Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 31:a årgången Nr 3, 2011 Oktober Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Hösten är kommen sid 3 Äntligen barnläkarkonsult på BVC sid 3-4 Growing Peolpe stänger Rikshandboken sid 4 SIDS sid 5-6 Bra mat till spädbarn och småbarn sid 6-7 Nikotinbruk under graviditet sid 7 Broschyr om nedstämdhet sid 8 Film om att fråga om våld sid 8 EPDS seminarie under våren 2012 sid 8-9 Föräldrainfo om kudde för nyfödda sid 9-10 När barn som upplever våld möter socialtjänsten sid 10-11 Nya matfilmer sid 11-12 Frågor och Svar sid 12-14 Barnkonventionen artikel 7 sid 14 E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!
1 Utgivare av Barnavårdsvett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus 451 80 Uddevalla 0522 923 23 Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 0522 923 20 Verksamhetschef samt mobil 070 657 22 78 Barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se 0522 923 24 Verksamhetsutvecklare Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se 0522 922 39 Dietist Lisen Grafström lisen.grafstrom@vgregion.se 0522 922 39 Timanställd dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 0522 923 14 BHV-Psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se 0522 923 23 Teamassistent fax 0522 922 80
2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, hösten 2011 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp/Plats Arrangör/Föreläsare 12 okt Astma, allergi Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården & hudproblem BVC Per Möllborg, bhöl hos små barn Flygeln, NÄL Kristina Ryberg, överläkare Hud 17 okt Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC, Mellerud-Dalsland 19 okt Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC, Herrestad-Uddevalla 20 okt Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC,Tanum-Strömstad 31 okt Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC, Munkedal-Orust 2 nov Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC, Källstorp-Trollhättan 3 nov Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC, Lysekils L-hus-Sotenäs 7 nov Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC, Vargön-Vänersborg 17 nov Astma, allergi Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården & hudproblem BVC Per Möllborg, bhöl hos små barn Krabban, gamla vårdskolan Kristina Ryberg, överläkare Hud Uddevalla sjukhusområde
3 Personalinformation Hösten är kommen med besked, löven susar förbi utanför mitt fönster och jag längtar redan efter att få sätta upp adventsljusstaken i fönstren. Anna Magouli vår dietist har börjat arbeta igen efter sin föräldraledighet, hon och Lisen Grafström kommer arbeta 20 % var under hösten. Anna kommer finnas här onsdagar och Lisen måndagar eller torsdagar (måndagar jämn vecka och torsdagar ojämn). Vår psykolog Mona Bryggman kommer att sluta hos oss vid årsskiftet för att pröva sina vingar på annan arbetsplats. Mona kommer arbeta 50 % hos oss i oktober (2-3 dgr/veckan) och november december 20 % (torsdagar). Mikaela Johansson, teamassistent Äntligen barnläkarkonsult på BVC i hela Fyrbodal! Det är med stor glädje som Centrala Barnhälsovården och NU-sjukvårdens barnklinik erbjuder specialist BVC inom hela vårt upptagningsområde. Det har länge varit ett önskemål och står dokumenterat i både målbeskrivning för läkare med tjänstgöring på BVC, regionens verksamhetsbeskrivning för barnhälsovård samt krav- och kvalitetsboken att där allmänläkare har BVC skall barnläkarkompetens erbjudas vid några tillfällen per termin. Systemet har fungerat länge i både Dalsland och Göta Älvdalen medan det av olika orsaker inte kunnats erbjudas i Uddevalla och Norra Bohuslän samt till nya vårdgivare inom vårdvalsreformen. Då resurserna är knappa utifrån tillgången på barnläkare och några nya resurser inte har tillförts kommer den totala resursen att så rättvist som möjligt fördelas i hela området. Detta kommer innebära att några BVC enheter kommer få en minskning av antalet konsultationstillfällen jämfört med tidigare. Vägledande för dimensioneringen av antalet besök av barnläkare har varit antal inskrivna barn, psykosocial tyngd samt även geografiskt avstånd till sjukhus. Det viktigaste är att vi erbjuder samma möjligheter för alla barn och dess föräldrar i vårt upptagningsområde och att vi själva svarar upp mot barnkonventionen som vi så starkt förespråkar. Vi kommer att utvärdera verksamheten under hösten men följande riktlinjer gäller inför starten och givetvis även för de BVC-enheter som sedan tidigare har specialist BVC 1. Barnläkarkonsulten skall vara konsult åt ordinarie BVC läkare. Detta innebär att alla patienter skall vara primärt bedömda av/ diskuterade med ordinarie BVC läkare. 2. Det skall finnas en dialog mellan ordinarie BVC läkare och barnläkare för att föra över kunskap och gynna samarbetet. 3. Konsultationstiden kan antingen användas till diskussion kring patienter, kliniska bedömningar av barn och dess utveckling eller förevisning av tillväxtkurvor.
