Piller för hajar: - En jämförelse av läkemedelsfonder noterade på den svenska. marknaden år

Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande C-uppsats i finansiering Handledare: Lars-Gunnar Berntson & Åke Bertilsson VT 08 2008-05-28 Piller för hajar: - En jämförelse av läkemedelsfonder noterade på den svenska marknaden år 2003-2008 Sandra Huuki 870105 Erik Åström 820130

1 INLEDNING... 4 1.1 PROBLEMBAKGRUND... 4 1.2 PROBLEMFORMULERING... 5 1.3 SYFTE... 5 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 6 2 METOD... 7 2.1 VAL AV METOD... 7 2.2 INSAMLING ATT DATA... 7 2.3 LITTERATURSÖKNING... 8 2.4 MOTIV TILL METOD... 8 3 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING... 9 3.1 FONDER OCH INDEX... 9 3.1.1 Vad är en fond? 9 3.1.2 Branschfond och läkemedelsfond 9 3.1.3 Vad är index? 11 3.2 PORTFÖLJTEORI... 11 3.2.1 CAPM 11 3.2.2 Risk 12 3.2.3 Hur mäts risk? 13 3.2.4 Riskjusterade avkastningsmått 14 3.3.1 Påverkan av konkurrens inom läkemedelsindustrin 16 3.3.2 Patentfrågor och konkurrens 17 3.3.3 Avkastning på aktier i läkemedelsbranschen 17 3.3.4 Artikelserie morningstar.se 18 4. JÄMFÖRELSE MELLAN LÄKEMEDELSFONDER OCH INDEX... 20 4.1 BESKRIVNING AV DE VALDA LÄKEMEDELSFONDERNA... 20 4.2 AVKASTNING... 21 4.3 AVKASTNING OCH RISK... 21 4.3 VÄRDEFÖRÄNDRING... 22 4.4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT... 23 4.5 HYPOTESPRÖVNING... 23 4.5.1 Sharpekvot Läkemedelsfonder mot SIX PRX 23 4.5.2 Sharpekvot Läkemedelsfonder mot SIX RX 24 5. TOLKNING AV RESULTAT... 26 5.1 HUR HAR LÄKEMEDELSFONDERNA PRESTERAT GENTEMOT INDEX... 26 5.2 RISK OCH SHARPEKVOT... 27 6. ANALYS OCH SLUTSATSER... 28 6.1 VARFÖR LÄKEMEDELSFONDERNA PRESTERAT SOM DE GÖR... 28 6.2 LÄKEMEDELSFONDERNAS RISK OCH SHARPEKVOT... 29 6.3 HUR LÄKEMEDELSFONDERNA ÄR SOM INVESTERING... 30 6.4 SAMMANFATTNING AV RESULTAT... 31 7. SLUTDISKUSSION... 32 7.1 METODKRITIK... 32 2

7.2 REKOMMENDATIONER... 32 8. REFERENSER... 34 8.1 TRYCKTA KÄLLOR... 34 8.1.1 Vetenskapliga artiklar 34 8.1.2 Artiklar 34 8.1.3 Böcker 34 8.2 OTRYCKTA KÄLLOR... 35 8.2.1 Artiklar 35 8.2.2 Övriga 36 8.3 BILDER... 36 3

1 Inledning 1.1 Problembakgrund I Sverige sparar en så stor andel av befolkningen i aktiefonder att detta anses unikt i Europa. Svenskarnas fondförmögenhet uppgår till ca 1650 miljarder kronor och 94 % av svenskarna mellan 18-74 år äger fonder i någon form. Det har dock inte alltid sett ut på detta vis, under 50- talet började de relativt rika svenskarna för första gången spara i fonder. Först under 70-80-talet fick den vanliga människan upp ögonen för fonderna och då främst p.g.a. att man inte behövde betala skatt på kapitalvinsten. Under 90-talet försvann skattelättnaden men istället kom fondförsäkringarna och det individuella pensionssparandet. I dag har svenskarnas ca 30 % av sina tillgångar i fonder. (Så blev vi fondsparare, 2008). Konkurrensen bland fondförvaltarna har ökat markant under 2000-talet. De länge dominerade storbankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea, har förlorat 25 procent av sina marknadsandelar till att idag utgöra 65 procent av den svenska fondmarknaden. Idag finns även fondmäklare på nätet såsom Avanza och Nordnet samt analysföretag såsom Morningstar och Wassum. (Eriksson, Hasse 2008) Det är inte bara fondmäklarna som har förökat sig, idag finns det också väldigt många fonder att välja emellan och det finns också olika typer av fonder; aktiefonder, räntefonder, fond i fonder, hedgefonder och blandfonder. Bara i Europa finns det 60 000 fonder registrerade. Enligt Svensk Fondstatistik var svenskarnas fondförmögenhet 2007-12-31 fördelat på 1320 stycken fonder, 557 av dessa var registrerade i Sverige. (Fondbolagens förening, 2007) Det senaste året har däremot kantats av nedgångar och oro på börsen vilket troligen är orsaken till att spararna har lämnat sina fonder. Bara under vinter 2007/2008 har fondförmögenheten krympt med 50 miljarder kronor. Folk vill ha större trygghet i sitt sparande, säger Pia Nilsson, vd för Fondbolagets Förening i en artikel i Dagens Industri. (Bolander, 2008) Detta avspeglas bl.a. i att aktiefonderna har minskat sin förmögenhet medan mindre riskfyllda räntefonder har ökat sin. Orosrapporter som pekar på en kraftigare tillbakagång i svensk ekonomi kommer allt oftare. Enligt Konjunkturinstitutet har företagens och hushållens syn på ekonomin försvagats ytterliggare under februari 2008 och den svenska ekonomin har den senaste tiden gått från starkare till aningen svagare än normalt. Förutom tillverkningsindustrin som under februari är oförändrad har alla sektorer pekat på en ekonomisk tillbakagång. (Konjunkturinstitutet, 2008) Tillväxten för 2007 tros hamna under 3 %, något som inte hänt på 4 år. (Appelgren, 2008) 4

