Miljökonsekvensbeskrivning för miljöåterställning av nedre Giertsbäcken, Sorsele kommun

SORSELE KOMMUN Miljökonsekvensbeskrivning för miljöåterställning av nedre Giertsbäcken, Sorsele kommun Sorsele 2012-02-08 Daniel Holmqvist & Erik Spade

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 4 1.1 Översiktskarta 5 2. Inledning 7 2.1 Bakgrund 8 2.2 Projektets målsättning och syfte 9 2.3 Projektets omfattning 10 3. Områdesbeskrivning 11 3.1 Allmänt 11 3.2 Geologi 11 3.3 Naturvärden 11 3.4 Påverkan 11 3.4 Planerade återställningsåtgärder 12 4. Nyttjanderätter 16 4.1 Markägare 16 4.1.1 Fritidsbebyggelse 16 4.2 Fiskevårdsområden 16 4.3 Turistnäring och friluftsliv 16 4.4 Rennäring 16 5. Samråd 17 6. Intresseområden 17 6.1 Riksintresse 17 6.2 Prioriterat område för restaurering 17 6.3 Natura2000 17 6.3.1 Beskrivning av Natura2000-arterna 18 7. Alternativ 18 7.1 Nollalternativ 18 7.2 Alternativ 1 19 7.3 Alternativ 2 20 8. Miljöpåverkan under återställning 20 2

8.1 Grumling 20 8.2 Beskrivning av hur arbetena utföres 21 8.3 Förorening av luft, mark och vatten 22 8.4 Flora 22 8.5 Fauna 23 8.6 Buller och andra störningar 23 9. Miljöpåverkan efter återställning 23 10. Kulturmiljö 24 11. Hushållning med naturresurser 25 12. Hälsa och säkerhet 25 13. Effekter på friluftsliv 25 13.1 Sportfiske 25 13.2 Forsränning 25 14. Landskapsbild 25 15. Uppföljning och kontroll 26 16. Slutsatser 27 17. Referenser 28 18. Bilaga 1 Karta rennäring 31 3

1. Sammanfattning Sorsele kommun avser att genom Vindelälvens Fiskeråd utföra restaurerings- och återställningsarbeten av flottningspåverkade sträckor i nedre Giertsbäcken. Återställningen är i linje med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och åtgärden utgör därmed en del av ambitionen att uppfylla målet. Vidare är åtgärderna en riktad skötselåtgärd som beivras inom Natura 2000-området Vindelälven och dess biflöden. Inom ramen för åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) är det planerade arbetet i nedre Giertsbäcken helt i linje med rekommenderade åtgärder för att behålla en gynnsam bevarandestatus. Ambitionen är att återställa flottledspåverkade sträckor med en sammanlagd längd av ca 3,2 km i vattendraget nedre Giertsbäcken inom Sorsele kommun (Översiktskarta 1.1). På sträckan kommer 23 objekt att återställas och åtgärden ämnar öppna upp avstängda sidofåror och områden samt återföra sten, block och grusmassor till bäcken som schaktats upp under flottledsrensningen. Målsättning är att återställa bäcken till ett mer ursprungligt skick för att gynna organismer som är beroende av naturliga processer och habitat i och kring vattendraget. Genom att återföra stenmaterial i bäcken skapas nya livsmiljöer (habitat) som viloplatser, uppväxtområden och lekområden för fisk samt andra vattenlevande organismer. Med ökade tätheter av öring skapas bättre förutsättningar för flodpärlmusslan som är beroende av öringen i sin reproduktionscykel. Ökad produktion av bland strömlevande fiskar ger dessutom förutsättningar till ett långsiktigt och hållbart sportfiske samt ett rikare friluftsliv i området. Floran kring vattendraget gynnas initialt av att nya områden för kolonisering skapas och successionsprocesser tar fart vilket gynnar strandvegetation som är beroende av störning. Genom en förhöjd retention av växternas förökningsmaterial främjas en högre produktion bland den strandnära vegetationen. Dessutom återskapas halvakvatiska habitat i de återställda svämplanen. Sammantaget kan man förvänta sig att den sammanlagda effekten av återställningen är en ökad artdiversitet hos flora och fauna. Vid återförandet av material bromsas vattnet upp och återställningen resulterar generellt sett i att en lägre vattenhastighet uppnås. En lägre vattenhastighet medför att organiskt material och näringsämnen befinner sig under en längre tid i vattendraget och bryts ned mer än i ett flottledsrensat vattendrag. Uppbromsningen av vattnet kommer också eventuellt minska risken för erosionsskador och översvämningar i nedströms liggande områden. Ett antal objekt har lämnats för att tillgodose önskemål från berörda markägare, fiskerättsägare och kulturintressenter. 4

Översiktskarta 1.1 5

Figur 1. Översiktskarta som visar samtliga 24 arbetsobjekt. Röda streck illustrerar de objekt som skall åtgärdas medan gröna streck är de objekt som skall lämnas. Tabell 1. Åtgärdsobjekten presenterade med bedömningar på grumlingsrisk, kulturvärden, biologisk nytta, påverkan rennäring, åtgärdsförslag samt kommentar till åtgärd. 6

Grumlingsrisk Kulturvärde Biologisk nytta Påverkan rennäring Åtgärd Kommentar till åtgärd Objekt 1 2 3 4 5 1 2 3 1 2 3 ja nej 1V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 2 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 2 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 3 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 4 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden.goda möjligheter att återskapa lekbottnar och att öppna avstängd sidogren. 4 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 5 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 5 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 6 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. Goda möjligheter att återskapa kvillområden. 7 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. Goda möjligheter att återskapa kvillområden. 7 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 8 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 9 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 10 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 11 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 12 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 13 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 14 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 15 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 15 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 16 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 17 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 18 V X X X X Nej Detta objekt lämnas då ca. 80% utrivet och åtgärden skapar låg biologisk nytta. 18 H X X X X Nej Detta objekt lämnas då åtgärden skapar låg biologisk nytta. 19 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 20 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 7