Forts från föregående sida. 4 4. Psykosociala frågor kan också behöva diskuteras med barnläkaren men självklart kan anmälningsplikten inte remitteras bort när barn far illa. 5. Vid neuropsykiatriska frågeställningar skall ordinarie läkare på BVC gjort en första bedömning men kan sedan vid behov sättas upp till barnläkare för vidare bedömning/diskussion. 6. Barn som bedöms uppfylla kriterier för speciell hälsokontroll utifrån neonatalvård ses av barnläkare vid dessa konsultationstillfällen (de allra mest neonatalt sjuka följs via neonatologer avd 34, se PM föregående barnavårdsvett) Tillsammans med barnkliniken på NÄL kommer systemet att utvärderas efter hand. Jag vill betona att man inte kan använda barnläkarresursen för att fylla på med vanliga BVC patienter om det finns tid över. Anledningen är att det i vårdval som ekonomisk styrmodell ingår ersättning till respektive vårdcentral för BVC arbete och då kan inte någon annan vårdgivare utföra detta rutinarbete utan ersättning. Däremot är det en vision att om det blir tid över så kan barnläkarna undervisa och utbilda BVC personalen i olika barnmedicinska frågor. Detta förutsätter att man har en dialog med kollegan så att denna har möjlighet att sätta sig in och förbereda undervisning. Under oktober och november i samband med rundresor finns det möjlighet till mer information och undertecknad kommer också att informera berörda nya barnläkarkollegor inför uppstart. Ett hopp om en bra start på en efterlängtad funktion för att gynna BVC, barnen och dess föräldrar! Growing People stänger! Webbplatsen Growingpeople.se har tagits över av 1177.se. Den 17 oktober stänger därför Growing people sin webbplats. 1177.se kommer att förvalta de artiklar som finns på GP och den samlade kunskapen kommer att återfinnas på temasidorna Gravid och Barn och föräldrar. Rikshandboken Nu utan lösenord och mera nåbar! Rikshandboken har arbetats fram av barnhälsovården i Sverige och är tänkt som en metodbok för oss alla. Den innehåller mycket mer än våra gamla metodböcker och är reviderad med jämna mellanrum vilket gör den överlägsen jämfört med våra gamla pärmar. Då Growing People har köpts upp av 1177.se, se särskild notis, kommer rikshandboken att finnas på en egen webbplats. Inget lösenord kommer att behövas längre och den är nåbar även utanför arbetsplatsen. Alla som arbetar inom BVC har fått ett nyhetsbrev från Growing People där det står mer information och en uppmaning till oss som arbetar inom barnhälsovården att föra en dialog med rikshandboken för förnyelse och engagemang. Glöm inte att lägga in rikshandboken som favorit i era datorer och själva adressen är www.rikshandboken-bhv.se
5 Incidens/1000 levande födda 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Plötslig spädbarnsdöd ökade förra året! Jag har tidigare skrivit om den positiva utvecklingen när det gäller fortsatt minskning av plötslig spädbarnsdöd (SIDS) i Sverige. Desto mer oroad blev kollegan i Halland Bernt Alm och jag när vi fick information från rättsmedicinalverket att det finns en klar ökning av antalet dödsfall under 2010 som inte kan förklaras av ändrade rutiner eller annorlunda diagnossättning. Om ökningen är indikation på en bruten positiv trend eller om orsaken är slumpmässig variation vet vi inte i dagsläget. Då varje dödsfall är en tragedi för alla inblandade så är det oerhört viktigt att vi påminner om de råd som finns i informationsbroschyren från 2006. Det absolut viktigaste