Redovisning av olika utbildningsgrupper

Redovisning av olika utbildningsgrupper Läsanvisningar På de följande sidorna redovisas för ett urval av utbildningar två diagram samt uppgifter om antalet förvärvsarbetande, förvärvsfrekvensen och de tre vanligaste yrkena 21. Diagrammet över tillskott, rekryteringsbehov och arbetskraftsreserv Uppgifterna för 1996-21 avser den faktiska rekryteringen respektive tillskottet, medan uppgifterna för åren 22-21 är beräknade. Några faktiska uppgifter för 22 och 23 finns alltså inte ännu, eftersom de nämnda storheterna beräknas med hjälp av uppgifter från bl.a. skatteadministrationens register över hela befolkningen. Uppgifterna för förfluten tid och de beräknade har lite olika karaktär. Uppgifterna om rekryteringen under förfluten tid är den rekrytering som kunnat realiseras under då rådande läge på arbetsmarknaden och inte behovet av rekrytering, medan de beräknade uppgifterna avser att visa just behovet av rekrytering. För vissa utbildningar visar diagrammet över rekryteringsbehovet ett hack vid övergången från observerade till beräknade värden (mellan åren 21 och 22). Det beror på att de antaganden vi gjort om vilken utbildning de nyrekryterade till olika näringsgrenar bör ha (i allmänhet) grundar sig på utbildningsfördelningen för de nyrekryterade i genomsnitt för perioden 1996-21, och inte på förhållandena under det senast kända året. Som nämnts tidigare har vi för verksamheterna vård, skola och omsorg byggt våra beräkningar på den fördelning som de nyrekryterade hade åren 1996 och 1997, eftersom det under senare år varit svårt att rekrytera behörig personal. I stället har man fått ta in arbetskraft med mindre adekvat utbildning. Konsekvenserna av detta ser man i en (beräknad) kraftig höjning av rekryteringsbehovet mellan 21 och 22 för lärare och vårdutbildad arbetskraft och en motsvarande minskning för bl.a. personer med allmän gymnasial utbildning. Under förfluten tid är arbetskraftsreserven alltid positiv 4 så som vi definierat den, medan den beräknade framtida reserven kan bli negativ. I realiteten blir den naturligtvis aldrig det. En negativ reserv 4 Däremot kan det finnas vakanser samtidigt som vi har en reserv av arbetslösa, bl.a. på grund av regionala obalanser. Vakanser kan man av naturliga skäl inte se i personregister. Med arbetskraftsreserv under förfluten tid avses de som i den speciella sysselsättningsklassificeringen räknats som arbetslösa (se bilaga 2). 31

indikerar en framtida brist. Hur allvarlig den bristen sedan är beror på hur utbytbar den aktuella utbildningen är mot andra utbildningar. För vissa utbildningar minskar reserven, trots att tillskottet av arbetskraft är större än rekryteringsbehovet. Förklaringen till detta är att det sker en avgång även från reserven. I storleksordningen 1-15 procent av reserven försvinner årligen pga. studier, pension, emigration eller dödsfall. Andelen varierar från utbildning till utbildning. Observera att rekryteringsbehovet och tillskottet är flödesdata som kan summeras över åren, medan den framräknade reserven/bristen avser reserven/bristen vid varje tidpunkt och alltså inte kan summeras. Observera även att skalan i diagrammen är olika för de olika utbildningarna. spyramiden Diagrammet visar den procentuella fördelningen på kön och ålder av antalet förvärvsarbetande 21 i åldern 16-64 år enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I diagrammet finns som jämförelse inlagt en konturlinje, som visar fördelningen på kön och ålder för alla förvärvsarbetande i landet. Observera att varje stapel avser andelen av samtliga förvärvsarbetande i den redovisade utbildningsgruppen, både män och kvinnor, och alltså inte den procentuella fördelningen för män och kvinnor var för sig. Observera även att skalan är olika för olika utbildningar. Antal förvärvsarbetande, förvärvsfrekvens, vanligaste yrken 21 Uppgifterna om antalet förvärvsarbetande och förvärvsfrekvensen är hämtade från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Yrkesuppgifterna är hämtade från SCB:s yrkesregister och avser anställda i november enligt RAMS. Egna företagare ingår alltså ej och inte heller vissa kategorier med lös anknytning till arbetsmarknaden. Alla uppgifter avser åldrarna 16-64 år. Eftersom andelen egna företagare varierar ganska starkt mellan olika utbildningsgrupper kommer också andelen med känt yrke att variera och jämförelser mellan grupperna blir därför inte helt rättvisa. Statistiken över de förvärvsarbetande 21 enligt RAMS visar att var femte förvärvsarbetande med naturbruksutbildning var egna företagare. Hög företagarandel (1-15 procent) hade exempelvis också personer med konstnärlig utbildning, sjukgymnaster och veterinärer, medan receptarier, sjuksköterskor, polisutbildade och flera kategorier av lärare hade låg företagarandel, bara någon enstaka procent. Om yrkesstatistiken finns mer att läsa i bilaga 4, Yrkesregistret. 32

