Innehåll. Inledning 2. Företagets miljöambitioner 3. Drift och underhåll 4. Trafiken 10. Annan påverkan 14. Mål för miljöinsatsen

Innehåll Inledning 2 Företagets miljöambitioner 3 Drift och underhåll 4 Trafiken 10 Annan påverkan 14 Mål för miljöinsatsen 2003 20 Miljövillkor 22

Inledning Detta är Øresundsbro Konsortiets andra miljöredovisning sedan Øresundsbron öppnade 1 juli 2000. Miljöredovisningen för 2001 var den första i sitt slag och från och med nu är det därför möjligt att utvärdera hur effekterna på miljön utvecklas. Miljöredovisningen omfattar den 16 kilometer långa förbindelsen mellan Danmark och Sverige, inklusive driftcentret vid Lernacken, och redogör för miljöpåverkan under 2002 till följd av: Drift- och underhållsaktiviteter Tåg- och motorvägstrafik Annan påverkan Utvecklingen inom miljöområdet kan följas i Øresundsbro Konsortiets kommande miljöredovisningar. Rågvallmo är mycket vanlig i dikeskanter i både Sverige och Danmark. Finns på flera platser på Pepparholm. 2/INLEDNING

Företagets miljöambitioner Øresundsbro Konsortiet prioriterar miljön högt, såväl den externa miljön som arbetsmiljön och säkerheten. Den överordnade målsättningen är att säkra en effektiv, säker och tillgänglig trafikanläggning som påverkar miljön minimalt. Miljön, arbetsmiljön och säkerhetsstyrningen utgör integrerade delar av företagets ledningssystem. Företagets miljökrav ska efterlevas av de entreprenörer och leverantörer som arbetar på förbindelsen. För att undvika akut eller långsiktigt negativ miljöpåverkan övervakas förhållandena kontinuerligt. Dessutom görs en rad undersökningar som ökar vår kunskap om hur Øresundsbron påverkar miljön. Därmed får vi underlag som gör det möjligt att prioritera och optimera miljöinsatserna. 2002 togs beslut om det miljöledningssystem som ska tillämpas i driften av Øresundsbron. Systemet är helt implementerat i början av 2003. Vi har uppfyllt nästan alla mål som sattes upp för miljöarbetet 2002. Som en konsekvens av en minskad energiförbrukning och en minskad kollisionsrisk för flyttfåglar, bedöms alltså förbindelsens totala påverkan på den yttre miljön ha minskat under 2002 jämfört med 2001. Det är med glädje som vi konstaterar att förbindelsen även skapar möjligheter för ett naturligt och säreget djur- och växtliv. Vi följer utvecklingen på Pepparholm med stort intresse och är samtidigt väl medvetna om det ansvar vi har som förvaltare av förbindelsens naturvärden. Men vi kan bli ännu bättre. På bakgrund av de resultat vi uppnått hittills har vi satt upp en rad ambitiösa mål för miljöarbetet 2003. Vänlig hälsning Sven Landelius Verkställande Direktör, Øresundsbro Konsortiet FÖRETAGETS MILJÖAMBITIONER/3

DRIFT OCH UNDERHÅLL Øresundsbro Konsortiets miljöledningssystem är särskilt inriktat på den påverkan som orsakas av verksamhetens egna drift- och underhållsaktiviteter. Den överordnade målsättningen är att miljökonsekvenserna ska kontrolleras och minimeras löpande. De viktigaste påverkande faktorerna är resursförbrukning (energi, vatten och förbrukningsmaterial), avfallsproduktion och olyckor. Vass trivs i Pepparholms vattendrag. 4/DRIFT OCH UNDERHÅLL

Energi Mål för 2002: Möjligheten att minska energiförbrukningen genom att optimera belysningen i tunneln undersöks. Resultat: Miljömålet är uppfyllt. Energi (GWh) 2001 2002 Elektricitet 12,7 11,6 Bensin 0,5 0,5 Diesel 0,6 0,6 Gas 0,6 0,6 Totalt 14,3 13,2 Elektricitet är den primära energikällan, i mindre omfattning används drivmedel och gas. Det är belysning och ventilation i tunneln som står för större delen av elförbrukningen. Genom övergången till lysrör med lång brinntid och en optimerad ventilationsreglering, har den samlade elförbrukningen minskats med 8,6 procent jämfört med 2001. Bensin används i första hand till bilkörning internt och vid tillsyn i samband med underhållsarbeten. Flera av maskinerna som används i driften och vid underhållsarbeten är dieseldrivna. Driftcentret på Lernacken värms upp med gas. Förbrukningen av bensin, diesel och gas är oförändrad, vilket avspeglar en någorlunda konstant aktivitetsnivå. DRIFT OCH UNDERHÅLL/5