som tidigare påpekats är att ryggläge är det enda rekommenderade sovläget för nyfödda barn tills de själva kan vända sig runt. Sidoläget innebär en viss risk att barnet kan ramla över på mage som vi vet kan innebära en ökad risk för SIDS. Det måste poängteras att alla föräldrar får samma information och att den är samstämd från BB, BVC och övriga hälso-sjukvården. Man kan också spekulera om minskad amning, ökat nikotinbruk möjligtvis kan vara delfaktorer men det är inget vi kan belägga idag. Då vi idag inte har uppgifter om exempelvis sovläge, nikotinbruk i SIDS-fallen har undertecknad och Bernt Alm fått en studie godkänd där vi med början från årsskiftet skall kunna studera detta. Vi kommer då att få information om sovläge, amning, nikotinbruk, samsovning och nappbruk hos drabbade och även kunna få data utifrån en kontrollgrupp.
Forts från föregående sida. 6 I folkhälsosammanhang brukar man alltid påminna om det förebyggande budskapet alltid måste hållas varmt för att inte tappa effekt och kanske är det så att vi inte tror att SIDS förekommer längre? Låt oss värna om de evidensbaserade råd vi har och som kan beställas och laddas ner från socialstyrelsen kostnadsfritt från nedanstående länk http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnshalsa/plotsligspadbarnsdod Påminner också om att det finns en affisch som man kan beställa via länken och sätta upp på lämplig plats på BVC. Läs på och känn att ni är komfortabla med innehållet i broschyren, har ni några frågor och tankar så tveka inte på att höra av er till mig. Bra mat till spädbarn och småbarn - Livsmedelsverket presenterar nya råd! Några av er har säkert hört att råden gällande mat för spädbarn och småbarn har ändrats och kommer ut i ny tappning under hösten. Media har gått ut med det och barnmatsindustrin har också anpassat sitt material utefter dessa nyheter. På de nationella barnhälsovårdsdagarna i Åre i september presenterades de nya råden i korthet och i oktober ordnar Livsmedelverket studiedagar för barndietister för en djupare genomgång av hur råden bör tolkas. Man kommer gå igenom den teoretiska grunden dvs den nya forskning man tagit hänsyn till i förändringarna. Det är inte några revolutionerande förändringar, men man kunde dock skönja vissa attitydförändringar i uttryck och förtydliganden vid presentationen i Åre. Till exempel: Helamning rek tom 6 mån som förut, men då det gäller nyfikna barn från 4-mån kan små smakprover (kryddmåttsstorlek) ges någon gång ibland. (Detta kommer att påverka vår amningsstatistik som förut, dvs att amningen endast räknas som deltidsamning om barnet får någon som helst annan föda.) Även deltidsamning ger dock hälsomässiga fördelar. Barn som inte ammas bör få industritillverkad modersmjölkersättning. Barnet bör fortsätta att få bröstmjölk eller modersmjölkersättning när det börjar äta annan mat, så att introduktionen kan gå långsamt. Amning kan fortsätta så länge som mamma och barn vill, gärna hela första året eller längre. Överhuvudtaget utlovas mer nyanserad och individanpassad rådgivning om amning. Nu finns inget speciellt råd om vilket livsmedel som kan vara lämpligast att börja med. Detta pga att det inte finns någon forskning som stödjer ett visst livsmedel samt att vi lever i ett mångkulturellt samhälle med olika mattraditioner. Rådet om att man bör ge samma livsmedel i flera dagar tas också bort. D-droppar rek. redan från 1 vecka och upp till 2 år, till vissa barn längre.
