Ekonomisk Geografi 15 Hp Klassisk och modern lokaliseringsteori HT 2015
Vad är lokaliseringsteori? Lokaliseringsteori är teorier och modeller som försöker förklara var vissa typer av verksamheter (typer av branscher, industrier) tenderar att lokalisera sig och varför (olika variabler som påverkar distans och förflyttningar).
Från klassiska till moderna teorier om lokalisering Tre klassiska (tyska) exempel: - Mark- eller landanvändningsteori (von Thünen) - Centralortsteorin (Christaller) - Industrilokaliseringsteori (Weber) Förändrad syn på konkurrenskraft och lokalisering: - Kluster och diamantmodellen (Porter)
Litteratur Malmberg & Korpi (2000): Christaller de Souza & Stutz (1994): Weber Hagget (2001): von Thünen Malmberg (2002) = modern lokaliseringsteori
Von Thünens markanvändningsmodell Teori om markanvändning (1826) Johann Heinrich von Thünen 1783-1850 Vilka skillnader finns det mellan verksamheter som ligger centralt resp. perifert?
von Thünens huvudbudskap I centrum finns verksamheter som är beroende av närhet till marknaden. Dessa har en hög betalningsvilja för centrala lägen I periferin finns verksamheter som är mindre känsliga för ökande avstånd. Dessa har en lägre betalningsvilja för centrala lägen
Vad beror skillnaden på? Intensitet i markanvändning (d.v.s. avkastning per ytenhet) samt behov av närhet till marknaden (avståndskänslighet) Hur är modellen uppbyggd? - Fokus ligger på att härleda olika verksamheters betalningsvilja för centrala och perifera lägen
von Thünen-modellens antaganden Marknaden koncentrerad till en punkt Marknadspriserna för olika varor är exogent givna Producenten får marknadspriset minus transportkostnaden - Bruttointäkten minskar med ökande avstånd, producenterna (bönderna) står för transportkostnaden som är direkt proportionell mot transportavståndet - Varor med höga transportkostnader är mest känsliga för ökande avstånd d.v.s. lokaliseras nära - Varor med låga transportkostnader är mindre känsliga för ökande avstånd d.v.s. lokaliseras längre bort En isolerad stat Aktörerna är vinstmaximerande
Markanvändningsmodellens resultat Verksamheter med hög avkastning (i ton) per hektar lokaliseras nära marknaden och tvärtom.
Hur koncentrerad är marknaden och hur stor är betalningsförmågan per ytenhet för olika verksamheter? Sushibar Datorservice Advokatbyrå Golfbana Bryggeri Flygplats Julgranar Spannmål Börsmäklare IT-konsult
Christallers centralortsteori (1933) Centralortsteorins utgångspunkt: Varför finns det orter av olika storlek? Varför finns det få stora orter och många små? Varför är det långt mellan stora orter men kort mellan små?
Det enkla svaret Olika varor/tjänster kräver olika stora marknadsområden leder till att a) Varor/tjänster som kräver stora marknadsområden produceras (tillhandahålls) bara på stora orter b) Varor/tjänster som inte kräver så stora marknadsområden produceras (tillhandahålls) även på små orter
Men dessa svar leder till nya frågor: Varför är lönsam produktion av varor/tjänster beroende av en viss storlek på marknaden? Vad bestämmer hur stor marknad en viss vara/tjänst kräver? Hur ser kopplingen mellan marknadsområden och ortstruktur ut?
Centralortsteorins fundamentala antaganden Produktionen av varor och tjänster kräver vissa initiala investeringar (fixed cost) => Otillräcklig efterfrågan gör produktion olönsam Konsumenterna bor jämnt utspridda i rummet => Större marknadsområde = större efterfrågan Efterfrågan avståndskänslig, konsumenterna bär transportkostnaden => Konsumenter som bor långt bort efterfrågar mindre
Centralorsteorins nyckelbegrepp Centrala varor Varor av högre och lägre ordning Räckvidd Tröskelvärde
Räckvidd Konsumenten betalar pris plus transportkostnad Priskänslig efterfrågan gör att efterfrågad kvantitet sjunker med avstånd från produktionspunkten Räckvidd är den längsta sträcka en konsument är villig att åka för att köpa en specifik produkt/tjänst = Det avstånd för vilket efterfrågan sjunker till noll
Tröskelvärden Lågt tröskelvärde, kortare räckvidd = Low order goods Högt tröskelvärde, längre räckvidd = High order goods
Räckvidd och tröskelvärde Räckvidd Tröskelvärde
En bild av centralortssystemet Överlappande marknadsområden av varor med högre och lägre ordning. Samt tröskelvärden och räckvidd.
Typ Befolkningsstorlek Storstäder 223000-1040 000 Regionala centra 60000-109 000 Primära centra 25000-60 000 Områdes centra 11000-25 000 Mindre centra 4000-11 000 Lokala centra 1000-4 000 Annan ort 0-1000
Centralortsteorin i sammanfattning Centralortsteorin förklarar ortsystemets struktur - Vad är det för skillnad mellan stora och små orter? - Vad kännetecknar enligt teorin små respektive stora orter? Vad beror dessa skillnader på? - Vissa varor/tjänster kräver ett stort marknadsområde för att ge lönsamhet Varor vars produktion kräver en stor initial investering Varor där efterfrågan per ytenhet är mycket liten för andra varor/tjänster räcker de med mindre marknadsområden Varor vars produktion kräver en liten initial investering Varor där efterfrågan per ytenhet är stor
Webers industrilokaliseringsteori Teori om industrilokalisering (produktion) (1909, översatt 1929) Alfred Weber (1868-1958) - Produktion i en punkt (=Christaller) - Marknad i en punkt (=Von Thünen) - Insatsvaror (råvaror) i en eller flera punkter ( heterogent rum )
Webers tes Produktionen lokaliseras till den plats där transport-kostnaderna blir lägst En industri lokaliseras nära A) Råvarukällan - om materialindex för lokaliserad råvara är > 1 (t.ex. skogsindustrin) B) Marknaden - om materialindex för lokaliserad råvara är < 1 (exempel - om en stor del av den färdiga varans vikt utgörs av ubiquitous raw materials, jmf läskedrycker) C) Footloose om materialindex är exakt 1
Webers lokalisering: I vilken punkt kommer produktionen att ske?
