Människans Fysiologi Deltentamen II

Transkript

1 ik *SP* Kvittens av tentamen Människans Fysiologi Deltentamen II Jag intygar att jag mottagit tentamen och på heder och samvete att jag kommer att genomföra tentamen på ett korrekt sätt enligt gällande tentamensregler. Jag bekräftar också att jag vet att det är mitt ansvar att kolla igenom att alla sidor finns med i provet, såväl vid start som vid inlämnandet. Namnteckning: (för och efternamn) Namn: Personnummer: Lycka till! Detta intyg skall signeras innan provmappen får öppnas och tentamen får påbörjas. I och med att du signerar detta intyg kommer du att bokföras för ett examinationstillfälle oavsett om du besvarar frågorna eller lämnar blankt.

2 NERVCELLENS FUNKTION HUDSINNE SMÄRTA (15p) 1. Vilken amplitud (höjd) i förhållande till vilospänningen och vilken duration (tidslängd) har en aktionspotential i ett mänskligt motorneuron? (2p) Svar: 120 mv och 1-3 ms 2. Vad menas med allt-eller-intet principen för aktionspotentialen och vilken är tröskeln i förhållande till vilospänningen? (2p) Svar: Att det finns en stimulerings tröskel; under tröskeln leder stimulering endast till ett passivt svar men ovanför tröskeln leder stimuleringen till en aktionspotential. Tröskeln är ca 20 mv

3 3. Vilken jon spelar huvudrollen för aktionspotentialens amplitud och vilken jon spelar huvudrollen för vilospänningen? (2p) Svar: Na-jonen respektive K-jonen. 4. Vad händer med vilospänningen och aktionspotentialen om kalium-koncentrationen i extracellulärvätskan höjs kraftigt? (2p) Svar: Vilospänningen förändras i positiv riktning och aktionspotetialens amplitud minskar.

4 5. Synaptisk påverkan på ett neuron måste summeras för att en ny aktionspotential (AP) skall uppträda i den påverkade cellen. Varför måste flera excitatoriska postsynaptiska potentialer (EPSP) summeras för att en ny AP skall genereras i det påverkade neuronet? Vilka två huvudtyper av summation finns det? (3p) Svar: En enskild EPSP är normalt inte tillräckligt stor för att neuronet skall kunna depolariseras upp till tröskeln. Förutsättninge för en ny AP är att flera EPSP s summeras till tröskeln för AP (ca. -55 mv). Eftersom aktionspotentialen genereras (skapas) i axon hillock/initialsegmentet behövs vanligen många EPSP samtidigt för att tröskeln skall nås. Man talar om temporal (tillräckligt hög frekvens i en eller flera synapser) och spatial summation som har med avståndet synaps axonhillock/initialsegment att göra (elektroton spridning). 6. Av vilket skäl är den kortikala representationen av handen och ansiktet stor jämfört med den kortikala representationen av bålen och benen. (1p) Svar: Handen och ansiktet har en mycket större antal receptorer per ytenhet än övriga delar av kroppen. Dessa receptorer har som regel också mindre receptoriska fält vilket innebär en större precision.

5 7. Vad karakteriserar de receptorer som detekterar (känner av) tryck och beröring i huden? Ange receptorernas namn och ungefärliga strukturella egenskaper med avseende på receptordelen och axonet samt vad som karakteriserar dem med avseende på storleken av receptoriskt fält och adaptation. (3) Svar: Merkel litet receptoriskt fält, långsam adaptation. Meissner: litet receptoriskt fält, snabb adaptation. Pacini: Stort receptoriskt fält, mkt snabb adaptation. Ruffini: stort receptoriskt fält, långsam adaptation. Samtliga receptorer har bindvävsstrukturer i anslutning till terminala delen. Pacini en lökformad kapsel. (Merkel är associerad med en speciell cell vars funktion ej helt klarlagd). Axoner från samtliga receptorer är av A-beta typ, dvs hyggligt myeliniserade med relativt hög fortledningshastighet m/s.