7 forts från föregående sida. Livsmedelsverket är positiva till vegetarisk mat för alla, tom vegankost kan gå bra till barn, men de trycker extra på vikten av bönor, linser och tofu eller liknande samt magra mejeriprodukter för laktovegetarianer. Veganer rekommenderas att ta vit. B-12 tillskott samt berikade produkter. Det är alltid svårt i en övergångsperiod att veta hur man ska formulera sig, men ni kan tryggt säga ungefär som ni gjort tidigare. Ni kan samtidigt informera föräldrar om att nya råd är på gång och förbereda er på att konfronteras med dessa förändringar. Ni kommer att få mer fullständig information om de nya råden och utrymme för fördjupning och reflektioner i ämnet ges vid kommande informationsträffar inom Fyrbodal. Anna Magouli, dietist Nikotinbruk under graviditet kan ge spädbarn andningsuppehåll Att använda snus eller nikotinläkemedel är inget lämpligt alternativ till att röka under graviditeten. Det anser den grupp svenska forskare som i en stor studie konstaterat att barn till kvinnor som snusat under graviditeten har ännu mer problem med andningsfunktionen än barn till rökande mammor. Det är känt sedan länge att rökning under graviditet kan orsaka störningar i andning och hjärtrytm hos barnet under spädbarnstiden. Däremot har det inte varit känt vilka ämnen i cigarettröken som ligger bakom dessa störningar. Trots denna brist på kunskap har nikotinläkemedel ofta rekommenderats som ett säkrare alternativ än cigaretter. Forskargruppen misstänkte att det är nikotinet som orsakar störningar i den icke medvetandestyrda andningskontrollen hos barnet och ökar risken för andningsuppehåll. De ville därför undersöka även hur snusande mödrars barn har det med andningsfunktionen. 609 551 nyfödda i Sverige ingick i undersökningen. 7 599 hade snusande mammor, 58 319 hade rökande mödrar. Den statistiska analysen visade att snusarnas barn hade dubbelt så hög risk för andningsuppehåll som tobaksfria kvinnors barn. Även rökarnas barn hade förhöjd risk, men riskökningen var mindre än för snusarnas barn. Studien är publicerad i Pediatrics. Sökord: andningsuppehåll, graviditet, nikotinläkemedel, nyfödda, snus Refererat av Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare
Broschyr om nedstämdhet i samband med förlossning 8 Nu finns en ny genomarbetad broschyr för nedstämdhet i samband med förlossning. Den är skriven av Antonia Reuter leg psykolog och specialist i klinisk och pedagogisk psykologi. Hon har även en lång erfarenhet med att träffa nyblivna föräldrar inom mödra- och barnhälsovården i Göteborg. I broschyren beskrivs vilka symtom och när föräldrar bör söka hjälp. Det finns även kortfattade exempel på andras erfarenhet om hur det kan kännas och vad de själva kan göra för att må bättre. Film om att fråga om våld Mona Bryggman, psykolog Under våren har flera filmer om bemötande producerats. Det är filmer som ger ett exempel på hur vi som personal kan fråga om våld på mödravårdcentral, barnavårdscentral och ungdomsmottagning. Utbildningsmaterial med diskussionfrågor kopplade till filmerna blir färdiga under hösten 2011 och kommer att publiceras på VKV (kompetenscetrum om våld i nära relationer) hemsida www.valdinararelationer.se. För att se filmen går ni in på nedanstående länk och klickar på se filmen fråga om våld- BVC. http://www.valdinararelationer.se/sv/vald-i-nara-relationer1/fragaomvald Mona Bryggman, psykolog EPDS seminarie under våren 2011 Under våren har det genomförts EPDS seminarie i Fyrbodal. Det har varit mycket utvecklande och givande diskussioner i alla grupperna. I år var fokus ställt på hur vi hanterar EPDS och vad som kan bli bättre utifrån rådande förhållande inom barnhälsovården. Det fanns många tankar kring hur vi kan ta tillvara möjligheten att fånga båda föräldrarna för att göra det så tryggt som möjligt för barnen under deras uppväxt. Det görs redan idag mycket för att möjliggöra kontakten med båda föräldrarna. Tanken kring hur föräldrarna mår och hur det påverkar barnen har alltid varit aktuell men beläggs nu ytterligare i aktuell forskning. Denna omgång koncentrerade vi oss kring hur pappornas depression/psykiska ohälsa påverkar barnets kommande utveckling.
