Medlemstidning Nr 3-4 * dec 2014 DBW:s Botaniska Trädgårds Vänner
2015 Så här fortsätter Du att vara eller bli medlem: Genom att betala in medlemsavgiften (150:- för enskilda personer och 500:- för organisationer) på b-g 789-0122 fortsätter Du att vara medlem i Botans Vänförening. Du som vill bli medlem betalar på samma sätt. Glöm inte att skriva Ditt namn och adress på inbetalningskortet eller som meddelande om Du gör en internetbetalning! Ange gärna även e-post-adress. Om vi inte kan identifiera inbetalningen kan Du komma att strykas från medlemslistan. Om det är en organisation som betaler behövs namnet på kontaktpersonen också. VÄLKOMMEN! Medlemstidning DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening Nr 3-4-2014 Årgång 4 ISSN 2001-1784 Redaktör: Ann-Britt Magnusson, annmag@telia.com Ansvarig utgivare: Bertil Ståhl bertil.staahl@ebc.uu.se Omslagsbild: Kinesiska sekvoja Metasequoia glyptostroboides Foto: Bertil Ståhl Baksida: Rävsvanstall (Pinus aristata) Foto: Solveig Artsman Övriga foton: Ann-Britt Magnusson om inget annat anges. Hemsida: vanner.visbybotan.se Innehåll: Redaktören... Nästan Sequoia... Landskapsstilar... Sommarresa 2014... Årsmöte kallelse... Vårprogram 2015... Skåneresa... Finansiering Botaniska Trädg... Gotlands Järnvägsfest... Tipspromenad... Återinvigning minnessten... 3 4 8 11 14 15 16 19 20 23 26 Snart går vi in i ett nytt år Vad hände under 2014? När det gäller trädgården har mycket hänt och en av anledningarna är att Sällskapet DBW har firat sitt 200-års-jubileum med pompa och ståt. Eftersom mycket av firandet har gått av stapeln i trädgården har den omarbetats inom vissa områden och nya delar har tillkommit, likaså nya växter. H P Gustafson-stenen återinvigdes i juni efter rengöring. Flera av oss deltog i invigningen av Lustgården och det nya rosariet (som redovisades i förra numret av medlemstidningen). Sedan dess har vi företagit en resa till två trädgårdar i Stenkumla och Sanda, där vi var ett 25-tal, som deltog. Under Almedalsveckan hölls ett seminarium om de svenska botaniska trädgårdarnas ekonomi. Representanter från samtliga politiska partier deltog. Visbydagen firades som vanligt i början av oktober, denna gång i Lustgården. Även hantverkare deltog i årets upplaga. Tidningens tema blev till slut Resor - i tid och rum, till andra trädgårdar, hur Gotland fick nya resmöjligheter och hur våra trädgårdar kunde se ut under tidigare epoker. Ha en trevlig stund med medlemstidningen! Ann-Britt Magnusson sekreterare Solvisarplan 7 juli 2014 Foto: Mart Marend Har Du bytt e-mail-address? Vi får tillbaka många mail eftersom den angivna adressen är felaktig, spec. från de av er som har haft en tjelvar-adress. TACK för att Du skickar Din nya adress till: annmag@telia.com 2
Den kinesiska sekvojan i höstskrud i DBW:s Botaniska Trädgård den 8 nov 2014, vid sidan av släktingen mammutträdet. Nästan Sequoia Text och foto: Bertil Ståhl Sällan har en upptäckt av en ny växtart väckt så stor uppmärksamhet som när den kinesiska sekvojan, Metasequoia glyptostroboides, hittades i en dalgång i centrala Kina i början av 1940-talet. Det märkliga var inte att den var ny, utan snarare för att den inte var det. Släktet var nämligen redan känt som fossil och formellt beskrivet ungefär samtidigt av andra forskare. Ett utdött släkte som återuppstår livs levande är ju inte så vanligt. Upptäckten i Australien 1994 av ett annat levande fossil, wollemiatallen (Wollemia nobilis), rönte för visso en hel del uppmärksamhet, som dock inte kom i närheten av den uppmärksamhet som fyndet av den kinesiska sekvojan fick på sin tid, och fortfarande får. Man kan undra varför. Till saken hör också att fyndet av den kinesiska sekvojan skedde under ett pågående världskrig, som av naturliga skäl tenderar att dölja mången stor nyhet. Mig veterligen finns det ännu ingen bok om den kinesiska sekvojan, som det finns om t ex ginkgo, men den kommer nog snart. En spännande beskrivning av dess upptäckt finns dock i S. A. Spongberg, A reunion of trees. The discovery of exotic plants and their introduction into North American and European landscapes. Harvard University Press (1990). Det är dessutom en bok som utgår från Arnold Arboretum, som har en central roll för att sprida kännedom om den kinesiska sekvojan. Men låt oss återvända till själva trädet. För ett träd är det, med en rak men ovanligt snabbt avsmalnande, nästan konisk stam, som med tiden kan bli djupt och oregelbundet fårad. Barken är ljusbrun och regelbundet uppsprucken och täcks av smala barkflagor, och grenarna är långa och tämligen oregelbundna. Blad av den kinesiska sekvojan som de ser ut på sommaren. De mjuka och ljusgröna bladen (eller barren, om man så vill) ger trädet ett magiskt försommarskimmer. De sitter i ett och samma plan i två rader längs utstående, smala grenar, som i sin tur sitter i ett plan längs de yttre grenarna. Den kinesiska sekvojan kan bli över 35 m högt - rekordet är 61 m. Likt lärken fäller den kinesiska sekvojan bladen om hösten, men innan detta sker någon gång i november antar bladen en rostbrun färg, som kan variera i intensitet mellan olika individ. En inte så liten märklighet i sammanhanget är att det inte bara är bladen som faller utan även de tunna grenarna på vilka bladen sitter. Nya bladbärande grenar utvecklas sedan till våren tillsammans med de nya bladen. Effekten blir således som när sammansatta blad faller, som de hos valnöt och rönn, men hos de senare är ju bladen uppdelade i småblad. Som de flesta nakenfröiga växter är den kinesiska sekvojan sambyggare (monoik). Den producerar med andra ord hanliga och honliga kottar på samma individ. Hankottarna är oansenliga och utvecklas på särskilda, hängande skott. Honkottarna är