Landstingsstyrelsen har överlämnat betänkandena till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande.

Relevanta dokument
Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

YTTRANDE. Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Stockholm

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Stockholms lins landsting

Förslag på en ny modern Psykiatri

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande,

Antagen av Samverkansnämnden

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Valfrihetsregler gällande psykiatrisk specialistvård

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Överenskommelse om samverkan

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Motion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

Ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Ny webb och inrapportering av redovisning

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

4 Förslag att införa remisskrav för neuropsykiatriska utredningar HSN

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Lagstiftning kring samverkan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Psykiatribetänkanden SOU 2006:100 och SOU 2006:91

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Förstärkning äldrepsykiatri

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Nationellt uppdrag för 1177 Vårdguiden

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Landstingsstyrelsens beslut

Psykiatrin och lagen - Tvångsvård, straffansvar och samhällskydd (SOU 2012:17) Remiss från Socialdepartementet

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Beroendevårdkedja Halland.

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Samordnade insatser för barn och unga

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Yttrande över motion 2016:20 av Tara Twana (S) om åtgärder för att motverka våld mot hemlösa missbrukande kvinnor

Regionstyrelsen 67-80

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Motion 2017:14 av Lars Harms Ringdahl, Susanne Nordling m.fl.

Svar på remiss SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, Dnr /2015

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Stockholms läns landsting 1 (3)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning

Transkript:

Förvaltningen Handläggare: Anders Allard, Eva Bohlin, Berit Ekedahl HSN 2007-03-22 p 23 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2007-03-06 HSN 0701-0087 Yttrande över den nationella psykiatrisamordnarens betänkanden Ambition och ansvar (SOU 2006:100) samt Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare (SOU 2006: 91) Ärendet Landstingsstyrelsen har överlämnat betänkandena till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Nationell psykiatrisamordning har lämnat två betänkanden till regeringen. Betänkandet Ambition och ansvar tar sin utgångspunkt i fyra övergripande mål bostad, arbete, delaktighet samt en bra vård till människor med allvarlig psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. För att nå målen föreslås en rad olika åtgärder när det gäller såväl barn som vuxna. Det handlar bl.a. om att organisation och kunskap inom vården utvecklas ytterligare. Betänkandet Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare fokuserar på hur vård och behandling bättre ska anpassas efter dessa patienters specifika behov. Samråd i ärendet har skett med SLLs specialistsakkunniga inom psykiatri. Även LSFs ägarstyrning kommer att yttra sig kring de två betänkandena, där samråd sker med juridiska enheten på landstingsstyrelsens förvaltning. Ärendet behandlades i programberedningen för Psykiatri den 6 mars. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att föreslå landstingsstyrelsen att yttra sig enligt förvaltningens synpunkter i det här tjänsteutlåtandet samt att omedelbart justera beslutet. Förvaltningens synpunkter Övergripande Stockholms läns landsting (SLL) välkomnar Nationell psykiatrisamordnings ambitiösa betänkanden. Bilagor: 1 Sammanfattning av Ambition och ansvar (Hela betänkandet Ambition och ansvar finns tillgängligt på den här internertadressen: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/73178. För Betänkandet Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare hänvisas till följande adress http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/71879 ) 2 Protokollsutdrag från programberedningen för Psykiatri (delas ut senare)