20 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 21 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 22 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 23 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 24 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. Bedömd grumlingsrisk: 1= Mycket låg Bedömt kulturvärde: 1= Låg Biologisk nytta: 1= Medel 2= Låg 2= Medel 2= Hög 3= Medel 3= Hög 3= Mycket hög 4= Hög 5= Mycket hög 2. Inledning Efter en lång 50 år lång juridisk process mellan kraftägarna (Vattenfall AB) och fiskeintressenterna (enskilda och allmänna), påbörjades år 2006 samtal om förlikning i målet kring problematiken med vandringshindret vid Stornorrfors vattenkraftverk. Dessa samtal ledde fram till att det i slutet av april 2007, undertecknades en avsiktsförklaring mellan berörda parter. Efter undertecknandet av avsiktsförklaringen, skapades en arbetsgrupp med uppdrag att utforma ett långsiktigt utvecklingsprojekt, innefattande fiskeförvaltning, fiskvandring, miljö, utbildning/information och fisketurism. Detta har sedermera renderat i ett omfattande utvecklingsprojekt kallat Kust till Fjäll vilket inbegriper 5 delprojekt varvid Vindel River Life (Delprojekt 5 1 ) är ett av dem. Vindel River Life är ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet, Vindelälvens fiskeråd och Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet pågår under perioden 2010-2014 med syfte att återställa flottade biflöden inom Natura 2000- områden i Vindelälvsystemet, utvärdera återställningar samt samverka med skolor längs Vindelälven. Giertsbäcken är ett av de biflöden som ingår i EU:s Natura 2000-område där naturtyper, växter och djurarter har ett särskilt skydd och bevarandevärde. Under barmarksperioden år 2002 genomförde Vindelälvens fiskeråd på uppdrag av dåvarande fiskeriverket en inventering av flottledsrensningarna i Giertsbäcken från Bergnäs dammfäste ner till utloppet i Storvindeln. Arbetet innefattar 24 av de totalt 44 inventerade objekten. Information om arbetet har genom samråd förankrats hos enskilt berörda fastighetsägare vid ett samrådsmöte i Bergnäs 2011-08-15 (bilaga 4b). Bredare samråd har även hållits av Vindelälvens Fiskeråd 1 Delprojekt 5: Vindel River Life I detta projekt planerar vi att fokusera på att förbättra lek- och uppväxtområden för strömlevande arter i biflöden till Vindelälven och att avlägsna vandringshinder i form av dammar. Återställningsåtgärderna kommer att utföras i samarbete med forskare på Umeå Universitet och SLU som också gör en vetenskaplig uppföljning/utvärdering av åtgärderna. Dessutom kommer det i projektet att bli ett samarbete mellan skolorna längs Vindelälven och Umeälvens nedre del där eleverna kommer få möjlighet att lära sig mer om betydelsen av en levande vattenmiljö. 8

mot Länsstyrelsen och berörd sameby (bilaga 4c). Vid mötena för samråd presenterades planerna för arbetet med miljöåterställningen och mötesdeltagarna gavs möjlighet att framföra sina åsikter. I följande miljökonsekvensbeskrivning redogör sökande för den miljöpåverkan som uppkommer i samband med återställningsåtgärder som planerats i nedre Giertsbäcken. 2.1 Bakgrund I samband med skogsindustrins genombrott, under 1800-talets första hälft, etablerades en storskalig timmerflottningsverksamhet i Västerbottens län. Utbyggnad av flottleder tog därmed fart i de allra flesta älvarna och dess biflöden i länet (Törnlund 2006). Till en början var flottning den enda transportmöjligheten för att förse industrierna vid kusterna med råvara i form av timmer. För skogsindustrin var därför flottning en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva sin verksamhet. Timret skulle kunna flottas utan obstruktioner och därför behövde de naturliga vattendragen modifieras genom att stenar och block avlägsnades, hällar och större block sprängdes bort, forsnackar och sel sänktes, timmerrännor uppfördes, dammar och ledarmar byggdes (Törnlund 1999). Vid slutet av 1800-talet var flottningen etablerad inom hela länet och under etableringen togs nästan hela Vindelälven liksom dess flesta större biflöden i bruk av flottningsverksamheten (Törnlund 2006). Vattenverksamheten i Giertsbäcken startade tidigt och i början av 1800-talet byggdes första kvarnen där det fanns ett rejält fall ca 2.5 km uppströms utloppet i storvindeln. Fallet kom att heta kvarnfallet och är idag utbyggt i form av en kraftstation som uppfördes under 1930-talet (Ågren 1998). 1888 blev Giertsbäcken allmän flottled i sitt nedersta lopp men någon större byggnation för flottningens skull förekom aldrig trots att flottning förekom i relativt stor utsträckning före och efter kraftstationens byggnad (Ågren 1998). Trots att någon större byggnation inte har förekommit i Giertsbäcken är bäcken idag trots allt väldigt påverkad av schaktningar och byggda ledarmar. Under 1950-talet och framåt byggdes ledarmarna med hjälp av bandtraktorer och 1955 benämns som bandtraktorernas år. Bandtraktorschaktningarna motsvarade ca 88 % av den totala summan investeringar till flottledsrensningar detta år (Törnlund 1999) och var den metod som hade störst negativ inverkan på de rensade vattendragens olika habitat. 9

Figur 2. Bild på en schaktning (höger sida) genomförd för att förenkla virkestransport i nedre Giertsbäcken. Flottledsrensningar har påverkat vattendrag negativ på flera olika sätt vilket har fått effekter på både den akvatiska och terrestra floran samt fauna. Rensningarna innebar i stora drag att vattendraget kanaliserades genom att lyfta ut och schakta bort sten samt sprängning av hällar (Törnlund & Östlund 2002). Man planade dessutom ut bottenstrukturen genom att använda schaktmaskiner. Sammantaget har flottledrensningar lett till en omfattande habitatdegradering samt påverkat en rad geomorfologiska, hydrologiska och ekologiska processer (Nilsson et al. 2007). 2.2 Projektets målsättning och syfte Syftet med åtgärderna som presenteras är att återställa bäcken till ett ursprungligt skick. Därmed blir målsättningen att skapa ett naturligt utseende med naturligt reglerade förhållanden och biologiska processer. Vidare målsättning är att återskapa en variation i vattenmiljön samt öka livsutrymmet för arter som är knutna till akvatiska och terrestra miljöer i och kring vattendraget. Metoden som tillämpas kallas Biologisk miljöåterställning av flottningspåverkade vattendrag (även kallat restaurering). Metodiken följer Nilsson et al. (2007) samt Degerman et al. (2008) och har utövats som praxis vid tidigare åtgärder utförda av Ume-Vindelälvens Fiskeråd inom Västerbotten. Åtgärderna kommer att öppna områden (strandzoner och sidogrenar) som tidigare stängts av från bäcken samt återföra sten och block som tidigare har förts bort med olika metoder. På följande sätt skapas en variationsrik levnadsmiljö och biologisk heterogenitet som ger förutsättningar för en större artdiversitet hos både flora och fauna (Engström et al. 2009, Engström et al. 2011). Genom restaurering förbättras reproduktionsmöjligheterna för bäckens öringstam vilket leder till en högre produktion av fisk. Detta förbättrar i sin tur förutsättningarna för den starkt hotade flodpärlmusslan eftersom den i sin reproduktionscykel är beroende av föryngring av öring eller lax (Världsnaturfonden wwf 2011b). Ökad produktion av bland annat strömlevande fisk ger dessutom förutsättningar till ett långsiktigt hållbart fiske och ett rikare friluftsliv i området. 10

