VÄGLEDNING - KVALITETSMANUAL & PRODUKTIONSKONTROLL

Relevanta dokument
MinBaS II. Slutrapport Manual för CE-märkning av natursten. Mineral Ballast Sten Område 4 Rapport nr 4.6:a

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Ansökan om utvärdering av kvalitetssystem för medicintekniska produkter MDR, (EU) 2017/745 (CE-märkning av medicintekniska produkter)

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO Active Care Sverup AB

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

Miljöledningsbarometern 2002

Bilagor 103. Bilaga 1 - Krav på styrande och redovisande dokument 104 i QSReg (21 CFR 820)

OHSAS Av Benny Halldin

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Uppdateringar kvalitetsmanual

Riktlinjer för kvalitet

Sida 1 (av 12) Revision Skall-krav

Det mesta du behöver veta om personlig skyddsutrustning

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM KONTROLLORGAN INOM OMRÅDET REGLERAD MÄTTEKNIK

Självrevision EN 1090

Hur förbereder jag mig på myndigheternas och kommunernas kontroller? Per-Olov Sjöö Frida Ramström

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version:

Ledningssystem för vävnadsinrättningar

HANDBOK I GMP. kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén. DemoKey2Compliance AB

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

PROTOKOLL

STYRNING AV DOKUMENT OCH DATA 1. SYFTE 2. OMFATTNING 3. ANSVAR / AKTUELLTHÅLLANDE 4. BESKRIVNING (5) Tore Magnusson

Reglemente för internkontroll avseende kvalitet KS-2014/1106

Marknadskontroll av solglasögon

P-märkning av byggprodukter

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Nya direktiv Nya föreskrifter

Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL

Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK

Krav på systematiskt kvalitetsarbete - Underhållsentreprenad

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Svetsade stålkonstruktioner till broar VV Publ 1999:25 1

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

Inga krav utöver ISO 14001

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Allmänt om typgodkännande av utrustning och metoder för ersättningsgrundande virkesmätning

Vad är syftet med CEmärkningen?

ANSÖKAN om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE-märkning av medicintekniska produkter)

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Johan Åkesson, SP Certifiering Sitac ,

Nyheter i ISO och 14004

Läkemedelsverkets författningssamling

CE märkning av Räcken

Statens energimyndighets författningssamling

Trafikkontorets krav

Vilka olika skyldigheter har jag som tillverkare, importör respektive distributör? Sara Elfving

Boverkets författningssamling

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Marknadskontroll av flexibla tätskikt: plast- och gummibaserade fuktspärrar inklusive grundmursskydd 1

Marknadskontroll av flexibla tätskikt: ångspärr

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan

K V A L I T E T S S Y S T E M

Beslut om förbud enligt 12 radioutrustningslagen

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Mitutoyo Scandinavia AB

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR)

Marknadskontroll av filtrerande halvmasker

Manual för CE-märkning. Sara Elfving

Marknadskontroll av utrymningsbeslag

16. Förklaring 1 De ekonomiska aktörernas skyldigheter

Samma krav gäller som för ISO 14001

CE-märkning av personlig skyddsutrustning

Vilken information ska EG-försäkran om överensstämmelse innehålla samt hur den ska vara utformad? Per-Olov Sjöö

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen

Uppställningen följer i grova drag bilaga II i förordning (EG) nr 183/2005

Boverkets författningssamling

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

RAPPORT Datum Vår beteckning Sid / (7)

Certifiering av kedjor

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter Sara Elfving

Läkemedelsverkets författningssamling

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

Med den här boken får du: Författaren:

Regler för certifiering av brunnsborrningsföretag Kravdokument

Berg & Grus Oskarshamn CE-Märkning av ballastmaterial Vad innebär det och vad är nytt!