Samhällsvetenskaplig utbildning...34 Naturvetenskaplig utbildning...35 Barn- och fritidsutbildning...36 Förskollärare och fritidspedagoger...37 Grundskole- och gymnasielärare...38 Yrkeslärare...39 Estetisk gymnasieutbildning...4 Medieutbildning, gymnasial...41 Humanistisk högskoleutbildning...42 Teologer...43 Handels- och administrationsutbildning...44 Ekonomer...45 Jurister...46 Programmerare/Systemerare...47 Byggutbildning...48 Energi- och VVS-utbildning...49 Fordons- och farkostutbildning...5 Verkstadsutbildning...51 Högskoleingenjörer...52 Civilingenjörer...53 Omvårdnadsutbildning...54 Biomedicinska analytiker...55 Apotekare...56 Receptarier...57 Sjuksköterskor...58 Läkare...59 Arbetsterapeuter...6 Sjukgymnaster...61 Socionomer...62 Hotell- och restaurangutbildning...63 Naturbruksutbildning...64 33

Samhällsvetenskaplig utbildning 7 Reserv 6 5 4 3 2 1 6-64 278 4, 65 % kvinnor och 35 % män 73,7 % 72,7 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 23 % Försäljare detaljhandel 9 % 2-24 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 6 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Samhällsvetenskaplig utbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Växande överskott Skillnaden mellan tillskottet och rekryteringsbehovet, räknat i antal personer, är stort för denna utbildningsgrupp. Dessutom är gruppen förhållandevis ung vilket leder till att den närmaste tidens pensionsavgångar blir måttliga. De personer som väljer denna utbildning har ofta som mål att studera vidare på högskolan. Av de studenter som avslutade sin samhällvetenskapliga gymnasieutbildning läsåret 199/91 hade drygt 75 procent påbörjat någon högskoleutbildning fram till läsåret 22/3. De som i stället gick ut på arbetsmarknaden arbetade ofta i yrken som inte kräver just samhällsvetenskaplig utbildning. 34 Läsanvinsingar se sid 31

Naturvetenskaplig utbildning 9 8 7 Reserv 6 5 4 3 2 1 6-64 54 8, 35 % kvinnor och 65 % män 62,5 % 62,4 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 9 % Försäljare detaljhandel 8 % Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 5 % 2-24 25 2 15 1 5 5 1 15 2 25 Staplar: Naturvetenskaplig utbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Åtta av tio studerar vidare Naturvetenskapsprogrammet är en studieförberedande gymnasieutbildning. Åtta av tio studerar på högskola tre år efter avslutade gymnasiestudier. Detta förklarar varför åldersdiagrammet över de förvärvsarbetande har en så kraftig övervikt mot de yngre åldrarna. Övergången till högskolestudier är högre bland kvinnor än bland män. Förvärvsfrekvensen är låg eftersom många med denna utbildning fortfarande studerar. Vanligast bland kvinnorna är att arbeta som vård- och omsorgspersonal (18 procent). nen är däremot mer spridda över olika yrken, där de vanligaste är försäljare och dataspecialister (6 procent). En undanträngning av naturvetarna från vården och omsorgen skulle ske om det fanns behörig personal att tillgå, men då bristen snarare ser ut att förvärras inom dessa verksamheter är vår beräkning av reserven troligtvis överdriven. Läsanvisningar se sid 31 35