nästan sfäriska, 1.5-3 cm breda, och utvecklas ensamma i toppen av särskilda kortskott, vilka sitter i grupper på fjolårsgrenarna. Varje honkotte har 8-14 par kottefjäll och vart och ett av dessa bär på 6-8, vingade frön. Honkottar produceras när trädet är 10-15 år gammalt, medan hankottarna utvecklas först vid 25-30 års ålder. Detta innebar att de första träden som planterades i slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet länge hade pollenbrist och inte fick grobara frön förrän långt in på 1970-talet. Prefixet meta i släktnamnet Metasequoia är grekiska och betyder i det här sammanhanget nära eller besläktad Blad av den kinesiska sekvojan som de ser ut i november. med. Metasequoia är närmast släkt med de nordamerikanska släktena Sequoia och Sequoiadendron (redwood och mammutträd). Men vegetativt och ekologiskt är den kanske mer lik sumpcypressen, Taxodium, som förekommer med två arter i södra Nordamerika. Sumpcypressen är också lövfällande, men har inte motsatta blad och bladgrenar som den kinesiska sekvojan, och som namnet anger växer den gärna nära eller i vatten. Det finns också likheter med ett annat barrträd i samma familj, Glyptostrobus, därav epitetet glyptostroboides (ändelsen -oides betyder lik ). Den enda nu levande arten av detta släkte, G. pensilis, växer i sydöstra Kina och norra Vietnam. Dagens naturliga population av den kinesiska sekvojan är begränsad till ett litet område i centrala Kina. Fossil visar dock att släktet Metasequoia var vanligt och till och med dominerande över stora delen av norra 4 5
Gren med kottar hos den kinesiska sekvojan i DBW:s Botaniska Trädgård. material, som dock tycks ha kommit på avvägar. Några år senare lyckades en annan botanist samla material som dock visade sig vara otillräckligt och först när ytterligare material insamlats och studerats insåg man att trädet var mycket likt ett fossil som beskrivits så sent som 1941, det vill säga ungefär samtidigt som när T. Kan gjorde den första observationen vid Modaoxi. Efter kriget, 1947, finansierade Arnold Arboretum (utanför Boston, Mass.) en expedition för att samla in frön av den nyupptäckta arten. Expeditionen blev en succé och en stor mängd frön skickades till Arnold Arboretum, som vidarebeordrade många av dessa till andra botaniska trädgårdar i U.S.A. och Europa. Idag odlas den kinesiska sekvojan i mer än 130 länder och då inte enbart i stora, offentliga trädgårdar och arboreten utan även i en del villaträdgårdar. halvklotet under senare delen av Krita och under Tertiär. De fossila representanterna var också de lövfällande, vilket å ena sidan kan vara förklaringen till att Kottar av den kinesiska sekvojan. så många fossil finns bevarade, men det indikerar också att de var anpassade att växa i områden med långa och kalla vintrar. De Utanför Kina är den kinesiska sekvojan ett nordligaste fossilen av I DBW:s Botaniska populärt prydnadsträd som kan växa på Metasequoia härstammar från norra Grön- Trädgård finns två både fuktig och relativ torr jord och som exemplar, ett mindre tål vintertemperaturer ner till -25 C. Det Faktaruta land (som då hade nära södra ingången faktum att den fäller sina blad om vintern ett mildare klimat än planterat 1986, och ett gör att de inte skuggar under den mörka Den kinesiska sekvojan, Metasequoia glyptostroboides dagens). stort exemplar som delen av året och är därmed attraktiv också Äran av att ha upptäckt den kinesiska passande nog växer i mindre trädgårdar. - hittades i början 1940-talet i Kina intill sin närmaste I North Carolina (U.S.A.) pågår ett försök - hade tidigare beskrivits som fossil sekvojan tillskrivs släkting, mammutträdet, i norra delen av jan (efter 35 miljoner år!) i ett 20 hektar Metasequoia härstammar från att återplantera den kinesiska sekvo- - de nordligaste fossilen av jägmästaren T. Kan, som nära den lilla byn trädgården. Det äldre stort reservat. norra Grönland Modaoxi (även skriven exemplarets ålder är Ett beskedligare bestånd, men väl ett - kan bli över 60 m högt Mo-tao-chi) i östra Sichuanprovinsen upptäckte två små träd och ett jätteträd av en okänt, men skulle rent teoretiskt kunna härstamma från de frön som samlades in i Kina Botaniska Trädgårds arboretum i Änggårds- den i Visby antas vara från 1948 bestånd, kan man beskåda i Göteborgs - exemplaret i Botaniska Trädgårför honom okänd art. Det stora trädet var 1947. Troligen är det dock något yngre. Det bergen. dessutom försett med ett litet skrin och ansågs heligt av byborna. T. Kan samlade inget kan möjligen härstamma från en expedition som gjordes 1948 och tillhöra samma material eftersom trädet var avlövat, men frömaterial som användes vid plantering av bad rektorn för den lokala skolan samla arten i Göteborgs Botaniska Trädgård 1952 (se B. Aldén, Landskapsarboretet i Göte- 6 7 borgs botaniska trädgård. 2006). Ett problem med de först odlade exemplaren vara att den genetiska variationen var väldigt liten eftersom de frön som användes sannolikt härstammade från ett eller några få individer. Genom nya insamlingar i ursprungsområdet har man dock försökt komma till rätta med detta. Hur har det då gått för den kinesiska sekvojan i Kina? Till en början såg det faktiskt rätt mörkt ut. De ursprungliga och enda träden räknades till några få tusen och många var gamla. I det tättbefolkade områdena fanns inte plats för nya plantor att etablera sig så de träd som fanns var som ett slags levande döda. Till råga på allt ska många träd ha sågats ner under kulturrevolutionen på 1960- och 1970-talet. Idag ser situationen dock betydligt ljusare ut. Den kinesiska sekvojan vördas i dagen Kina som ett slags nationalsymbol, är skyddad i lag och planteras nu på många ställen. Det har även förärats ett frimärke.