Vatten Vatten används vid rengöring av tunnel och vägbana samt i bland annat matsalen på Lernacken Driftcenter. Förbrukningen av vatten har ökat väsentligt på grund av mer omfattande rengöring i tunneln och en ökad förbrukning på driftcentret. Orsaken till det sistnämnda är under utredning inom ramen för miljöledningssystemet. Vatten (m 3 ) 2001 2002 Totalt 3.600 5.100 6/DRIFT OCH UNDERHÅLL

Förbrukningsmaterial Det som huvudsakligen förbrukas i samband med drift och underhåll är vägsalt, makadam, papper samt rengörings- och smörjmedel. Vägsalt används till halkbekämpning. Förbrukningen minskade väsentligt 2002 på grund av att antalet dagar med halt väglag var färre. Makadam används till underhåll och justering av järnvägspåren. Papper används av administrationen på Lernacken Driftcenter och lämnas till återvinning. Papper och makadam fanns inte med i miljöredovisningen för 2001. Rengöringsmedel används framförallt vid rengöring av tunneln, i mindre omfattning till rengöring på driftcentret. Smörjmedel används på järnvägens växelspår. Denna förbrukning är oförändrad. Förbrukningsmaterial (ton) 2001 2002 Vägsalt 362 245 Makadam - 24 Papper - 13,9 Rengöringsmedel 1,6 2,5 Smörjmedel 0,2 0,2 I samband med skadedjursbekämpning har det under 2002 gått åt totalt 0,2 gram aktivt gift (bromadiolon) på Pepparholm och Amager. DRIFT OCH UNDERHÅLL/7

Avfall Brännbart avfall kommer från Lernacken Driftcenter. Avfall i form av slam uppkommer dels vid fettavskiljning i matsalen på Lerknacken, dels vid tömning av oljeavskiljare och sandfång i de pumpsumpar som tunnelns pumpsystem dränerar till. Avfall (ton) 2001 2002 Brännbart avfall 20 21 Smutsigt vatten - 40 Totalt 20 61 Detta avfall togs inte upp i miljöredovisningen för 2001. Avfallet levereras till behandling hos Sysav i Malmö. 8/DRIFT OCH UNDERHÅLL

Olyckor Mål för 2002 0 arbetsolyckor. Resultat Miljömålet är inte uppfyllt. Olyckor 2001 2002 0 1 Totalt 0 1 Den arbetsolycka som inträffade 2002 innebar att en person var borta från arbetet i 30 arbetstimmar. Omständigheterna har ingående granskats och mot bakgrund av dessa har åtgärder vidtagits för att undgå motsvarande incidenter i framtiden. Mål för 2002 0 miljöolyckor. Resultat Miljömålet är uppfyllt. Rödmalva är ett iögonfallande och vanligt ogräs längs vägarna i Sverige och Danmark. DRIFT OCH UNDERHÅLL/9

TRAFIKEN Øresundsbro Konsortiets målsättning är att övervaka den miljöpåverkan som beror på trafiken, trots att påverkan ligger utanför Konsortiets ansvarsområde. Generellt går det inte att direkt begränsa effekterna utan att göra ingrepp i trafiken, men konsekvenserna på den omgivande miljön kan i vissa fall likväl begränsas. Myndigheterna har t ex satt upp bullergränser för trafiken vid brofästet på Lernacken. Motorvägstrafiken har ökat sedan 2001 medan godstrafiken minskat. Antalet passagerartåg är oförändrat, men antalet passagerare ökade från 4,9 miljoner 2001 till 5,4 miljoner 2002. Statistik 2001 2002 Fordon 2,95 milj 3,4 milj Godståg 6.700 6.300 Passagerartåg 55.000 55.000 Gul fetknopp växer både på slänter och platta marken på Pepparholm. Vanlig både i Danmark och Sverige. 10/TRAFIKEN