Inom ramen för åtgärdsprogrammet flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) är planerade åtgärder helt i linje med rekommenderade åtgärder för att behålla gynnsam bevarandestatus (Naturvårdsverket 2005). Sammantaget utgör åtgärderna även en viktig del i att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 2007). 2.3 Projektets omfattning Arbetet med miljöåterställningen i Giertsbäcken berör 24 identifierade åtgärdsobjekt som tillsammans omfattar ca 17555 m 3 upprensade stenmassor (tabell 2). Den planerade sammanlagda åtgärdssträckan är ca 3200 m där samtliga objekt, förutom objekt nummer 18, avse åtgärdas (figur 2). Tabell 2. Ungefärliga måttuppgifter på de enskilda objekten. Objekt Längd Bredd Höjd V Objekt Längd Bredd Höjd V (nr) (m) (m) (m) (m 3 ) (nr) (m) (m) (m) (m 3 ) 1V 180 3 2 1080 13 V 130 5 2 1300 2 H 100 3 1 300 14 V,H 70 2 1 140 2 V 350 3 2 2100 15 H 50 4 2 400 3 H 90 2 1 180 15 V 45 3 2 270 4 V 120 4 2 960 16 H 80 4 2,5 800 4 H 170 6 2 2040 17 V 130 5 2,5 1625 5 V 110 3 2 660 18 V 50 6 0,5 150 5 H 90 3 2 540 18 H 250 2 1 500 6 V 60 3 1 180 19 V 100 3 1 300 7 V 110 4 2 880 20 H 70 3 1 210 7 H 70 2 2 280 20 V 70 3 1 210 8 V,H 50 1 1 50 21 V 60 2 1 120 9 V 120 1 1 120 22 V,H 50 2 1 100 10 V 120 5 2 1200 23 V 40 4 2 320 11 V,H 90 2 1 180 24 V,H 130 2 1 260 12 H 50 2 1 100 Total längd: 3205 m Total volym: 17555 m 3 Återställningslängd: 3055 m Återställningsvolym: 16835 m 3 11

3. Områdesbeskrivning 3.1 Allmänt Giertsbäcken har sitt avrinningsområde i Västerbottens län och sträcker sig ca 62 km från dess källflöden i södra delen av Björkfjället till sammanflödet med Storvindeln (Vindelälven). Sjön Giertsjaure delar systemet i övre Giertsbäcken (övra Gertsbäcken) och nedre Giertsbäcken (även kallat Nedra Gertsbäcken) (Länsstyrelsen Västerbotten 2001a). Från bäckens källflöden, belägna i den öppet V-formade dalgången av den alpina regionen, rinner övre Giertsbäcken sydöst mellan topparna Stor-Åino och Jårbålge ned till sjön Giertsjaure. Bäckens totala fallhöjd är ca 390 m från källflödena i fjällen ner till utloppet i Storvindeln. Merparten av fallhöjden tas ut i övre Giertsbäcken, på sträckan mellan topparna Stor-Åino och Jårbålge, där bäckens flöde karakteriseras av den omkringliggande kanjonartade miljön med flertalet forsar och vattenfall. Anmärkningsvärd är miljön kring Giertsbäckens övre delar och anslutande fjällområden som har en intressant omvänd trädslagszonering där dalsidorna bekläds med granskog medan moränbacklandskapet i dalgången botten är bevuxen med fjällbjörkskog (Länsstyrelsen Västerbotten 2001b). Nedan sjön Giertsjaure, strax söder om Bergnäs, fortsätter nedre Giertsbäcken cirka 18 km innan sammanflödet med Vindelälven. Avrinningsområdets area är c. 464 km 2 varav 4 % består av sjöar och medelvattenföring vid mynningen är 7,7 m 3 /s (SMHI 2007). Miljön runt bäcken övergår från den alpina miljön i fjällbjörkskog och längre ner till grandominerad fjällbarrskog med inslag av grova tallar (Länsstyrelsen Västerbotten 2001a). 3.2 Geologi I källområdet består berggrunden av glimmerskiffrar och grå sparagmiter. Sjön Giertsjaure övertväras av ett smalt stråk av alunskiffer i klinten och omkringliggande terräng har en morän samt dödiskaraktär. Områden nedströms Giertsjaure domineras av graniter (Länsstyrelsen Västerbotten 2001a). 3.3 Naturvärden Enligt länsstyrelsen utgör omkringliggande fjällbarrskog, i vattendragets övre delar, en urskog som hör till Västerbottens mest skyddsvärda. Strandvegetationen längs bäckens nedre del utgörs av örtrik vegetation. Områden nedströms Giersjávrrie, exempelvis Brunrenmyran, präglas av ett rikt och säreget fågelliv. Sjöarna har en hög produktion av sik samt förekomst av öring, röding, abborre och lake. Noterbart är även förekomsten av en sikform som kallas Giertsbäckslöjan vars systematik än idag inte är klarlagd (Länsstyrelsen Västerbotten 2001a). 3.4 Påverkan Konsekvenserna av en kanalisering är ofta allvarliga och resulterar i en homogenitet gällande kanalens utformning, strömbild och bottenstruktur. Tillsammans bidrar dessa faktorer till en minskad flödesvariation. En naturlig flödesvariation gör att svämplanet översvämmas regelbundet, som på så sätt skapar olika miljöer som levéer, vattensamlingar, mader och svämskogar (Världsnaturfonden wwf 2011a). Kanaliseringen resulterar även i en ökad strömhastighet, ökad erosion, medan retention och lagring av vatten, sediment och organsikt material minskar (Engström 2010). När vattenhastigheten ökar spolas mindre 12

substratfraktioner antingen ned till lugnare partier eller deponeras mellan stenar i botten för att bilda en tät sammanpackad stenpäls (Newson 2002). Sedimentering minskar utbytet av syre till bottnen och lämpliga livsmiljöer för insekter och fiskar försvinner (Bjornn et al. 1977). Biologiskt sett är den mest skadliga effekten av kanalisering den minskade kontakten mellan strandzonen och vattenmiljön till följd av den minskade bredden på vattendraget (Muotka & Syrjänen 2007). Större stenar och träd har en viktig funktion genom att kvarhålla det organiska material som tillförs i en ström. Utan dessa strukturer tillförs ingen näring, i form av organiskt material, vilket leder till en utlakning av näringskedjan (Degerman et al 2008). Bilden nedan visar på ett bra sätt hur flottledsrensning berör flera samverkande faktorer som skapar ett vattendrag med hög vattenhastighet och liten produktiv yta, svagt födounderlag, få ståndplatser, få lekområden för fisk och sammantaget en minskad biologisk mångfald (Degerman et al 2008). Figur 3. Schematisk bild av vad som hänt i de rensade vattendragen som en effekt av att sten tagits bort (- minskad faktor, + ökad faktor) (Degerman et al 2008). 3.5 Planerade återställningsåtgärder Objekten finns på en sträcka ca 12 km lång sträcka nedström med start vid Bergnäs dammfäste i sjön Gertsjaur (x7303638; y 1563214 till x 7294202; y 1566405) inom Sorsele kommun (Figur 1). Längs denna sträcka kommer 23 flottledsobjekt att åtgärdas och 1 lämnas (Figur 8). En mer detaljerad platsbeskrivning ges i figur 4-9 där objekten redovisas från dammfästet och nedströms. Varje enskilt objekt presenteras utförligt i bilaga 1a som därmed är mycket central i efterliggande MKB. Förutom beskrivning, position och bild på objekten anges fastighetsbeteckning, markägare, föreslagen åtgärd, effekt, åtgärdsareal, bedömd grumlingsrisk, kulturella värden, körvägar, friluftsliv, leder/stigar, bebyggelse, bullerstörningar, flyttleder för ren med mera. 13

Figur 4. Arbetsobjekt 1-3 markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. Figur 5. Arbetsobjekt 4-8 markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. 14