Landskapsstilen och den exotiska växtkonsumtionen Ulrika Ridbäck, doktorand vid Institutt for Landskapsplanlegging, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Ås. I början på 1700-talet var Barocken ännu en ledande stil inom trädgårdskonst, och kännetecknas bland annat av en formell geometrisk stil, med parterrer (gräsytor) hårt klippta i vackra mönster, och formklippta buskar och träd (enskilda och i täta klungor). Vid den här tiden var det många trädgårdsintresserade som tröttnat på det hårda tilltaget vad gäller beskärning och formning av växter. En av de mest uppmärksammande personerna som uttryckte sitt missnöje offentligt var skribenten Joseph Addison (1672-1719). I en publicering 1712, i den brittiska tidskriften Spectator, menade Addison att det var rent av barbariskt och vansinnigt att beskära växter. De borde få växa fritt och naturligt utan mänsklig påverkan. I samma ton som Addison uttryckte sig poeten Alexander Pope (1688-1744), men mer satiriskt och förlöjligade hård klippning och stilisering i trädgårdar. Addison och Pope har blivit två av de mest kända namnen som anses vara startskotten för ideologin bakon den Engelska landskapsstilen. Sakta men säkert började denna naturalistiska trädgårdsideologi att blomstra i England, inspirerade av de Engelska pastorala kulturlandskapen parallellt med den vilda naturens otämjda former. Vid mitten av 1700-talet kommer två andra Engelsmän in i bilden, landskapsarkitekterna William Kent (1684-1748) och Lancelot Brown (1716-1783). Kent anses vara den som skapade den konkreta landskapsstilen, medan Brown blev den som tog Landskapsstilen i bruk och etablerade flera landsskapsparker under sin karriär. Browns genombrott tog fart 1740 med parkanlägget i Stowe, centrala England, som är en av flera av hans Landskapsanlägg som finns bevarade till idag. Kew Gardens etablerades i London 1759 (idag Kew Royal Botanic Gardens) och blev ett av de största inspirerande anläggen i Landskapsstil. Jag nämner Kew Gardens i det här sammanhanget för att det blev en viktig knytpunkt för den botaniska vetenskapen, och odlingspunkt för samlat levande material, samt odling från fröer. Kew blev en källa varifrån växtmaterial kunde spridas. Huvudelementen i utformningen av den engelska landskapsstilen bestod i stora drag av stora och öppna kortklippta gräsytor. Inslagen av prydnadsträd var framförallt exotiska, utplanterade tillsynes spontant. Grusade stigar anlades i böljande kurvor ämnade för promenader genom landskapsparkerna. Ett av Browns kända citat är att naturen avskyr räta linjer. Skönheten ligger i mjuka, rundade former och oregelbundenhet. Inslag av vatten var också ett uppskattat element. En landskapspark skulle enligt Brown också förmedla känslor av romantik och storslagenhet, vilket skulle skapas med inslag av heroiska byggnadsverk, så som nygotiska tempel och katedral-lika byggnader. Brown ville inte kopiera naturen, men komponerade abstrakta landskap, där det typiska pastorala landskapet omärkt övergick i designad landskapspark eller en trädgård i landskapsstil. Träden var viktiga element och noga utvalda. Det skulle vara naturligt, enkelt och vackert. Blomsterrabatter eller andra färgrika inslag fanns det inte utrymme för i Browns planer. Naturens nyanser och skuggspel skulle ge den rätta stämningen och upplevelsen. För att inte avslöja var gränsen gick mellan trädgårds- eller parkanlägg och omgivande kulturlandskap etablerades terasser med brant kant, en så kallad Ha ha. Det ansågs finare än att sätta upp staket. Botaniken som vetenskap fick en ny revolution genom Carl von Linnés (1707-1778) framgång med den binomiala nomenklaturen i mitten på 1700-talet. Nya insamlinsresor bidrog även till en våg av nya utländska växter som kunde ge oanade möjligheter i trädgårdssammanhang. Det som började med experimentiella planteringar med exotiska växter från Europeiska kolonier, utvecklade sig till en växande marknad för trädgårdsväxter. Trädgårdsdesignen utformades mot att likna utställningar av levande botaniska samlingar, där varje enskild planta skulle komma till sin rätt (liksom i botaniska trädgårdar). Genom ökad import av främmande växter från andra kontinenter kom också en annan uppfattning och fokus på växternas ekologi och utseende. Hur de såg ut i olika tillväxtstadier, och hur de skulle passa ihop med andra arter i olika arrangemang. Bara fantasin kunde begränsa. Inte vilka utländska växter som helst verkade klassas som exotiska. Kriterierna var framförallt nytt för vetenskapen, ovanligt, märkvärkvärdigt och spännande. I vinterträdgårdar kunde bland annat flugätande växter vara exotiskt nog att visa upp för sina gäster, även om det inte alls var vackra växter! För privata godsägare, med stora trädgårdsanläggningar, 9
