Energieffektivisering och ökad kollektivtrafikandel genom förändringar av reseavdraget och förmånsbeskattningen av kollektivtrafikbiljetter

Relevanta dokument
Frukostseminarium: Hur mycket ökar reseavdraget koldioxidutsläppen?

Förslag från Svensk Kollektivtrafik Avståndsberoende reseavdrag

Remissvar angående Skattelättnader för arbetsresor En avståndsberoende och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36)

RAPPORT. Reseavdrag och slopad förmånsbeskattningen av kollektivtrafikbiljetter Effektiva styrmedel som ger önskad effekt?

PM Förslag till reformerat reseavdrag

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Kommittédirektiv. Ett förändrat reseavdragssystem. Dir. 2017:134. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Redovisa om möjligt hur förändringarna 2016 i kronor samt andel av disponibel inkomst påverkar inkomstfördelningen mellan män och kvinnor.

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

Dubbel bosättning och tillfälligt arbete innebär behov av två bostäder

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

Remissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111)

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Reseavdrag. - En analys av ett arbetsmarknadspolitiskt styrmedel ur ett hållbarhetsperspektiv ANNA STRAND JONATAN ABRAHAM

Skatteverkets meddelanden

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Svensk Kollektivtrafiks bidrag till strategi för fossilfri transportsektor

REGERINGSRÄTTENS DOM

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Reseavdrag och miljöpolitik MVEK02 EXAM ENSARBETE FÖR KANDIDATEXAM EN 15 HP

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Tillgänglighet sida 1

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg

TRANSPORTPOLITISK MÅLUPPFYLLELSE

Persontrafik på TGOJbanan

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Tillståndsbeskrivning

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)


MOBILITET 2.0 I REGI AV FRAMTIDENS GENERATIONER. Lena Smidfelt Rosqvist. Trivector

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Översyn och förslag till ändringar i färdtjänsttaxan, KFS 4.14

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Stärk inlandet - lärdomar från Norge

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

Uppföljning av trafikförsörjningsprogram - Vision och mål för den regionala kollektivtrafiken

FORSKNINGSDAGEN 2019 REGIONALA SKILLNADERS BETYDELSE FÖR TRANSPORTPOLITISKA STYRMEDELS EFFEKTIVITET. Linda Wårell

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj Utan kollektivtrafiken stannar Sverige

Två år med ROT och RUT

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

Proposition om klimathotet

FLYTTMÖNSTER INOM SVERIGE EN ÖVERBLICK AV OMFLYTTNINGEN I GÅR, I DAG OCH I MORGON

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Vad driver befolkningsutvecklingen?

Remissvar Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) Gröna Bilister

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Förslag från Svensk Kollektivtrafik Samhällsnyttan och översynen av regelverken för kollektivtrafiken

ATT STYRA MOT ÖKAD KOLLEKTIV- TRAFIKANDEL. Joanna Dickinson Naturvårdsverket

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland? års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden år förhållande till bilen svenska folket

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Reglemente för färdtjänsten i Flens kommun

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen

Gör inte som alla andra

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum

Att utmana bilen som norm. Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic. Planera för hållbar tillgänglighet

Cyklingens värde för folkhälsan

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet

SAMHÄLLETS PÅVERKAN AV DEMOGRAFI

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING

Därför är din insats för miljön viktig

Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg

Regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Är det dags för en ny grön våg?

HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys

Skattesystemet och kollektivtrafiknyttjandet

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

Vem ska göra jobbet för att transportsektorns utsläppsmål ska nås? Lena Winslott Hiselius, LTH Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Från räls till resande

Hur ska vi klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid?

Skatteverkets meddelanden

Transkript:

Energieffektivisering och ökad kollektivtrafikandel genom förändringar av reseavdraget och förmånsbeskattningen av kollektivtrafikbiljetter Matts Andersson WSP Analys & Strategi Presentation på Energimyndighetens Programkonferens 2013-11-20 26/09/2012

Syfte Att bygga upp kunskapen kring hur reseavdraget och förmånsbeskattningen påverkar fördelningen mellan färdmedlen vid arbetsresor fördelningen mellan målpunkterna vid arbetsresor lokaliseringen av bostäder utsläppen av koldioxid energiförbrukningen Ta fram förslag om hur dessa styrmedel bör utformas för att öka kollektivtrafikens marknadsandel minska energiförbrukningen minska utsläppen av koldioxid stimulera en mer miljösmart lokalisering