Träfasader Kvalitetssäkring och garantier

Nya regler för elarbete

8. MÄRKNING OCH PRODUKTREDOVISNING Märkning Produktredovisning (produktdatablad))... 10

ISO/IEC och Nyheter

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Vanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Extern kommunikation

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574)

Riktlinje för intern styrning och kontroll

Marknadskontroll Sara Elfving

SMoKD Revisionsplan v03

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Transkript:

Sida 1 (11) Tillverkare/Företag Tillverkarens representant Adress Plats Kapitel Kapitel, paragraf mm. Sida Dokument nr 0 Kvalitetssystem 2 1 Organisation 2 1.1 Ansvar och befogenheter 2 1.2 Ledningens representant för 2 Produktionskontroll (FPC) 2 Ledningens genomgång 3 2.1 Ledningens genomgång 3 2.2 Sammanfattning och genomgång 3 3 Dokument och datakontroll 4 4 Inspektion, provtagning och provning* 5 4.1 Mottagningskontroll 5 4.2& Kontroll under produktion och av färdiga 5 4.3 produkter 4.4 Utrustning 6 5 Kontroll av icke överensstämmande 7 produkter* 6 Korrigerande åtgärder* 7 7 Märkning 8 7.1 CE-märkning 8 7.2 Märkning/ kodning i produktionskontroll 9 (FPC) 8 Hantering av färdiga produkter 9 8.1 Packetering 9 8.2 Lagring 9 9 Spårbarhet 9 9.1 Produktionskontroll (FPC) 9 9.2 Produkt 9 10 Klagomål* 10 Datum * Dessa delar skall kontrolleras årligen varje år vid ledningens genomgång.

Sida 2 (11) 0 Kvalitetssystemet Detta dokument är en guide till företag som skall ta fram en kvalitetsmanual (QM) och implementera en produktionskontroll (FPC), enligt företagets struktur, policy och produktion. Båda delarna krävs för att få lov att CE-märka en produkt. Målgruppen är företag, som producerar och/eller säljer naturstensprodukter. Dokumentet refererar till krav ställda i harmoniserade produktstandarder. Kvalitetsmanualen täcker alla aspekter, i företaget, som påverkar kvaliteten på produkten. Denna guide fokuserar i huvudsak på produktionskontrollen (FPC). Exempel och förslag ges i bilagor. Ett exempel på ett flödesschema, som beskriver aktiviteterna i Kvalitetsmanualen/Produktionskontrollen finns i bilaga 1. 1 Organisation 1.1 Ansvar och befogenheter Ansvar, befogenhet och återkoppling mellan all personal som ansvarar för, utför och kontrollerar kvalitet skall definieras, inkluderande personal, som har organisatorisk frihet och befogenheter att -Initiera handlingar för att förebygga uppkomst av icke överstämmande produkter -Identifiera, dokumentera och handla med avvikande produktionskvaliteter. Ett exempel på ett flödesschema finns i bilaga 1. 1.2 Ledningens representant för produktionskontroll Producenten skall utses en person med lämplig befogenhet för att säkerställa att kraven relaterade till produktionskontrollen (FPC) införs och upprätthålls.

Sida 3 (11) 2 Ledningsgenomgång 2.1 Ledningens genomgång Produktionskontrollsystemet skall granskas och ev revideras minst varje år. Systemet skall granskas av ledningen för att försäkra sig om dess lämplighet och effektivitet Genomgångar av dessa granskningar skall sparas/arkiveras. Ett exempel på en checklista för ledningens genomgång finns i bilaga 2. 2.2 Sammanfattning och genomgång En genomgång kan initieras när det känns nödvändigt. Behovet kan komma från intern utvärdering (produktionskontrollen, förbättringar av hela system, förändringar i produktionslinjen) eller från extern påverkan, i huvudsak som feedback från klienterna/kunderna. Dokumentationen skall uppdateras varje gång, nya maskiner eller utrustning tas i bruk, tekniska instruktioner har blivit uppdaterade och/eller behov av personlig träning/utbildning har identifierats. Förändringar i produktionen kan också föranleda förändringar i dokumentation, och förändringar i provningsproceduren. Alla dessa ärenden skall diskuteras vid den årliga ledningens genomgång. Förändringar skall införas i en ny upplaga av dokumentet. Förändringar av den tidigare versionen skall tydligt markeras.

Sida 4 (11) 3 Dokument och datakontroll Inkluderar de dokument och data som är relevanta för kraven på produktstandarden och skall täcka inköp, processer, inspektion av material och FPC systemets dokument. Det skall finnas en dokumenterad procedur som omfattar hantering av dokument och data skall. Proceduren omfattar normalt godkännande, version, distribution, samt intern och extern dokumentation och data, och förberedelse för utgivande och sparandet av förändringar till dokumenten. Som ett exempel, återfinns en lista över dokument, som kan vara viktiga för produktionskontrollen (FPC) i bilaga 3.