blev kunskapen om växters ursprung och ekologi minst lika viktig som växternas utseende och funktion i trädgårdsdesignen. I samband med ökad tillgång på exotiska växter, och allt för sterila landskapsparker utan inslag av färggranna örter och buskar, tog så en ny epok sin början vid sekelskiftet 1799/1800. Det nya idealet inom Landskapsstilen blev det pittoreskt romantiska. Nu blev stämning och känslor mycket viktigare än förr. Blomster släpptes in i utformningen av landskapsparker och trädgårdar, mångfalden skulle dominera över helheten med vågade och oregelbundna element. Exotiska blommor bjöd på färger, och träden på såvål vackra vårblomningar som granna höstfärger. Med kunskap om såväl blomningstider och lövfällning, som växternas utseende, blev det möjligt att nyttja och lyfta fram alla olika säsonger på året. Det lutade mer och mer mot det fantasifulla och mystiska, där det utöver växter tilläts inslag av runier, eremitager, grottor och andra märkligheter. Början på landskapsstilens förkärlek för just pittoreska och udda byggnadsverk anses ha tagit form genom den Sverigefödda arkitekten William Chambers (1723-1796), som genom anställning hos Svenska Ostindiska Kompaniet fick resa flera gånger till Kina. Han fick tillfälla att studera Kinesisk arkitektur, vilket småningom bidrog till ett inflytande på landskapsstilen med en kinesisk prägel. Ett av Chambers mest kända byggnadsverk knutet till Landskapsstilen är the Great Pagoda, uppförd 1763 i Kew Gardens, och möjlig att beskåda där än i dag. Det var just i den mest pittoreska episoden som Landskapsstilen började bre ut sig och tillämpas i Skandinavien. Ett exempel på Gotland är ju DBW:s Botaniska Trädgård, som har flera pittoreska 10 och romantiska element i sin utformning. Ruinen fanns redan på plats, senare tillkom Lusthuset, och genom trädgården går slingrande grusade stigar mellan kortklippta gräsklädda ytor. Arboretum med exotiska träd, både vintergröna och lövfällande, är planterade både i klungor och fristående. Även skulpturer och vatten, som tillkommit i modernare tid, passar väl in i Landskapsstilen. När det gäller utformning av just botaniska trädgårdar blev the gardenesque en ledande riktning i England, där buskar och träd skulle stå så fritt som möjligt, så att dess skönhet kunde betraktas från alla vinklar. Det har också präglat Landskapsstilens utveckling under 1800-talets första hälft utanför de Brittiska öarna. Som en kontrast mot the gardenesque är det rent pittoreska idealet, när växterna kunde kombineras och planteras tillsynes helt ohämmat, ofta utan någon detaljtanke bakom designen. Fokusen låg på helheten, likt som man ser på en målning, där varje element i trädgården skulle motsvara olika penseldrag. En trädgård eller park i Landskapsstil var tänkt att upplevas i sin helhet, med utrymme för sköna och exotiska detaljer. Källor: Bruun, M. (1987) Hagekunstens historie (Norges Landbrukshøgskole, Ås). Dietze, A. (2007) Garden Art and the Bourgeoisie 1750-1850. Social, political and economic aspects of garden art in the south of Norway with a focus on plant import (Universitetet for miljø- og biovitenskap, Ås). Hobhouse, P. (1992) Plants in garden history (Pavilion Books, London). Sommarresa till Stenkumla och Sanda 2 augusti 2014 Text och foto: Björn Magnusson Vad trädgårdar kan vara olika! Den mycket varma 2 augusti var det dags för vännernas årliga sommarutflykt. Ett drygt tjugotal medlemmar, hungriga på trädgårdsupplevelser (och mat) samlades hos Margareta Hyvärinen och Ingvar Thomasson i Kube, Stenkumla. Här har man skapat en härlig oas fylld med växtlighet och spännande ting i ett sedan länge nedlagt kalkstensbrott. Omgiven av vackra byggnader har man inrättat denna topografiskt spännande trädgård. En hel del av de naturliga nivåskillnaderna är tillvaratagna, men för att ge förutsättningar för växtligheten har stora mängder jord fått fraktas hit. Det finns mycket luft (gräsmattor) kring de olika rabatterna. Blicken dras ändå till de harmoniska planteringarna som innehåller såväl välkända som mera ovanliga arter. Trots att en hel del träd har avverkats sedan flytten hit från Visby finns fortfarande fina exemplar, som denna dag ger behaglig skugga. Den urglesade trädridån ger en härlig vy över ett slättlandskap söderut. Ett växthus med såväl vinrankor som tomater mm är försett med viss automatik som sörjer för ett lämpligt klimat. En stor damm med mycket vackra koi-karpar ger en ständigt skiftande färgupplevelse. Inga växter finns emellertid i denna, vilket ger ett mycket klart vatten. Runt bostadshuset är mycket av planteringarna centrerade även i form av krukodlingar. 11