Figur 6. Arbetsobjekt 9-11 markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. Figur 7. Arbetsobjekt 12-16 markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. 15

Figur 8. Arbetsobjekt 17-19 markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. Objekt som lämnas är markerade med gröna streck (18H, 18V). Figur 9. Arbetsobjekt 20-24 markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. 16

4. Nyttjanderätter 4.1 Markägare Fastighetsägare och vattenrättsägare vars mark och vatten kommer att fysiskt påverkas av åtgärderna, benämns i projektet särskilt berörda (bilaga 3b). Till fysisk påverkan räknas här både arbete i vatten och transport, längs vägar eller i terrängen, till och från vattnet. Inbjudan till samråd och utskick av blanketter (bilaga 3a) för medgivande av åtgärderna har skickats till särskilt berörda. Största enskilda fastighetsägare som särskilt berörs av åtgärderna är Statens fastighetsverk. Totalt berörs särskilt 20 fastigheter. Fiskerådet och Sorsele kommun kan komma att klargöra att inga restaureringsåtgärder kommer att genomföras på de fastigheter där markägaren är emot att åtgärder genomförs. Detta kan göras vid enskilda fall för att tillgodose fastighetsägarnas önskemål och förhoppningen är att de fåtal områden som kan komma att lämnas ändå kan återställas i ett senare skede, vilket är normalt vid dessa åtgärder, då acceptansen ökar då de positiva effekterna ger en märkbar effekt. De allra flesta särskilt berörda har likväl ställt sig positiva till föreslagna åtgärder. 4.1.1 Fritidsbebyggelse Längs sträckan finns ett antal fritidshus som mer eller mindre kan beröras av återställningsåtgärderna. Hänsyn till dessa har tagits vid urvalet av de objekt som skall åtgärdas. Vid åtgärder i anslutning till bebyggelse kommer stor försiktighet vidtas i samråd med berörda fastighetsägare. 4.2 Fiskevårdsområden Det finns inget befintligt fiskevårdsområde eller motsvarande. 4.3 Turistnäring och friluftsliv Sportfisket längs Vindelälvsdalen och i övriga Norrland har stor utvecklingspotential (Weissglas et al. 1996). Vindelälvens Fiskeråd arbetar för att ge råd till en sund och aktiv förvaltning längs Vindelälven och för att hjälpa fiskevårdsområden med expertis och åtgärder vid behov. Inom ramen för projektet Vindel River Life ingår att stärka resursen som fisken utgör i biflöden till Vindelälven. Studier har visat att återställningsåtgärder leder till en högre fiskproduktion (ex. Palm et al. 2007) och en uppgång i turismnäringen till följd av ett bättre sportfiske kan förväntas. Det i sin tur gynnar utveckling av turism längs Vindelälvsdalen. De ekonomiskt viktiga arterna som öring och harr kommer att gynnas med åtgärderna. Likaså finns det utrymme till att lyfta fram ytterligare arter som är aktuella för sportfisket såsom gädda, sik, abborre m fl. Att vandra längs med Giertsbäcken och fiska är under sommaren en populär aktivitet. Leden kommer inte att påverkas av återställningsarbetet i älven emellertid kan totalupplevelsen från leden öka om älven har ett naturligt utseende. 17

4.4 Rennäring En sameby, Gran, berörs av återställningen då renflyttningsleder och rastplatser finns i anslutning till bäcken (bilaga 1.2 & 1d). Samtal har förts med Gran sameby via telefon med Tobias Jonsson (kontaktperson samråd Gran sameby 2011-12-20) där de informerades om de planerade åtgärderna. 2012-01-11 mottog Fiskerådet ett underskrivet medgivande från Gran sameby (bilaga 4c) där de lämnar sitt samtycke till de planerade åtgärderna i Gierstbäcken. Områden som är av riksintresse för rennäringen redovisas i bilaga 1.2. 5. Samråd Ett antal förberedande informationsträffar och samråd har hållits med Länsstyrelsen, särskilt berörda fastighetsägare samt Sorsele kommun. Länsstyrelsen har efter samråd beslutat att de planerade insatserna inte har betydande miljöpåverkan (bilaga 5b). Ett samrådsmöte med markägare längs Giertsbäckens berörda sträckning hölls 2011-08-15 i Bergnäs. Deltagarna ställde sig mycket positiva till arbetet med återställning av bäcken (bilaga 4b). Berörd sameby (Gran) har informerats och har lämnat sitt samtycke (bilaga 4c). Samråd Länsstyrelsen (bilaga 4a & 4e). Samråd Fiskeriverket (bilaga 4d). Sorsele kommun har informerats om planerade åtgärder genom Sorsele kommun miljöinspektör Annika Lindberg. Redogörelse av de planerade åtgärderna har gjorts för ledningsgruppen Ume- Vindelälvens vattenråd. 6. Intresseområden 6.1 Riksintresse Giertsbäcken är utpekat som ett område bland de nationellt värdefulla och särskilt värdefulla naturmiljöerna i Västerbottens län. Vindelälven med biflöden anses vara särskilt värdefulla miljöer för fisk och fiske (Länsstyrelsen 2008). 6.2 Prioriterat område för restaurering Vindelälven med biflöden är utpekade och prioriterade i den länsvisa strategin för skydd och prioritering av restaurering av sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen Västerbotten 2008). 6.3 Natura 2000 Vid länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan så har det fastslagits att det inte behövs särskild prövning för Natura 2000 eftersom åtgärden kan anses utgöra skötsel och förvaltning av området (Bilaga 5, Beslut om icke betydande miljöpåverkan, Länsstyrelsen). Vindelälven med biflöden är utvald att ingå i Natura 2000 med följande två naturtyper: Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. 18

Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Inom Natura 2000 beskrivs även nationella bevarandemål och för de båda naturtyperna nämns följande: Förutom arbetet inom Natura 2000 skall naturliga vattendrag prioriteras i naturvårdsmyndigheternas och sektorernas arbete med bevarande av, och hänsyn till, vattenmiljöer. För att uppnå gynnsam bevarandestatus för naturtypen behövs också restaurering av vattendrag. Enligt delmål 2 i miljömålet skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen restaureras senast år 2010. Av de arter som skyddas enligt Natura 2000 har man genom inventering hittat spår av utter i Giertsbäcken (Naturvårdsverket 2010) som beskrivs utförligare nedan. 6.3.1 Beskrivning av Natura 2000-art Utter (Lutra lutra L.) klassas enligt svenska listan över rödlistade arter som VU (Sårbar, enligt vissa kriterier) med få könsmogna individer. I Västerbottens län klassas den även som bofast. Födan består av fisk, kräftor, krabbor och grodor. Uttern är vintertid beroende av strömmande vatten som ger möjlighet till näringsfångst om sjöarna blir islagda. Det behövs stora sammanhängande vattensystem för att få livskraftiga bestånd. Gamla utterhanars revir täcker områden med en radie av omkring 15 km medan utterhonor med ungar är mycket mer stationära. Den vanligaste parningstiden är sannolikt senvintern och ungarna föds i gryt under senvåren/försommaren. 7. Alternativ 7.1 Nollalternativ Vid detta alternativ innebär det att inga åtgärder kommer att genomföras. Stora ekonomiska insatser i form av inventeringar, samråd, planering med mera kommer inte ge avkastning i form av återställd bäck och miljö. Alla objekt som presenteras i objektsbeskrivningarna blir kvar i nuvarande omfattning. Många kommer förmodligen helt eller delvis efter årens lopp raseras av vårfloder och högvatten. De ledarmar som idag används som besöksplatser och en form av bryggor för fiskare kan fortsätta att fylla denna funktion. Samtliga objekt kan fortsätta att fungera som ett kulturellt arv efter flottningsepoken, om än i varierande skick. Älvens hydrologi kommer att förbli i det nuvarande läget. De växtsamhällen som etablerat sig efter de rensningar som tidigare gjorts, kommer att förbli i sitt nuvarande stabiliserade artfattiga läge. Strömsträckorna kommer fortsättningsvis sakna en variation av viloplatser, uppväxtområden och lekområden för fisk och inga nya habitat återskapas för att bli naturligt reglerande. Ingen ökning av biologisk diversitet eller populationsstorlek bland flora och fauna kan förväntas. De forskningsprojekt som är kopplade till åtgärderna kommer inte heller att förverkligas. Sammanfattning: Positiva 1. Den troliga jämvikt som har skapat i systemet bibehålls. 2. Samtliga kulturlämningar i form av flottledskonstruktioner sparas. 19