Sida 5 (11) 4 Inspektion, provtagning och provning 4.1 Mottagningskontroll En lista över saker som skall kontrolleras på inkommande gods (material), skall vara definierat av företaget. KONTROLLERA PROVTAGNING OCH EXTERN PROVNING Exempel på vilka egenskaper, som kan vara av intresse att kontrollera för en CE-märkt produkt, finns i bilaga 4. 4.2 och 4.3 Kontroll under produktion och av färdiga produkter Ett dokument som beskriver provtagning och de provningar som skall utföras under produktionen (mellan råblock och färdig produkt) och på färdig produkt skall tas fram. Provningar och acceptanskriterier är delvis behovsbaserade och föränderliga. Dokumentet skall därför vara möjligt att justera vid behov. Daglig provning/inspektion sker i fabriken medan den, i produktstandarden, föreskrivna provningen som skall ske minst vartannat och vart tionde år kan göras internt eller av externt laboratorium. Dokumentet baseras på; - Produktionsprocessen. - Kraven i referensstandarden (produktstandarden). - De krav som ställs på produktens faktiska funktion. Principen. Definierade provningar utförs på provmaterialet. I enlighet med resultaten görs sedan förändringar i produktionslinjen och/eller av provningsfrekvensen. Produktstandarden säger att kalibrerad utrustning skall användas för att dokumentera överensstämmelsen av produkten. Produktionskontrollen omfattar produktionsmaskiner, själva processen och de slutliga kraven på produkten. Följande skall dokumenteras: - Provningsschema och provningsfrekvens (tids- eller volymbaserad produktionskvantitet) enligt krav i relevanta produktstandarder (Se exempel i bilaga 4). - Inspektionens syfte, egenskaper som skall provas och acceptanskriterier (en kurva av resultat som erhålls över tid, ger kanske en tendens och kan vara ett sätt att förutse problem, se figur nedan). - Kalibreringsprocedur och provningsintervall för mätutrustningen och en beskrivning av hur den fungerar och hur resultaten utvärderas (se också icke överensstämmande resultat). - Underhållsinstruktioner Som ett exempel finns en lista på resultat från dimensionskontroll i bilaga 4D.

Sida 6 (11) Anm.1: Provningsfrekvenser är generellt relaterade till perioder av produktion. En produktionsperiod är definierad som en normal vecka, månad eller år av produktionsarbetsdagar. Det kan även vara en enhet producerad under en s k Kampanj. Anm. 2: Kraven för produktionskontroll kan innebära visuell inspektion. Alla avvikelser som upptäcks vid dessa inspektioner kan leda till ökad provningsfrekvens. Andra egenskaper (exempelvis böjhållfasthet och vattenabsorption) kan också utvärderas. Illustration över enkelt diagram där mätresultat förs upp vid varje provningstillfälle. Positiva och negativa trender syns tydligt och korrigerande åtgärder kan snabbt sättas in. Skiss av en enkel tryckpress som kan användas i egenkontrollen.

Sida 7 (11) 4.4 Utrustning Metoden att utföra mätning av dimensionerna är beskriven i EN 13 373, Determination of geometric characteristics on units. Den nedan uppräknade utrustningen kan användas för att säkerställa att kraven i produktstanderna uppfylls. Skjutmått Vinkelmätare Vinkelhake Storlek på utrustningen skall vara i proportion till storleken på produkten. Kalibrering av mätutrustning I enlighet med produktstandarderna kan utrustningen vara antingen kalibrerad externt eller köpt med ett kalibreringscertifikat, från början. En kontrollutrustning (t ex passbitar) kan användas för intern kontroll. Mät- och kontrollutrustningen skall förvaras säkert och skador skall undvikas. För visuell kontroll krävs ett referensprov av produkten. Inspektionen skall utföras i dagsljus.

