De naturvetenskapliga samlingarna vid universiteten

Nya utmaningar för naturvetenskapliga samlingar Våra naturvetenskapliga samlingar står idag inför en ny utmaning att göra all den rikliga information om världens biologiska mångfald som finns dold i samlingarna tillgänglig och sökbar över internet. Arbetet är en liten bit på väg, men det kommer att behövas fortsatta långsiktiga och kontinuerliga resurser för att man ska kunna lösa uppgiften. t e x t: i n g v a r k ä r n e f e l t f o t o: p a t r i k f r ö d é n De naturvetenskapliga samlingarna vid universiteten har varit föremål för omfattande omstruktureringar under senare delen av 1900-talet. Konsekvensen av detta har blivit minskade anslag, minskad servicepersonal, vetenskapliga tjänster har inte återbesatts, ytor för samlingarna har minskats och i vissa fall har samlingarna helt enkelt packats ner. Det finns många exempel på detta från hela världen inte minst från europeiska universitetssamlingar (Lourenco 2003). Museifunktioner. För samlingar generellt gäller flera olika huvudfunktioner: samlande, bevarande, forskning samt utställande eller demonstration. För universitetssamlingar tillkommer undervisningen som en av de viktigaste aspekterna (Warhurst 1984). De biologiska samlingarna är ofta mycket gamla och omfattande. De tillkom i en period av uppbyggnad av naturvetenskapen när botaniska eller zoologiska föremål fyllde en stor roll i undervisningen. Eftersom undervisningen och forskningen är under ständig förändring vid universiteten, så är det lätt att förstå att de samlingar som periodvis använts i ganska stor omfattning nu minskat i betydelse. Prioriteringen av ekologisk forskning har t.ex. bidragit till att forskningen och undervisningen i systematik har gått tillbaka eller rentav har betraktats som förlegad. Kanske håller pendeln idag åter på att svänga genom det ökande intresset för biologisk mångfald och för organismernas släktskapsförhållanden (fylogeni). Svenska museer. Av de stora naturvetenskapliga samlingarna vid de svenska universiteten avskiljdes först Evolutionsmuseet som bildade en egen enhet 1999 vid sidan om Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala. I Lund avskiljdes de Botaniska och Zoologiska museerna som en självständig enhet inom den Naturvetenskapliga fakulteten 2002. Vid Umeå och Göteborgs universitet finns endast botaniska samlingar som länge tilldelats mycket knappa resurser för sin verksamhet, men dessa har ännu inte skiljts från storinstitutionerna. Det finns dessutom två stora naturvetenskapliga museer som inte är universitetsmuseer, nämligen Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Naturhistoriska museet i Göteborg. Dessa har i stället kulturdepartementet respektive Västra Götalandsregionen som huvudmän. Registrering av biologisk mångfald. Den största utmaningen idag för våra naturvetenskapliga samlingar är att genom ny teknik medverka till att synliggöra data om biologisk mångfald som finns lagrad i samlingarna. Att bidra till ökad kunskap om och förståelse för livet på jorden, med alla dess former och hur dessa 2 fauna&flora

Fig. 1. Zoologiska museet i Lund har stora samlingar av skalbaggar i jordlöparsläktet Carabus från hela världen. [The Zoological Museum at Lund University has comprehensive collections of beetles in the genus Carabus from all parts of the world.] årg. 97:2, 2002 3

viktigaste gruppen är blomväxterna med ca 300 000 arter. Samlingar av insekter och blomväxter är också i de allra flesta fall de klart största på naturvetenskapliga museerna. Fig. 2. Tropiska arter av kungsfiskare i zoologiska museets fågelsamlingar. [Tropcial species of kingfishers at the Museum of Zoology in Lund.] livsformer har skapat förutsättningar för den miljö vi lever i är ett uppdrag som aldrig varit viktigare (Groombridge & Jenkins 2002, Wilson 1995). I naturvetenskapliga samlingar världen över finns enorma mängder av biologiskt material som samlats in under ca 300 år från resor och forskning (Krishtalka & Humphrey 2000). Detta unika material av insamlade djur, växter och andra organismer har uppskattas till i runda tal 1-3 miljarder exemplar (Saarenmaa 2003). All