Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(7) Datum ES/NS/Ö 2015-12-17 Utfärdare Marcus Lundgren Mötesanteckningar: Användarrådet för ekonomisk statistik 26 november 2015 Närvarande Anna Thoursie, ordförande Marcus Widén (ersatte Martin Solberger) Jyry Hokkanen Joakim Skalin Pär Hansson Anna-Kirsti Löfgren Torbjörn Isaksson Anders Rune Carl Oreland Ledarna Finansdepartementet Riksbanken Konjunkturinstitutet Tillväxtanalys LO Nordea Teknikföretagen Svenskt Näringsliv SCB Folke Carlsson Ylva Hedén Westerdahl Marcus Lundgren, sekreterare Rickard Bengtsberg, punkt 3 Jens Olin, punkt 4 Mattias Björling, punkt 5 Andreas Lennmalm, punkt 5 ES/LEDN NR/LEDN ES/NS ES/UI ES/LEDN NR/FSR NR/LEDN Dagordning 1. Information från SCB och rådets medlemmar 2. Riksbanken satsar på mer finansiell statistik; nya data över värdepappersportföljer och krediter 3. Utveckling av produktionsvärdeindex för näringslivet 4. Internationellt arbete 5. Revideringspolicy NR-EDP 6. Övriga frågor Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00 019-17 70 80 www.scb.se E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: 20 21 00-0837 Momsregnummer: SE202100083701
2(7) 1. Information från SCB och rådets medlemmar Anna-Kirsti Löfgren (LO) är tjänstledig från LO och arbetar vidare på utredningen om skatt på finanssektorn. Jyry Hokkanen (Riksbanken) nämnde att ett penningpolitiskt beslut kommer i mitten av december. Nysläppt finansmarknadsstatistik visar att utlåningen till hushållen hade en årlig tillväxttakt på 7,5 % i oktober. Denna utveckling följs noggrant av Riksbanken. Nästa väcka publiceras en ekonomisk kommentar kring resultaten av den workshop om big data som Riksbanken organiserade i september. Pär Hansson (Tillväxtanalys) arbetar 50 % på Tillväxtanalys och har anslag för forskning på 50 %. Rapporten om effekter av utländska förvärv på FoU är färdig och ska finnas på Tillväxtanalys hemsida inom en vecka. Pär har också skrivit en artikel till en tidskrift som han ska skicka ut till användarrådet. Det pågående projektet om globala värdekedjor ska vara klart i juni. Frågor som ställs är bland annat Vad blir kvar i Sverige när multinationella företag flyttar ut verksamhet ur landet? och Vad blir de regionala effekterna när verksamheter läggs ner och flyttar till andra orter?. Uppdraget att undersöka effekterna av den sänkta restaurangmomsen som KI och Tillväxtanalys genomför ska vara klart till årsskiftet. Näringsdepartementet har gjort en översyn av Tillväxtanalys men resultaten är inte offentliga än. En ny GD för Tillväxtanalys ska tillsättas nästa år. Joakim Skalin (Konjunkturinstitutet) har börjat arbeta på nästa prognos som kommer innan jul. Det har ännu inte kommit några besked om vad regeringen vill ha gjort under nästa år. Konjunkturinstitutets nuvarande GD:s mandat går ut i januari. Marcus Widén (Finansdepartementet) arbetar med en ny prognos. En aktuell fråga är att få ett grepp om vad den stora befolkningstillväxten kommer att medföra. Torbjörn Isaksson (Nordea) nämnde att Nordea släpper fyra konjunkturrapporter per år och nästa rapport kommer den 8 december. Anders Rune (Teknikföretagen) berättade att en ny prognos presenterades för några veckor sedan. Bilindustrin går bra men inte övriga branscher. Produktionskapaciteten är hög men det finns inte tillräcklig efterfrågan. Teknikindustrin minskar antalet anställda i Sverige men i en avtagande takt. För närvarande pågår ett fortsatt arbete med I/O analys där man grottar ner sig i teknikindustrin. Frågor väcks bland annat om telekomsektorn. Carl Oreland (Svenskt Näringsliv) berättade att en konjunkturprognos hade publicerats i november. Prognosen visar på en god utveckling. Ett projekt om ekonomisk utveckling för familjeföretag pågår tillsammans med Dan Johansson på Örebro universitet och SCB. Anna Thoursie (Ledarna) följer den stora avtalsrörelsen. En chefslönerapport kommer i februari. Tidigare har en undersökning använts tillsammans med information från flera andra källor. Nu ska endast den egna undersökningen användas. Det har varit bra svarsrespons.