Barn- och fritidsutbildning 1 8 6 4 2-2 -4 Reserv -6-8 6-64 8 4, 9 % kvinnor och 1 % män 79,1 % 77,9 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 63 % Försäljare detaljhandel 5 % 2-24 Förskollärare 2 % 2 15 1 5 5 1 15 2 Staplar: Barn- och fritidsutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Från överskott till brist Den gymnasiala utbildningen med inriktning mot barn och ungdom har länge varit kraftigt kvinnodominerad. Andelen män på barn- och fritidsprogrammet (som utbildningen heter idag) har emellertid ökat något de senaste åren. Valet av yrke skiljer sig mellan könen. Endast 33 procent av männen arbetade år 21 inom skola, vård och omsorg, jämfört med 69 procent av kvinnorna. et väntas vara fortsatt hög under prognosperioden. Detta beror bl.a. på att antalet sysselsatta inom barnomsorgen beräknas öka. Samtidigt är det troligt att de ökade pedagogiska kraven inom barnomsorgen inte kommer att kunna tillgodoses p.g.a. en fortsatt brist på förskollärare. Tillskottet på barn- och fritidsutbildade beräknas inte täcka behovet vilket riskerar att medföra en tilltagande brist framöver. 36 Läsanvisningar se sid 31

Förskollärare och fritidspedagoger 1 5 Reserv -5-1 -15-2 -25 6-64 86 4, 91 % kvinnor och 9 % män 9,3 % 91, % 3-34 Vanligaste yrken 21: Förskollärare och fritidspedagoger 73 % Vård- och omsorgspersonal 4 % 2-24 Verksamhetschefer 3 % 2 15 1 5 5 1 15 2 Staplar: Förskollärare och fritidspedagoger Linjer: Alla förvärvsarbetande Fler bebisar ger ökat rekryteringsbehov Huvuddelen av förskollärarna arbetar med barn i åldrarna 1-6 år, medan fritidspedagogerna arbetar med något äldre barn. I statistiken över den nya lärarutbildningen är det emellertid svårt att urskilja vilken inriktning studenterna valt, varför dessa utbildningsgrupper redovisas tillsammans i denna rapport. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 har det under de senaste åren varit brist på både förskollärare och fritidspedagoger. Höjda pedagogiska krav, liksom reformerna om maxtaxa och allmän förskola, har lett till ökad efterfrågan på dessa utbildningsgrupper. Behovet beräknas öka ytterligare fram till år 21, bland annat till följd av att barnafödandet ökar. Om examinationen ligger kvar på dagens nivå kommer bristen att tillta. Läsanvisningar se sid 31 37

Grundskole- och gymnasielärare 8 7 Reserv 6 5 4 3 2 1-1 -2 6-64 116 4, 68 % kvinnor och 32 % män 92, % 92,7 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Grundskollärare 51 % Gymnasielärare m.fl. 26 % 2-24 Drift- och verksamhetschefer 4 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Grundskole- och gymnasielärare Linjer: Alla förvärvsarbetande Stora pensionsavgångar Här ingår grundskollärare, lärare i praktisk-estetiska ämnen samt gymnasielärare i allmänna ämnen. Över 8 procent arbetar inom utbildningsområdet. Elevunderlaget i grundskolan minskar sedan läsåret 22/3 medan antalet elever i gymnasieskolan nu ökar snabbt. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar inom lärarkåren eftersom mer än hälften är i åldrarna 5-64 år. Detta innebär att rekryteringsbehovet kommer att bli stort. Den minskade kommunala vuxenutbildningen har i viss utsträckning frigjort lärarresurser. Antalet nyexaminerade lärare väntas öka de närmaste åren eftersom antalet utbildningsplatser har blivit fler. Examinationsprognosen är dock osäker p.g.a. lärarutbildningens nya uppläggning. 38 Läsanvisningar se sid 31

