Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Relevanta dokument
Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, mejeri & ägg

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen på. den svenska livsmedelsbranschen

KF som konsumenternas röst

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Policy för hållbar utveckling och mat

Louise Ungerth, chef för

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

Webbinarium 30 augusti 2018

Annika Hentila med dottern Ellie ägarombud Örebro. Ägarombud. Medlemmarnas röst

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Livsmedelsstrategin -regler och villkor

Vad är målbilder för LRF Skåne?

1. VISIONEN. FÖRSLAG PÅ VERKSAMHETSIDÉ FÖR KFS

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Strategi med. verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska mål. Arbete på kort och p lång sikt

Ekologisk livsmedelsmarknad

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Pekka Kultti

- Fortsatta studier. Studentarbeten

Förutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Sammanfattning. Bakgrund

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Svenskmärkning AB

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Tillväxt Nötkött - ett samarbete mellan LRF, McD och SNP. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Konsumenten om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar. - Uppföljning av 2011 års enkät

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

Samhällsekonomiska begrepp.

Konsekvensutredning gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Värmländskt skrädmjöl

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

REKO-ring Partille. Regional utveckling där stad möter land, 28 maj 2019 Johan Örneblad,

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Policy Brief Nummer 2012:4

Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på frånsverige.se.

Utbildning Skaraborg februari 2016

Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI

Livsmedelsstrategi i Västra Götalands kommuner. Workshop 1 den 29:e november 2018

opinionsbildning i konsumentfrågor.

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Konsekvensutredning gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Wrångebäcksost

Yttrande över SOU (2015:100) Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd

Arbetsmarknads- och flyktingutskottet Hållbarhetsstrategi Företagarna i Järfälla Anders Karpesjö, ordförande

UPPDRAG. Minskat svinn i livsmedelskedjan ett helhetsgrepp. Delrapport. PX10156 Diarienummer /11. Ingela Lindbom.

Läget i den svenska mjölknäringen

Morotsproduktionen i Sverige

Christl Kampa-Ohlsson

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver?

Konkurrensen i Sverige Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Näringsdepartementet Anneke Svantesson Stockholm.

MER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Ekologisk livsmedelsmarknad

Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend

Granskning av kommunens arbete med våld i nära relationer - remissvar

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter

Annika Hentila med dottern Ellie ägarombud Coop Konsum Brickebacken. Ägarombud. medlemmarnas röst

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Kommunikationsmaterial:

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari Kostenheten, Södertälje kommun

Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor

Sammanfattning Rapport 2012:1

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Kvittning av egenproducerad el

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Välkommen. som medlem i konsumentkooperationen!

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.

Förslag till energiplan

Vår syn på e-handel. Policy paper September 2019

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014

Slutrapport för projektet

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Tidig dialog för smarta offentliga affärer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

Transkript:

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål

KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet och pris. I ett omfattande granskningsprojekt kommer KF att belysa hur marknaden fungerar idag, livsmedel för livsmedel. I den tredje rapporten granskas marknaden för bröd och spannmål. I rapporten som är framtagen i samarbete med revisionsbyrån PwC kartläggs marknads- och konkurrenssituationen i den svenska branschen för bröd och spannmål, med fokus på att belysa sådant som kan ha negativ påverkan på konsumentens tillgång till hög kvalitet till rimliga priser. En relativt välmående marknad Den övergripande bilden från intervjuer och insamlade data är att bröd- och spannmålsbranschen fungerar relativt väl. Den problematik med låg tillgång på råvara eller omfattande nedläggning bland bönder som förekommer i kött- respektive mjölkbranschen figurerar inte här. Trots detta finns ett antal utmaningar som skulle kunna bemötas för att förbättra situationen för branschen och i slutändan konsumenten. Problembilden 1. Tidvis underskott på ekologisk spannmålsråvara Tillgången på råvara av hög kvalitet är generellt sett god. Aktörer i branschen framhåller dock att det emellanåt råder underskott på ekologisk spannmålsråvara. Orsak: Ekologisk odling förknippat med stora risker Detta kan bero på att spannmålsbönder generellt ser en ökad risk i att ställa om till ekologisk produktion på grund av den ekonomiska osäkerhet det medför. Andra faktorer som klimat spelar också in, men är svårare att påverka. 2. Stora prisvariationer leder till underskott De senaste tio åren har svenska spannmålsbönder sett stora variationer i det pris som bönderna får. Under 2012 sågs rekordhöga priser. Sedan dess har avräkningspriserna sjunkit och uppges i dagsläget vara i nivå med produktionskostnaden. Tack vare tidigare god lönsamhet ses inte situationen som akut, men om priserna inte stiger framöver kan det leda till utslagning av svenska spannmålsbönder, med decimerat utbud av svenskproducerade spannmålsvaror som följd. Orsak: Höga krav på svenska bönder innebär större priskänslighet Med en stark koppling till världsmarknadspriset är svenska bönder knutna till den internationella utvecklingen. I tider då världsmarknadspriset sjunker kraftigt sätts lönsamheten på prov och skillnader i konkurrensvillkoren på olika marknader kan bli avgörande för vilka bönder som slås ut eller blir kvar. Kraven från regelverk framstår som högre för svenska bönder än övriga europeiska bönder. Bland annat lyfts tuffare regler kring kemikalieanvändning fram vilket skapar en bättre miljö, men försvårar konkurrenssituationen. 3. Stora aktörer dominerar bland bagerier framtida oligopol? Vad gäller brödmarknaden lyfts det fram att ett fåtal större bagerier har en stark position på nationell nivå. Det finns en risk att detta långsiktigt kommer utmana tillgången till färskt bröd i hela landet och sätta konkurrensen ur spel. Vi ser redan idag att det finns delar av Sverige som får leveranser med färskt bröd allt färre gånger per vecka.