Historiskt sett har läkemedelsfonder varit ett relativt säkert investeringsalternativ i tider av ekonomisk nedgång samt att de har haft en tendens att gå sin egen väg jämfört med resten av börsen. Detta beror på att det är speciella faktorer som styr läkemedelsbranschen såsom politiska beslut, patentfrågor och forsknings- och utvecklingskostnader, istället för exempelvis allmänhetens köpkraft. (Lindmark, 2007a) Mycket pekar på ökad efterfrågan av läkemedel tack vare utvecklingen inom sjukvården. Medellivslängden ökar, bättre välstånd och sjukvård i utvecklingsländerna, samt ökat användande av mediciner i industriländerna är alla faktorer som är gynnsamma för läkemedelsbranschen. 1.2 Problemformulering Fondmarknaden har under det senaste decenniet utvecklas explosionsartat från att fondsparandet mest var för större investerare till att nästan alla hushåll har en fondportfölj. (Så blev vi fondsparare, 2008) Ökat fondinvesterande och enklare information har lett till att investerare är mer insatta och vill vara med och påverka sitt sparande. Det är därför i allmänhetens intresse att veta vilka olika fonder som ger mest optimal avkastning, passar i tiden och spararens önskemål. Sedan börsen vände neråt under 2007 har det startats en diskussion om att Sverige och stora delar av världen är på väg mot en lågkonjunktur. Detta har fått fondsparare att se över sina investeringar och eventuellt strukturera om sina portföljer. (Bolander, 2008) Då efterfrågan på läkemedel är konstant, opåverkad av konjunkturen bör fonder i denna bransch inte behöva påverkas lika negativ i en lågkonjunktur. Läkemedelsföretag påverkas mer av andra faktorer som t.ex. patentfrågor, politik m.m. (Lindmark, 2007a) Därför är det kanske mer lönsamt att i nuläget investera i just läkemedelsfonder? Eller hur presterar läkemedelsfonderna egentligen och hur är de som investering? 1.3 Syfte Syftet är att undersöka hur läkemedelsfonder gått gentemot index under perioden 2003-01-01 till 2008-03-31. Det ska även undersökas om läkemedelsfonder är känsliga för konjunktursvängningar eller inte. Vidare är syftet att se hur fonderna är som investering och vad som påverkar deras utveckling. 5

1.4 Avgränsningar Undersökningen bygger på data från 27 stycken läkemedelsfonder som har marknadsförts i Sverige i minst 5 år och presenteras på Morningstar.se. Perioden för undersökningen är 2003-01- 01 till 2008-03-31 och fondernas utveckling jämförs med SIX PRX och SIX RX. Det som undersöks är avkastning, standardavvikelse och Sharpekvot. 6

2 Metod 2.1 Val av metod Undersökningen bygger på en kvantitativ metod där läkemedelsfonders prestation jämförs med SIX PRX och SIX RX. Data över indexens prestation samlades in från SIX Trust och data över läkemedelsfonderna samlades in från morningstar s hemsida. Jämförelsen mellan index och fondernas avkastning görs kvartalsvis under perioden 2003-01-01 till 2008-03-31. För att lättare kunna generalisera och jämföra skapas ett genomsnitt av avkastningen av samtliga fonder. Detta ligger till grund för huvudsyftet att jämföra hur läkemedelsfonder presterat mot index. En genomsnittlig kvartalsvis Sharpekvot och standardavvikelse räknas också ut för varje fond samt för genomsnittet av läkemedelsfonderna och index. En hypotesprövning utförs där det testas om det föreligger någon signifikant skillnad mellan Sharpekvoten för läkemedelsfondernas och SIX PRX samt SIX RX. Vidare utförs en bearbetning av data och ett diagram redovisas där läsaren kan följa värdeförändringen från 2003-01-01 till 2008-03-31. Beräkningar av genomsnitt, standardavvikelse och Sharpekvot samt utformning av diagram och tabeller har gjorts i Microsoft Excel. Till uppsatsens teoridel har sekundärdata använts i form av artiklar och facklitteratur. Informationen används för att bygga upp en teoretisk förståelse av ämnet och för att hjälpa till att välja undersökningens inriktning samt tolka resultatet. 2.2 Insamling att data Från SIX Trust har tidsserier över dagskurser för undersökningsperioden samlats in. Dessa data har räknats om till kvartalsvis avkastning och gett indexens prestation. Data över fondernas prestation samlades in från morningstar.se där det redan presenterades kvartalsvis. Data över fondernas avkastning presenteras vid några tillfällen två gånger då den enda skillnaden är att fonden handlas i två olika valutor. I dessa fall har endast data från en fond samlats in. Riskfri ränta till uträkning av Sharpekvot togs från riksbankens hemsida där den 5-åriga stadsobligations ränta med start 2003-01-02, omräknad till kvartalsränta användes. 7

2.3 Litteratursökning Till den teoretiska grunden har information sökts dels i kurslitteratur, annan litteratur från Södertörns bibliotek, databaser (ex. trust) och Internetsidor som t.ex. morningstar.se och fondbolagen.se m.m. Exempel på sökord är: portföljteori, branschfonder, läkemedelsfonder, pharma* funds, pharma* return, portfolio theory, medical stocks osv. 2.4 Motiv till metod Samtliga läkemedelsfonder som presenteras på morningstar.se, exklusive de fonder som redovisas två gånger med enda skillnaden att det handlas i olika valutor har använts i undersökningen. I och med att alla fonder undersökts kan det ge en övergripande bild av hur den här typen av fonder har presterat jämfört med de valda indexen. Att SIX PRX och SIX RX valts som jämförelseindex är på grund av att fonder och aktier som innefattas av dessa index är alternativ till en investering av läkemedelsfonder. Indexen avspeglar stockholmsbörsen vilket är det investeringsalternativ som ligger närmast för svenska sparare. Både SIX PRX och SIX RX tar även hänsyn till utdelningar vilket även de fonder som undersökts gör. Fördelen med SIX PRX är att det indexet är begränsat till att inget bolag får väga mer än 10 % samt att det är justerat för regler som rör fonder. (Fondspara, 2008) Tidsperspektivet 2003-01-01 till 2008-03-31 som undersökningen innefattar är vald då endast ett fåtal läkemedelsfonder marknadsfördes i Sverige innan 2003. Att titta på just standardavvikelse som mått på risken, beror helt enkelt på att det är det vanligaste sättet att mäta risk på, samt att det inkluderar den totala risken (både systematiskoch icke-systematisk risk.) Valet av Sharpekvot som riskjusterat avkastningsmått beror också på att det är den mest använda måttet. Sharpekvoten baseras också på standardavvikelsen och tar därför i sin tur den totala risken i hänseende. Se även kapitel 7.1 för metodkritik. 8

3 Teori och tidigare forskning Följande kapitel förklarar grundläggande vad en fond och ett index är. Vidare behandlas portföljteori där läsaren kan skaffa sig en förståelse kring begreppen CAPM, risk och riskmått. Kapitlet avslutas med tidigare forskning som handlar om konkurrenssituationen inom läkemedelsbranschen och patentfrågor. Sedan följer artiklar om läkemedelsaktier och fonders utveckling 3.1 Fonder och index 3.1.1 Vad är en fond? Fonder, eller investeringsfonder som det officiellt heter, räknas som en egen juridisk enhet där värdepapper förvaltas av ett fondbolag. Fondbolagen köper och säljer andelar, ofta dagligen till den dagens kurs. Som investerare är valet av fondtyp mycket beroende på dennes riskprofil, tidsperspektiv och mål med sitt sparande. Det finns en rad olika fondtyper som kan delas in i aktiefonder, blandfonder och räntefonder, även hedgefonder och indexfonder räknas ibland som egna fondtyper. Exempelvis aktiefonder är en fond som investerar minst 75 % av sitt kapital i aktier eller gör aktierelaterade investeringar. Det finns många olika sorters aktiefonder, exempel på dessa är branschfonder som enbart satsar på en typ av företag eller företag med liknade verksamhet. Andra kategorier av aktiefonder är exempelvis globalfonder som investerar i hela världen och Sverigefonder som bara investerar i Sverige. (Morningstar Ordlista, 2008) 3.1.2 Branschfond och läkemedelsfond Branschfonder är fonder som investerar i företag inom en viss bransch eller verksamhet. Vanliga exempel på branschfonder är bioteknik, fastigheter, IT, finans, skog, råvaror och läkemedel. En branschfond har i regel högre risk än andra fonder. För att reducera risken investerar oftast branschfonder på global basis och påverkas då inte nämnvärt av negativa resultat för företag i ett specifikt land. Branschfonder ger investeraren möjlighet att välja ett visst område han är intresserad av. Det är vanligt att följa trender och förändringar på marknaden för att välja investeringar i den bransch som gynnas av läget för tillfället. Många branscher är cykliska och därför anses det bäst att investera i sådana fonder periodvis. Dock finns det ett par branscher som 9