Analyserade alternativ 1. Avveckla reseavdraget 2. Avståndsberoende reseavdrag 3

Om reseavdaget Dagens regler: - Avståndet mellan bostad och arbete minst 2 km - Bilavdrag: avstånd på minst 5 km och att tjänar minst två timmar sammanlagt per dag för resan till och från arbetet jämfört med koll. - Avdrag för utgifter över 10 000 kr/år. Infördes 1928. Beskrivningen av syftet skiftar något, men det handlar om att kompensera människor med dålig tillgänglighet till infrastruktur/arbetsplatser. Görs framförallt av manliga höginkomsttagare nära storstäder. Omfattande fusk (enligt Skatteverkets specialgranskning 2003 var 48 % av avdragen felaktiga)

Slopat reseavdrag - transportarbete arbetsresor vardagsmedeldygn 30 000 27 880 25 000 20 000 22 540 Tusental personkilometrar bil Tusental passagerarkilometrar kollektivt 15 000 15 720 15 230 10 000 5 000 5 430 4 180 0 Mälardalen befintligt Mälardalen borttaget avdrag avdrag Norrland befintligt avdrag 470 500 Norrland borttaget avdrag FÄRDSÄTT Mälardalen absolut Mälardalen procentuell Norrland absolut Norrland procentuell Bil -5 340-19,2% -1 250-23,0% Kollektivt -490-3,1% 30 6,4%

Energi- och koldioxideffekter (arbetsresor) Energiförbrukning I Norrland: -11 procent I Mälardalen: -15 procent Koldioxidutsläpp I Norrland: -16 procent I Mälardalen: -16 procent Övriga effekter Minskade kostnader för statskassan Möjligheterna att fuska försvinner Påverkar förvärvsinkomsten 6

Lokaliseringseffekter slopat reseavdrag Två antaganden: - Inget nollsummespel - Ingen fuskar Effekter: De kommuner som påverkas mest minskar med 4-8,9 %. Effekten större i Mälardalen än i Norrland. Störst effekter i storstädernas utkanter.

Avståndsberoende reseavdrag (norska systemet) 30 000 27 880 25 000 20 000 24 740 22 050 Tusental personkilometrar bil Tusental passagerarkilometrar kollektivt 15 720 15 000 10 000 5 000 5 430 4 870 470 830 0 Mälardalen befintligt avdrag Mälardalen norskt system Norrland befintligt avdrag Norrland norskt system FÄRDSÄTT Mälardalen absolut Mälardalen procentuell Norrland absolut Norrland procentuell Bil -3 140-11,3% -560-10,3% Kollektivt 6 330 40,3% 360 76,6%

Energi- och koldioxideffekter m.m. avståndsberoende reseavdrag Energiförbrukning I Norrland: +10 procent I Mälardalen: -3 procent Koldioxidutsläpp I Norrland: 0 procent I Mälardalen: -7 procent Övriga effekter Kollektivtrafikresenärer och bilister får samma avdragsmöjligheter Minskar möjligheterna att fuska

Lokaliseringseffekter avståndsberoende reseavdrag Norrland Små effekter Mälardalen Kommuner med goda kollektivtrafikförbindelser till stora arbetsmarknader skulle gynnas mest. Befolkningen och antalet sysselsatta i t.ex. Flen, Katrineholm och Vingåker skulle öka med över 30 procent

Efterspelet till rapporten Debattartikel i DN 2012-12-06 Slopade reseavdrag skulle minska koldioxidutsläppen - Skrevs om den i DI samma dag - DNs ledare (Johannes Åman) hakade på och höll med oss. - Bil Sweden fick in en replik i DN (de höll inte med) - Reportage om rapporten i Aktuellt i dec 2012 (ligger på SVT Play) Regeringskansliet ringde och bollade ett par gånger (landade i Centerns debattartikel). FFF-utredningen har funderat över reseavdraget.

Avslutande reflektioner Reseavdragets försvarare brukar mena att: - Det har bidragit till regionförstoringen (det har det säkert, men inte på ett effektivt sätt). - Det är viktigt för glesbygden (men det är inte glesbygden som gynnas). Även om försvarsargumenten inte håller är det svårt att ta bort ett bidrag. Avståndsberoende avdrag kanske är en politiskt möjlig lösning?