Negativa 1. Habitaten förbättras inte och förblir homogena och otjänliga för en hög artdiversitet. 2. Produktionen av olika fiskarter förblir på nuvarande låga nivåer. 3. Ekonomiska insatser i form av inventeringar, planering med mera går till spillo. 4. Sportfiskenäringen och turismen förväntas inte utvecklas. 5. Forskningsprojekt och uppföljning av åtgärderna vilka genererar arbetstillfällen kommer inte att genomföras. 6. Entreprenörer går miste om viktiga arbetstillfällen. 7.2 Alternativ 1 Vid detta alternativ innebär det att samtliga objekt som har presenterats kommer att rivas och läggas ut i älven. Ur miljövårdssynpunkt är detta det ostridbara bästa alternativet då det mesta material som tidigare har uppförts från älven kan läggas tillbaka utan restriktioner. Detta leder till att en större variation kan skapas i älven än vid Alternativ 2 vilket genererar mycket bra kvalité på habitat för ett flertal arter. Älven skulle återfå ett naturligt utseende. Den växtlighet som har etablerats vid strandzonen och på konstgjorda öar kommer initialt att delvis försvinna då stenmassorna den växer på rivs ut. Emellertid kommer växtligheten gradvis att återetableras med en naturlig succession vilket ger en förväntad högre diversitet. Vidare kommer vissa träd och annat vedartat material att hamna i bäcken samt att retentionen av organiskt material ökar vilket gynnar insektslivet. Vidare kommer andelen död ved i bäcken kommer att öka. Denna åtgärd påverkar kulturmiljön kraftigt, ett flertal kulturellt intressanta, skyddsvärda och tidstypiska byggnadsverk rivs. Många monument från, en för Sverige, och lokalt längs älvsträckan, ekonomiskt viktig period försvinner. Sammanfattning: Positiva 1. All tidigare upprensat material kan återföras till älven 2. Möjlighet att skapa en stor variation och därmed en hög habitatskvalitet 3. Älven får det mest naturliga utseendet 4. Strandzonen får en naturlig kontakt med vattendraget och regleras av älvens olika flödesregimer Negativa 1. Samtliga kulturmiljöobjekt förstörs för all framtid 7.3 Alternativ 2 Detta är det alternativ som presenteras och förespråkas i denna MKB 2. Alternativ 2 liknar till stora delar alternativ 1 men tar hänsyn till kulturella värden då ett antal objekt, sett i ett 2 Alternativ 2 är även i linje med det arbetssätt vilket beskrivs i den länsvisa restaureringsstrategin: För att arbetet med restaurering skall nå framgång krävs ett tvärsektoriellt arbetssätt som involverar både naturvård, fiskevård och kulturmiljövård (Länsstyrelsen Västerbotten 2008) 20

helhetsperspektiv, sparas. Hänsyn tas även till markägarintressen då vissa objekt sparas för att undvika eventuella skador på fritidsbebyggelse i nära anslutning till objektet samt i de fall markägaren inte samtycker till åtgärden. 8. Miljöpåverkan under återställning Vid en miljöåterställning påverkas miljön. Dessa är emellertid försumbara i förhållande till de vinster som erhålls. Den miljöpåverkan som sker beskrivs utförligt nedan. 8.1 Grumling Vid arbete med maskiner i vatten uppkommer grumling till följd av finkornigt material som frigörs vid transport och grävning. Specifikt för den återställning som föreslås i denna miljökonsekvensbeskrivning kommer grumlingen att variera i stor grad beroende på materialsammansättningen i det enskilda objektet (Tabell 1). Erfarenheter från återställningsåtgärder utförda under 2003-2011 visar att grumling vid arbeten i älven är mycket begränsad. De flesta återställningsobjekten består till största del av mycket grovt material, oftast i intervallet 30->200cm (sten och block; Halldén et al. 2002) i diameter. Grumlingsrisken när arbete sker med sådant material är liten. Vid arbete i objekt med större andel finkornigt material (traktorstyrda kistor - schaktningar) eller övervuxna objekt kommer grumlingen initialt vara relativt hög i det direkta närområdet. Då arbetet sker i strömmande vatten kommer grumlingen att minska omgående efter avslutat arbete. Grumling kommer att vara högst då material som ligger inbäddat i övrigt bottensubstrat flyttas, gallerskopa som används är en del i att minimera detta. En större vårflod orsakar förmodligen en kraftigare grumling än återställningsarbetena eftersom erosionen i strandzonen kan vara stor vid högt vattenstånd. Sedimentation av partiklar sker selektivt efter densitet och kornstorlek. Finkornigare material transporteras vanligtvis längre sträckor till lugnflytande sel eller sjöar (Rivinoja & Larsson 2000). Många vattenlevande djur är känsliga för kraftig grumling i vatten. Nedan beskrivs två viktiga arters påverkan av grumling. Laxartade fiskar Grumling kan vara skadligt för laxartade fiskar och störa deras födomönster, vandring och lek. Dessa är dock mycket kortvariga och försumbara och födotillgången kan snarare öka initialt för fiskar då många bottenlevande insekter frigörs vid grävning. Vandring av vuxen lekmogen fisk kan fortgå genom områden med hög grumling (Hansson 1995). Sedimentation påverkar dock både lek och överlevnad hos rom och yngel för laxfiskar. Olsson och Persson (1988) har undersökt den kritiska gränsen av sand i bottensubstratet för kläckning av öring och konstaterat att den låg på ca 20 %. De fann även att de överlevande fiskynglen i hög grad var outvecklade och därmed troligtvis mycket sårbara för predation. Återställningsarbetena utförs inte under tiden för lek för någon art och riskerar inte att leken blir förstörd. Öring leker i allmänhet under hösten men kan vandra upp i älven redan under föregående vinter. Harren däremot, är en vårlekande fisk (april - juni). Arbetet strävar efter att återskapa och förbättra befintliga lekområden vilket kommer gynna populationsutvecklingen för laxartade fiskar. Det 21