livsmedelsindustrin och läkemedel som inte påverkas nämnvärt av den allmänna ekonomiska situationen. (Rouzbehani, 2006) Läkemedelsfonder räknas som en branschfond. En läkemedelsfond investerar i företag som både tillverkar och/eller distribuerar läkemedel samt är verksamma inom vårdsektorn och medicinsk teknik. Dessa produkter måste nästan alltid genomgå olika grader av vetenskapliga tester och granskas för godkännande av myndigheter innan de når ut till marknaden. (Rouzbehani, 2006) Speciellt för läkemedelsbranschen är att den inte påverkas i så stor utsträckning av konjunkturen utan istället av andra faktorer, speciellt politiska beslut. En stor del av den faktorn är samhällets syn på kostnaden för läkemedel. Staten strävar efter att få ner de ständigt stigande kostnaderna för sjukvård och ett exempel på detta i Sverige är den nyligen införda regeln om att läkaren alltid måste skriva ut det billigaste läkemedlet till sina patienter. Det här leder exempelvis till en allmän prissänkning för läkemedelsföretagen och en minskad inkomst. En annan viktig politisk fråga är regler angående patenträttigheter. Då flertalet läkemedelsföretag endast har ett fåtal produkter som tidigare gett stora forsknings- och utvecklings kostnader är ett långt patent avgörande för dess lönsamhet. Tidigare kunde företagen även förlänga sina patent bara genom att utveckla varianter av sitt läkemedel. Nu när detta inte längre är möjligt, dyker det snabbt upp kopior av samma läkemedel till lägre pris från konkurrerande företag. Utvecklingskostnaderna för att ta fram nya läkemedel har blivit dyrare då myndigheterna kräver utförligare tester samt har större krav på vetenskapliga bevis och har lägre tolerans mot biverkningar. Med andra ord så påverkar lättare eller hårdare krav i dessa regler läkemedelsföretagen, och i sin tur läkemedelsfonderna. (Lindmark, 2007b) De ovan nämnda faktorerna påverkar fonderna idag nästan uteslutande negativt. Det finns dock faktorer som gör att läkemedelsbranschen ser ljus ut just nu. Den alltmer ökande medelåldern för människan och utvecklingen inom sjukvården gör att vi blir mer aktiva i högre ålder vilket ger en ökad efterfrågan på läkemedel. Även ökat välstånd i flera länder samt viljan att kurera sig mot lättare åkommor i industriländerna bidrar till detta. Trots tuffare patentregler finns det flera dominerande läkemedelsföretag som idag fortfarande har längre patent kvar, vilket bör generera ett stabilt framtida kassaflöde. För att sammanfatta kan man säga att det är relativt riskabelt att investera i ett enskilt läkemedelsföretag eftersom de endast tjänar sina pengar på en eller ett fåtal produkter, medan i en läkemedelsfond minskar den bolagsspecifika risken och man exponeras mot flera företag och flera produkter. (Skandia, 2008) 10

3.1.3 Vad är index? Index är ett mått på förändring och används i sammanhanget för att utvärdera och jämföra fonder. Man kan jämföra fonder med ett marknadsindex eller fondindex. Ett marknadsindex mäter den genomsnittliga utvecklingen av de aktier som finns på en viss marknad. (Fondbolagens förening, 2007b) Några vanliga exempel på marknadsindex är; Generalindex (AFGX) som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen, OMXS30-index som visar utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, SIX RX som också vill avspegla utvecklingen på Stockholmsbörsen men med hänsyn till utdelningar och SIX PRX som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen men justerat för speciella regler som gäller för fondinvesteringar. (Fondspara, 2008). Ett fondindex mäter istället den genomsnittliga utvecklingen på ett antal fonder med en speciell investeringsinriktning. Några exempel på dessa finns hos morningstar.se som har ca.160 olika fondindex, exempelvis Morningstar fondindex Sverige eller Morningstar fondindex global. Ett fondindex kan vara viktat eller oviktat. Ett viktat index tar hänsyn till hur stor fondförmögenhet varje fond har och man beräknar då den genomsnittliga utvecklingen i proportion till hur stor varje fond är. I ett oviktat index summerar man bara alla fonders genomsnittliga avkastning och delar med antalet fonder. (Fondbolagens förening, 2007b) 3.2 Portföljteori 3.2.1 CAPM CAPM står för The Capital Asset pricing model och är en modell över förhållandet mellan en tillgångs förväntade avkastning och risk. Inom portföljteorin kan man använda modellen för att se om den förväntade avkastningen är tillräckligt hög i förhållande till risken, d.v.s. om tillgången är under eller övervärderad. Enligt modellen beror den förväntade avkastningen på den riskfria räntan (ofta 10-årig statslåneränta), dess beta-värde och marknadspremien. = den förväntade avkastningen för portföljen R f = den riskfria räntan β P = investeringens beta (investeringens risk) R M = den förväntade marknadsavkastningen 11

Trots att CAPM är en central del i modern finansieringsteori och används flitigt, har den många brister. Exempelvis baseras den på ett antal antaganden som att kapitalmarknaden är perfekt, det finns inga skatter och transaktionskostnader och att alla investerare har möjlighet att låna till en fast riskfri ränta. (Bodie, Kane, Marcus s. 293-328, 2008) 3.2.2 Risk Hur bra avkastning en fond har säger inte allt. Det är även viktigt att titta på hur stor risk fonden har. Risken bland olika aktiefonder kan variera markant beroende på investeringsinriktning i bransch eller geografiskt område samt vilken valuta fonden investerar i. Gemensamt för risk är att det handlar om osäkerhet inför den framtida utvecklingen och framtiden för en fond kan påverkas av ett antal olika riskfaktorer. Exempel på olika sorters risk som kan påverka en fond är; Marknadsrisk: värdet på en hel marknad kan sjunka till följd av konjunkturnedgång, världshändelser, tillgång på kapital osv. Branschrisk: innebär risken för nedgång inom en viss bransch. Kan exempelvis bero på politiska beslut som påverkar lagar och regler för den aktuella branschen. Företagsrisk: risk som beror på ett specifikt företags förutsättningar. Denna risk är liten i fonder eftersom man diversifierat sig med flera aktier, flera företag. Ränterisk: Generellt påverkas börsen positivt av en räntesänkning och negativt av en höjning. Inflationsrisk: inflation minskar värdet av pengar, vilket gör att inflation innebär att pengar man placerat är mindre värda nu än vid investeringen. Valutarisk: investering i annan valuta eller utländska värdepapper, påverkar värdet i svenska kronor när växelkursen ändras. (Fondbolagens förening, 2007b) Inom portföljteorin brukar ovanstående risksorter delas in i två typer; systematisk risk och ickesystematisk risk. 12