Utsläpp Utsläppen från trafiken på Öresundsförbindelsen (inklusive bidraget från den eldrivna tågtrafiken, 16 GWh) har ökat sedan 2001, primärt på grund av det ökade antalet fordon och en något större andel dieseltåg. Øresundsbro Konsortiets möjlighet att begränsa utsläppen är ytterst små, men insatserna för att få ner hastigheterna på förbindelsen och i betalstationen, förmodas ha haft en positiv inverkan på mängden utsläpp. Utsläpp (ton) 2001 2002 NOx 93 93 Kolväten 13 13 CO 2 17.000 19.000 SO 2 5,4 6,3 Bensin/diesel 6.000 6.300 Trafiken påverkar miljön framförallt i form av utsläpp, buller, avfall och olyckor. TRAFIKEN/11

Buller Sedan förbindelsen öppnade har det gjorts flera omfattande mätningar och bullerberäkningar på bron och vid brofästet på Lernacken på den svenska sidan av Øresundsbron. Det har också gjorts undersökningar 2002. Samtliga undersökningar visar att bullernivåerna från bil- och tågtrafiken är mycket låga och uppfyller samtliga bullerkrav som de svenska myndigheterna ställt. Avfall Avfall som kastas eller tappas från fordon på förbindelsen, plockas upp fortlöpande och vägbanan rengörs regelbundet med sopmaskin. Mängden avfall som kommer från trafiken har inte förändrats. Avfallet levereras till Sysav i Malmö. En mindre mängd vägavfall från rengöring av tunneln lämnas dock i Tårnby kommun. Avfall (ton) 2001 2002 7 7 12/TRAFIKEN

Säkerhet Säkerheten för Øresundsbrons trafikanter är hög. Anläggningen övervakas dygnet runt från Trafikcentret på Lernacken. Genom de variabla skyltarna på förbindelsen kan säkerheten för trafikanterna omedelbart skärpas om det händer någonting som påverkar trafiken. En aktiv halkbekämpning, ett system som effektivt varnar för väder- och vindförändringar, samt en hög säkerhetsnivå vid avspärrningar, bidrar också till detta. Vidare fungerar samarbetet mellan polis och beredskapsmyndigheter mycket tillfredställande. Det totala antalet olyckor minskade under 2002 och det inträffade inga olyckor med allvarliga personskador. Olyckor med allvarliga personskador (per 10 miljoner kilometer) 2001 2002 0,26 0,15 Mursenap är utbredd på hela ön. Förekommer i torr och kalkrik jord i Sverige och Danmark. TRAFIKEN/13

ANNAN PÅVERKAN Øresundsbron påverkar miljön på olika sätt och i regel går det inte att minska denna påverkan. Øresundsbro Konsortiets målsättning är att kartlägga denna påverkan och orsakerna samt, där det är möjligt och relevant, minimera konsekvenserna. De huvudsakliga effekterna, som inte omedelbart kan kopplas till drift- eller underhållsaktiviteter eller trafik, är dagvatten, fågelkollisioner, tillkomsten av nya arter på Pepparholm, reetablering av Lernackenkanalen och andra vattenområden samt påverkan på fisk i Øresund. Färgreseda är karaktäristisk för området kring brofästet. Förekommer i kalkhaltig jord i Danmark och Sydsverige. 14/ANNAN PÅVERKAN