i sin tur gynnar även andra fiskarter exempelvis stensimpan som prederar på rommen från laxartade fiskar. Flodpärlmussla En inventering av eventuellt musselbestånd på den nedre sträckan utfördes 2003. Inga flodpärlmusslor hittades på denna sträcka (start: X 1567458, Y 7290366, stop: X 1568675, Y 7288669) (bilaga 6). Vid eventuell förekomst av musslor inom den planerade sträckan avser åtgärderna att gynna arten och dess bevarandestatus. Flodpärlmusslan är känslig för grumling året runt. Musslorna kan dock utstå tillfällig grumling genom att "stänga" skalet (Rivinoja och Larsson 2000). Musslorna kan även undvika perioder med kraftig grumling genom att krypa ned i bottensubstratet (Torbjörn Johnson muntligt 2002). 8.2 Beskrivning av hur arbetena utförs Innan arbetet påbörjas skall arbetsledaren vara väl insatt i upprättade handlingar där bland annat säkerhet, samråd, åtgärdernas omfattning, planerade arbetsobjekt och särskild hänsyn ingår. Utläggning av materiel sker med grävmaskin utrustad med gallerskopa vilken är optimerad för arbete i vatten för att bland annat minimera grumling. Användandet av gallerskopa innebär att stenarna plockas upp vilket minimerar omrörning i eventuellt finare material som kan finnas under det grövre som läggs ut i älvfåran (Figur 10). Figur 10. Vid återställningarna används gallerskopa vilket medför att enskilda stenar kan plockas upp och läggas ut. Dessutom möjliggör gallerskopan att fint material kan siktas ut innan utläggning vilket minskar grumling. 8.3 Förorening av luft, mark och vatten Vid återställningen kommer grävmaskiner, trailer till dessa och eventuellt dumpers att användas. Emmisioner till luften sker från fordonen under återställningsarbetet och när fordonen transporteras mellan objekt. Utsläpp till mark och vatten kan ske vid tankning av fordonen eller om till exempel hydraul- och bränsleslangar brister. Vid återställningsarbete ställs höga miljökrav på fordon och maskiner. Alla fordon skall vara av grön miljömärkning, vara utrustade med miljömotorer Steg I, använda miljögodkända 22

hydrauloljor även saneringsutrustning (vid ev. spill eller slangbrott) kommer att finnas i fordonen. Personalen (entreprenörer och arbetsledare) är utbildade med avseende på hänsynstaganden vid vattenarbeten enligt förslag från Fiskeriverket (Jonsson et al. 2000) och genom dessa krav skall risken för skador på miljön minimeras. 8.4 Flora Samtliga maskiner är utrustade med larvfötter som minimerar markskador och skador på flora. Befintliga vägar eller skogsvägar (bas- och stickvägar genom skogsbruket) används i de flesta fall. Växtligheten påverkas som mest när maskinerna färdas ned till objekten. Vissa träd kan behöva fällas för att maskinerna skall kunna ta sig fram, detta är dock sällsynt. För att minska denna påverkan bör maskinerna i möjligaste mån färdas i vattendraget eller längs stenstränderna. Där dessa alternativ inte är möjliga skall vägvalet rekognoseras väl för att åstadkomma minsta möjliga miljöpåverkan. Enligt en studie av Engström et al. (2009) är resultaten av miljöåterställningar mycket positiva för växter knutna till akvatiska miljöer genom en förhöjd retention av växternas förökningsmaterial. Generellt skapas även en större strandzon som har en positiv inverkan på växters kolonisering i olika stadier av en succession (Engström et al. 2009). 8.5 Fauna De fiskarter som observerats genom inventeringar och annat fiske längs återställningssträckan är; öring, harr, gädda, abborre, lake. Erfarenheter från tidigare åtgärder visar att störningen är försumbar för dessa. Se tidigare beskrivning för laxartade fiskar. Lekområden påverkas genom att sedimentation, genom körskador eller att sten läggs ovanpå dessa. För att undvika detta kommer lekområden att identifieras under arbetets gång och dessa kommer snarare att strävas mot att förbättras genom åtgärderna. Bottenfaunan påverkas vid grävning och när stenar och block läggs i vattendraget. Påverkan är försumbar då dessa arter gynnas av åtgärderna till följd av en större kontaktyta med stenar och block under vattenytan och en lägre vattenhastighet. Innan återställning kan en inventering av eventuella flodpärlmusselbestånd vid varje objekt utföras. Om flodpärlmusslor upptäckts bör dessa flyttas innan återställningen startas. De kan flyttas till en sump under åtgärden och sedan flyttas tillbaka till den ursprungliga platsen. Är beståndet för stort för att flytta på bör det övervägas om återställningen skall utföras eller inte. Vid eventuell påvisad förekomst av flodpärlmussla i anslutning till åtgärdsobjekten kommer tydlig dialog föras med ansvarig personal på länsstyrelsen AC-län om lämpligaste åtgärd för att minimera negativ påverkan. 8.6 Buller och andra störningar Buller ökar temporärt under arbetstiden men påverkan bör vara liten eftersom endast få byggnader finns i nära anslutning till arbetsobjekten. Bullret bör även begränsas av älvens eget bakgrundsljud och att älven är relativt djupt nedskuren i landskapet vilket minskar ljudspridningen. 23