Webers relevans Av mindre intresse idag Billiga bulktransporter har gjort råvarulokalisering ointressant i många fall, jmf utvecklingen av Japans stålindustri Ska Weber förvisas till soptippen? Det grundläggande felet ligger i definitionen av avståndskostnader Med ny definition av avståndskostnad kan Weber räddas Har man någon nytta av Weber? Ja, som en hjälp för systematisk lokaliseringsanalys: Vilka är de största kostnadsposterna? Hur påverkas dessa om man ändrar lokaliseringen?
Har man någon nytta av dessa modeller? Näringslivet Christaller Lokalisering av butiker mm Von Thünen Lokalisering av kontor, lager, golfbanor, mm Varuuppställning i butiker Weber Lokalisering av tillverkningsindustri Offentlig sektor Christaller Lok. av skolor, vård myndigheter mm Von Thünen Stadsplaner/trafikplanering Weber Inte direkt
Ed Glaeser (2015)
Från klassisk till modern lokaliseringsteori Från produktions- och transportkostnad samt den lokala marknadens storlek Till innovationsförmåga i rumsligt förankrade system av företag Nyckelbegrepp Kunskap Lärande Innovation
Ny syn på konkurrenskraft och lokalisering Innovationsförmåga är viktigare än kostnadseffektivitet Innovationer är mer än high-tech (även low-tech ) Innovationer uppstår i samspel inom industriella system (kluster, nätverk ) Närhet är viktig i detta samspel Lokala kunskaper är viktigare än lokala råvaror
Renässans för klassiska ekonomiskgeografiska frågeställningar Michael E. Porter poängterar den lokala omgivningens betydelse för företags konkurrensoch utvecklingskraft. Hur påverkas företags konkurrenskraft av den plats/region där de är lokaliserade? Vilka egenskaper gör en plats/region ekonomiskt livskraftig? Varför agglomereras likartade/relaterade verksamheter till vissa platser/regioner? Hur uppstår och reproduceras regional specialisering?
Systemansatser Kluster Innovationssystem Utvecklingsblock Kompetensblock Nätverkteori Agglomerationsteori / urbanization economies
Vad är ett kluster (enligt Porter)? Cluster are geographic concentrations of interconnected companies, specialized suppliers and service providers, firms in related industries, and associated institutions (e.g. universities, agencies, and trade associations) in particular fields that compete but also cooperate. Such clusters are a striking feature of virtually every economy, especially those of more economically advanced areas (Porter, 2000).
Klusterbegreppet kan delas in tre olika betydelser Industriellt system (funktionellt kluster) Geografisk agglomeration (territoriellt kluster) Närings- och regionalpolitiska projekt ( klusterinitiativ, skapade kluster) klusterpolitik ett omstritt område
Porters Diamantmodell Slump Staten
Agglomerationers uppkomst, utveckling, fall och pånyttfödelse Fas 1: Pionjärstadiet Fas 2: Avknoppning och imitation Fas 3: Skapande av lokala företagsnätverk Fas 4: Skapande av lokal kultur, stödjande infrastruktur och institutioner Fas 5: Orten blir ett varumärke Fas 6: Extern attraktion Fas 7: Konsolidering Fas 8: Stagnation och kris Fas 9: Omvandling och pånytfödelse
Hypoteser om den geografiska närhetens betydelse för klusterdynamik: Företagsinnovations-, lärande- och konkurrensförmåga stärks av: Lokala samarbeten Sofistikerad efterfrågan från lokala kunder Rivalitet mellan lokala företag Ökad rörlighet och lokala kunskapsflöden
Kluster- och systembegreppen har.. bidragit till att utmana ett antal falska dikotomier Små och stora företag Varu- och tjänsteproduktion Hög och låg teknologisk nivå Mogna och nya branscher Privat och offentlig verksamhet
Klusterinspirerad näringspolitik: Fokuserar det näringsliv (och de kompetenser) som existerar Skapar arenor för samverkan Värnar rivalitet Agerar kompetent kund, reglerare och sättare av spelregler Förstorar regioner Vidmakthåller omvandlingstryck Maximerar öppenhet för inflöde av företag, idéer, människor (attraktiv livsmiljö)
Stiliserade empiriska resultat Måttliga lokala affärsrelationer mellan företag Måttliga lokala samarbetsrelationer Ibland intensiv lokal rivalitet, ibland ingen alls God kunskap om grannföretag Betydande arbetsmarknadseffekter
Kritik mot klusterbegreppet Både forskning och policy fokuserar på framgångssagor Är kluster ett funktionellt eller geografiskt begrepp? vilket får konsekvenser för forskning såväl som policyarbete Risk för inlåsningseffekter (lock-in)