2 (7) De fyra övergripande målen kring boende, sysselsättning, delaktighet och vård har varit aktuella sedan många år tillbaka utan att uppfyllas. En mer grundlig analys av detta hade varit önskvärt för att vara säker på att rätt åtgärder vidtas. SLL ställer sig bakom målen p.g.a. att de har hög relevans och måste ses som genomförbara. SLL har i budget 2007 även beslutat sig för att anta Nationell psykiatrisamordnings nollvision: att ingen person med psykisk ohälsa som aktualiserats hos kommun eller landsting ska skada sig själv eller annan, eller ta sitt eget liv eller annans liv på grund av att han eller hon avvisats eller tappats bort av vården. SLL avser under året närmare precisera hur visionen i så hög grad som möjligt ska kunna förverkligas. SLL stödjer Nationell psykiatrisamordning i fråga om att psykiatrin behöver kraftsamla kring tillämpning av en kunskapsbaserad vård. SLL efterlyser mer långtgående förslag om hur verksamma metoder ska utvecklas och implementeras. Grundläggande för ett kunskapsbaserat arbetssätt är regional öppenhet och jämförelse men också att det finns ett nationellt intresse kring inrapportering samt att nationell återkoppling görs. Mätningar av patientens erfarenheter av vården och att sedan jämföra sig på landstingsnivå är centralt ur kvalitetssynpunkt. SLL föreslår att Nationell psykiatrisamordning undersöker möjligheten att nationellt rekommendera en gemensam patientenkät. I SLL finns ett gott exempel som är framtaget tillsammans med brukare och bygger på en genomarbetad metod. SLL stöder förslagen att forskning och utveckling bör får starkt stöd. För flera målgrupper är forskningen eftersatt och kunskapen låg. SLL ställer sig bakom kravet på att samverkan mellan kommunerna och landstingen måste utvecklas i syfte att åstadkomma ett bra helhetsstöd för särskilda patientgrupper. För att få detta att fungera är gemensamma avtal mellan landsting och kommun en förutsättning. Förslagen kring individuella vårdplaner är inte tillräckligt tydliga, utan innebär för stort tolkningsutrymme i fråga om vilka patienter det gäller och inom vilken tidsperiod planen ska upprättas. Slutligen bör det vara undantag att patienten inte ges möjlighet att delta i vårdplaneringen. SLL håller med Nationell psykiatrisamordning om att mer differentierade vårdplatser behövs, bl.a. i form av så kallade sviktplatser. Under 2006 har fler slutenvårdsdygn inom allmänpsykiatrin utförts än vad som beställts och viss överbeläggning anges av klinikerna. SLL kan likväl inte bedöma om det sammantaget behövs fler vårdplatser. Behovet av slutenvårdsplatser är bl.a. beroende av hur väl öppenvården fungerar och hur samverkan mellan öppenvård och socialtjänst fungerar. En fördjupad analys krävs när det gäller hur befintliga platser räcker till och kan omgrupperas. SLL delar Nationell psykiatrisamordnings uppfattning att omhändertagandet kring personer med psykisk störning och missbruk måste bli bättre genom integrerade och samtidiga vård- och stödinsatser. SLL ställer sig dock tveksam till att en särskild vårdgaranti införs för en särskild målgrupp. Istället bör en

3 (7) generell vårdgaranti gälla, med tydligt innehåll och ändamålsenliga tidsramar. SLL ställer sig bakom förslaget att regelbunden hälsokontroll ska erbjudas de psykiskt funktionshindrade patienterna. SLL stödjer Psykiatrisamordnarens förslag kring anhörigstöd med särskilt fokus på barnen. SLL saknar en fördjupning och specifika förslag kring två av psykiatrins största grupper, depression- och ångestsjukdomar. Likaså är förekomsten av psykisk ohälsa stor inom patientgrupper som behandlas inom akutsomatisk verksamhet, något som Nationell psykiatrisamordning inte uppmärksammar i någon större utsträckning. Särskilt att notera när det gäller barn och ungdomar (se kapitel 8 SOU 2006:100) SLL vill understryka det som framfördes av dels barnpsykiatrikommittén 1998 och senare av Barnombudsmannen 2004/2005, att det tydligt måste framgå att elevhälsan omfattar samtliga yrkesgrupper - skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer. En tydlighet kring frågan om vilka yrkeskategorier som ska finnas inom elevhälsan och elevhälsans uppdrag underlättar för landstinget som samarbetspartner. Vi anser också att det måste finnas en elevhälsa som har ansvar för barnen under hela skoltiden, dvs även gymnasietiden. Dessutom bör elever garanteras tillgång till en kvalitativt god elevhälsa oavsett skolans driftform. Det finns erfarenheter i Stockholm att privata skolor skiljer sig negativt i form av en kvantitativt mindre elevhälsa samt låg benägenhet att samverka med landstinget på grund av tidsbrist. Tidiga insatser Angående förslaget om sammanhållen modell för tidiga insatser anser SLL att det är eftersträvansvärt att samlokalisera t ex mödra- och barnhälsovård med öppen förskola och socialtjänst liksom att ungdomsmottagningar bör ha en nära samverkan med psykiatrin och att det bör finnas enkla vägar att lotsa vidare från ungdomsmottagningar till andra delar i vården. SLL vill dock framhålla att förutsättningarna ser mycket olika ut i olika kommuner och mellan tätort och glesbygd. Vår bedömning är att det är svårt att i praktiken kunna genomföra samlokalisering i alla kommuner. SLLs erfarenheter av samordnade/integrerade verksamheter är mycket blandade. SLLs uppfattning är att sammanhållen verksamhet inte är den givet bästa modellen eller ens den möjliga modellen överallt och vi avvisar därför förslaget om ett nationellt ställningstagande för en särskild modell av samverkan. Dock delar vi Nationell psykiatrisamordnings uppfattning att det krävs ett nära samarbete mellan socialtjänst, elevvård och olika delar av SLLs verksamheter för att barnens behov ska kunna tillgodoses. Alla gränssnitt innebär problem som behöver överbryggas på olika sätt. En särskild ungdomshälsa innebär ytterligare gränssnitt att hantera gentemot barnhälsan och vuxenpsykiatrin, och avisas därför. Förstärkt primärvård