9 Forts från föregående sida Under EPDS seminarierna i Fyrbodal framkom önskemål av att vidareutbilda sig i metodikfrågor som gäller EPDS samt att få möjlighet att kort få inblick i hur det ser ut forskningsmässigt inom fältet. Det framkom många goda exempel hur man får båda föräldrarna att komma till BVC. Det är allt från att erbjuda speciella tider, passa på vid hembesök, hur inbjudan ställs personligen och till båda vårdnadshavarna m.m. Arbetsformen med att ha seminariet tillsammans med mödra- och barnhälsovårdspsykologen från respektive område har även fått en positiv respons och det talar för att vi erbjuder detta inför nästa omgång. Nästa erbjudande till seminarie blir under våren 2012. Mona Bryggman, Psykolog Föräldrainformation: Kudde rekommendationer för nyfödda Korrekt sovposition för nyfödda Eftersom barnet ska sova på rygg finns en risk att barnet får platt bakhuvud på grund av trycket. Därför rekommenderar vi att barnet ska sova med en kudde under huvudet. Använd en tjock mjuk spädbarnskudde under barnets huvud de första tre till fyra månaderna. Placera barnets huvud omväxlande åt ena eller andra hållet tills barnet kan vända sig själv. Om kanten av kudde ligger direkt under barnets nacke finns det risk att barnets huvud blir framåtböjd. För att undvika detta placera kudden under barnets huvud och axlar. Så snart barnet har börjat vända på sig, TA BORT KUDDEN eller ersätta den med en fast platt kudde.
Forts från föregående sida. 10 Kudden ska: vara tjock och spänstig, så att huvudet sjunker ner lite och får stöd på sidorna ha syntetfyllning och tåla minst 60 graders tvätt inte vara genomsydd så att det bildas gropar med pösiga ställen mellan dem, och vara 38 x 55 cm för säng och 28 x 35 cm för vagn och vagga. Då barnet är vaket är det ur utvecklingssynpunkt bra att lägga det på magen. Barnet ska: sova på rygg leka på mage sitta upp för att se på världen De kuddar som rekommenderas kan köpas på www.babykoncept.se och www.minimundus.se Minimundus kudden finns att köpa även på Babyproffsen i Skövde och Lidköping. Ref: Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare När barn som upplevt våld möter socialtjänsten - om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande Maria Eriksson och Elisabet Näsman Den här boken handlar om utsatta barns möte med socialtjänstens personal vid familjerättsliga tvister. Författarna vill bidra till en praktik där barnen bemöts både som utsatta och som reflekterande personer med rätt till makt och kontroll över sina liv. Med utgångspunkt i barnens egna berättelser analyserar författarna dels hur vuxna bemöter barnen i utredningarna och hur barnen görs delaktiga, dels i vilken grad barnens egna erfarenheter, tankar och känslor kring våld får utrymme i samtal med utredare. De undersöker också vilka strategier barnen själva använder i mötet med utredarna och hur de ser på sin egen delaktighet. Boken ger konkreta råd om hur man kan tillämpa barnperspektivet i arbetet och i mötet med utsatta barn. Det kan handla om att hjälpa barnet att benämna det våld hon eller han har upplevt, att skydda barnet samtidigt som man gör det delaktigt och att förklara rättsprocessen och utredningssamtalens sammanhang. Boken vänder sig till alla som arbetar med barn inom socialtjänsten eller möter utsatta barn i andra sammanhang, samt till universitets- och högskolestudenter.