Systematisk risk: Består av marknadsrisker som inte går att diversifiera bort; som ovan nämnda marknadsrisk, inflationsrisk och ränterisk. Den systematiska risken hos fonder mäts i beta. Icke-systematisk risk: Denna risktyp kallas också för den specifika risken och innefattar just de risker som är specifika för en viss investering, såsom valutarisk, branschrisk eller företagsrisk. Det finns möjlighet att minska den icke-systematiska risken genom att öka och variera antalet aktier i sin fond. (Hirschey, Nofsinger s.128, 2008) 3.2.3 Hur mäts risk? Det finns olika sätt att mäta risk, men oftast brukar det definieras som ett mått som visar volatilitet (svängningar). Det finns flera olika riskmått som används för att mäta risken hos fonder. Standardavvikelse: är vanligaste måttet för att mäta risk. Anger hur mycket fondens värde stigit och sjunkit i förhållande till dess medelvärde under en viss period (vanligtvis 2-3år). En standardavvikelse årsvis under 10 anses som relativt låg risk för en aktiefond och över 20 som relativt hög. Aktiv risk: anger hur mycket fonden avviker från sitt jämförelseindex. En aktiv risk nära noll innebär att fonden följt sitt index ganska precis, medan ju högre aktiv risk desto mer aktivt förvaltat är fonden. Beta: ett mått på hur känslig fonden är för förändringar på de marknader där fonden placerar. Exempelvis betyder ett betavärde på 1.5 att då marknaden (index) går upp 1 % går fonden upp 1.5 %. Duration: används endast för ränteplaceringar och är ett mått på hur känslig fondens andelskurs är för förändringar marknadsräntan. Anges i ett vägt genomsnitt för återstående löptid i dagar. (Fondbolagens förening, 2007b) 13

3.2.4 Riskjusterade avkastningsmått För att ge den mest rättvisa bilden av en fond kan man använda riskjusterade avkastningsmått. Det sätter fondens avkastning i relation med dess risk. Den optimala fonden är en fond med så hög avkastning och liten risk som möjligt. Dock brukar hög avkastning oftast innebära hög risk. Det finns precis som med riskmått ett flertal riskjusterade avkastningsmått som används för fonder. Exempel på dessa är Sharpekvoten, Treynor index och Jensens alfa. Sharpekvoten Det vanligaste måttet, Sharpekvoten, är ett mått på fondens avkastning med hänsyn till den risk som fonden haft. Kvoten definieras rent matematiskt som fondens avkastning minus den riskfria räntan dividerat med fondens risk (standardavvikelsen). Det visar hur mycket extra avkastning som ges med varje ökad riskenhet och innebär att en högre Sharpekvot ger bättre avkastning i förhållande till dess riskexponering. Anges i regel som procent på årsbasis. Bild 1: ( Fondbolagens förening, 2007b) Ovan ser man förhållandet mellan risk och avkastning för ett antal fonder. Det anses bäst att hamna i den 1:a kvadranten. Fond 3 och fond 4 har helt olika risk och avkastning, men de har samma Sharpekvot. Detta innebär att man kan uppnå sin Sharpekvot på olika sätt, med liten risk och låg avkastning eller med hög risk och hög avkastning. Vilka av dessa två fonder som är bäst är i detta fall en smaksak beroende på vilken sorts investering man är ute efter. (Fondbolagens förening, 2007b) 14

Treynor Index (TI) Ytterligare ett sätt att mäta den riskjusterade avkastningen är Treynor index. Avkastningsmåttet skiljer sig från Sharpekvoten endast när det gäller val av riskmått. Treynor index tar hänsyn till den systematiska risken och har då beta (β) som riskmått istället för standardavvikelse som Sharpekvoten använder. = Den genomsnittliga avkastningen på portföljen under en viss period r f = Riskfri ränta βp = Beta, den systematiska risken för portföljen Treynor Index ger portföljens överavkastning relativt till den systematiska risken. Negativa och svagt positiva TI visar på en svag prestation medan högt positiva TI visa på en stark prestation. (Hirschey & Nofsinger, s. 142-143. 2008) Jensens alfa Med Jensens Alfa undersöker man om det finns någon onormal riskjusterad avkastning relativt CAPM. Alfa visar den del av avkastningen som inte beror på marknadens generella risk. = Den genomsnittliga avkastningen på portföljen under en viss period r f =Riskfri ränta =Marknadsrisken βp = Beta, den systematiska risken för portföljen Jensens alfa ger således den överavkastning som portföljen har relaterat till den förväntade avkastningen enligt CAPM, där portföljens beta och den genomsnittliga marknadens avkastning tagits med. Om α p är signifikant högre än 0 har portföljen levererat positiv riskjusterad avkastning relaterat till den förväntade avkastningen enligt CAPM. (Hirschey & Nofsinger: s.140-141. 2008) 15

3.3 Tidigare forskning 3.3.1 Påverkan av konkurrens inom läkemedelsindustrin Cool, Röller och Leleux s artikel (1999) The relative impact of actual and potential rivalry on firm profitability in the pharmaceutical industry försöker undersöka hur konkurrenskrafter av existerande och potentiella konkurrenter påverkar förtjänsten för amerikanska läkemedelsföretag under en 20 års period mellan 1963-1982. Det har debatterats om det finns tillräcklig konkurrens och om företagen i branschen på grund av den låga konkurrensen tar ut för höga priser. 1962 skedde en stor reform inom branschen. Förändringen ökade dramatiskt kontroller och regleringar av företagens tillverkning gällande säkerhet och tester. Detta gällde för både nya och gamla läkemedel. De nya reglerna ledde till ökade kostnader för att ta fram läkemedel. Det visade sig att det var relativt få företag som ägde en stor del av marknaden under perioden. Maktkoncentrationen ökade under det första decenniet efter 1962 för att sedan avta under det andra decenniet. Fyra förändringar kan ha varit anledningen till maktspridningen och det ökade antalet läkemedelsföretag som kan ha ökat de potentiella konkurrenskrafterna och påverkat existerande företagens förtjänst. 1. Två administrativa förhandlingar resulterade i att kopierande läkemedelsföretag lättare kunde godkännas. 2. En långsammare teknologisk utveckling för de existerande läkemedlen gjorde denna kunskap mer tillgänglig för andra. 3. Patentskyddets livslängd för läkemedel förkortades. 4. En ökning av läkemedel utan patent skedde. En genomsnittlig försäljning av generiska läkemedel ökade från 40 % år 1963 till 70 % år 1979. Resultatet pekar på att det fanns tillräcklig konkurrens stora delar av de 20 följande åren efter 1962 års reform. I artikelns slutsats står det även att resultatet endast gäller det första 20 åren efter 1962 och att det sedan dess, under 1980-talet, har skett två förändringar som kan ha ökat industrins förtjänst och minskat konkurrensen. 1. Företag fick söka patentförlängning på läkemedel som hade en lång testperiod. 2. Läkemedelspriserna ökade i rask takt. 16