information som finns i denna stora mängd av insamlade prover kommer, om den kan göras synlig och sökbar, att kunna ge en ganska god bild av utbredning, ekologi, systematik och historia för de ca 1,4 miljoner arter som för närvarande är kända på jorden och säkert också för många av de som ännu inte upptäckts och beskrivits. Den största organismgruppen är leddjuren omfattande nästan 1,1 miljoner arter varav majoriteten, över 950 000, är insekter. Den näst största och Ny teknik. Idag finns den teknik som behövs för att möjliggöra detta angelägna arbete. Digitalkameror, kraftfulla datorer, avancerad programvara för hantering, lagring och publicering av stora databaser och med internet som spridningsväg för data. GBIF, Global Biodiversity Information Facility, är en ny internationell organisation som inrättades 2001 med huvudsyfte att hjälpa till att förmedla data, och göra databaser över biologisk mångfald tillgängliga över internet (www.gbif.org och gbif.nrm.se). Många fördelar kommer att finnas när data över biologisk mångfald från naturvetenskapliga samlingar blir tillgängliga på internet. Det kan bli möjligt att analysera organismernas förändrade utbredning i tid och rum i förhållande till olika förändringar av miljön. Man kommer att kunna ta fram listor över organismer från olika områden och vetenskapliga publikationer om organismerna. Registreringsarbetet pågår redan för fullt på många håll ute i världen. I några länder som Mexico (www.vivanatura.org), Costa Rica (www.inbio.ac.cr), Australien och USA var man tidigt ute med att bygga upp databaser över biologisk mångfald. Systematics Agenda 2000 (publicerad 1994) initierade mycket av det första arbetet. Vid de stora naturvetenskapliga samlingarna i Sverige är arbetet nu också i full gång, främst genom regeringens satsning på Biologisk mångfald 2001. Denna satsning omfattade även upprustning av naturvetenskapliga samlingar i anslutning till Svenska artprojektet (www.artdata.slu.se). FORMAS stöd till nationella samlingar. Under hösten 2001 beslutade regeringen att göra en specialsatsning på forskning om biologisk mångfald på totalt 400 miljoner kronor. I samband med denna satsning erhöll forskningsrådet Formas 30 miljoner att fördela till stöd för nationella samlingar av betydelse för forskningen inom biologisk mångfald för perioden 2002-2004. FORMAS beviljade anslag till åtta olika projekt 4 fauna&flora

Zoologiska museet i Lund har mycket gamla anor, ursprungligen från de Stobæanska samlingarna från 1735. Museet är ett av landets största med sina 10-15 miljoner föremål. fördelade på sex nationella samlingar, dvs. Naturhistoriska riksmuseet, Botaniska och zoologiska museerna vid Lunds universitet, Evolutionsmuseet i Uppsala, Göteborgs naturhistoriska museum, herbariet vid Botaniska institutionen vid Göteborgs universitet samt Botaniska samlingar vid Bergianska stiftelsen. Gemensamt för samtliga projekt var främst dokumentation och digitalisering av samlingarna. Samlingarna är ovärderliga för forskningen inom biologisk mångfald men det finns även ett stort behov av att restaurera, bevara, underhålla samt inte minst utöka samlingarna. Arbetet med projekten är i full gång, men det är av avgörande betydelse att samlingarna kan beviljas fortsatt externt stöd, eftersom vare sig de statliga anslagen till Riksmuseet, fakultetsanslagen för universitetssamlingarna eller det regionala anslaget för Göteborgs museum räcker till för att finansiera projektanställd personal. dessa till det internationella vetenskapssamfundets förfogande. Detta görs genom låneverksamheten, genom att ta emot och dokumentera nya insamlingar samt genom att delta aktivt i Svenska artprojektet. Botaniska museet i Lund har en av de största och mest kända växtsamlingarna i världen och ligger i storlek med sina 2,5 miljoner herbarieexemplar på ungefär 20:e plats. Det är samtidigt ett av de äldsta herbarierna grundat redan 1818. De största samlingarna utgörs av kärlväxter, omfattande ca två miljoner exemplar (Fig. 3). I herbariet finns förutom nordiska kärl- Botaniska och zoologiska museerna i Lund. Som ett exempel på de mycket stora värden som står på spel, ska jag