4 (7) Idag är det få barn som söker primärvården för psykosociala problem och endast några få procent av de som aktualiseras inom barnpsykiatrisk vård inom SLL har remitteras från primärvården. De flesta aktualiseras på eget initiativ direkt till barnpsykiatrin alternativt via skolhälso-/elevvård eller socialtjänst. Förslaget om primärvården som en tydlig första linje kommer därmed att innebära stora förändringar i hur befolkningen (och kommunerna) initialt ska söka vård för psykisk ohälsa hos barn och ungdomar jämfört med hur verkligheten ser ut idag. Vi delar uppfattningen att den specifika kompetens som barnpsykiatrin har i första hand bör prioriteras för barn med allvarliga psykiska sjukdoma/ problem. Det är svårt för BUP att samtidigt hantera både den kraftigt ökade efterfrågan på insatser för psykisk ohälsa och prioritera svårare psykiska problem som kräver omfattande insatser. För små barn bedömer SLL att personalkategorierna inom BVC-verksamheten i samarbete med barnpsykiatri är den viktigaste resursen. För äldre barn kan allmänläkare och psykosociala team i primärvården utgöra en resurs. Barn och ungdomar är dock en liten patientgrupp i allmänläkarens hela patientpopulation, ännu mindre är gruppen som söker för psykosocial ohälsa. Idag finns stora variationer i kompetensen hos allmänläkare att upptäcka och behandla psykisk ohälsa hos barn, psykosociala team är ojämnt utbyggda och arbetar idag i huvudsak med vuxna. Om primärvården ska kunna vara en reell resurs för barn och ungdomar med psykisk ohälsa krävs resurser för att bygga upp barn- och ungdomskompetens såväl hos allmänläkare som de psykosociala team i primärvården för att kunna upptäcka och behandla psykisk ohälsa. Det krävs även resurser så att bygga upp tillräckligt med psykologer/kuratorer med barn och ungdomskompetens i primärvården som tillsammans med allmänläkare svarar för insatser. Om barn- och ungdomspsykiatrin ska ha endera uppdragen att ge konsultation och handledning till en barn- och ungdomshälsa eller konsultation till primärvården är det ett stort nytt uppdrag. Inom SLL beräknar vi att det finns ca 1800 olika samarbetspartner/institutioner så som MVC, BVC primärvårdsenheter, elevhälsor, socialtjänst och ca 600 behandlare inom barnoch ungdomspsykiatrin. Förstärkt vårdgaranti När det gäller en separat garanti för utredning anser SLL inte att det ska finnas en sådan. Normalt arbete inom sjukvården inklusive barnpsykiatri är att utredning och insatser/behandling sker parallellt och integrerat. SLLs uppfattning är därför att man inte kan/ska skilja på utredning och behandling i två helt separata delar på det sätt som föreslås. Istället bör det finnas en garantitid till ett första besök. Den förstärkta vårdgarantin enligt förslaget förutsätter att det gjorts en första bedömning av basnivån som remitterar till specialistpsykiatri. Detta är ett förhållande som skiljer sig från idag i SLL, där de flesta patienter aktualiseras hos BUP genom egenanmälan.

5 (7) Barn som vårdas i heldygnsvård inom SiS och HVB inom och utom länet SLL stöder förslagen som syftar till att underlätta för barn/ungdomar som är placerade på SiS-institutioner eller HVB. Det gäller både förslaget om överenskommelser om konkreta samarbetesrutiner, möjligheten att utanför hemlandstinget få tillgång till psykiatriska insatser från värdlandstinget på hemlandstingets bekostnad genom ett förtydligande i riksavtalet samt kravet på individuell vårdplanering. SLL vill lyfta fram att det finns ett delproblem kring denna målgrupp som inte berörs i betänkandet. Det finns ungdomar inom SiS som både behöver den nivå av gränssättning som SiS-instutionen ger och samtidigt skulle behöva psykiatrisk slutenvård. För ungdomar finns ingen motsvarighet till de rättspsykiatriska vårdplatserna för vuxna. De slutenvårdsplatser som finns inom landstingens barnpsykiatri har inte kompetens/kapacitet att möta dessa ungdomars nivå av utagerande. Övrigt kring barn och ungdomar SLL ser vidare positivt på förslagen att: * alla landsting bör ta fram lokala program för insatser till barn och ungdomar med psykisk ohälsa med tyngdpunkt i programmet på vem som ska ge vilka insatser och hur verksamheterna gemensamt säkrar att det finns en hel vårdkedja. * utveckla en händelseanalys när unga människor begått självmord. Särskilt att notera när det gäller psykiskt sjuka lagöverträdare (se SOU 2006: 91) SLL delar psykiatrisamordnings uppfattning att vården av psykiskt störda lagöverträdare inom flera områden behöver förbättras. Om förslaget genomförs ökar förutsättningarna för att erbjuda vård och behandling som är bättre anpassad till dessa patienters specifika behov och samordnad med andra vårdgivare. Därmed ökar också förutsättningarna för att förhindra återfall i brott. Ändamålsenliga rutiner behövs kring samverkan när patienterna behöver insatser från flera vårdgivare/huvudmän. Även om Stockholms rättspsykiatriska vård redan har etablerade rutiner för vårdplanering och samverkan finns förbättringsområden och Nationell psykiatrisamordnings förslag kan i sammanhanget bli ett bra stöd till en sådan utveckling. Förslagen ligger också väl i linje med SLLs utvecklingsarbete för att belysa behov och förbättringsområden när det gäller rätts- säkerhets- och fängelsepsykiatriska frågor. Att erbjuda vård oavsett var patienten befinner sig, ligger väl i linje med målsättningen att erbjuda vård på mer lika villkor även för den grupp av invånarna som finns inom Kriminalvårdens institutioner eller inom den rättspsykiatriska vården. SLL avser även att öka användningen av ändamålsenliga riskbedömningar inom psykiatrin, belysa Rättspsykiatrins framtida uppdrag och ansvar, liksom att bedöma framtida vårdstruktur. När det gäller förslaget till Öppenvård med särskilda villkor har SLL i tidigare remissvar ställt sig bakom sakinnehållet i förslaget.