11 Forts från föregående sida Maria Eriksson, FD, är docent i sociologi och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet. Elisabet Näsman är professor i sociologi vid Uppsala universitet, med inriktning mot barndomssociologi, särskilt barns delaktighet. ISBN 978-91-7205-738-8 Ref: Mona Bryggman, psykolog Nya matfilmer Film/DVD till foldrarna "Mat, aktivitet och viktutveckling" Centrala barnhälsovårdsteamen i Västra Götalandsregionen har under september 2011 färdigställt en film/dvd som kompletterar foldrarna Mat, aktivitet och viktutveckling. Både foldrarna och filmen är tänkta att användas som diskussionsunderlag och de berör områderna Förebilder, Mat och dryck, Aktivitet. Målgrupper är personal och föräldrar i förskolor, på barnavårdcentraler (BVC) och familjecentraler. Filmen och foldrarna har finansierats av enheten för folkhälsofrågor och hälso- och sjukvårdsavdelningen. DVDn och foldrarna distribueras till alla BVC i Västra Götaland under oktober 2011 och finns för nedladdning på: http://www.vgregion.se/beslutstodfetma Lisen Grafström, dietist
Forts från föregående sida 12 Film/DVD Smakglädje redan från början Barnhälsovården i Örebro har kommit ut med sin nya film (ersätter den tidigare filmen Smakportioner lätt att laga själv ) om hur man gör egen barnmat. Filmen är 20 minuter lång och finns på DVD. Den kan beställas under nedanstående länk: http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/barnhalsovarden/film/bestallning/ Till filmen bifogas tre foldrar med tips, information och recept. Dessa finns också för utskrift och kopiering på ovanstående länk. En BVC-sköterska och en nutritionist ger svar på vanliga frågor om barnets första mat och vad som är viktigt att tänka på. I filmen följer man två familjer som berättar hur de gått tillväga för att få rutiner kring mat och matlagning från det att barnet börjat med smakportioner. Filmen kan t ex användas i föräldragrupp och visas med fördel i olika avsnitt. Filmen kostar 660 kr exkl. moms t.o.m. den 30 november för beställare (utanför Örebro läns landsting), därefter 1025 kr exkl. moms. Mängdrabatt ges. Lisen Grafström, dietist Frågor och Svar Fråga: En BVC-sjuksköterska undrar om svenskfödd flicka med föräldrar från Irak. På BB har man rekommenderat BCG vid 6 månader. Nu skall familjen åka till Irak när flickan är 4 månader och frågan är om man skall vaccinera henne före resan eller vid hemkomst. Sköterskan har fått lite olika svar beroende på vem hon frågat. Svar: Min bedömning är att BCG ges redan nu när flickan är 2-3 månader gammal. Anledningen är att det tar cirka 2 månader för att få det skydd som BCG ändå erbjuder även om vi alla sedan länge har önskat ett mera effektivt vaccin mot denna globala sjukdom. Det man skall förvissa sig om är att om flickan inte varit sjukhusvårdad för oklara infektioner eller att det finns ärftliga immundefekter i familjen då det är kontraindicerat att ge ett levande vaccin med tuberkelbakterie om man har en svår immundefekt. Dessa är dock mycket ovanliga så jag tycker att nyttan med vaccination överväger denna extremt ovanliga svåra immundefekt. Hade flickan fötts i Irak hade hon också fått BCG redan under BB-vistelsen. På populationsbasis är det ändå rädslan för att något enstaka barn med svår medfödd immundefekt som då inte är känd vid vaccionationsögonblicket får en generell infektion med mycket svåra följder. Detta har inträffat även i Västra Götalands regionen sista åren och utgör den primära anledningen till att vi i de flesta fall väntar tills barnet är cirka 6 månader med BCG. De barn som vistas i hem eller i närmiljön där det finns aktiv tuberkulos skall redan på BB erbjudas BCG vaccination.