3(7) Ylva Hedén Westerdahl (SCB) informerade om att arbetet med det nya beräknings- och analyssystemet FIBER fortgår. Tore Melin har anställts som deltidsprojektledare och en till projektledare är på gång. Granskningen av de färdiga säsongrensade tidsserierna av BNP pågår inför publiceringen på måndag. I den kommande rapporten Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv är det fokus på EDP. Det kommer att finnas artiklar om Maastrichtskulden och kapitaloch driftsbudget. Folke Carlsson (SCB) berättade att det har varit mycket jobb med korttidsprodukterna som har nya IT-system. Detta har medfört lite förseningar. Ett nytt projekt kring korttidsstatistiken har påbörjats (se punkt 3). När det gäller utveckling under 2016 så kommer vi att titta på möjligheterna till samordning av lager och investeringar. En fråga är om det går att samla in investeringar fyra gånger per år. Vi kommer även att utveckla en insamling av förbrukningsuppgifter avseende kvartal under året. Det som går under begreppet Kvartals-FEK. Utvärderingen av användarrådens funktion ger ungefär samma bild som tidigare. Några frågor om förändringar av vilka områden råden ska täcka har kommit upp. Användarråden kommer att finnas kvar med några justeringar, så vi kommer att återkomma med förfrågningar när denna mindre översyn är klar. 2 Riksbanken satsar på mer finansiell statistik; nya data över värdepappersportföljer och krediter För information (Jyry Hokkanen) Jyry informerade om det nya samarbetsprojektet mellan Riksbanken och SCB som ska resultera i två nya databaser för statistik och tillsyn, KRITA och VINN. Finanskrisen avslöjade många brister i den globala finansiella arkitekturen. Financial Stability Board (FSB) bildades och ett antal riskområden med bristande information identifierades. Om Riksbanken hade haft mer detaljerade uppgifter 2008 hade följande frågor kunnat besvaras: skulle vi snabbt kunna ha sett vilka kreditvillkor små- och medelstora företag mötte. Fanns det en credit crunch? (KRITA) skulle vi ha vetat vilka placerare som satt på riskfyllda värdepapperstillgångar. Vilka ägde Kaupthings aktier eller Lehman Brothers obligationer? (VINN) kunde vi ha sett skuggbankers upplåning och hur bankernas koppling till dem ser ut. (VINN och KRITA) hade vi haft detaljerad information om krediternas och säkerheternas kvalité. (KRITA) Dessutom skulle vi få ett underlag som ger möjligheter att: följa hur individuella företags kreditrisker samverkar/påverkar systemriskerna i den finansiella sektorn (VINN och KRITA) göra detaljerade stress-scenarier, modellera effekter av penning- och stabilitetspolitiska åtgärder (VINN och KRITA) simulera hur olika typer av regleringar slår på instituten och deras kunder (VINN och KRITA)
4(7) analysera hur räntetransmissionen verkar hos företagen (KRITA) ge oss ett detaljerat analysunderlag av effekter av kvantitativa åtgärder (VINN, KRITA) Stödja FI med Regeringens krav i 2014-års regleringsbrev: undersök vad som krävs för att utveckla analysen av bankernas utlåning till småoch medelstora företag. KRITA (KRedITdAtabas) är en databas över lån och är avsedd att fylla flera olika användarbehov/krav för bl.a. penningpolitik, tillsyn, forskning och statistik. Krediterna tas in lån för lån och samtliga kategorier av lån oavsett storlek inkluderas (inklusive outnyttjade krediter och garantier). I ett första steg sker insamlingen från de ca 20 största monetära finansinstituten (MFI) vilket ger en täckningsgrad på 95 % av utlåningen. Eventuellt kan det i ett senare skede bli aktuellt att utöka antalet uppgiftslämnare till drygt 50, vilket skulle ge 99,5 % täckning. Då endast större MFI ingår ska de ha IT-system för att kunna genomföra rapporteringen. Ingen klassisk enkätinsamling kommer att ske utan stora datamänger samlas in från få aktörer. Samtliga låntagare förutom hushållen inkluderas då lagstiftningen som databasen vilar på inte tillåter personuppgifter. Vissa uppgifter samlas in månadsvis och vissa kvartalsvis. Databasen kommer att upprättas på SCB och data från den kommer att vara tillgänglig för både Riksbanken och Finansinspektionen. Den kommer inte att användas till kreditupplysningsverksamhet. Varje kredit kommer att ha ca 130 attribut knutna till sig med information om långivaren, låntagaren, kontrakttypen, risk och säkerheter. Samordning av uttag och leveranser kommer att ske till annan statistikproduktion (Finansmarknadsstatistik, Värdepapper, BoP mm). VINN (VärdepappersINNehav) är en databas över värdepappersinnehav i Sverige. Värdepappersinnehaven samlas in och lagras värdepapper för värdepapper samt innehavare för innehavare. Hushållssektorns innehav samlas in och