Avslutningsvis understryker författarna att det empiriska resultatet indikerar att potentiella konkurrenter på den amerikanska läkemedelsmarknaden är ett kraftfullt hot mot det existerande företagen. 3.3.2 Patentfrågor och konkurrens Magazzini, Pammolli & Riccabonis skrev 2004, Dynamic competition in pharmaceuticals: Patent expiry, generic penetration and industry structure en artikel om priskonkurrensen inom läkemedelsbranschen. I fyra länder USA, UK, Tyskland och Frankrike studeras utvecklingen efter att patent på originalläkemedlen har gått ut. Patentskyddets fördelar och nackdelar tas upp. Skyddet ger högre motivation för innovativ läkemedelsforskning men nackdelen med för starkt patentskydd är att läkemedelsföretagen ges en monopolsituation som kan utnyttjas till att ta ut för höga priser. Det redovisas en klar skillnad mellan regler som påverkar spridningen av kopior på läkemedel i det fyra olika länderna. I artikeln kan man läsa att en mer strikt prisreglering sänker priserna för äldre och globalt sprida läkemedelsföretag. Medan i länder med lösare regler för prisregleringar fungerar läkemedelskopior som effektive prisreglerare på läkemedel där patenttiden har gått ut. Vidare beskrivs hur företaget som tillverkar original läkemedlet förlorar intäkter proportionellt mot hur stor prisskillnaden är mellan originalläkemedlet och kopian. I en marknadsbaserad konkurrens stiger priserna kontroversiellt då patenten gått ut och de konkurrerade kopiorna tar marknadsandelar, medan i en prisreglerad marknad står de stilla eller sjunker eftersom prismarginalerna är så pass små att få kopierande företag existerar. 3.3.3 Avkastning på aktier i läkemedelsbranschen 1980 publicerades Return on drug industry common stocks: alternative measure of economic profitability, en artikel av Chien & Upson. Artikeln presenterar en analys på avkastning till investerare av läkemedelsaktier. Senare forskning menar att reklam, forskning och utveckling kostar mer än man tidigare räknat med. En ny metod gör det eventuellt möjligt att utveckla ett alternativt sätt att räkna på ekonomisk vinst för läkemedelsindustrin. Det nya sättet att räkna skulle involvera aktiemarknadens effektivitetsutveckling under det senaste årtiondet. Detta förutsätter att informationen om det generella resultatet av forskningen som appliceras på marknaden tillfullo reflekteras på aktiepriset. Det som påverkar värderingen av framtida vinster inkluderar grundliga 17

värderingar av patent, unika marknadskunskaper, framtida forskningsmöjligheter, avskrivningsregler, eventuella ändringar av skatten och andra styrkor och svagheter i företaget. Resultatet visar att mellan 1947-1950 och 1951-1955 var avkastningen på aktiemarknaden i helhet högre än avkastningen på läkemedelsaktier. I det 4 återstående perioderna var avkastningen på läkemedelsaktierna högre än genomsnittet på aktiemarknaden även om skillnaderna var ganska små mellan 1961-1966. För hela perioden mellan 1947-1975 gav läkemedelsaktierna en årsavkastning på 1.1% mer än genomsnittet. Efter att en hypotesprövning utförts så kunde författarna konstatera att Nollhypotesen (som sa att det inte var någon skillnad på den riskjusterade avkastningen mellan marknaden och läkemedelaktierna) skulle behållas för hela perioden, 1947-1975. Alternativa hypotesen skulle dock antas för underperioderna 1947-1950 och 1956-1960 men då pekade hypotesprövningen på att resultatet skiljde sig från Nollhypotesen åt två olika håll. D.v.s. att läkemedelsaktierna signifikant överpresterade och underpresterade. Författarna undersöker också om det går att förklara varför läkemedelsaktierna går olika bra. Är resultatet relaterat till antalet nya läkemedel som introduceras? Företag inom denna bransch lägger enorma summor på forskning och utveckling. Därför trodde man kunna observera forskningsresultatet i företagets resultat. Dock fann man inte resultatet för sambandet mellan antalet nya läkemedel och aktieutvecklingen stark nog för att kunna dra några slutsatser på en 90 procentig signifikansnivå. 3.3.4 Artikelserie morningstar.se Lindmark, redaktör för morningstar.se sedan år 2000 (tidigare ansvarig för fondbevakningen på tidningen Affärsvärlden), har skrivit ett antal artiklar om hur läkemedelsfonderna utvecklats de senaste 10 åren vilka publicerats på morningstar.se. Under och efter börsnedgången 2003, var börskursen för de stora läkemedelsföretagen oförändrade eller föll, antagligen p.g.a. de stigande kostnaderna för framtagandet av nya läkemedel. (Lindmark, 2004a) Senare samma år i oktober kunde det konstateras att den dåliga utvecklingen för läkemedelsfonderna fortsatte, de låg klart under världsindex. De dåliga resultaten berodde i huvudsak på ett antal politiska beslut som var negativa för branschen.(lindmark, 2004b) I maj 2005 vände det äntligen för läkemedelsfonderna och de gick bäst bland branschfonderna under våren och även bättre än Sverige- och globalfonderna i Maj. Den positiva vändningen anser Lindmark berodde på en uppvärdering av aktierna till följd av den nya statistiken som pekade på ökat risk för konjunkturnedgång. 18