13 Forts från föregående sida. Fråga: BVC-sjuksköterska undrar hur mycket intyg man kan skriva från BVC till förskola gällande barn som inte tål eller anses vara allergiska mot olika födoämnen. I detta fallet har modern en alternativ syn på medicinska vetenskapen och det är ganska många födoämnen som modern uppfattar att flickan inte tål. Svar: Mitt svar till BVC-ssk är vi bara kan ge råd och information utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. I ett sådant här fall skall BVC inte skriva något intyg alls utan föräldrar får höra av sig till behandlande läkare som då får avgöra vad som kan stå i ett intyg och som är medicinskt belagt. Det är inte så sällan vi hamnar i en situation där föräldrar vill ha vårt stöd för att intyga att barnet inte tål vissa saker eller att de är överkänsliga. Det är förvisso sant att vissa saker kan man inte belägga i prover eller i utredningar men det innebär inte att vi kan ge rekommendationer utan föräldern får själv i samtal med exempelvis förskolor redogöra för vad barnet inte anses tåla. Som barnallergolog skiljer jag tydligt på allergiska reaktioner, som i vissa fall kan ge allvarliga biverkningar, kontra mer överkänslighetsreaktioner som inte är av allergisk typ men som ändå kan ge vissa symtom. Grundregeln blir att vi bara kan uttala oss om det som vi vet och har belägg för, resten får bli en dialog mellan föräldrar och förskola. Fråga: En BVC-ssk som tagit över ett nytt barn från en annan vårdgivare. Barnet är nu 1 år och har fått en första vaccination vid 3 månader och sedan har det inte blivit fler förrän det dyker upp hos den nya vårdgivaren. Sköterskan undrar över om man skall börja om eller nästa dos ändå kan räknas som dos 2. Svar: Inte en helt ovanlig situation i vårdvalstider när föräldrar byter vårdgivare. I Göteborg som haft mycket större turbulens när det gäller byten av olika vårdgivare så är frågan ganska vanlig och där det också har hänt att barnet fått både för många liksom för få vaccinationer pga bristande dokumentation vid överföring till nästa vårdgivare. I det här fallet är min rekommendation att man börjar om från början då det har gått mer än sex månader sedan första dosen gavs. Följer socialstyrelsens rekommendationer och ordinarie läkare får göra ordinationen på plats utifrån regelverket. Sedan fortsätter man med sedvanliga vaccinationsintervaller. Fråga: BVC-sjuksköterska som undrar om mässlingsvaccination. 1-årig pojke som kommer till BVC och dagen efter skall man åka till Mallorca och vara där i 10 dagar. Hon undrar om det är någon mening med att ge MPR nu, det vill säga dagen innan avresa.
Forts från föregående sida 14 Svar: Vi är alla uppmärksamma på att vara frikostiga med MPR vaccinationer inför resa inom Europa då antalet fall av mässling ökat betydligt. Jag är ändå tveksam i aktuella fallet, då det inte är så sällan vi ser morbilliforma utslag och hög feber, i vissa fall feberkramper om barnet har en benägenhet för det, ca 5-12 dagar efter vaccinationen. Inträffar detta under semestern eller i värsta fall på flygresan så tror jag minnet av en sådan resa inte kommer att vara så positiv. Vaccinet behöver också en viss tid för att kroppen skall skapa antikroppar mot bland annat mässling. Hade däremot familjen varit på väg på resa där man under lång tid skulle vistas utomlands så hade jag rekommenderat vaccin. Då frågan ställdes för en tid sedan kan jag meddela att vi inte har några rapporterade fall av mässling som stämmer med aktuella barnet.. Fråga: BVC-ssk träffar pojke som är född vecka 31+2 med födelsevikt 780 gram som nu vid 2 ½ månaders ålder gått upp till 2 kilo. Frågan är om man vågar ge vaccination vid 3 månader eller om man skall vänta tills pojken väger lite mer. Svar: Pojken skall absolut vaccineras vid 3 månaders ålder bara det finns en muskel att sticka i vilket det säkert gör. Även Prevenar ges vid denna tidpunkt. Det är mycket viktigt att prematura barn så snabbt som möjligt får det skydd mot framför allt kikhosta som vårt kombinationsvaccin erbjuder. Barnkonventionen artikel 7 Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är.