Vi var alla mycket nöjda med dagen och helt överens om att denna sommarresa är en härlig tradition. På vägen hem faller några välkomna regndroppar. Björn Magnusson Trädäck och spaljéer ger en fin bakgrund. Margareta har samlat flera olika Agapanthus (afrikas lilja) på sin träaltan och de inramar altanen med olika blå nyanser. Små utspridda grupper av Vänner vandrade runt i i trädgården under trivsamt samspråk i den brännande solen och stannade då och då upp under ett av träden, där läskande drycker serverades. Efter halvannan timme var det dags att ta med fara vidare till Västerhejde och Lilla Bjers. Lilla Bjers är en gårdsrestaurang med starkt ekologisk profil, där vi bokat in oss för lunchen. Även här placerade vi oss i den sköna skuggan under de träd som fanns och blev serverade en härlig gazpachosoppa och hembakat bröd. Somliga handlade ekologiskt i gårdsbutiken. Efter kaffe och för de flesta en smarrig kaka ställdes nu kosan mot Sanda. Inger och Christer Petterson väntar där i sin lummiga trädgård. Denna trädgård är av betydligt äldre datum och har en helt annan karaktär. Här kan man verkligen tala om olika trädgårdsrum. När man förflyttar sig dyker hela tiden upp nya upplevelser av olika karaktär. Trädridåer och häckar gör att man hela tiden känner sig nyfiken och vandrar vidare. En gemensam nämnare för alla rum är att det porlar överallt. Det kommer vatten från de mest skilda ställen. Den rikliga floran är här vildvuxen på ett charmigt sätt och uppblandad med allehanda föremål både på marken och hängande i träden. På flera ställen hänger inramade mossor, lavar och taklökar. Idéerna är många och fantasifulla. Christer bjuder på hemgjord valnötslikör och kaffe och hembakade bullar serveras i det lilla lusthuset som bl a rymmer ett otal små båtar som är ett av Christers samlarintressen. Här finns även möjlighet att handla i den lilla loppisboden innan vi alla tar farväl av herrskapet Pettersson och av varandra. 13
KALLELSE TILL ÅRSMÖTE 2015 I DBW:s BOTANISKA TRÄDGÅRDS VÄNFÖRENING Du kallas härmed till årsmöte i DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening Tid: Onsdagen den 18 februari 2015 kl. 18.30 Plats: Sal E31 Ingång Campus Gotlands (f d Högskolans) foajé Program: Årsmötesförhandlingar Föredrag av Wiveka Schwartz I pausen bjuder vi på frukt och något läskande. VARMT VÄLKOMMEN! Alla årsmöteshandlingar kommer att ligga på hemsidan i god tid före årsmötet. VÅREN - SOMMAREN 2015 Vårens program är ännu inte helt klart, men idéer finns och en del punkter är fastställda! Några nämns här nedan, årsmötet kan Du läsa om på sidan 11. 12 januari Styrelsemöte. Kom gärna med förslag på vad Du vill att föreningen ska satsa på inför vår och sommar! Mars Datum ej fastställt ännu Föreläsare från fastlandet. 15 april kl 18.30 Medlemmar visar bilder och berättar om sina trädgårdar Juli Sommarresa planeras. Inbjudan via mail (glöm inte att meddela Din mailadress, ny eller ändrad!) Till dess vill föreningens styrelse önska er alla Fortsätt att vara medlem 2015! Stöd och delta i våra aktiviteter med anknytning till DBW:s Botaniska Trädgård. Årsavgiften (medlem 150 kr, organisation 500 kr) inbetalas till bankgironummer 789-0122. Ange namn och e-post i meddelanderaden - meddelande till betalningsmottagare. Kontaktuppgifter kan också lämnas på föreningens hemsida (www.vanner.visbybotan.se). OBS! All information om föreningens aktiviteter meddelas via e-post och på föreningens hemsida. Kontakta DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening, c/o Ann-Britt Magnusson, Boge Klinte 182, 62436 SLITE, om Du saknar e-post och tillgång till internet. Du som fått e-post-adress eller bytt till en ny - skicka den till vår kassör på mail: hans.klintbom@gotland.se Alla våra kulturarrangemang sker i samarbete med Vuxenskolan. 14 15
Besök på gamla skånegårdar Text: Ann-Britt Magnusson Foto: Björn Magnusson och Märit Mårtensson Juli sommaren 2014 var inte bara varm, den var het. När vi närmade oss vårt resmål strax utanför Ystad, dirrade luften i solgasset över de skånska sädesfälten. Var ska vi ställa husbilen? Den kommer att bli outhärdlig att vara i efter en stund! Runt omkring skånelängan vi skulle besöka växte, som så ofta i Skåne, höga häckar och träd för att skydda för vinden. Idag var de ett underbart skydd mot den gassande solen! Vi möttes av våra värdar i grinden, blev omkramade och bjudna in på gårdsplanen. Höns (som sig bör) och en kisse (också som sig bör) hälsade oss välkomna, dock med viss reservation för våra vovvar, som gillar att jaga höns och katter. För dagen fick de sitta fast i sina koppel, vi ville inte ha höna till middag... Eftersom det hade varit varmt länge i Skåne var rosenbuskarna nästan överblommade, men vi fick ändå se en underbar Leonardo da Vinci, en Kordes Robusta och klätterrosen Blush Rambler. Efter den första inspektionen bjöds vi in i den renoverade skånelängan, där man tagit till vara de gamla bjälkarna i taket, behållit så mycket som möjligt av det gamla, men på de ställen, där det behövdes, ersatt det gamla med nytt. En spis t ex eftersom husinnevånarna gillar att laga mat. Lagården hade blivit ett vackert vardagsrum med konst på väggarna, sköna fåtöljer och vackar mattor. Så till dagens clou - underbart god lunch i trädens skugga! Hembakat bröd, hemgjorda ägg, marmelad, korv... När vi for från Katslösa (jo, det stavas så!) var vi mätta, glada och uppfyllda av rosor! Vem vi hade besökt? Lars-Gunnar Lindberg såklart, vår återkommande rosenföreläsare och guide i rosenvärlden! Flera av er har deltagit i hans föreläsningar, nu senast den 11 september och vi har blivit lovade