Yrkeslärare 1 5 Reserv -5-1 -15-2 -25 6-64 16 8, 57 % kvinnor och 43 % män 88,4 % 86,4 % 3-34 2-24 2 15 1 5 5 1 15 2 Staplar: Yrkeslärare Linjer: Alla förvärvsarbetande Vanligaste yrken 21: Gymnasielärare m.fl. 4 % Barnmorskor, sjuksköterskor med särskild kompetens 7 % Sjuksköterskor 7 % En allt större brist Denna grupp utgörs av personer utbildade för att undervisa i yrkesämnen på gymnasiet, t.ex. på bygg-, medie- eller omvårdnadsprogrammet. Många arbetar inom andra områden än skolan. År 21 arbetade endast drygt hälften av denna grupp inom utbildningsområdet. För de flesta grupper av yrkeslärare ser det ljust ut på arbetsmarknaden de närmaste åren. Detta beror bland annat på att elevantalet inom gymnasieskolan ökar snabbt samtidigt som ett stort antal lärare kommer att gå i pension under perioden fram till år 21. sstrukturen inom gruppen är mycket skev, två av tre är i åldrarna 5-64 år. Antalet nyexaminerade yrkeslärare har minskat kraftigt sedan mitten av 199-talet. Tillskottet väntas därför klart understiga rekryteringsbehovet och bristen bedöms bli stor. Läsanvisningar se sid 31 39

Estetisk gymnasieutbildning 16 14 Reserv 12 1 8 6 4 2 6-64 25 6, 64 % kvinnor och 36 % män 62, % 61,9 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 15 % Försäljare detaljhandel 12 % 2-24 Konstnärer 5 % 35 3 25 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 35 Staplar: Estetisk gymnasieutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Svårt att få rätt jobb Den senaste femårsperioden har antalet nybörjare på gymnasieskolans estetiska program ökat med nära 2 procent. Programmet har en längre tid varit mycket populärt, särskilt bland flickor. Tillgången beräknas fortsätta att öka till år 21. Behovet motsvarar dock inte alls detta tillskott. Överskottet kommer därmed att bli mycket stort. Närmare hälften av alla förvärvsarbetande med denna utbildning är i åldern 2-24 år och två tredjedelar är kvinnor. Det är få som arbetar i yrken som ligger i linje med utbildningen. Förvärvsfrekvensen är bland de lägre av samtliga utbildningsgrupper, sannolikt då de flesta är mycket unga. Många läser vidare på komvux och högskola. Att bredda sin kompetens tycks fordras för att få jobb. 4 Läsanvisningar se sid 31

Medieutbildning, gymnasial 1 9 Reserv 8 7 6 5 4 3 2 1 6-64 18 8, 49 % kvinnor och 51 % män 7,6 % 69,8 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Försäljare detaljhandel 1 % Vård- och omsorgspersonal 8 % 2-24 Grafiker 6 % 25 2 15 1 5 5 1 15 2 25 Staplar: Medieutbildning, gymnasial Linjer: Alla förvärvsarbetande Stort överskott framöver Personer som gått gymnasieskolans medieprogram är utbildade för att arbeta med text, bild och ljud, vilket kan leda till bl.a. arbete som dekoratör och reklamtecknare. Ett viktigt inslag i utbildningen är att behärska den tekniska utrustningen. Förvärvsfrekvensen är relativt låg. Många läser vidare på komvux och högskolan. De förvärvsarbetande finns spridda på flera yrken såsom försäljare och vård- och omsorgspersonal. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 bedöms arbetsmarknaden vara svag för personer med denna utbildning. Tillskottet av nyutbildade beräknas öka något och reserven kommer att växa kraftigt framöver. Läsanvisningar se sid 31 41

Humanistisk högskoleutbildning 25 2 Reserv 15 1 5 6-64 2 6, 66 % kvinnor och 34 % män 76, 2 % 77,1 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Universitets- och högskollärare 1 % Arkivarier, bibliotekarier, m fl. 1 % 2-24 Journalister, konstnärer, m. fl. 9 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Humanistisk högskoleutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Spridda på många yrken En humanistisk högskoleutbildning kan omfatta många olika slags utbildningar, t. ex. främmande språk, historia, filosofi, svenska och konsthistoria. na utgör två tredjedelar av alla förvärvsarbetande med denna utbildning. Tillskottet av nyutbildade beräknas år 21 ligga på ungefär samma nivå som år 21. Andelen som förvärvsarbetar inom utbildningssektorn har successivt sjunkit. Nära var femte återfinns i yrken där inte humanistisk högskoleutbildning krävs. De regionala skillnaderna är tydliga; reserven är relativt sett störst i Norrbottens och Södermanlands län och minst i Stockholms län. Totalt kommer dock reserven att minska i takt med väntade pensionsavgångar. Nära hälften är i åldrarna 5-64 år. 42 Läsanvisningar se sid 31

