Evaluering av tiltak mot sosial dumping och Lovfestet minstelønn: Norden og Europa : Kommentar till FAFO:s rapporter Per Skedinger Institutet för Näringslivsforskning Stockholm
Bakgrund Ökat inflöde av arbetskraft från EU:s nya medlemsländer Uppmärksammad fråga i både Norge och Sverige Minimilöner har fått central roll i diskussionen hur ska de implementeras? Policydilemma med minimilöner: Minskad lönespridning uppnås på bekostnad av minskad sysselsättning
Upplägg Fördelar och nackdelar med låglönekonkurrens Attityder till låglönekonkurrens Olika alternativ för lönereglering på arbetsmarknaden
Samhällsekonomiska effekter av låglönekonkurrens Rapporterna tar sin utgångspunkt i att låglönekonkurrens är något som bör begränsas - och diskuterar sedan olika tekniska lösningar för att uppnå detta Detta perspektiv skymmer sikten för den mer grundläggande frågan: Är det bra eller dåligt med låglönekonkurrens?
Samhällsekonomiska effekter av låglönekonkurrens, forts. Olika former av låglönekonkurrens Internationell handel med varor och tjänster Offshoring Utstationerad arbetskraft Arbetskraftsinvandring
Samhällsekonomiska effekter av låglönekonkurrens, forts. Potential till stora samhällsekonomiska vinster Fler jobb till medborgare i nya EU-länder Färre flaskhalsproblem i produktionen Lägre konsumentpriser Men vissa grupper kan drabbas av omställningskostnader Byte av arbete Lägre lön Liten principiell skillnad mellan olika former av låglönekonkurrens
Samhällsekonomiska effekter av låglönekonkurrens, forts. Exempel på inkonsistent argumentation: Politiker som gillar frihandel, men är emot lönedumpning
Attityder till låglönekonkurrens Svensk attitydundersökning om olika former av låglönekonkurrens från EU:s nya medlemsstater (Calmfors m fl, 2011) Visar att attityd till låglönekonkurrens generellt är negativ, men mer negativ till den som genereras av utstationerad personal än av varuhandel Grupper som riskerar att missgynnas och med låg omställningsförmåga är mer negativa Inte bara ekonomiskt rationella förklaringar till attityderna, även ideologiska och psykologiska
Alternativ för lönereglering Minimilöner är ett vanligt instrument för lönereglering men de kan implementeras på olika sätt Lagreglering Kollektivavtal med eller utan allmängiltigförklaring
Alternativ för lönereglering, forts. Internationell forskning om minimilöners effekter: Minskar lönespridning Minskar sysselsättning i flertalet fall, men inte alltid Få resultat om effekter av kollektivavtalsreglerade minimilöner de tenderar att vara höga Policydilemma: Minskad lönespridning uppnås på bekostnad av minskad sysselsättning
Genomsnittlig lagreglerad minimilön i nya EUländer relativt gamla, 2000-2011. Procent
Alternativ för lönereglering, forts. Gemensam minimilönepolicy i EU? Lämpligt med större transparens och utbyte av erfarenheter Olämpligt med koordinering av minimilönernas nivåer
Alternativ för lönereglering, forts. a) Ingen reglering Ger antagligen störst samhällsekonomiska vinster av tjänstehandel och arbetskrafts- invandring Missgynnade grupper bör kompenseras genom andra åtgärder (omskolning, a-kassa, löne- försäkring, avgångsbidrag, jobbskatteavdrag m m)
Alternativ för lönereglering, forts. b) Lagreglerad minimilön Skulle vara lägre än en kollektivavtalsreglerad minimilön och därför vara mindre konkurrensbegränsande Kan påverkas av kortsiktiga politiska intressen
Alternativ för lönereglering, forts. c) Allmängiltigförklaring Mer konkurrensbegränsande än lagreglering Relativt enkel, men odemokratisk (?) metod Kan minska förhandlingskostnader Lätt att använda för protektionistiska syften Bör konkurrensmyndigheter involveras vid ansökningar om allmängiltigförklaring?
Sammanfattning Låglönekonkurrens genom tjänstehandel och arbetskraftsinvandring kan ge upphov till stora samhällsekonomiska vinster Missgynnade grupper behöver kompenseras Inte självklart att lönereglering trots vällovliga intentioner är bästa alternativet