fler! Färden gick vidare till Björka utanför Sjöbo, till goda vänner sedan många år. Även här har man renoverat en skånegård och varsamt tagit fram den gamla interiören - och den gamla trädgården, som är FULL av växter. Rosor har varit ett stort intresse hos Märit och det ser man tydligt. Allt från låga krypande rosor till höga klätterrosor, rosenbågar, och klematis inslingrade i höga, uppväxta ramblers, som använder gamla, döda almar som stöd. Trädgården var ganska igenvuxen, då Christer och Märit tog över gården och började den omfattande renoveringen. Med stort intresse och idoghet har de fått både hus och trädgård att resa sig ur askan som Fågel Fenix. Nu är deras hem besöksmål för människor intresserade av både hus- och trädgårdsrenovering! De har även startat ett BoB, eftesom två av gårdshusen innehåller möjligheter till boende, Drängkammaren och Undantaget. Vid vårt besök fick vi se den nya stenen som lagts över jättehålet vid infarten till 16 17
Honungsrosen Lykkefund på sin portal och framför pionen Edulis superba. vandra i trädgården. Daggen ligger kvar, solen stiger strax över hustaken och huskatterna smyger med på vandringen. Lite längre bort hörs en tupp gala och idyllen är fulländad! Att kalla frukosten BoB-standard är en underdrift, snarare är den klass-4-stjärnigt hotell! Vi låter oss väl smaka och jag vet inte för vilken gång i ordningen värdparet lovar att de snaaaart ska komma till Gotland så vi får betala tillbaka deras gästfrihet. Månntro? Vem ska finansiera Sveriges Botaniska trädgårdar i framtiden? Seminarium arrangerat av Perenn Energi och Botans Vänner Den 2 juli 2014, under Almedalsveckan, arrangerade DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening i samarbete med Föreningen Perenn Energi seminariet Vem ska finansiera Sveriges Botaniska trädgårdar i framtiden? Seminariet ägde rum i St: Clemens ruin. Till seminariet hade samtliga partier i Regionfullmäktige, DBW samt företrädare för ett flertal större botaniska trädgårdar runt om i Sverige inbjudits. Inga företrädare för andra botaniska trädgårdar än DBW:s botaniska trädgård hade dock möjlighet att närvara. Bland det 40-tal åhörare, som närvarade, fanns dock politiker från flera andra kommuner. Vilka frågor är viktiga för botaniska trädgårdar att driva? Seminariet var tänkt att ha ett nationellt perspektiv, men inte minst frånvaron av representanter för botaniska trädgårdar på fastlandet, bidrog sannolikt till att fokus hos panelen främst kom att hamna på DBW:s Botaniska Trädgård. Dock bidrog delar av panelen med att återge egna intryck från besök vid exempelvis Göteborgs Botaniska Trädgård. Alltfler pioner hittar till våra vänners trädgård och de tycks trivas fantastiskt bra, de frågor som ställdes kunna sammanfat- Sammantaget skulle panelens svar på de blir stora och mångblommiga. De kanske tas som att botaniska trädgårdar anses också får god mat? Nils-Erik Norrby, moderator för seminariet, som mycket viktiga och att de fyller en Tack än en gång för att vi fick besöka er! samt Bertil Ståhl, ordförande i DBW:s mängd funktioner: allt ifrån att användas Botaniska Trädgårds Vänförening, inledde för utomhuspedagogik i grundskolan till med att ge en bakgrund till varför seminariet arrangerades. Orsaken var att flera Flertalet av paneldeltagarna gav tydligt turism och rekreation. gården. Där fanns tidigare en fungerande pump, som nu ersatts av en visserligen botaniska trädgårdar i Sverige har ekonomiska problem till följd av minskande niska Trädgård är viktig för det gotländska uttryck för att de anser att DBW:s Bota- helt autentisk sådan, dock ej fungerande. anslag. Ett annat skäl var den oenighet samhället och att trädgården kan och bör I den varma sommarkvällen kunde vi sitta i trädgården och njuta av dofterna från alla växter som omgav oss. Närmast ett blåregn, som just tänkte börja blomma om. Bredvid mig i krans av salvia som inramade rosen Etüde. Lite längre bort en helt otrolig klematis Summersnow som klättrar högt upp på taket tillsammans med kompisen Jackmanii. När välkomstvinet var urdrucket drog vi oss in i den vackra salen för middag. som finns på flera platser gällande hur det ekonomiska ansvaret för driften av botaniska trädgårdar ska fördelas mellan olika aktörer. Samtliga deltagare i panelen fick svara på fem frågor: Vilken betydelse har botaniska trädgårdar idag, i ett svenskt och ett internationellt perspektiv? Vems ansvar är det att driva botaniska trädgårdar? Hur kan man skapa en större ekonomisk kunna få möjlighet att fortsätta utvecklas på olika sätt. Gällande ansvarfrågan gavs få bestämda uppfattningar om att någon bestämd aktör, regional, statlig eller privat, bör ta ett större eller mindre ansvar än idag för landets botaniska trädgårdar. Det framstod dock som om det fanns en öppenhet och vilja att fortsätta diskutera frågan om ansvarfördelning framöver i andra forum. Tidig morgon är den bästa tiden att säkerhet för botaniska trädgårdar? Nils-Erik Norrby Hur ser ni på framtiden för botaniska Perenn Energi 18 Pionen Barrington Belle trädgårdar? 19