6 HÖRSEL (3p) 8. Redogör för hur örats frekvensanalys (hur olika frekvenser kan skiljas åt) i hörselsnäckan sker. Svar: En viss ton kommer att ge upphov till maximal rörelse på en viss plats utmed basilarmembranet, där just hörselcellerna på den platsen och de från dem ledande nervfibrerna stimuleras. Höga frekvenser basalt och låga frekvenser apikalt. Kallas platsprincipen.

7 ANS (3p) 9. Du går längs på stenstranden när du plötsligt ser en orm (och du gillar inte ormar...). a) Vilka fysiologiska reaktioner skulle denna händelse (sannolikt) leda till? b) Beskriv vilka transmittorsubstanser/hormon som frisätts? Förslag på svar: Sympatikuspåslag med fight of flight respons. Exempel på fysiologiska reaktioner: ökad hjärtfrekvens och slagvolym (kraft), kontraktion av blodkärl i hud o viscera, ökat blodflöde i skelett- o hjärtmuskelkärl, ökad andning; dilatation av broncher, blodsocker ökar, GI motilitet o sekretion minskar, pupillen vidgas, håren reser sig (pili erectormuskler), svettsekretion, hämmar blåsmuskel och aktiverar int. Sfinkter. Acetylkolin frisätts mellan pre-post ganlion och noraddrenalin/adrenalin mellan postganglion och målorgan.

8 NERVSYSTEMET HÖGRE CNS-FUNKTIONER (6p) 10. Talfunktionen styrs av några barkområden i framförallt vänster hjärnhalva. Nämn ett av dessa områden och i vilken lob den är lokaliserad. Vad kallas den funktionsnedsättning som innebär en försämrad förmåga att använda språket? (3p) Svar: Brocas area i frontalloben eller Wernickes area i temporalloben. Afasi. 11. Från en person som blundar och är i vila kan en dominerande EEG-rytm registreras från vissa delar av skalpen. Var på skalpen kan denna grundrytm registreras och vad kallas den? Vilken frekvens karaktäriserar den? (3p) Svar: I parietal-occipitalområdet. Alfa-rytm Hz.

9 NERVSYSTEMET SENSORIK SYN (6p) 12. Vilka typer av fotoreceptorer finns i retina och var finns de i förhållande till fovea centralis? (4p) Svar: Tappar och stavar. Tappar i fovea och stavar runt omkring. 13. Vad kallas det synpigment i stavarna som reagerar på ljus? (1p) Svar: Rhodopsin. 14. Vad händer med den elektriska spänningen i en stav när dess synpigment träffas av ljus? (1p) Svar: Staven hyperpolariseras.

10 NERVSYSTEMET INLÄRNING, MINNE (3p) 15. Vilken är den kritiska hjärnstruktur som leder till konsolidering av långtidsminnen? (1p) Svar: Hippocampus. 16. I vilken hjärnlob finner vi denna struktur och till vilket system av evolutionärt äldre delar av cerebrum hör den? (2p) Svar: Temporalloben, limbiska systemet.

11 NERVSYSTEMET MOTORIK (8p) 17. Beskriv förloppet från att en aktionspotential startats i cellmembranet på en skelettmuskelfiber fram till att Ca 2+ frisätts från det sarkoplasmatiska retiklet (2p) Svar: Aktionspotential sprids efter ytan på muskelfibern och in i t-tubuli där den aktiverar spänningskännare (dihydropyridinreceptorena) som in sin tur aktiverar det sarkoplasmatisk retiklets Ca 2+ -kanaler (ryanodinreceptorerna). 18. Nämn en fördel och en nackdel med att använda kreatinfosfat som energikälla för att driva skelettmuskelarbete. (2p) Svar: Fördel snabbt, dvs tillåter högintensivt arbete; nackdel räcker bara en kort stund. Även andra svar kan vara rätt.