Bortledning av regnvatten Dagvatten rinner via Øreundsbron ut i Öresund och sköljer då ut ämnen från vägbanan och bildäcken. I tabellen redovisas de mängder och ämnen som sköljdes ur med dagvattnet under 2001 och 2002, baserat på fyra årliga mätningar. Hittills har det bara tagits ett fåtal prover, och de uppmätta mängderna är alldeles för små för att det ska gå att dra några slutsatser om utvecklingen. Tendensen är dock att ämnen från material i själva konstruktionen - t ex zink - leds ut i oförändrade mängder medan mängderna av en rad ämnen från trafiken (från avgaser och bildäck) minskar. Ämnen (kg) 2001 2002 Krom 0,93 0,44 Koppar 7,4 6,5 Zink 210 230 Kadmium 0,045 0,0022 Kvicksilver 0,020 <0,002 Bly 1,2 0,56 PAH-16 0,030 0,019 Kemisk syreförbrukning, COD 17.700 14.400 Kväve 680 520 Fosfor 18 39 Olja 15 12 Minskningen av bly beror på den stadigt ökande användningen av blyfri bensin. Vad gäller PAH-16 kan minskningen avspegla en ökad användning av däck utan HA-olja. En minskad användning av kadmium i bilarnas bromsband kan vara en bidragande orsak till minskningen av detta ämne. Mängderna är jämförbara med motsvarande motorvägssträckningar i Sverige och Danmark, dock är nivån zink och kväve något högre. Vad gäller zink beror det på ursköljningen från de förzinkade ytorna på brons räcken och belysningsstolpar. I jämförelse med övriga dagvattenutsläpp från Sverige och Danmark till Öresund, rör det sig om ytterst marginella mängder som inte har någon betydelse för miljön i Öresund. ANNAN PÅVERKAN/15

Flyttfåglar Mål för 2002 Undersöka möjligheten att minska risken för fågel kollisioner med bron genom att släcka pylonbelysningen vid dimma och dålig sikt. Resultat Miljömålet är uppfyllt. I oktober 2000 kolliderade ett stort antal flyttfåglar i dimmigt väder med bron. Øresundsbro Konsortiet undersökte därför 2001 riskerna för upprepning och följder av ytterligare fågelkollisioner. Baserat på det arbetet beslutade Øresundsbro Konsortiet undersöka om det gick att minska kollisionsrisken under flyttperioderna om pylonbelysningen släcktes vid dålig sikt. Registreringen av döda fåglar har fortsatt hela året och i oktober inleddes försöken med släckt pylonbelysning. I augusti registrerades totalt 56 flyttfåglar som kolliderat med bron. Dessa kollisioner kunde inte omedelbart relateras till perioder med nedsatt sikt. Under resten av hösten fann man bara tre måsar som kolliderat med bron. Det ringa antalet beror på att det inte varit dimmiga perioder vid högbron under perioden. Eftersom lamporna bara har behövt släckas vid ett enda tillfälle går det inte att värdera effekterna av släckt pylonbelysning. 2002 påträffades totalt 94 döda fåglar på förbindelsen, vilket kan jämföras med 295 bara under det sista halvåret 2001. Nedgången kan tillskrivas väderförhållandena under hösten 2002. Det bör samtidigt nämnas att augusti månad också ingår i riskperioden för kollisioner med flyttande småfåglar. Under hösten har pilgrimsfalk vid ett flertal tillfällen observerats vid högbron. Erfarenheter från andra broar tyder på att jagande rovfåglar kan minska antalet fåglar som dör i trafiken. 16/ANNAN PÅVERKAN

Pepparholm Under 2002 har det genomförts undersökningar av djur- och växtlivet på den konstgjorda ön Pepparholm. Ön får utvecklas utan påverkan av människan, ingenting sås eller planteras. Skånes Botaniska Förening gjorde sommaren 2002 tre inventeringar av Pepparholm som uppföljning på de inventeringar som gjorts tidigare. Totalt har man nu registrerat 280 olika växtarter varav flera är sällsynta i Danmark och Sverige. Köpenhamns Amt registrerade i maj nio häckande fågelarter på Pepparholm, vilket är en ökning jämfört med inventeringen föregående år. Förutom den sällsynta skärpiplärka, som också påträffades 2001, har det 2002 även observerats häckande dvärgtärna, havstärna och skärfläcka. Invandringen av möss, som konstaterades i slutet av 2001, har fortsatt och möss finns nu på hela ön. Som en konsekvens av denna har Øresundsbro Konsortiet tvingats införa en aktiv skadedjursbekämpning vid de tekniska installationerna på Pepparholm. Området kring Pepparholm Hösten 2002 gjordes en videoinspektion av vattnet mellan Pepparholm och Saltholm. Före Pepparholms tillkomst var undervattensvegetationen sparsam. Nu syns blommande alger bland tången som växer tät. Det kan vara så att den tätare vegetationen leder till större mängder avlagringar på havsbotten i området och att det påverkar vattendjupet. Detta ska undersökas närmare 2003. Spikvallmo är den vanligaste vallmoarten på Pepparholm. ANNAN PÅVERKAN/17