Gotlands Järnvägsfest 1878 Text: Wiveka Schwartz Bilder: Carl Larsson 20 1878 var ett märkesår för Gotland Den första järnvägen sträckan Visby - Hemse invigdes av konung Oskar den II med stora festligheter 10 och 11 september. Den populära veckotidskriften Ny Illustrerad Tidnings redaktion var välvilligt inbjudna att närvara och sände två personer, en skribent och en tecknare. Tidningen, som utkom varje lördag var oerhört populär i hela Sverige, med ett brett och varierat innehåll. Artiklar om kungligheter, kända personer, vetenskap och uppfinningar, resor i Europa och främmande länder m.m. I numret som kom ut 21 september finns ett fyrsidigt reportage om festligheterna. Vem skribenten signaturen H W var vet jag inte, men tecknaren var ingen mindre än Carl Larsson. Redan under sin studietid på Konstakademin i Stockholm 1876 hade han försörjt sig som foto retuschör och tecknare i Ny Illustrerad Tidning. En helsidesplansch och en rad skickligt utförda teckningar finns i Gotlandsnumret. Skribenten och tecknaren anlände tidigt tisdagsmorgonen 10 september och bevittnade majestätets ankomst med minångaren Ran. Prinsessan Eugenie, Oskar IIs syster, landshövdingen, riksdagsmannen, järnvägsbolagets VD doktor Ernst Leijer med flera samt Sångarföreningen tog emot. Staden var smyckad med äreport, girlanger och flaggor. Vid den nybyggda järnvägsstationen strax utanför Söderport talade majestätet och invigde järnvägen - När Tjelvar lade eld på landet, då sjönk det inte mer, men när Valdemar lagt vantarna på landets frihet, då sjönk det under välståndets järnmått. Nu när denna juvel i Sveriges krona blivit infattad i järn, nu skall den ej mera riskera att sjunka under välståndets nivå. Så gick premiärtåget med åtta passagerarvagnar och fem godsvagnar försedda med bänkar och girlanger. I Hemse talade Per Arvid Säve på vers och de höga gästerna spisade middag i ett uppbyggt lusthus med tak av segelduk och tre öppna väggar. Mycket folk hade kommit och för att se bättre klättrade pojkar upp i träden. På återvägen bjöds det även på förtäring i Etelhem. Längs hela banan stod hurrande och vinkande allmoge. Dag två besökte kungen sin syster på hennes enkla men vackra landtställe Fridhem, åkte tåget mellan järnvägsstationen och hamnen, besökte läroverket och besåg Helge And och Nikolai ruiner samt Fornsalen. Klockan 5 e.m var Hans Majestät tillstädes i den lummiga och vackra Botaniska trädgården, som genom D.B.Ws (ett sällskaps) försorg blivit en präktig och nyttig anläggning. I Paviljongen serverades en av stadens innevånare subskriberad middag. Skribenten, som var inbjuden, är upprörd och skriver - järnvägsbolagets verkställande direktör, stadens nyss icke omvalde riksdagsman, hörde icke till gästernas antal. Varken han eller banan blev föremål för en festskål. Doktor Leijer hade kämpat för sitt järnvägsbygge och blivit svårt motarbetad av både länsstyrelsen och många gutar. Trots 21
Visbydagens tipspromenad Frågor: Jan Luthman och Bertil Ståhl Foto: Bertil Ståhl, Ann-Britt Magnusson och Tord Porsne N Tipspromenaden i Botaniska Trädgården under Visbydagen lockade ett 40-tal personer. Ingen av deltagarna fick full poäng. 4. Initiativtagaren till Botaniska Trädgården, Hans Petter Gustafson, hade en son som var ansvarig utgrävare av Här är en ny chans för dig som inte var med. Facit finner du på sidan 25. 1. en skeppssättning x. en stavkyrka 2. ett vikingaskepp detta hade han lyckats få ekonomiskt stöd av både staten och staden samt bildat ett aktiebolag. Från Paviljongens balkong kunde gästerna åse den vackra med bengaliska eldar och marschaller upplysta parken med hundratals festande Visbybor. I Sankt Olofs ruin sjöng en sångkör. Under kanonsalut lämnade minångaren Ran med det kungliga följet Visby. De kulörta lyktor längs Strandgatan släcktes. Festen var slut. Den fyrsidiga artikeln med den stora helsidesplanschen i Ny Illustrerad Tidning betydde mycket för den kommande besöksnäringen. Förbättrade kommunikationer var en förutsättning. 22 Kungligheter och konstnärer visade vägen. På den stora bilden ser man Oskar II och prinsessan Eugenie i centrum omgiven av teckningar från Fridhem, Etelhem, festen i Hemse med pojkar klättrande i träden och bilder från Botaniska trädgården, den illuminerade Sankt Olofs ruin och interiör från Paviljongen. Bilden ovan visar invigningen utanför Visby stadsmur. Tidningarna sparades och bands in i fina band. Jag är själv lycklig ägare av årgång 1878, min källa till denna artikel. Wiveka Schwartz Vice ordf. Botaniska trädgårdens vänförening 1. Ett bokträd står här utanför stängslet i norra änden av Botaniska trädgården. Dess ved används ofta som material till 1. tändstickor x. glasspinnar 2. tändpinnar för brasor och grillar 2. Till höger innanför norra grinden (väster om grinden) tronar mammutträdet, Sequoiadendron giganteum. Hur högt är detta exemplar? 1. 22.5 m x. 25 m 2. 28 m 3. Ginkgon, eller det kinesiska tempelträdet, heter Ginkgo biloba på latin. Namnets epitet, biloba, syftar på: 1. trädets bladform x. människans två hjärnlober (hjärnhalvor) 2. platsen där växten upptäcktes 5. Här på ömse sidor om Botaniska Trädgårdens sydvästra entré ser du idegranen, Taxus baccata, som är ett vildväxande barrträd i Sverige. Idegranar kännetecknas bland annat av att vara enkönade, vissa plantor är hanliga, andra honliga. Vad kallas en växt som har hanliga och honliga organ på skilda individ? 1. Flerbyggare x. Enbyggare 2. Tvåbyggare 6. Vid näckrosdammen syns några rabarberliknande blad, pestskråp eller pestilensrot kanske införd av munkar och nunnor till Visby under medeltiden som hjälp mot pesten. Enligt vissa källor är växten förknippad med en av H. C. Andersens sagor, nämligen: 23