Teologer 6 4 Reserv 2-2 -4-6 -8-1 6-64 5 7, 35 % kvinnor och 65 % män 87,2 % 91,7 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Präster 57 % Pastorer 8 % 2-24 Universitets- och högskollärare 4 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Teologer Linjer: Alla förvärvsarbetande Två tredjedelar är präster eller pastorer Teologerna arbetar naturligtvis främst som präster och pastorer, men också som lärare inom högskola, gymnasium och grundskola samt inom vård- och omsorgssektorn. Drygt var tredje teolog är kvinna. Den andelen kommer successivt att öka, eftersom fler kvinnor än män börjar läsa teologi och en större andel av männen än av kvinnorna går i pension de närmaste åren. Teologkåren har relativt hög medelålder. Fyra av tio är 5 år eller äldre. På 1 års sikt kommer 27 procent av männen och 17 procent av kvinnorna att ha uppnått pensionsåldern. Pensioneringar och annan avgång från arbetslivet medför att rekryteringsbehovet under prognosperioden klart kommer att överstiga tillskottet av utbildade. Därmed växer bristen på teologiskt utbildade markant. Läsanvisningar se sid 31 43

Handels- och administrationsutbildning 4 35 Reserv 3 25 2 15 1 5 6-64 277 1, 72 % kvinnor och 28 % män 78,1 % 8, % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 9 % Övrig kontorspersonal 9 % 2-24 Försäljare detaljhandel 9 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Handels- och administrationsutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Förbättrad arbetsmarknad på sikt Enligt arbetsgivarnas bedömningar i SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 är tillgången på arbetskraft med gymnasial utbildning inom handel och administration relativt god. Man räknar inte heller med någon ökning av behovet under de närmaste åren. Trots att tillskottet beräknas bli större än rekryteringsbehovet kommer reserven att minska. Det beror på att avgången från reserven till studier och pension kommer att bli relativt stor. Denna utbildningsgrupp är spridd över många yrken inom ekonomi, handel och kontor. Det vanligaste yrket, vård- och omsorgspersonal, kan dock inte sägas ligga i linje med utbildningen, vilket antyder att gruppens ställning på arbetsmarknaden inte är särskilt stark. 44 Läsanvisningar se sid 31

Ekonomer 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Reserv 6-64 61 3, 41 % kvinnor och 59 % män 9, % 89,9 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Företagsekonomer m.fl. 3 % Chefer för särskilda funktioner 11 % 2-24 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 9 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Ekonomer Linjer: Alla förvärvsarbetande Risk för ökande överskott Under de senaste fem åren har antalet högskolenybörjare i ekonomiska och administrativa ämnen ökat med mer än 3 procent. Nytillskottet av högskoleutbildade ekonomer kommer därigenom att öka väsentligt under prognosperioden och klart mer än rekryteringsbehovet. Den nuvarande goda tillgången på arbetskraft med högskoleutbildning inom ekonomi blir därför på sikt än mer uttalad. Ekonomgruppen är relativt ung, vilket gör att pensionsavgångarna de närmaste åren blir relativt få. Andelen kvinnor av alla förvärvsarbetande högskoleekonomer är drygt 4 procent. Av nybörjarna i ekonomiska ämnen utgör kvinnorna numera hälften. Läsanvisningar se sid 31 45

Jurister 14 12 1 8 6 4 2 Reserv 6-64 23 7, 42 % kvinnor och 58 % män 88,7 % 89,2 % 3-34 2-24 15 1 5 5 1 15 Staplar: Jurister Linjer: Alla förvärvsarbetande Vanligaste yrken 21: Jurister 48 % Administratörer inom offentlig förvaltning 6 % Företagsekonomer m.fl. 6 % Kärv arbetsmarknad men ljusnande framtid Arbetsmarknadsläget är fortsatt kärvt för nyutexaminerade jurister, visar SCB:s Arbetskraftsbarometer 3. Antalet nybörjare på juristlinjen minskade i slutet av 199-talet men har sedan ökat igen. Detta påverkar givetvis tillskottet till arbetsmarknaden, vilket syns i stapeldiagrammet ovan. et har varit lägre än nytillskottet, men reserven har ändå minskat till följd av att ett betydande antal jurister lämnat arbetsmarknaden. Yrkeskåren har en sned ålders- och könsfördelning. Inom de närmaste åren väntas betydande pensionsavgångar framför allt bland de manliga juristerna. Tillskottet, som till största delen består av kvinnor, väntas i stort täcka behovet och på sikt ser arbetsmarknaden ut att bli mer balanserad. 46 Läsanvisningar se sid 31