lagras aggregerat. Uppgifterna samlas in för tillsyn/övervakning och insamlingen sker kvartalsvis. Dock månadsinsamling för MFI. Samtliga värdepapper definierade enligt internationell statistikstandard, som räntebärande värdepapper och aktier, ska ingå. Uppgifter om värdepappersinnehav kommer att hämtas från försäkringsbolag, MFI, AP-fonder, vissa specialfonder, värdepappersfonder, Riksbanken och depåer. De nya databaserna är en del av ett strategiskt vägval för den finansiella statistiken. Statistiken behöver moderniseras och anpassas till dagens och framtidens analysbehov. Nya typer av analyser kommer att kunna göras. Mikrodata ersätter alltmer traditionellt aggregerad statistik. Vi får likartat underlag för tillsyn, övervakning, analys och statistik som övriga Europa samt tar del av andra länders data. Enligt planen ska KRITA införas andra halvåret 2017 och VINN ska införas stegvis där försäkringsföretagen samlas in i maj 2016 och fonderna därefter. Full rapportering ska ske andra halvåret 2017. Det är inte klart ännu hur publiceringen kommer att se ut. Det kommer att vara aggregat så att inga enskilda röjs. Riksbanken finansierar utvecklingen och produktionen men arbetet sker på SCB. Användarrådet önskar en lägesrapport om något år. 3 Utveckling av produktionsvärdeindex för näringslivet För diskussion (Rickard Bengtsberg) Samordningsprojektet avslutades i augusti i år och hade som syfte att samordna den ekonomiska korttidsstatistiken med avseende på urval, insamling, bearbetning och publicering. Hela omsättningen samlades tidigare inte in från industriföretagen (endast omsättningen från industriverksamhet). För tjänsteföretagen samlas hela nettoomsättningen in. Nationalräkenskaperna
5(7) behöver ett index som speglar utvecklingen av produktionsvärden inom näringslivet. I januari påbörjades insamling enligt en ny metod där nettoomsättningen delas upp på industri, handel och tjänster för företag som har en betydande andel omsättning från annan verksamhet än den huvudsakliga. Detta kommer att gälla 250 enheter inom industrin och 20 inom handel- och tjänstesektorn. Detta beror bland annat på vad som är praktiskt genomförbart och det är viktigt att urvalet blir stabilt över tid. Ett fortsättningsprojekt ska bland annat reda ut hur detta ska implementeras i statistiken. Fortsättningsprojektet som formellt har namnet Implementering av omsättningsdelar inom samordnad korttidsstatistik har som mål att utreda och implementera ett index som speglar produktionsvärdet inom näringslivet. Ett förslag inom projektet att ändra hur data publiceras i databaser och statistiknyheter med fokus på det nya produktionsvärdeindexet. Nedan följer de synpunkter och frågor/svar som framkom: - Det viktigaste är att indexet förutser Nationalräkenskaperna så bra som möjligt. Kan man publicera underliggande delindex som t.ex. ett index som exkluderar läkemedel och telekom då dessa branscher är volatila på månadsbasis? - Hur påverkas långa tidsserier av den ändrade definitionen av omsättning? o Tidsseriebrott ska undvikas/minimeras med hjälp av tillbakaräkning. - Stora internationella företag kan ha liten del av produktionen i Sverige och skiljer inte på vart produktionen sker. Manuell handpåläggning krävs för att få en relevant beskrivning av den nationella ekonomin. - Hur går tankarna kring deflatering? o Vi har en dialog med NR kring hur de deflaterar. Det är viktigt att det går att göra löpande och att fel undviks. Felaktig deflatering kan få stora konsekvenser. Tanken är att indexen ska ligga närmre NR. - Vad finns det för andra användare? Här i användarrådet är det mycket NR-fokus. - NR följer internationella lagar och förordningar så det går inte att välja själv hur det ska produceras. Jämförbarhet mellan länder ska vara möjlig. - Det viktiga är att NR får bra underlag att göra sina beräkningar på. De olika indexen används och det är inget problem om PIN kommer några dagar senare. Det är viktigt att det finns tidsserier när den nya indikatorn väl lanseras. Det var en bra idé med delindex som exkluderar vissa branscher. För oss är publiceringsformen viktig. Fortsätt med statistiknyheter. Flera ledamöter instämde i att det är bra om statistiknyheterna kvarstår. - En tanke är att Produktionsvärdeindex ska ersätta den nuvarande PIN-indikatorn. - Användarna här i användarrådet hittar den statistik som används men det är bra om det är lättillgängligt för användare som inte använder statistiken lika ofta. 4 Internationellt arbete För information (Jens Olin) Det är snart möte med Business Statistics Directors Group (BSDG). Mycket handlar om att bättre spegla företagens förutsättningar ur ett globalt perspektiv.
