln producerar melatonin (stimuleras av mörker) som reglerar dygnsrytmer
Bukspottskörteln är egentligen två organ: Exokrina pankreas(producerar enzymer som utsöndras via en utförsgång till tunntarmen och bidrar till matspjälkningen) och endokrina pankreas(producerar hormoner till blodet som reglerar blodsockerhalten)
Fig. 18-11
Effekter av insulin och glukagon Insulin frisätts efter måltid av förhöjt blodsocker, och: - Ökar upptaget av glukos i fr.a. fettväv och muskler. - Ökar upplagringen av fett och glykogen. Glukagon frisätts vid fasta och höjer blodsockret genom: - Lipidnedbrytning. - Glykogennedbrytning.
Andra hormonproducerande organ
Produktion av könshormonerna (östrogen/progesteron samt testosteron) stimuleras av FSH och LH från hypofysframloben
Vad är stress, och hur reagerar kroppen på stress?
Fig. 18-18