Lernackenkanalen Lernackenkanalens bottenfauna och sediment kontrolleras varje år under perioden 2000-2003. Syftet är att få fram ett beslutsunderlag inför Miljödomstolens slutgiltiga avgörande om kanalen ska bevaras efter 1 juli 2004 eller inte. Undersökningar 2001 visar att sand lägger sig på kanalens botten. Längs den södra kanalkanten syns avlagringar av organiskt material som kan leda till syrebrist. Faunan i kanalen skiljer sig inte från den i områden i närheten. Hylsnejlika är mycket sällsynt i Danmark och Sverige, men förekomsten på Pepparholm har ökat sedan den först påträffades 2001. 18/ANNAN PÅVERKAN

Fisk Fiskeriverket avslutade 2002 merparten av det övervakningsprogram som inleddes 1992 i syfte att följa effekterna av byggnationen och driften av Øresundsbron på fisklivet i Öresund. Undersökningarna 2002 bekräftar att beståndet av strandkrabba nära förbindelsen ökat igen efter en tillfällig nedgång under byggtiden. Utöver det har det inte konstaterats några förändringar som kan kopplas till Øresundsbron. 2002 gjordes en intervjuundersökning med svenska fiskare som en uppföljning på en liknande undersökning 1993. Merparten av de tillfrågade anser inte att Øresundsbron påverkat deras fritidsfiske i Öresund väsentligt. Fiskeriverkets undersökningar av Øresundsbrons effekter avslutas 2003 med undersökningar av fiskarnas reaktioner på buller, vibrationer och ljus från förbindelsen. På bakgrund av Fiskeriverkets samlade undersökningar tar Miljödomstolen 2004 ställning till hur Øresundsbron påverkat allmänhetens möjligheter att fiska. Grundvatten Undersökningen av grundvattenförhållandena vid brofästet i Sverige avslutades 2002. Variationerna i saltinnehåll och grundvattennivå har varit mycket små, vilket bekräftar att byggaktiviteterna ute i Öresund inte påverkat grundvattnet. ANNAN PÅVERKAN/19

MÅL FÖR MILJÖINSATSEN 2003 För att övergripande bedöma och minimera miljökonsekvenserna samt optimera miljöinsatserna har det ställts upp ett antal konkreta miljömål. Med undantag för målet för arbetsolyckor har alla mål för 2002 uppfyllts. Också för 2003 har det ställts upp en rad mål som vid årets slut gör det möjligt att värdera om miljöinsatserna varit effektiva. Målsättningarna i nummer 4, 5, 8, 9 och 10 är en direkt förbättring av miljökonsekvenserna. I övriga är syftet att upprätthålla status quo och förbättra administrations- och kunskapsunderlaget. Det finns flera arter av vide på ön. Rikligt förekommande framförallt vid järnvägen och stenvallarna. 20/MÅL FÖR MILJÖINSATSEN

Mål Drift och underhåll 1. 0 miljöolyckor 2003. 2. 0 arbetsolyckor 2003. 3. Implementering av miljöledning i överensstämmelse med ISO 14001. 4. Reducera mängden avfall orsakad av drift och underhåll. 5. En analys av vattenförbrukningen på Lernacken Driftcenter och en bedömning av möjligheterna att minska denna. Trafik 6. Den generella måsättningen för hela driftsfasen är färre än 0,15 olyckor med allvarlig personskada per 10 miljoner körda kilometer. Övrig påverkan 8. Undersöka behovet av att jämna ut Lernackenkanalens södra kant i syfte att undgå ackumuleringen av organiskt material. En handlingsplan ska utarbetas. 9. Tänkbara häckningsplatser för pilgrimsfalk inrättas på Øresundsbron. Målet är att ett häckande par etablerar sig 2003. 10. Undersöka vilken effekt släckt pylonbelysning vid dimma har på flyttfåglarnas beteende. Målet är inga masskollisioner av flyttfåglar i samband med dimmigt väder. 11. Etablering av marint djur- och växtliv på havsbottnen längs förbindelsen samt på bropelare och pyloner undersöks och bedöms. 7. Den generella målsättningen för hela driftsfasen är färre än 0,25 dödsolyckor per 100 miljoner körda kilometer. MÅL FÖR MILJÖINSATSEN/21