Sida 8 (11) 5 Kontroll av icke överensstämmande produkter Icke överensstämmelse kan upptäckas i produktionskontrollen eller vid kontroll av färdig produkt och är i huvudsak baserat på kontroll av dimension/storlek och visuell inspektion. Dimension/storlek (längd, bredd, höjd, etc) Form, vinklar Färg Utseendeaspekter De skall finnas procedurer, som beskriver hur icke-överensstämmelse (icke överensstämmande produkter) hanteras. Möjliga åtgärder kan vara: - Produkten processas en gång till för att förbättra dess egenskaper - Produkten används för en lägre produktklass (med lägre toleranser) - Produkten tas ur produktionen och kasseras. Exempel på rapporter visas i bilaga 6. 6 Korrigerande åtgärder Det skall finnas procedurer som beskriver hur man skall handlägga olyckor i produktionen, icke överensstämmande produkter och avvikelser osv.

Sida 9 (11) 7 Märkning 7.1 CE-märkning Det åligger tillverkaren, alternativt importören eller annan som är ansvarig, att produkten uppfyller de legala krav som ställs inom EU-marknaden. CE-märket skall fästas på produkten före den kommer ut på marknaden. CE-märket skall placeras på ett synligt ställe, direkt på produkten eller på dess paketering/emballage eller på ett medföljande dokument. Märket skall vara lättläst och svårt att förstöra. CE-märket skall inte misstas för ett kvalitetsmärke. Andra nationella eller internationella kvalitetsmärken kan fästas på samma produkt. Namnet och plats för tillverkaren/producenten skall alltid anges på CEmärket. Även om tillverkaren/producenten är belägen utanför EEA och det finns en auktoriserad representant i EU. Informationen som skall anges på CE-märket är beskrivet i produktstandarden och i nationella krav. Följande information skall anges på märket -Relevant produktstandard -Handelsnamnet på produkten -Namn och plats för tillverkaren/producenten -De två sista siffrorna i tillverkningsåret -Beskrivning av produkten -Tekniska data, som skall ingå enligt produktstandard Extra information, som inte krävs av produktstandarden, kan anges om så önskas. Ett exempel på märkning finns illustrerat i bilaga 7. CE-märket är i samspråk med Deklaration av överensstämmelse (DoC) Deklaration av överensstämmelse är skriven på det språk där produkten skall användas och skall inkludera följande. - Namn och adress på tillverkaren eller dennes representant i de Europeiska Ekonomiska Området (EEA) och platsen för produktionen. - Beskrivning av produkten/kopia av informationen som medföljer CEmärkningen. - Standard/krav, med vilken produkten överensstämmer. - Om det finns särskilda omständigheter för användning - Namn, position och signatur av representanten för företaget.

Sida 10 (11) 7.2 Märkning/ kodning av produkten Faktura Försändelse En kod kan föreslås med syfte att följa produkten från täkt till slutlig produkt. Det säkerställer dess spårbarhet. 8 Hantering av färdiga produkter 8.1 Paketering/ Emballering Paketeringen skall säkerställa att produkten inte utsätts för någon förorening, skada, rostbildning eller andra förändringar i dess egenskaper under förvaring och transport Ett exempel finns illustrerat i bilaga 8. 8.2 Förvaring/ Lagerhållning Produkten skall förvaras på ett korrekt sätt för att bevara dess specifika egenskaper. Produkten som förvaras skall kodas och dess position kunna identifieras. Procedurer skall även finnas för kontroll av att material under och efter förvaring inte har förändrat sina egenskaper. 9 Spårbarhet Spårbarhet uppnås genom provning och produktionskontrollsystemets loggning av produkten och genom att lokalisera ursprunget till materialet. GPS koordinater för stenbrottet är föreslaget. 9.1 Produktionskontrollen 9.2 Produkt För Produktionskontrollen uppnås spårbarhet genom dokumenterad provning, kalibrering och åtgärder för att upprätthålla kvalitetsnivån, som produkten skall överensstämma med. För den slutliga produkten, uppnås spårbarhet från täkten till den slutliga användaren genom lämplig dokumentation och användning av kodning (se paragraf 7.2).

Sida 11 (11) 10 Klagomål Klagomål skall registreras och utvärderas av ledningen eller av annan person med definierad befogenhet. Beroende på vilken typ av klagomål det rör sig om, kan extra kontroll av produktionslinjen och produkten, bli nödvändig. Samma dokument som för icke överensstämmande material kan användas för detta syfte. Exempel på hantering av klagomål illustreras i bilaga 9.