Paradoxen med läkemedelsföretagen är att de har varit lågt värderade de senaste fem åren, men haft goda vinster. En fortsatt uppvärdering spådde Lindmark om de politiska hoten mot branschen ej förverkligas. (Lindmark, 2005) År 2005 var året då läkemedelsfonderna tog revansch. Under hela 1990-talet samt år 2000 hade läkemedelsföretagen bra långsiktiga resultat och god avkastning. Men år 2002 föll läkemedelsaktierna tillsammans med världsindex. Då resten av världen återhämtade sig under 2003-2004, släpade läkemedelsfonderna efter och först under 2005 såg de ljuset igen. De läkemedelsfonder som marknadsförs i Sverige gick det året upp i genomsnitt 29 %. (Lindmark, 2006a) Dollarförsvagningen och ökad oro för politiska beslut i USA under våren 2006 ledde till att de flesta läkemedelsfonderna igen låg på minus. De klarade dock vårens börsras bättre än flera andra fonder. (Lindmark, 2006b) I maj 2007 tog läkemedelsfonderna igen raset under 2006, men gick sen sämre än nästan alla andra aktiefonder. (Lindmark, 2007a) Läkemedelsfonderna har helt klart gått sin egen väg de senaste 10 åren. Under 1997-2002 var läkemedelsfonderna bäst och steg i snitt 57 %. Utvecklingen vände sedan tvärt och läkemedelsfonderna har hållit sig bland de sämsta fonderna under 2003-2007. Detta beror mycket på att branschen domineras av amerikanska företag och under slutet av 90-talet gick New York börsen bättre än resten av världen och dollarkursen steg fram till hösten 2001. De senaste 5 åren har istället USA-aktier gått sämre än världsindex och dollarn har ständigt sjunkit neråt. Det är även så att historiskt sett har alltid läkemedelsfonder klarat sig bäst vid konjunkturnedgångar och krig, men inte under de börsnedgångar som varit under åren 2006-2007. Detta tror Lindmark beror på att dessa nedgångar orsakats av andra faktorer såsom ökad inflation, ändrade valutakurser och ökade kreditförluster. (Lindmark, 2007b) Under slutet av 2007 och början av 2008 har de flesta fonder haft negativ avkastning. Däremot har läkemedelsfonderna klarat sig lite bättre. Läkemedelsfonderna var vinnare de första veckorna 2008 under börsraset, men då USA gjorde ett par kraftiga räntesänkningar sjönk även dem ikapp. (Lindmark, 2008) 19

4. Jämförelse mellan Läkemedelsfonder och Index 4.1 Beskrivning av de valda läkemedelsfonderna De 27 stycken fonderna som har använts i undersökningen marknadsförs i Sverige och går att följa på morningstar.se. Gemensamt för alla fonder förutom ING (L) Invest European Health Care X Acc, är att majoriteten av kapitalet är investerat i läkemedelsföretag som är verksamma i Nord Amerika och de flesta har uppemot 75 % investerat där. Resterande delar av kapitalet är oftast investerat i läkemedelsföretag i väst Europa, många gånger i Storbritannien, men investeringar i Asien och framförallt Japan förekommer också. De flesta av fonderna handlas i USD eller EUR men några handlas i SEK och en handlas i DKK. Fondförmögenheten varierar mellan 60,8 miljoner kr för Erik Penser Läkemedelsfond till 7 068,38 miljoner kr för EFG Fund - Healthcare USD A Acc. Samtliga fonder har mer än 60 % investerat i rena läkemedelsföretag, där de flesta har över 90 % investerat i dessa företag. Alla fonder har sitt kapital till över 90 % i aktier och i egenskap av att vara branschfonder en relativt hög risk.(morningstar Branschfond, Läkemedel, 2008) Tabell 1. Information för valda fonder gällande valuta, fondförmögenhet och i vilket land som fonden investerar majoriteten av sitt kapital i. 20

4.2 Avkastning Kvartalsavkastning 20 15 10 Avkastning i % 5 0-5 2003 kv1-10 kv 3 2004 kv 1 kv 3 2005 kv 1 kv 3 2006 kv1 kv 3 2007 kv 1 kv 3 2008 kv 1 Genomsnitt SIX PRX SIX RX -15-20 Tid Diagram 1. Här presenteras hur läkemedelsfonderna i genomsnitt, SIX PRX och SIX RX har presterat i form av kvartalsavkastning under perioden 2003-01-01 till 2008-03-31. Jämförelsen är gjord på avkastningen kvartalsvis från den 1:a januari 2003 till den 31:a mars 2008, d.v.s. 21st kvartal hos de utvalda läkemedelsfonderna och två stycken index, SIX RX och SIX PRX. För att kunna ge en övergripande bild samt underlätta jämförelsen och beräkningar räknades även ett genomsnitt för fonderna ut. Ovan visas kvartalsavkastningen av genomsnittet och de två indexen i ett diagram över den aktuella tidsperioden. 4.3 Avkastning och risk Diagram 2. Här visas samtliga fonder, genomsnittet av läkemedelsfonderna, SIX PRX och SIX RX s standardavvikelse och genomsnittlig kvartalsavkastning. För att få en bild av hur avkastningen står i förhållande till risken visar ovanstående diagram genomsnittlig kvartalsavkastning på Y-axeln. På X-axeln står genomsnittlig standardavvikelse per kvartal, uträknad från kvartalsavkastningarna över de 21 kvartalen. De blå punkterna visar de 21

27 stycken läkemedelsfonderna, den rosa punkten visar genomsnittet av alla läkemedelsfonder, den gula punkten visar SIX PRX och den turkosa punkten visar SIX RX. 4.3 Värdeförändring Kumulerad avkastning AB International Health Care A EUR Acc AB International Health Care I EUR Acc Aktia Medica B Acc 250 BankInvest Health Care Carnegie Global Healthcare Carnegie Medical 200 Eaton Vance Emerald Worldw ide Health Sciences A2 Acc Eaton Vance Emerald Worldw ide Health Sciences M $ Inc Edmond de Rothschild Fund - World Food & Health A Acc EFG Fund - Healthcare USD A Acc Erik Penser Läkemedelsfond Värdeförändring % 150 100 50 Fidelity Funds - Global Health Care Fund A EUR Inc FIM BioMed Handelsbanken Läkemedel ING (L) Invest European Health Care X Acc INVESCO Global Health Care Fund A Inc INVESCO Global Health Care Fund C Inc Janus Global Life Sciences A EUR Acc Janus Global Life Sciences A USD Acc Janus Global Life Sciences B EUR Acc Janus Global Life Sciences B USD Acc JPM Global Healthtech (USD) A Acc SEB Läkemedelsfond 0 2003 II 2004 II 2005 II 2006 II 2007 II 2008 Seligson & Co Global Top 25 Pharmaceuticals Sw edbank Robur Medica UBS (Lux) Equity Fund - Health Care B Acc Öhman Medicafond -50 Tid Genomsnitt SIX PRX SIX RX Diagram 3. Kumulerad avkastning för samtliga läkemedelsfonder, genomsnittet av läkemedelsfonderna och index under perioden 2003-01-01 till 2008-03-31. Diagram 3 visar kumulerad avkastning för alla läkemedelsfonder samt genomsnittet och index över hela den aktuella tidsperioden. Det innebär att den visar värdeförändringen av en investering från 2003-01-01 till och med första kvartalet 2008. Kumulerad avkastning 250 200 Värdeförändring % 150 100 50 SIX PRX SIX RX Genomsnitt av Läkemedelsfonderna 0 2003-50 II 2004 II 2005 II 2006 II 2007 II 2008 Tid Diagram 4. Kumulerad avkastning för genomsnittet av läkemedelsfonderna och index under perioden 2003-01-01 till 2008-03-31. För en bättre översikt visar ovanstående diagram kumulerad avkastning, men endast för läkemedelsfondernas genomsnitt samt SIX PRX och SIX RX. 22