9. Miljöpåverkan efter återställning Efter återställningen kommer vegetationsbältenas naturliga lägen att förflyttas längre från vattendraget i förhållande till växtlighetszonens nuvarande position. En del etablerade träd och buskar dör, slits loss och driver nedströms vilket kan vara positivt då mängden död ved ökar i vattendraget. Erosionen ökar inledningsvis, vilket medför att finmaterial och jord flyter iväg så att grumlingen (initialt) ökar. Material från de tidigare stängda sidogrenarna kommer att transporteras bort. Vatten passerar snabbt genom en flottledsrensad sträcka medan det tar längre tid för vattnet att leta sig fram mellan stenar och block i olika storlek i naturligt strömmande vatten. Återställningen innebär därmed att organiskt material och näringsämnen kommer att brytas ned mer än i det flottledsrensade vattendraget. Sedimentationsförlopp förändras troligen då att bäckens vatten bromsas upp och vattnet blir mer turbulent som ett resultat av åtgärderna. Uppbromsningen av vattnet kommer också att minska risken för erosionsskador och översvämningar i nedströms liggande områden 3. Genom uppbromsningen skapas större kontakt mellan vattendraget och landmiljöerna så kallad lateral konnektivitet (Världsnaturfonden wwf 2011a). Flora och fauna i vattendraget får genom den ökade heterogeniteten åter möjlighet att exploatera områden som stängts av och torrlagts vid tidigare utförda flottledsrensningar. Strandvegetation får även möjlighet att återetablera sig på de stränder som under flottningsepoken armerats av upplagd grov sten. Rekrytering av floran kommer huvudsakligen att ske med hjälp av diasporer (frön och skott som rotar sig) som driver från uppströms liggande växtlokaler. Så småningom kommer vegetationen att återgå till en stabil fas (Ericsson 2002). En annan positiv effekt är att andelen akvatiska växter ökar i motsvarande grad som den terrestra floran minskar vilket leder till en ökad produktion av vatteninsekter (engelska; shredders) som lever på att sönderdela dessa växter (Muotka & Syrjänen 2007). Tätheterna av öring Salmo trutta bör ha stora möjligheter att öka till grund av att nya lekområden, uppväxtområden och viloplatser skapas vid återställningen. Stöd till detta resultat finner man i en metaanalysstudie av Whiteway et al. (2010) där resultaten från 211 olika återställningsprojekt utvärderades. Studien visade att 87 % av de 211 återställningsprojekten resulterade i ökad densitet av salmonider. Övrig fauna bereds genom återställningen stora möjligheter att hitta sin egen nisch i de mer naturliga forspartierna då dessa har en större bredd av olika habitat. Förutom att åtgärderna ger älven ett mer naturligt utseende kommer artdiversiteten för både flora och fauna ha stora möjligheter att öka till följd av en ökad heterogenitet (Nilsson et al. 2005). 10. Kulturmiljö Vindelälven med dess dalgång är riksintresse för kulturmiljövården. Från skogsbruket finns t.ex. rikligt med kulturminnen bl. a. i form av tjärdalar, kolbottnar och flottningsanläggningar. Även spår efter forntida fångstkulturer förekommer (Länstyrelsen Västerbotten 2008). 3 Efter genomförda återställningar 2003-2008 i Vindelälven, visade det dock sig att påverkan av vattennivån blev mycket liten, alltså förskjuts strandlinjen ytterst lite på de flesta sträckorna. Vindelälven har en skillnad i vattennivå på upp till 3meter beroende på årstid och nederbörd, effekten av miljöåterställningsåtgärderna på dessa nivåer är försumbara. 24

Vid bedömningen av det kulturella värdet för åtgärdsobjekten har ett antal parametrar vägts in: 1. Ålder 2. Skick 3. Handuppfört eller maskinstyrt? 4. Består av huggna stenar? 5. Krampade stenar? 6. Hur många liknande objekt finns representerade längs älven? 7. Påverkat av tidigare återställning? 8. Närhet till andra objekt Exempelvis så får ett maskinellt uppfört objekt ett lågt kulturellt värde medan ett handuppfört med huggna och krampade stenar får ett högt kulturellt värde. Ett objekt kan få ett högt kulturellt värde på grund av att det består av huggna krampade stenar men ändå bedömas vara värt att lägga ut. Det kan t ex finnas många liknande objekt där något av dem kan sparas eller att det är delvis påverkat av tidigare åtgärder. Då samtliga berörda objekt är traktorstyrda schaktningar bedöms dessa ha lågt kulturellt värde (Degerman et al. 2008). Ett objekt kommer att lämnas utan åtgärd i samförstånd med berörda markägare. Sökande anser med denna bakgrund att de kulturmiljömässiga aspekterna beaktats. Bedömningar av varje enskilt objekt presenteras i den översiktliga matrisen (tabell 1) samt i bilaga 1a. 11. Hushållning med naturresurser Projektet syftar främst till att hushålla med resurserna vatten, fisk och den unika naturmiljön i en av Sveriges skyddade Natura-2000 bäck. Målsättningen är även att använda all natursten till de synliga åtgärderna i återställningen. Sprängsten skall i största möjliga mån döljas i djupare vatten eller under natursten så att intrycket av återställningen blir naturlig. Inget material från annan plats kommer att tillföras vid återställningen. 12. Hälsa och säkerhet Vid allt arbete med arbetsmaskiner finns en viss olycksrisk och i kombination med arbete i vatten ökar riskerna. Återställningsarbetet innebär också att arbetsmaskiner kommer att transporteras mellan de olika objekten antingen med trailer eller för egen maskin längs stränderna, detta innebär att det föreligger en risk för utsläpp av petroliumprodukter i älven eller i dess närhet (se avsnitt 8.3). Vid utbildning i Miljöhänsyn vid arbete i vatten för entreprenörer och arbetsledare kommer även säkerhetsaspekter på arbetet att behandlas. Arbetsmiljöplan har utarbetats och kommer tillämpas vid utförande (bilaga 5c). 25

13. Effekter på friluftsliv 13.1 Sportfiske Sportfisket gynnas av åtgärderna. Återställningsprojektet är en s.k. biotopvårdande åtgärd vilket syftar till att förbättra fisket i bäcken. Tidigare åtgärder i andra vattendrag visar på goda resultat. Det finns även ett otal liknade åtgärder som har utförts i Sverige som visar på mycket positiva resultat för sportfisket. 14. Landskapsbild En förändring av landskapsbilden kan förväntas då stora konstgjorda byggnadsobjekt rivs och dess material läggs ut i älven. Mest påtaglig kommer denna förändring vara på de sträckor som både rensats, kanaliserats och idag helt saknar stora block i vattendraget. Detta kommer att höja vattenståndet på de sträckor som återställs och sträckor som idag är torrlagda kommer därmed delvis att vattensättas. Vattenståndet på de återställda sträckorna kommer höjas, forsar breddas och flera av dagens snabbflytande slätstrukna partier förändras till varierade strömsträckor med mer turbulent flöde vilket bland annat ökar syresättning. På avsnitt med strandskoningar och ledarmar längs stränderna som tagits bort får vegetationen åter möjlighet att bevuxna dessa partier som tidigare varit belagda med mycket grovt material. Genom åtgärderna återskapas naturliga processer i vattendraget och bäcken får ett mer naturligt utseende (Figur 11). 26

Figur 11. Målbild! Genom utläggning och avlägsning av flottledsobjekten från strandzonen till vattnet återfår älven ett mer naturligt utseende och miljötillstånd. Bilderna ovan visar ett flottningsobjekt (traktorstyrning) som åtgärdades 2006 i Holmforsen, Vindelälven, den övre bilden före åtgärd och den nedre efter åtgärd vid samma vattenstånd. Foto: Daniel Jonsson. 15. Uppföljning och kontroll Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd, Lycksele kommun, 921 81 Lycksele, tel. 0950-164 14, mobil 070-608 45 40 är utsedd till kontaktperson för projektet. Kontaktpersonen kommer följa åtgärderna noggrant samt informera Länsstyrelsen om arbetets fortskridande. Kontroll av återställningsarbetet sker fortlöpande i samarbete med fiskevårdsföreningarna och eventuell justering bör ske vid lämpligt vattenstånd så snart som möjligt efter återställningsarbetets slut. Kontroll av hur det utlagda materialet påverkat strömbildning och vattennivå kan ske omedelbart vid varje vattennivåändring som sker, däremot är effekten för vattenlevande organismer svår att få en omedelbar respons på. Dokumentation av arbetet kommer ske genom fotografering av varje åtgärdat objekt. För att undersöka effekten på till exempel fisk, bör elfiske på de återställda sträckorna ske både före och efter återställningen för att observera förändringar i populationsrekrytering. Den uppföljningen bör sträcka sig ett antal år framåt i tiden efter avslutad åtgärd för att få ett signifikant resultat. 27