MILJÖVILLKOR Gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron Vattendomstolens dom nr DV37/95. Till halkbekämpning ska användas NaCl eller ett miljömässigt likvärdigt medel. Mätningar av grundvattennivån på Lernacken ska göras varannan månad fram till 1 juli 2002. Vattendomstolens dom nr DVA 37/95 Koncessionsnämndens beslut nr. 193/98. Trafikministeriets och Miljø- og Energiministeriets beslut från januari 1995. Fisket undersöks fram till 1 juli 2003. Redogörelser av dessa undersökningar ska skickas till miljödomstolen senast 1 juli 2004. Driften av Øresundsförbindelsen får inte medföra påtagligt ökade koncentrationer av tungmetaller och främmande ämnen i djur och växter. Invandring av rävar och råttor till Saltholm ska undvikas. Det får inte skapas något landfäste mellan den konstgjorda ön och Saltholm. Koncessionsnämndens beslut nr. 110/95. Driften av förbindelsen ska i huvudsak överensstämma med vad Øresundsbro Konsortiet uppgivit i ansökan. Mindre ändringar kan godkännas av tillsynsmyndigheten. Tillstånd från 1 september 1997 till avledning av spillvatten från avlopp I1, I2, I3 och P4 på den konstgjorda ön. Buller från förbindelsen får maximalt uppnå följande värden vid närmaste bostad: Dygnekvivalent ljudvnivå: 45 db(a). Maximal ljudnivå nattetid (19 07): 70 db(a). Om dessa värden överskrids ska Øresundsbro Konsortiet vidtaga avhjälpande åtgärder. Øresundsbro Konsortiet ska utarbeta ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. Krav på maximalt utgående flöde (50 800 liter/sek). Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång), som ska kontrolleras och tömmas efter behov (minst två gånger årligen). Krav på driftsrapport. 22/MILJÖVILLKOR

Tillstånd från 16 april 1998 från Københavns Amt till avledning av spillvatten från avlopp P1, P2 och P3 på halvön vid Kastrup. Krav på maximalt utgående flöde (1120 1560 liter/sek). Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång), som skall kontrolleras och tömmas efter behov (minst två gånger om året). Miljödomstolens dom 21 januari 2000. Krav om driftsrapport. Lernackenkanalen ska undersökas årligen under perioden 2000 30 juni 2003 (bottenfauna i april-maj, avlagringar av oorganiskt och organiskt material i april-maj och september-oktober). Øresundsbro Konsortiet ska senast 30 juni 2004 redovisa undersökningarna för miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut 18 september 2000. Länsstyrelsens beslut 29 juni 2000 Malmö Stads Miljönämnds beslut 29 juni 2000. Malmö Stads Miljönämnds beslut 29 juni 2000. Øresundsbro Konsortiets egna miljökrav. Fastställande av kontrollprogram för Lernackenkanalen 2000 2003. Rapport om kontrollprogrammet ska skickas till länsstyrelsen och Malmö Stad senast 1 mars nästföljande år. Fastställande av kontrollprogram för 1999-2003 för anläggningsperioden. En miljörapport ska skickas till miljönämnden senast 31 mars varje år. Fastställande av kontrollprogram för driftsfasen. En miljörapport ska skickas till Miljönämnden senast 31 mars varje år. Den miljöpåverkan som orsakas av drift och underhåll av förbindelsen ska kartläggas och kontrolleras. Onödig miljöpåverkan ska undvikas. Øresundsbro Konsortiet ska årligen redovisa miljöförhållandena i en offentlig miljöredovisning. Entreprenörer ska redovisa miljöplaner och system för miljöledning. Dessa ska godkännas av Øresundsbro Konsortiet. Det etableras ett miljöledningssystem för driftsfasen som uppfyller alla relevanta krav i ISO 14001. MILJÖVILLKOR/23

ØRESUNDSBRO KONSORTIET 2003. LAYOUT: PROPAGANDA MCCANN.