här kort beskriva de biologiska samlingarna vid Lunds universitet. I samband med den Naturvetenskapliga fakultetens stora omorganisation av biologin 2002 urskiljdes samtidigt de Botaniska och zoologiska museerna som en egen enhet. Båda museerna har betydande samlingar. Generellt gäller för museerna att vårda och dokumentera samlingarna, att göra dessa både nationellt och internationellt tillgängliga i databaser samt att ställa Fig. 3. Botaniska museets i Lund stora, allmänna herbarium är förvarat i moderna kompaktsystem. [The public herbarium at the Museum of Botany in Lund is stored in modern compact systems.] årg. 97:2, 2002 5

växter även stora samlingar av kärlväxter från södra Afrika och särskilt östra Medelhavsområdet. Genom en sedan länge etablerad lavforskning har vi också byggt upp ett av de största allmänna lavherbarierna i landet. Zoologiska museet i Lund har mycket gamla anor, ursprungligen från de Stobæanska samlingarna från 1735. Museet är ett av landets största med sina 10-15 miljoner föremål. Samlingarna har byggts upp successivt genom ett stort antal insamlare under särskilt 1800- men även 1900-talen, samt i samband med olika forskningsprojekt. De största samlingarna utgör nordiska insekter, beräknat till ca 10 miljoner exemplar, vilket är landets största och en av de största i världen. Här finns även stora samlingar av främst insekter från expeditioner till södra Afrika 1950-1951, Ceylon (nuvarande Sri Lanka), och Sydamerika (Fig. 1, 2). Det sydafrikanska materialet resulterade i en mycket omfattande vetenskaplig rapport, South African Animal Life, som kom ut i 15 volymer, redigerade av Hanström, Brinck och Lindroth, 1955-1970. Materialet, som innehåller många typexemplar, bearbetas ännu men publicering sker numera i specialtidskrifter. På museet finns även stora marina samlingar från Öresundsområdet från slutet av 1800-talet till idag. Dessa samlingar kan få stor betydelse för miljöövervakning i det känsliga området som Öresund utgör. Betydande samlingar finns även av fågelskinn, fiskar och smådäggdjur. Zoologiska museet har även landets största samling av subfossilt benmaterial samt en av de större samlingarna i landet av recenta djurben. Ett stort antal typexemplar, ca 10 000-20 000 totalt, finns i de zoologiska samlingarna. Databaser. Arbetet med databaser startade i början av 1990-talet med de första versionerna av FileMaker. Botaniska museet började med registrering av Retzius och Acharius herbarier, fortsatte med nordiska kärlväxter samt alger i Agardhsherbariet. Arbetet med databaser omfattar också ett internationellt floraprojekt, Flora Hellenica, som hittills kommit ut i två volymer (Fig. 4). Detta projekt omfattar samarbete mellan forskare i Köpenhamn, Lund, Göteborg, Berlin och Patras. Databasen omfattar ca 500 000 poster, varav ca 90 000 poster gäller insamlingar som finns i Lund. På Zoologiska museet har man främst registrerat däggdjur, fåglar och fiskar. För närvarande omfattar registren ca 100 000 olika djur. Registrering av individer i insektssamlingarna har inte varit praktiskt möjlig med 2-3 anställda personer. Man har främst arbetat på samma vis som i riksmuseets entomologiska samlingar, dvs. med listor över arter och samlingar i olika dokument i Word. Dessa omfattar ca 400 000 djur och är för vissa grupper redan sökbara på museets webbplats (www.biomus.lu.se). Fig. 4. Geranium macrostylum (näva) ibotaniska museets samlingar från projektet Flora Hellenica. [Geranium macrostylum in the Museum of Botany s collections whithin the project Flora Hellenica. ] Värdefullt typmaterial. Både botaniska och zoologiska museerna har stora samlingar av typexemplar representerade i en del speciella samlingar. Retzius- och Achariusherbariet. Anders Jahan Retzius (1742-1821) var professor i naturalhistoria i Lund 1795-1811. Han gav ut många viktiga arbeten över Skandinaviens flora, t.ex. Observationes botanicae och Florae Scandinaviae prodromus. Retzius stora herbarium omfattande ca 15 000 ark donerades till universitetet 1811. År 1843 erhöll universitetet en stor samling som tillhört Eric Acharius (1757-1819), känd genom sin lavforskning och tidigare läkare i Vadstena. Denna samling om ca 12 000 ark innehöll även mycket 6 fauna&flora