12 19. Autogen hämning: Vilken muskelreceptor aktiveras? Vilken funktion har denna reflex? (2p) Svar: Golgis senorgan. Hålla kraften i muskeln konstant. 20. Vilken funktion (A-E) passar bäst ihop med följande två motoriska centra (dvs skriv en bokstav i respektive funktionsruta)? (2p) Hjärnstammen Primära motorcortex Funktion A. Registrerar signaler från sinnesreceptorer i handflatan. B. Övergripande balanskontroll. C. Slutlig omkopplingsstation för handmotorik. D. Deltar i igångsättningen av rörelser. E. Motverkar effekten av autogen hämning. Svar: Basala ganglier B; primära motorcortex C

13 ENDOKRINOLOGI (8p) 21. För adenohypofysen (hypofysens framlob) gäller följande (ringa in det rätta alternativet): (1p) Svar: b a. Från medulla oblongata skickas frisättningshormoner via blodet till adenohypofysen som i sin tur frisätter hormoner till blodet. b. Från hypotalamus skickas frisättningshormoner via blodet till adenohypofysen som i sin tur frisätter hormoner till blodet. c. Från hypotalamus skickas frisättningshormoner via axoner till adenohypofysen som i sin tur frisätter hormoner till blodet. d. Från hypotalamus skickas frisättningshormoner via blodet till adenohypofysen som i sin tur frisätter hormoner till lymfan. e. Från medulla oblongata skickas frisättningshormoner via axoner till adenohypofysen som i sin tur frisätter hormoner till blodet. 22. För TSH gäller följande (ringa in det rätta alternativet): (1p) Svar: a a. TSH stimulerar glandula thyreoidea att frisätta hormonerna T3 och T4. Dessa hormoner reglerar hastigheten på cellernas metabolism och hämmar via negativ feedback frisättningen av TSH. b. TSH stimulerar glandula thyreoidea att frisätta hormonet kalcitonin. Detta hormon reglerar hastigheten på cellernas metabolism och hämmar via negativ feedback frisättningen av TSH. c. TSH stimulerar glandula thyreoidea att frisätta hormonerna T3 och T4. Dessa hormoner reglerar hastigheten på cellernas metabolism och stimulerar via positiv feedback frisättningen av TSH. d. TSH stimulerar glandula parathyreoidea att frisätta hormonerna T3 och T4. Dessa hormoner reglerar hastigheten på cellernas metabolism och hämmar via negativ feedback frisättningen av TSH.

14 23. När en viss hormoneffekt uppnåtts brukar hormonfrisättningen hämmas av denna effekt. Vad kallas denna typ av hämning (ringa in det rätta alternativet)? (1p) Svar: b a. Positiv feedback/positiv återkoppling b. Negativ feedback/negativ återkoppling c. Negativ playback/negativ återkoppling d. Positiv playback/positiv återkoppling Svar: c 24. Hormonet bildas i binjurebarken och har sina receptorer i målcellernas cytoplasma. Det har natrium och vattensparande effekt i njurarna. Vilket hormon avses (ringa in det rätta alternativet)? (1p) a. ADH b. ACTH c. Aldosteron d. Adrenalin

15 25. Vilka funktioner har (hormoners) transportproteiner? (2p) Svar: De fungerar som buffert, ökar halveringstid, gör dem mer vattenlösliga. 26. Ge exempel på hormoner vars effekt är en höjning av blodglukoskoncentrationen. (2p) Svar: Glukagon, GH, adrenalin.