16. Slutsatser Eftersom de positiva effekterna av återställningsprojektet klart överväger yrkas att projektet genomförs enligt föreslaget i alternativ 2. Under återställningsarbetet måste dock de hänsyn som presenterats i denna MKB ges betydande utrymme. 17. Referenser Bjornn T.C., Brusven M.A., Molnau M.P., Milligan J.H., Klamt R.A., Chacho E. & Schaye C. 1977. Transport of granitici sediment in streams and its effects on insects and fish. Bulletin 17. Forest, Wildlife and Range Experiment Station. University of Idaho. ISSN 0073-4586. Engström J. 2010. Ice, wood and rocks: regulating elements in riverine ecosystems. Department of Ecology and Environmental Science. Umeå University Umeå, Sweden. Engström J., Nilsson C. & Jansson R. 2009. Effects of stream restoration on dispersal of plant propagules. Journal of Applied Ecology 46: 397 405. Engström J., Jansson R., Nilsson C. & Weber C. 2011. Effects of river ice on riparian vegetation. Freshwater Biology 56: 1095-1105. Muotka T & Syrjänen J. 2007. Changes in habitat structure, benthic invertebrate diversity, trout populations and ecosystem processes in restored forest streams: a boreal perspective. Freshwater Biology 52: 724 737. Naturvårdsverket. 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av flodpärlmussla Margaritifera margaritifera. Naturvårdsverket rapport 5429. ISBN 91-620-5429-5. ISSN 0282-729. Naturvårdsveket. 2007. Levande sjöar och vattendrag. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Rapport 5769. ISBN 978-91-620-5769-5. ISSN 0282-7298. Degerman E., Schreiber H., Törnlund E., Eklund A., Malmberg H., Nilsson D., Dedering C., Joelsson J., Setterwall A. Bergquist B. 2008. Ekologisk restaurering av vattendrag. Naturvårdsverket ISBN 978-91-620-1270-0. Fiskeriverket ISBN 978-91-972770-4-4. Hansson S., 1995: En litteraturgenomgång av effekter på fisk av muddring och tippning, samt erfarenheter från ett provfiske inför Stålverk 80. TemaNord 1995:513. Halldén A., Liliegren Y. & Lagerkvist, G. 2002. Biotopkartering- Vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande nr 2002:55. Länsstyrelsen i Jönköpings län. ISSN: 1101-9425. Jonsson S., Perä I. & Stridsman, S. 2000. Återställning av flottledspåverkade vattendrag i Norrbottens län. En sammanställning av effekter och resultat. Fiskeriverket. Muotka T. & Syrjänen J. 2007. Changes in habitat structure, benthic invertebrate diversity, trout populations and ecosystem processes in restored forest streams: a boreal perspective. Freshwater Biology 52: 724 737. Newson M.D. 2002. Geomorphological concepts and tools for suistainable river ecosystem management. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems 12: 365 379. 28

Nilsson C., Brännäs E., Helfield J.M., Hjerdt N., Holmquist D., Lepori F., Lundqvist H., Malmqvist B., Palm D., Törnlund E., Westbergh S. & Östergren J. 2007. Återställning av älvar som använts för flottning. En vägledning för restaurering. Naturvårdsverket Rapport 5649. Nilsson C., Lepori B F., Malmqvist B., Törnlund E., Hjerdt N., Helfield J. M., Palm D., Östergren J., Jansson R., Brännäs E. & Lundqvist H. 2005. Forecasting environmental responses to restoration of rivers used as log floatways: an interdisciplinary challenge. Ecosystems 8: 779-800. Olsson, T.I. & Persson, B.G. 1988. Effects of deposited sand on ova survival and alevin emergence in brown trout (Salmo trutta. L). Hydrobiologia 35: 621-7. Länsstyrelsen Västerbotten. 2001b. [online]. Hämtad: 17-10-2011. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2 001/Riksintressen%20f%C3%B6r%20naturv%C3%A5rd%20del2.pdf Länsstyrelsen Västerbotten. 2001a.[online]. Hämtad: 2011-10-17. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2 001/Riksintressen%20f%C3%B6r%20naturv%C3%A5rd%20del1.pdf Länsstyrelsen Västerbotten. 2008. Strategi för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län. ISBN 978-91-977654-2-8. SMHI. 2011. Flödesstatistik - SMHI. [online]. Hämtad: 2011-10-17. www.smhi.se/polopoly_fs/1.3780!qstat_20090604.xls Törnlund E. 1999. Flottning, flottledsbyggnader och förändringar i vattenmiljön. Fallstudie för sträckan Storgräsforsen - Storsandforsen i Vindelälven 1850-1970. Floating, Floatway Structures and Changes in Water Environment. Case Study for Storgräsforsen - Storsandforsen in Vindelälven 1850-1970. Umeå Papers in Economic History No. 21. Umeå 1999. Törnlund E. 2006. Flottningslämningar i Västerbottens län - historisk översikt och kulturhistoriska värdekriterier. Enheten för Landskapsekologi. Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap. Umeå Universitet. ISSN: 0348-0291. Törnlund E & Östlund L. 2002. Floating Timber in Northern Sweden: The Construction of Floatways and Transformation of Rivers. Department of Economic History University of Umeå 901 87. Umeå, Sweden. Palm, D., Brännäs, E., Lepori, F., Nilsson, K., Stridsman, S. 2007. The influence of spawning Habitat restoration on juvenile brown trout. Canadian Journal of Aquatic Science 64: 509-515. Rivinoja, P. & Larsson, S., 2000: Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande vatten - en litteratursammanställning. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vattenbruk, Umeå. Världsnaturfonden wwf. 2011a. Vattendrag och svämplan helhetssyn på hydromorfologi och biologi. Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna. [online]. Hämtad: 2011-11-09. http://www.wwf.se/source.php/1408815/sv%e4mplan.pdf Världsnaturfonden wwf. 2011b. Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt. Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna. [online]. Hämtad: 2011-11-24. 29

http://www.wwf.se/source.php/1409053/flodp%e4rlmussla%20skogsvattnens%20ska tt%202011.pdf Weissglas, G., Alatalo, M. & Appelblad, H., 1996: Lax i strida strömmar. Sportfiske som regional utvecklingsresurs. Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet. Gerum nr 31, 1996. Whiteway S.L., Pascale M.B., Zimmerman A., Venter O. & Grant J.W.A. 2010. Do in-stream restoration structures enhance salmonid abundance? A meta-analysis. Canadian Journal of Aquatic Science 67: 831-841. Ågren K. 1998. Gertsbäcken. Sorsele samhälles elektrifiering. Grannäs Intresseförening. Nyheternas Tryckeri KB. Umeå 1998. ISBN: 91-630-6958-x. Opublicerade referenser Ericsson, S. 2002. Översiktlig undersökning av vegetationen i fem områden vid Vindelälven På sträckan Holmforsen Kittelforsen inom Lycksele kommun i Västerbottens län. Rapport Pelagia AB. 30

Bilaga 1e. Översiktskarta nedre Giertsbäcken (även kallat nedra Gertsbäcken). 31

Bilaga 1d. Karta rennäringen och dess markanvändning omkring nedre Giertsbäcken (även kallat nedra Gertsbäcken). 32