4.4 Sammanställning av resultat Tillsist redovisas dataresultatet i nedanstående tabell som visar samtliga läkemedelsfonder, deras genomsnitt och indexens genomsnittliga kvartalsavkastning, standardavvikelse och Sharpekvot. Tabell 2. Visar standardavvikelse(kvartalsvis), genomsnittlig kvartalsavkastning och Sharpekvot(kvartalsvis) för samtliga läkemedelsfonder, genomsnittet för fonderna och index baserat på perioden 2003-01-01 till 2008-03-31. 4.5 Hypotesprövning 4.5.1 Sharpekvot Läkemedelsfonder mot SIX PRX Signifikansprövning för att undersöka om det finns någon skillnad mellan Sharpekvoten (kvartalsvis) för läkemedelsfonderna och Sharpekvoten (kvartalsvis) för SIX PRX. Testet utförs för att se om läkemedelsfonderna har bättre eller sämre riskjusterad avkastning än index. H 0 = Det är ingen skillnad mellan läkemedelsfondernas Sharpekvot (kvartalsvis) och SIX PRX s Sharpekvot på 5 procentig signifikantnivå. (µ SIX PRX = ) H 1 = Det är en skillnad mellan läkemedelsfondernas Sharpekvot (kvartalsvis) och SIX PRX s 23

Sharpekvot på 5 procentig signifikantnivå. (µ SIX PRX ) = -0,034882944 (medelvärdet av samtliga läkemedelsfonders Sharpekvot) µ SIX PRX = 0,45943975 (SIX PRX s Sharpekvot) s = 0,13426574 (Standardavvikelsen för samliga läkemedelsfonders Sharpekvot) n = 27 (antal läkemedelsfonder) = (-0,034882944-0,45943975)/ (0,13426574 / 27) = -19,13 F.G. = n-1 = 27-1 = 26 tabellvärde -2,06 (t-fördelning) -19,13 < -2,06 H 0 ska förkastas och H 1 ska antas. Hypotesprövningen visar att det finns en skillnad mellan läkemedelsfondernas Sharpekvot och SIX PRX s Sharpekvot på 5 procentig signifikantnivå. 4.5.2 Sharpekvot Läkemedelsfonder mot SIX RX Signifikansprövning för att undersöka om det finns någon skillnad mellan Sharpekvoten (kvartalsvis) för läkemedelsfonderna och Sharpekvoten (kvartalsvis) för SIX RX. H 0 = Det är ingen skillnad mellan läkemedelsfondernas Sharpekvot (kvartalsvis) och SIX RX s Sharpekvot på 5 procentig signifikantnivå. (µ SIX RX = ) H 1 = Det är skillnad mellan läkemedelsfondernas Sharpekvot (kvartalsvis) och SIX RX s Sharpekvot på 5 procentig signifikantnivå. (µ SIX RX ) = -0,034882944 (medelvärdet av samtliga läkemedelsfonders Sharpekvot) µ SIX RX = 0,413771106 (SIX RX s Sharpekvot) s = 0,13426574 (Standardavvikelsen för samliga läkemedelsfonders Sharpekvot) 24

n = 27 (antal läkemedelsfonder) = (-0,034882944-0,413771106)/ (0,13426574 / 27) = -17,36 F.G. = n-1 = 27-1 = 26 tabellvärde -2,06 (t-fördelning) -17,36 < -2,06 H 0 ska förkastas och H 1 ska antas. Hypotesprövningen visar att det finns en skillnad mellan läkemedelsfondernas Sharpekvot och SIX RX s Sharpekvot på 5 procentig signifikantnivå. 25

5. Tolkning av resultat 5.1 Hur har läkemedelsfonderna presterat gentemot index Mellan perioden 2003-01-01 och 2008-03-31 har avkastning, risk och Sharpekvot undersökts på 27 stycken läkemedelsfonder, SIX PRX och SIX RX. Undersökningen visar att ett genomsnitt av de 27 stycken läkemedelsfonderna har en kvartalsavkastning i snitt på 0,83 % medan SIX PRX och SIX RX har en kvartalsavkastning på 4,45 % respektive 4,35 % i snitt. En närmare titt på vår resultatpresentation visar att under det tre sista kvartalen har både SIX PRX och SIX RX gett en negativ kvartalsavkastningen. Under samma tre kvartal har även läkemedelsfonderna visat en negativ avkastning men inte lika kraftig. SIX PRX och SIX RX har haft en genomsnittlig negativ avkastning under perioden på -8,33 % respektive -8,43 %. Läkemedelsfonderna har samtidigt haft en negativ avkastning på -6,23 %. Första kvartalet 2003 är, förutom det tre sista kvartalen i undersökningsperioden, ett kvartal där båda indexen visar negativ avkastning. Även under det kvartalet har läkemedelsfonderna klarat sig bättre än index. Resultatet visar att genomsnittet av läkemedelsfonderna har en negativ avkastning på -2,8 % medan SIX PRX och SIX RX har en negativ avkastning på -5,6 % respektive -10,5 %. Det finns endast ett kvartal till där läkemedelsfonderna presterat bättre än båda index; andra kvartalet 2005. Där hade läkemedelsfonderna en kvartalsavkastning på hela 15.57 % medan indexen hade avkastningar på 5.6 % resp. 8.8 %. Förutom dessa kvartal slår även läkemedelsfonderna det ena indexet, SIX PRX det andra kvartalet 2003 och 3:e kvartalet 2006. Läkemedelsfonderna har i regel inte fallit lika mycket i värde som indexen när väl indexen sjunkit men inte heller haft samma uppgång som indexen när dessa istället har ökat i värde. Endast 2:a kvartalet 2005 avviker tydligt från detta mönster i och med att läkemedelsfonderna har nästan dubbelt så hög avkastning och alla har positiv avkastning. Utvecklingen över hela perioden visar att en investering i läkemedelsfonderna i alla fall förutom ett varit sämre än en investering i något av det två indexen. SIX PRX och SIX RX har under den hela perioden ökat sitt värde med 132,9 % respektive 129,7 %. Genomsnittet av läkemedelsfonderna har under samma period endast ökat 16,5 % i värde. Dock har en läkemedelsfond presterat klart bättre under hela perioden, Carnegie Global Healthcare har haft en värdeökning på 147 %. 26