16 DIGESTION (8p) 27. Vilka uppgifter har magsäcken? (2p) Svar: 1) ta emot och lagra, 2) dela upp maten i små bitar och blanda med magsaft och 3) tömma innehåll i tunntarmen med reglerad hastighet. 28. Vilka enzym/enzymer bryter ned kolhydrater och i vilken/vilka delar av magtarmkanalen finns det/dessa? (2p) Svar: amylas i munnens saliv samt amylas från pancreas i duodenum. 29. Hur benämns mag-tarmkanalens eget nervsystem? (1p) Svar: a a. Enteriska nervsystemet b. Sympatiska nervsystemet c. Parasympatiska nervsystemet d. Somatomotoriska nervsystemet 30. Vad kallas de kolhydrater som utgör näringsförråd i levern och musklerna? (1p) a. Glykogen b. Glukagon c. Glukoneogenes d. Glykolys 2. Svar: a

17 31. För absorptionen av fett gäller följande (ringa in det rätta alternativet): (1p) Svar: b a. Fettsyror och monoglycerider absorberas av tunntarmsslemhinnans celler där de byggs ihop med bl.a. kolesterol till små fettpaket med proteinbeklädnad, chylomikroner. Dessa transporteras sedan via blodkärl till lymfan. b. Fettsyror och monoglycerider absorberas av tunntarmsslemhinnans celler där de byggs ihop med bl.a. kolesterol till små fettpaket med proteinbeklädnad, chylomikroner. Dessa transporteras sedan via lymfkärl till blodet. c. Fettsyror och monoglycerider absorberas av tunntarmsslemhinnans celler där de byggs ihop med bl.a. sackaros till små fettpaket med proteinbeklädnad, chylomikroner. Dessa transporteras sedan via lymfkärl till blodet. d. Fettsyror och monoglycerider absorberas av tunntarmsslemhinnans celler där de byggs ihop med bl.a. sackaros till små fettpaket med proteinbeklädnad, chylomikroner. Dessa transporteras sedan via blodkärl till lymfan. e. Fettsyror och monoglycerider absorberas av tunntarmsslemhinnans celler där de byggs ihop med bl.a. kolesterol till små fettpaket med proteinbeklädnad, kymus. Dessa transporteras sedan via lymfkärl direkt till fettlagren i underhuden. 32. För proteinspjälkningen gäller följande (ringa in det rätta alternativet): (1p) Svar: d a. Spjälkningen påbörjas av gastrin i magsäcken och fortsätter sedan med hjälp av trysin från pancreas samt peptidas i tunntarmsslemhinnan. b. Spjälkningen påbörjas av gastrin i magsäcken och fortsätter sedan med hjälp av pepsin från pancreas samt peptidas i tunntarmsslemhinnan. c. Spjälkningen påbörjas av pepsin i magsäcken och fortsätter sedan med hjälp av gastrin från pancreas samt peptidas i tunntarmsslemhinnan. d. Spjälkningen påbörjas av pepsin i magsäcken och fortsätter sedan med hjälp av trypsin från pancreas samt peptidas i tunntarmsslemhinnan. e. Spjälkningen påbörjas av pepsin i magsäcken och fortsätter sedan med hjälp av trypsin från pancreas samt amylas i tunntarmsslemhinnan.

18 LEVERN (3p) 33. Vad är det enterohepatiska kretsloppet? (1p) Svar: Återvinningen av gallsalter från tunntarmen till levern. 34. Varför kallar man lipoproteinet HDL för det goda kolesterolet? (1p) Svar: Eftersom det för kolesterol från blodbanan tillbaka till levern. Då sänks blodnivåerna. 35. Ge två exempel på vitaminer som lagras i levern. (1p) Svar: vit A, D och B12

19 NUTRITION (3p) 36. Vilket av de energigivande näringsämnena vår föda innehåller flest kalorier per gram? (1p) Svar: Fett 37. Vilken energikälla använder vi mest av i vila och vilken använder vi under högintensivt arbete (om man äter blandkost)? (1p) Svar: i vila fett och under arbete kolhydrater 38. Vad är basalmetabolism? (1p) Svar: den förbränning vi har om vi ligger helt stilla och vakna