1. Den fula ankungen (som föds under ett sådant blad) x. Kejsarens nya kläder (man försöker få kungen att skyla sig med ett sådant blad) 2. Den lilla flickan med svavelstickorna (hon värmer sin kropp med sådana blad) 7. Näckrosdammen grävdes i första hand ut för bevattningsändamål i trädgårdens begynnelse, men kom naturligtvis också att bli ett trevligt inslag i trädgården. Vad användes schaktmassorna från dammen till? gotländska resa 1741 på Torsburgen en växt som man borde finna först på Paris breddgrader, och inte här. Växten förekommer i Botan, och kan mycket väl ha förts hit från växtlokalen på Torsburgen. Den buskliknande växten heter 1. gulkronill x. gulsporre 2. gulreseda 9. På S:t Olofs ruin växer kanske Skandinaviens största murgröna (rind på gutamål). Växten innehåller saponin, ett ämne som tidigare använts som 10. Till vilket träd hör detta blad? 1. en platan x. en lönn 2. ett tulpanträd 11. Vilket av dessa danska grönsaksnamn är inte korrekt? 1. agurk x. porre 2. atomat 12. En av dessa grönsaker är en frukt i botanisk mening. Vilken? Facit till Visbydagens tipspromenad 1. 1 2. 1 3. 1 4. 2 5. 2 6. 1 7. 2 8. 1 9. 2 10. 1 11. 2 12. 1 Vinnare Visbydagen den 4 oktober med 10 poäng blev Lena och Henrik Harder, Linköping. Grattis! 1. Fyllning till Studentallén x. Fyllning till Tranhusgatan 2. Fyllning till Tempelkullen (Floras kulle) 1. färgämne för kläder x. krydda i mat 2. tvättmedel 1. paprika x. morot 2. jordärtskocka 8. Träskulpturen i närheten av dammen föreställer Carl von Linné. Till sin stora förvåning upptäckte han under sin 24 25
Återinvigning av H P Gustafson-stenen Tisdagen den 3 juni återinvigdes H P Gustafsons minnessten i samband med DBW:s sedvanliga stadsvandring. Text: Stig Skallak Foto: Mart Marend Nu syns stenen igen! Den tredje juni under regntunga skyar deltog ett tjugofemtal personer i återinvigningen av minnesstenen över HP Gustafson. Stenen som står vid den södra ingången i DBW:s botaniska trädgård har alltmer skymts bakom en svällande idegran. Denna har nu tuktats så att stenen blivit synlig igen. Bengt Rosén som forskat i historien om Hans Petter Gustafson, initiativtagaren till DBW:s botaniska Trädgård, inledde med att berätta om denne man. HP Gustafson (1818-1870) föddes i Visby. Hans föräldrar var fattiga men tack vare den av Sällskapet DBW 1815 inrättade Fri- och fattigskolan fick han chans att gå i skolan. Hans begåvning gjorde att han kunde fortsätta till gymnasiet, ta studenten och senare studera till präst i Uppsala. Efter avslutade studier flyttade HP Gustafson tillbaka till Visby, där han blev lärare i Visby Schola. 1853 valdes han in i DBW, där han redan året därpå fick hedersuppdraget att hålla högtidstalet den 9 juli. Talet som blev en hyllning till DBW, utmynnade i ett förslag om att man borde inrätta en botanisk trädgård, i första hand för att lära den gotländska ungdomen om gotländska växter men också för att lära ut hur man odlar nyttiga buskar och träd. Sällskapet nappade på idén och 1855 förvärvades mark för trädgården på den s.k. Silverhätteåkern, där trädgården fortfarande ligger. Åskådarna lyssnade uppmärksamt och det enda som störde var en liten Ärtsångare som drillade så vackert. Bengt Rosén gjorde ett kort avbrott och uppmärksammade oss övriga på denna drill vilket skänkte charm och harmoni till framställningen. Efter Bengt Rosén läste Trädgårdsstyrelsens ordförande, Lars Hammarström en dikt, skriven någon gång före 1882, som en hyllning till HP Gustafson. Därefter vidtog själva invigningsceremonin som förrättades av DBW:s ordförande Göran Nygren varvid han också tackade alla inblandade och uppmuntrade åhörarna att bege sig till Texter Bertil Ståhl Björn Magnusson Nils-Erik Norrby Stig Skallak Ulrika Ridbäck Bilder Bertil Ståhl Gösta Lyttkens Ann-Britt Magnusson Sävessalen den 11 juni kl 18.30 för att lyssna på Bengt Roséns något utförligare berättelse om H P Gustafsons gärning. Stig Skallak Här kan Du hitta en Youtube-film från föreläsningen i Sävesalen: https://www.youtube.com/watch?v=vfauhuuhyee TACK till alla som bidragit med kunskap, texter och bilder i detta nummer av Botans Vänners Medlemstidning! Björn Magnusson Mart Marend Lars-Gunnar Lindberg Ulrika Ridbäck Alla våra arrangemang sker i samarbete med Vuxenskolan. 26 27