Om man tittar generellt på värdeförändringen över hela den aktuella perioden har både läkemedelsfonderna och indexen ökat, förutom ett par små tillbakagångar, för att ganska tvärt vända neråt vintern 07/08. 5.2 Risk och Sharpekvot Ur sammanställningen av avkastningen kvartalsvis tas standardavvikelsen och Sharpekvoten fram för samtliga fonder, genomsnittet av fonderna, SIX PRX och SIX RX. Med hänsyn till risken visar Diagram 2 att standardavvikelsen inte varierar så stort mellan läkemedelsfonderna och index utan håller sig mellan 6-8,6 %. Endast fonden Carnegie Global Healthcare har en högre kvartalsvis standardavvikelse på 15,22 %. Däremot så förändras bilden om man ställer den genomsnittliga kvartalsavkastningen i förhållande till risken. Både SIX PRX och SIX RX ger en högre genomsnittlig kvartalsavkastning, men till ungefär samma risk som läkemedelsfonderna. För att tydligare förstå och kunna jämföra sambandet mellan risk och avkastning används Sharpekvoten, avkastning per riskenhet. Läkemedelsfonderna hade en genomsnittlig Sharpekvot per kvartal som låg mellan -0,19 0,28 och genomsnittet för alla läkemedelsfonder hade en kvot på -0,025. Detta var klart lägre än indexen; SIX PRX hade en Sharpekvot på 0,46 och SIX RX på 0,41. Inte heller Carnegie Global Healthcare som presterat betydligt bättre än indexen om man tittar på avkastningen hade högre Sharpekvot (0,28). Detta beror på att fonden nästan har en dubbelt så hög risk som indexen, men endast 1.5 procentenheter högre genomsnittlig kvartalsavkastning. Hypotesprövningen visade också att Sharpekvoten för läkemedelsfonderna var klart skild från både SIX PRX och SIX RX s Sharpekvot, resultatet beror alltså inte bara på slumpen. På 5-procentig signifikantnivån var tabellvärdet -2,06 standardfel vid 26 frihetsgraden. Hypotesprövningen gav standardfel på -19,13 respektive -17,36, vilket var långt ifrån ovanstående värde. Vid en signifikantnivå på 0,1 % blir tabellvärdet -3,71, vi kan alltså även förkasta nollhypotesen till 99,9% säkerhet. 27

6. Analys och slutsatser 6.1 Varför läkemedelsfonderna presterat som de gör Studien visar att läkemedelsfonderna under forskningsperioden gav en klart sämre avkastning än det två index som det jämförts med. Dock kan man se att läkemedelsfonderna inte sjunkit lika mycket som index när marknaden gått neråt. Lindmark skriver i en artikel från augusti 2007 att läkemedelsfonder gått sin egen väg det senaste 10 åren. Åren 1997-2002 har läkemedelsfonderna stigit med 57 % i snitt. Åren efter denna period vände det och läkemedelsfonder har varit bland de sämsta investeringsfonderna. Det pekar även vår undersökning på som visar en klart sämre avkastning dels kvartalsvis och dels över hela perioden jämfört med SIX PRX och SIX RX. Lindmark skriver att läkemedelsfonder historiskt sätt klarat sig bäst vid lågkonjunkturer vilket stämmer bra överens med vårat resultat för det tre sista kvartalen fram till 2008-03-31. Cool, Röller och Leleux (1999) beskriver i en artikel att reglering av läkemedelstillverkning också klart påverkar resultaten för läkemedelsbolagen. Exempelvis kan man läsa att det 1962 skedde en reform inom regleringen inom läkemedelstillverkning. De nya reglerna krävde hårdare tester och kontroller vid framtagning av läkemedel. Detta gav kraftigt höjda kostnader och minskade marginaler för läkemedelsföretagen som i slutändan borde ge sämre resultat och därigenom en sänkt aktiekurs. I en annan artikel kan man läsa om skillnader i hur regler för patent varierar i olika länder. ( Magazzini, Pammolli & Riccabonis, 2004). Patenten skyddar ett läkemedelsföretags ensamrätt att sälja ett läkemedel och om företaget inte har något nytt preparat som kan ersätta den minskade inkomsten när patentet går ut kommer vinsterna att minska. Det är i få andra branscher som ett företags resultat kan påverkas så mycket av lagar och regler. Ett läkemedelsföretag investerar enorma summor på forskning och framtagning av läkemedel ( Chien & Upson, 1980) vilket gör att läkemedelsföretag ibland kan ha negativa resultat under långa perioder för att sedan ha starkt positiva resultat när ett läkemedel väl släpps på marknaden. Allt detta pekar på att det finns en lång rad faktorer som påverkar ett läkemedelsföretags resultat och då även fonder som investerar i de företagen. I en marknadssituation där det flesta branscher visar negativa resultat finns det fortfarande chans för en läkemedelsfond att prestera positivt. Våra resultat visar dock att läkemedelsfonder har sjunkigt under perioder då SIX PRX och SIX RX sjunkit, men chansen att några av dessa fonder presterar positiv under sådana perioder tror vi är större hos läkemedelsfonder än för fonder som investerar i andra branscher. 28

Något som troligtvis har påverkat resultaten negativt för fonderna under studieperioden är den kraftiga försvagade dollarkursen och det svagare resultatet på den amerikanska börsen. Läkemedelsfonderna i vår undersökning har alla stora delar investerat i amerikanska läkemedelsföretag, vilket naturligtvis påverkar detta negativt. 6.2 Läkemedelsfondernas risk och Sharpekvot Vår undersökning visade att läkemedelsfonderna hade en kvartalsvis standardavvikelse mellan 6-8,6 %, förutom Carnegie Global Healthcare som hade hela 15,22 %. Även indexen hamnade inom det ovan nämnda intervallet. Detta indikerar att läkemedelsfonder hamnar inom samma risknivå som övriga marknaden, vilket kan verka lite underligt då branschfonder enligt det vi skriver i teorin brukar ha högre risk. Vi tror det här beror på att just läkemedelsbranschen är speciell och påverkas av andra faktorer istället för det som brukar påverka marknaden som konjunktur och köpkraft. Trender och mode är andra faktorer som inte påverkar, utan läkemedel är något som ständigt kommer att behövas. Det som nämnts i kapitlet tidigare forskning om hur prissättningen av läkemedel är relativ monopolistisk och att patentreglerna fortfarande rätt gynnsamma samt stigande medelålder och tendensen av att bota allt med piller är ytterligare faktorer som påverkar branschen positivt och minskar risken. Med andra ord har läkemedelsfonder väldigt låg systematisk risk, men en väldigt varierande icke-systematisk risk i form av branschrisk. Andra branschfonder utsätts både för systematisk risk i form av marknadsrisk plus den icke-systematiska risken i form av branschrisk. Den låga standardavvikelsen för fonderna indikerar att avkastningen under perioden hållit sig på en jämn nivå med små svängningar. Det kan tolkas som att läkemedelsfonder är en väldigt stabil investering som sällen kan slå index vid marknadsuppgångar. Ska man titta på vad teorierna säger om förhållandet mellan avkastning och risk (se bild 1 i avsnittet om riskjusterad avkastning), säger teorin att det är bäst att hamna i den 1:a kvadranten, med så låg risk till så hög avkastning som möjligt. Enligt vår undersökning, (diagram 2) ligger ingen av fonderna eller indexen tydligt i den 1:a kvadranten. Däremot är det tydligt att indexen har liknande risk till betydligt högre avkastning, vilket gör dem till klart bättre investeringar enligt teorin. Det finns dock några läkemedelsfonder med lägre risk som därför skulle kunna passa en investerare med lägre riskprofil, men skillnaden i avkastning är så pass stor att detta är 29