dubblettmaterial från andra kända botanister som Thunberg, Sparrman, Swartz m. fl. Databasen är komplett och kommer snart att vara tillgänglig på internet. Agardhherbariet. Herbariet, som förvärvades av universitetet 1895, innehåller både samlingarna från C. A. Agardh (1785-1859) och J. G. Agardh (1813-1901). Detta är en av de absolut mest betydande algsamlingarna i världen omfattande ca 51 000 kollekter. En stor del av samlingen, ca 6 000 exemplar, är typer (Fig. 5). Databasen omfattar hittills 40 procent av samlingen. Preissherbariet. Johann Preiss (1811-1883) var amatörbotanist och gjorde bl.a. omfattande resor i västra Australien. En serie av Preiss herbarium förvärvades av universitetet 1917 och detta innehåller bl.a. en stor mängd typexemplar som ofta konsulteras av projektet Flora of Australia. Sintenisherbariet. Paul Sintenis (1847-1907) var en tysk botanist och samlare som gjorde omfattande insamlingar i Balkanländerna, Mellanöstern och i Främre Orienten. Samlingen omfattar ca 80 000 ark härifrån samt en stor samling om ca 25 000 ark från Puerto Rico. Herbariet, som innehåller många typexemplar, utnyttjas ofta i internationella floraprojekt, t.ex. Flora of Turkey och Flora Hellenica. Andra viktiga samlingar. Svante Murbeck (1859-1946), som var professor i systematisk botanik från början av 1900-talet till 1924, utgav omfattande arbeten över floran i Bosnien och Herzegovina, i norra Afrika samt Mellanöstern. Murbecks herbarium om ca 40 000 ark donerades till universitetet 1917. Rolf Dahlgren (1932-1987), som var professor i Köpenhamn 1972-1987, började sin bana i Lund där han publicerade en monografi över det sydafrikanska släktet Aspalathus. I Lund finns också betydande samlingar från medelhavsområdet av Hans Runemark (född 1927) och Sven Snogerup (född 1929). Viktiga samlingar på zoologiska museet. Fallénsamlingen. Carl Fredrik Fallén (1764-1830) studerade främst insektgrupperna tvåvingar (Diptera), halvvingar (Hemiptera) och steklar (Hymenoptera), och han publicerade 1802-1829 flera viktiga arbeten som innehåller mer än 1 000 nya arter. Fig. 5. Helminthiopsis verticillifera J. Ag., typexemplar från Agardh-herbariet. [Helminthiopsis verticillifera J. Ag, type specimen from the Agardh herbarium at the Museum of Botany in Lund.] Zetterstedtsamlingen. Johan Wilhem Zetterstedt (1785-1874), som var professor i naturalhistoria i Lund, gjorde flera stora insamlingsresor 1821 och 1832 i Sverige och Norge som resulterade i över 30 000 exemplar som identifierades och beskrevs i Fauna Insectorum Lapponica 1828 och Insecta Lapponica 1838-1840. Hans viktigaste arbete över skandinaviska tvåvingar, Diptera Scandinaviae disposita and descripta 1842-1860, omfattar ca 6 600 sidor och innehåller mer än 1 000 nybeskrivna arter (Fig. 6). årg. 97:2, 2002 7

Dahlbomsamlingen. Anders Gustaf Dahlbom (1806-1859) studerade främst steklar, särskilt grupperna växtsteklar (Symphyta) och gaddsteklar (Aculeata), där han beskrev ett stort antal nya arter både från Skandinavien men även från tropiska områden. Thomsonsamlingen. Carl Gustaf Thomson (1824-1899) efterträdde Dahlbom som intendent för insektsamlingarna i Lund. Han publicerade omfattande arbeten med ca 8 800 sidor över skalbaggar (Coleoptera) och steklar, där han beskrev över 2 400 nya arter främst inom steklarna, ca 2 100 arter. Oscar Carlgrensamlingen. Oscar Carlgren (1865-1954) tillträdde en nyinrättad tjänst som professor i Lund 1912. Hans vetenskapliga gärning var inriktad på systematik, anatomi och biologi hos havsanemoner (Anthozoa). Samlingen är i dag en av de viktigaste inom djurgruppen. Andra viktiga samlingar som innehåller mycket typmaterial. N.A.Kemner (termiter), Bo Tjeder (myggor, nattsländor och nätvingar), Frej Ossiannilsson (halvvingar, främst stritar), Karlis Princis (kackerlackor), Thure Palm (skalbaggar), Anton Jansson (steklar, skalbaggar), Per Benander (småfjärilar), Frithiof Nordström (storfjärilar), Ingvar Svensson (fjärilar), Gunnar Dahlgren (skalbaggar), Rickard Baranowski (skalbaggar). Många expeditioner genomfördes för att samla in vetenskapligt material i tropiska områden, t.ex. södra Afrika (1951-52) Azorerna och Madeira (1957), Ceylon Fig.6. Ur zoologiska museets omfattande Zetterstedtsamling av Diptera. [From the comprehensive collections of Diptera by Johan Wilhem Zetterstedt (1785-1874), Museum of Zoology, Lund.] 8 fauna&flora

