Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap Alnarp, SLU Alnarp 2016-06-01
Vall i växtfölder Binder kol i marken som leder till förbättrade odlingsegenskaper (skördenivå, kväveffektivitet, markstruktur) Förfruktseffekt Vilken miljönytta gör vallodling?
Regioner Fokus Andel spannmål Andel vallodling Spannmålsproduktion hög låg Djurproduktion låg hög S2 D S1 SJV, 2006. Miljöeffekter av träda och olika växtföljder rapport från projektet CAP:s miljöeffekter, Jordbruksverket, Jönköping. Illustrationer: Anna Persson.
Hur mycket kan vall bidra? vete havre vete vete vårkorn havre Markkolseffekt [kg/ha] utan med -215-101 +5 havre vall I vall II vall III Markkolseffekt utan med -33 106 S2-31 120 D vete s.betor vårkorn vete vårkorn raps Markkolseffekt utan med -35 S1 +101 +210 Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., 2016. Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.
Vall som biogassubstrat Björnsson, L., Prade, T.,and Lantz, M., 2016. Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.
Ekonomiska effekter Kolinlagring * högre N-effektivitet * bättre markstruktur * mindre risk för markpackning Reduktion av växthusgasutsläpp Inkomster från försäljning som biogassubstrat Bonus för lantbrukaren Samhällsnytta! Ska täcka kostnaderna Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., 2016. Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.
Ekonomi djurregion Kostnader och intäkter [kr/ha] 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 nuvarande modifierad nuvarande modifierad nuvarande modifierad Odling Lagring Havre Djur Spannmål Övrigt 1 Spannmål 2 Skörd Transport Gräsvall Intern foderkostnad antas vara oförändrat Ett rimligt pris på biogassubstrat är 1 kr/kg Det ekonomiska resultatet kan förbättras! Kostnader [kr/ton ts] 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Råvara D Distribution Processenergi Kapital Fordonsgasens marknadspris Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., 2016. Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.
Ekonomi spannmålsregioner Kostnader och intäkter [kr/ha] 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 nuvarande modifierad nuvarande modifierad Spannmål 1 Spannmål 2 Odling Skörd Lagring Transport Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Havre Ett oförändrat ekonomisk resultat förutsatts Minimumpriset för vall som substrat beräknades Kostnader [kr/ton ts] 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 S1 Fordonsgasens marknadspris Kapital Processenergi Övrigt Distribution Råvara S2 Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., 2016. Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.
Växthusgasemissioner [t CO2-ekv per hektar och år] 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Växthusgasutsläpp minskas Rötrestspridning Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner Rötrestspridning S1 nuvarande S1 modifierad S2 nuvarande S2 modifierad Mineralgödsel & material Diesel & övrig energiinsats Lustgas mineralgödsel Lustgas biogödsel Lustgas odlingsrester Lustgas indirekt Markkol Växthusgasreduktion i hela biogassystemet: S1 1500 kg/ha CO 2 -ekvivalenter S2 1600 kg/ha CO 2 -ekvivalenter Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., 2016. Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.
Sammanfattning Vallodling bidrar till markkolsuppbyggnad som kan förvandla åkermark från växthusgaskälla till kolsänka levererar biomassan till ett förnybart bränsle som dock fortfarande kräver finansiell stöd
Slutsatser Vallodling är en effektiv åtgärd för att vända den negativa markkolstrenden Vallodling är dock inte ekonomisk hållbart i spannmålsregionerna där vall skulle göra mest nytta!
Vad krävs? Finansiellt stöd, inte till vallodling, men istället i form av resultatbaserade miljöersättningar som tillåter lantbrukare att ha andra (ekonomiska) fördelar av åtgärden
Hur går vi vidare? Jordbruksverket utlyser finansiering för Pilot- och samarbetsprojekt om värde- och resultatbaserade miljöersättningar Vi föreslår: Ett samarbetsprojekt där vi konkret testar förslag för om resultatbaserade miljöersättningar Miljöeffekter Markkolseffekter av odling av vall och mellangrödor Reducering av växtnäringsförluster med hjälp av skördade mellangrödor Bidrag till biodiversitet och pollinering genom blommande växter (mellangrödor, grödor på ekologiska fokusarealer) Projektmål Verifiering av de teoretiska effekter Utredning av synergier och motsatta effekter Framtagning av enkla procedurer för att beräkna effekten Förslag på ersättningsnivåer
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Tack! Frågor? Thomas Prade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Biosystem och teknologi Box 103 23053 Alnarp