Orsaker Tröskeln för att ta sig in i brödledet är hög, delvis som en följd av att producenterna idag äger hela distributionsledet inklusive packning och frontning i butik. Huruvida detta utgör ett problem eller inte är svårt att avgöra, men om man underlättar för nya aktörer att ta sig in på marknaden borde utbudet öka för konsumenterna. Tillse att bagerikonkurrensen förbättras Vissa mindre bagerier uttrycker att de större aktörernas grepp om den nationella marknaden borde utmanas i högre utsträckning för att öka konsumentens tillgång på högkvalitativa varor till bra priser. Marknaden för färskbröd har geografiska begränsningar som inte finns på spannmålsmarknaden. Om fler lokala producenter kan komma in på marknaden ökar också utbudet för konsumenter över hela landet. KFs rekommendationer Minska riskerna med ekologisk produktion För att minska de finansiella riskerna förknippade med ekologisk odling av spannmål är högre avkastning för ekologisk produktion centralt. Det enklaste sättet att komma tillrätta med problemet är säkra tillgången på växtnäring från ekologisk animalieproduktion. För att kunna göra det behöver flera led i den ekologiska produktionen, bland annat inom kött, mejeri och spannmål, bättre integreras för att sektorn bättre ska kunna hantera prisfluktuationer. Ge det svenska mervärdet ett pris Svensk bröd- och spannmålsproduktionen är utsatt för hård konkurrens, inte minst på det internationella planet. Hårdare lagstiftning och högre krav, exempelvis vad gäller kemikaliereglering, leder till att svenska producenter genererar ett mervärde de inte kan ta betalt för. Vår uppfattning är att konsumenterna inte vill sänka kraven för svenska bönder, utan att istället ribban för livsmedelsproduktion höjs. Sverige bör samtidigt driva på för höjda ambitioner på EU-nivå.

Om granskningen KF har tagit hjälp av PwC som partner för att ta fram kunskapsunderlaget som finns i rapporten. Information har inhämtats via rapporter, statistik och annan relevant information. Parallellt med detta utfördes intervjuer med branschorganisationer samt företag inom varje underkategori och del i värdekedjan. Under rapportens gång har en kontinuerlig dialog funnits mellan författarna och branschexperter för att säkerställa rapportens kvalitet. Om KF Kooperativa Förbundet, KF, är ett förbund i form av en ekonomisk förening med 40 konsumentägda företag och föreningar som uppdragsgivare. KF är Sveriges enskilt största kooperativa förbund med 3,4 miljoner konsumenter som medlemmar. Ända sedan starten 1899 har KF hållit fast vid samma grundidé att skapa ekonomisk nytta till de enskilda individer som är medlemmar och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att genom sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. KFs största engagemang finns i Coop Sverige AB där förbundet är majoritetsägare.

Kooperativa Förbundet Englundavägen 4, 171 88, Solna 010-740 00 00 www.kf.se