(1961), Senegal och Gambia (1977). Detta material innehåller ett stort antal typer. Bland andra omfattande samlingar kan nämnas Nordkalottsamlingen. Denna omfattar smådäggdjur och deras ektoparasiter insamlade i norra Finland, Norge och Sverige under en komplett populationscykel och täcker två toppår (1966 och 1969-70). Summary. New challenges for natural history collections. The status of natural history collections at universities have been evaluated many times during the second half of the last century. The consequences of these evaluations have resulted in reduced financial support in different ways. The cause of the reduced support generally lies in the decreased use of collections in education and research. Among the natural history collections at Swedish universities, which were first separated, was the museum of Evolution in Uppsala in 1999 followed by the Botanical Museum and the Museum of Zoology at Lund University in 2002. In natural history collections in the world there are enormous amounts of biological material. This unique material of collected animals, plants or other organisms has been estimated to comprise 1-3 billions of different specimens. All this information which is attached to this mass of collected specimens will, if they are available on the internet, provide us with the necessary tools to estimate the diversity of the earth s c. 1.4 million known organisms. Today we have the necessary techniques for carrying out this commission, such as digital cameras, powerful computers, advanced software to handle data and distribute data on the Internet. It should, however, be pointed out that personnel resources are needed to transform the information from collections into databases. The work on databases has already started in many countries. At the large natural history collections in Sweden the work is progressing, especially through the certain program on biodiversity from the Government in 2001. This program included support for natural history collections in connection to the new Swedish Taxonomy Initiative. The research council FORMAS granted financial support to projects from national collections, mainly concerning work on databases. These collections have an enormous potential value for research on biodiversity, but there is also need for restoration, keeping and enlarging the collections. It is of great importance that the natural history collections can be granted continuous financial support for the commission they have started on. Ingvar Kärnefelt Professor i systematisk botanik, lavforskare och museiförståndare för Lunds universitets Botaniska och Zoologiska museer. E-post: Ingvar.Karnefelt@botmus.lu.se Litteratur Groombridge, B. and Jenkins, M.D. 2002. World Atlas of Biodiversity. University of California Press, Berkeley, USA. Krishtalka, L. and Humphrey, P.S. 2000. Can natural history museums capture the future? BioScience 50, 7: 611-617. Lourenco, M.C. 2003. Contributions to the history of university museums and collections in Europe. Museologia 3: 17-26. Saarenmaa, H. 2003. GBIF Making world s biodiversity data available. Fauna- och Floravårdskonferensen 2003, SLU, ArtDatabanken. Systematic Agenda 2000. 1994. Systematic Agenda 2000: Charting the Biosphere. New York: Department of Ornithology, American Museum of Natural History. Warhurst, A. 1984. University museums. In John M.A. Thomson (ed.) Manual of Curatorship: A Guide to Museum Practice, pp. 76-83. Butterworths, London. Wilson, E.O. 1995. Livets mångfald. Brombergs Bokförlag, AiT Norbok AS, Norge. Prenumerera på Fauna och Flora 2003! Du får fyra fullmatade nummer med artiklar och nyheter om fauna och flora för endast 180 kronor (inom Sverige). Prenumeration beställes från SLU Publikationsservice, tel. 018-67 10 00 (Vx), e-post: publikationstjanst@service.slu.se årg. 97:2, 2002 9