6(7) FRIBS (Framework Regulation Integrated Business Statistics) innebär att många förordningar som styr olika undersökningar inom företagsstatistiken idag ska samlas under ett gemensamt ramverk. En viktig fråga handlar om på vilka nivåer olika beslut ska fattas. Ska beslut om variablerna delegeras till Eurostat? Detta får stora konsekvenser för hur vi kommer att jobba inom det Europeiska statistiksystemet (ESS) framöver. Det har talats om att flytta Direktinvesteringsstatistiken (FDI) och Utrikeshandel med tjänster (ITSS) till företagsstatistiken under FRIBS men Sverige tycker att FDI ska ligga kvar under Betalningsbalansen (BoP). Enligt det senaste förslaget ska vi inte längre dela upp undersökningarna efter domäner. Förslaget är att statistiken ska delas upp i konjunkturstatistik, strukturstatistik, regional statistik och internationell statistik. Sverige har preliminärt sagt att detta är ett bra sätt att dela in statistiken på. I:et i FRIBS står för Integrated och handlar om samanvändning av variabler och jämförbarhet m.m. Länderna måste använda det nationella företagsregistret till urval och det nya registret över europeiska koncerner (EGR) måste användas till undersökningar över internationella aktiviteter (t.ex. FATS). För FATS skulle vi få bättre men långsammare information. Idag har vi bara den svenska sidan och EGR kommer att ge hela den europeiska biten. En svårighet med mikrodatautbyte (som SIMSTAT bygger på) är att medlemsländerna har olika lagstiftningar. Vad kommer det att finnas för sanktionsmöjligheter om data skulle läcka ut? Länder med hårda straff vill inte sänka nivån till andra länders nivå. 5 Revideringspolicy NR-EDP För diskussion (Mattias Björling) Det kommer att finnas ett ökat behov av revideringar av Nationalräkenskaperna framöver och det är EDP-krav som drivande. I dagens revideringspolicy revideras det olika långt tillbaka för BNP och EDP olika kvartal. Förslaget är att ha en längre revideringsperiod i september där revideringar kan göras för hela tidsserien och mindre signifikanta revideringar görs vid allmän översyn. Fördelarna med detta är att det ger en sammanhängande tidsserie och bibehållen konsistens mellan produkterna. Det bör också i tillräcklig mån uppfylla EDP-kraven. Nackdelarna är att det är resurs- och tidskrävande och det ger upphov till fler revideringar för användarna. Det kan också ta fokus från större händelser. Följande frågor ställdes till användarrådet: Vad är behovet av konsistens mellan NR:s olika produkter? Kan mindre tidsseriebrott tillåtas? Finns det någon gräns för när man bör eller inte bör införa en revidering (tröskelvärden)? EDP styr men i vilken utsträckning ska andra revideringsbehov tas med? Nedan följer de synpunkter och frågor/svar som framkom: - Kommer det nya NR-systemet att vara byggt för att underlätta för dessa revideringar? o Det är tanken, men revideringarna måste påbörjas innan systemet är klart.
7(7) - Små revideringar är inte ett problem för oss men det är inte bra om det tar för mycket resurser för SCB från att göra viktigare saker. Det är viktigt att stora saker som påverkar makroanalyser kommer med. Överskatta inte användarnas motstånd mot revideringar. - Revideringar beror på att primärstatistiken kommer in med nya uppgifter. - Mer frekventa små revideringar är lättare att ta till sig än få stora revideringar. Det är viktigt att revideringarna kommuniceras till användarna på ett bra sätt. - Att siffrorna går ihop när de summeras är viktigt för förståelsen av BNP-systemet. Det är ett räkenskapssystem som ska gå ihop. Det är också viktigt att kända förändringar återspeglas i siffrorna. Det blir annars svårt att hantera statistiken. - Det är inga större problem med revideringar. Konsistens kan vara ett problem. Jag kan känna respekt för att det är en personalfråga och att det tar resurser. - BNP måste summera men mellan produkträkenskaperna och EDP är det okej att det skiljer. Det är viktigt att information om revideringar aviseras på ett bra sätt. Det är inte bra om det bara sker via mailutskick till vissa användare eller på ett användarråd. - Det behöver inte vara ett pressmeddelande, men en notis eller liknande som man kan prenumerera på skulle vara bra. - Det är också viktigt att det går att hitta information om revideringarna på webbplatsen för nya användare. 6 Övriga frågor Folke tog upp frågan om hur vi ska anpassa statistiken med avseende på den stora mängd asylsökande som kommer till Sverige. Ett förslag är att ta upp detta på nästa möte med användarrådet. Nästa års möten kommer att ligga på förmiddagen kl. 09.00-13.30 där vi avslutar med lunch kl. 12.30. Följande datum bestämdes för 2016: Fredag 12/2 Fredag 22/4 Fredag 16/9 Fredag 18/11 Justeras: Anna Thoursie