6 (7) De farhågor som finns för att kunna genomföra alla förslag från Nationell psykiatrisamordning är framförallt knutna till två områden. För det första är förslagen kring finansiering inte tillräckligt genomarbetade vilket innebär att SLL har svårt att fullt ut bedöma förutsättningarna för genomförandet. För det andra kan förslagen vara svåra att införa p.g.a. problem med att rekrytera läkare. Övriga synpunkter Precis som anges i Nationell psykiatrisamordnings fyra övergripande mål behöver patienterna ett helhetsstöd för att ett framgångsrikt resultat ska nås. SLL anser därför, som komplement till vårdgarantin, att det bör inrättas såväl boende- som sysselsättningsgarantier. Med ekonomiska sanktioner kopplade till de tre garantierna skulle kraftfulla incitament till den samverkan Nationell psykiatrisamordning efterlyser ges. Finansiering Framförallt förslagen kring barn och ungdomar samt de psykiskt sjuka lagöverträdarna är till stor del ofinansierade. Vad gäller de psykiskt sjuka lagöverträdarna förutsätts att resurser kommer att frigöras inom SLLs slutenvård genom mer öppenvård, högre kvalitet och om lagstiftningen ändras. Även om lagstiftningen avseende rättspåföljden för psykiskt sjuka missbrukare ändras ställer vi oss tveksamma till att behovet av slutenvård i Stockholms län kommer att minska. Erfarenheterna från den nya rättspsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Stockholm visar hittills inte på en utveckling i den riktningen. Patienterna, ofta med föreskrifter om öppen psykiatrisk vård, har tidigare haft svårt att få del av den psykiatriska vården. Den förbättrade tillgängligheten innebär därför inte bara mer öppenvård utan även en ökad slutenvård. Det finns också skäl att anta att fler patienter som idag inte erbjuds behandling, med Nationell psykiatrisamordnings förslag, kommer att kunna erbjudas ett bättre omhändertagande vilket innebär mer vård och ökade kostnader. Patienter som behöver vård på behandlingshem bekostas idag delvis av SLL. Med förslaget från Nationell psykiatrisamordning om mellanvård i landstingens regi torde kostnader som idag åvilar kommunerna för boende och sysselsättning överflyttas på SLL. En skatteväxling borde i så fall följa av ett sådant övertagande. Rättspsykiatrin i Stockholm vårdar emellanåt utländska medborgare som inte är asylsökande. Nationell psykiatrisamordnings betänkanden tar inte upp finansieringsfrågan kring den vården. SLL anser att staten bör ta över kostnadsansvaret för vården av dessa patienter. Finansieringen när det gäller mellanvård, personalens kompetensutveckling, ökad bemanning samt insatser gentemot andra huvudmän och institutioner kommer sammanfattningsvis att medföra ökade kostnader. Vi anser att Nationell psykiatrisamordning inte har belyst de ekonomiska konsekvenserna av förslaget, vilket vore önskvärt. Sammanfattningsvis bygger den Nationell psykiatrisamordnings förslag i många fall sina ekonomiska slutsatser på uppskattningar och antaganden, utan

7 (7) faktabaserade underlag. De ekonomiska konsekvenserna av förslagen blir på så sätt oklara. SLL skulle föredra om den föreslagna resursförstärkningen hade varit långsiktig och ramhöjande, vilket underlättar varaktiga verksamhetsförändringar. Anna-Stina Nordmark Nilsson