Programmerare/Systemerare 6 Reserv 5 4 3 2 1 6-64 21 7, 38 % kvinnor och 62 % män 87,2 % 89,1 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Dataspecialister 51 % Datatekniker/dataoperatörer 8 % 2-24 Chefer för särskilda funktioner 4 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Programmerare/Systemerare Linjer: Alla förvärvsarbetande En föränderlig arbetsmarknad I slutet av 199-talet hade denna utbildningsgrupp en synnerligen het arbetsmarknad. Det var mycket lätt att få välbetalda jobb. Ett betydande antal studenter valde att, åtminstone tillfälligtvis, avbryta sina studier för att arbeta. I dagsläget uppger arbetsgivarna via SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 att det är mycket god tillgång på programmerare/systemerare men att behovet troligen kommer att öka något under de närmaste åren. Under prognosperioden väntas tillskottet av nyutbildade dock klart överstiga rekryteringsbehovet vilket får till följd att överskottet ökar. Läsanvisningar se sid 31 47

Byggutbildning 2 15 Reserv 1 5-5 6-64 85 7, 1 % kvinnor, 99 % män 68,8 % 84,1 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Byggnads- och anlägg. arbetare 32 % Byggnadshantverkare 8 % 2-24 Målare, lackerare, m.fl. 7 % 25 2 15 1 5 5 1 15 2 25 Staplar: Byggutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Stora regionala skillnader Under hela prognosperioden väntas rekryteringsbehovet överstiga tillskottet av byggutbildade och en bristsituation uppstår. I genomsnitt saknas närmare 7 byggutbildade personer per år under prognosperioden. Med tanke på bostadsbristen i framför allt universitetsstäderna finns risk för att bristsituationen kvarstår. För denna utbildningsgrupp bör det dock betonas att det finns stora regionala skillnader. I Stockholms län var 3 procent arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 21. I Norrbottens län var motsvarande andel 15 procent. och män med denna utbildning gör olika yrkesval. Andelen byggutbildade kvinnor är mycket liten. Av de kvinnor som har byggutbildning arbetar endast en liten del i byggbranschen. 48 Läsanvisningar se sid 31

Energi- och VVS-utbildning 3 25 2 Reserv 15 1 5-5 -1-15 -2 6-64 22 1, 1 % kvinnor och 99 % män 78,9 % 87, % 3-34 Vanligaste yrken 21: Byggnadshantverkare 33 % Ingenjörer och tekniker 6 % 2-24 Byggnads- och anläggn. arbetare 4 % 3 25 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 Staplar: Energi- och VVS-utbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Stora brister Tillskottet av personer med energi- och VVS-utbildning understiger rekryteringsbehovet med ca 3 personer per år de närmaste åren. Redan i dag uppger arbetsgivarna, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3, att bristen på energi- och VVS-utbildade är betydande. Det vanligaste yrket bland de få kvinnorna med denna utbildning är vård- och omsorgspersonal. I dagsläget finns det mycket som talar för att bristen på energi- och VVSutbildade kommer att bestå. Utvecklingen av alternativa energikällor och omställningen till dessa samt ett växande intresse för miljöfrågor leder troligen till fortsatt stor efterfrågan på denna grupp. Läsanvisningar se sid 31 49

Fordons- och farkostutbildning 9 8 7 Reserv 6 5 4 3 2 1-1 6-64 72 9, 2 % kvinnor och 98 % män 73,1 % 86,1 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Maskin- och motorreparatör 19 % Fordonsförare 9 % 2-24 Montörer 5 % 2 15 1 5 5 1 15 2 Staplar: Fordons- och farkostutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Bilmekaniker - en ung grupp et av fordonstekniker ligger drygt 1 procent över tillskottet under stora delar av prognosperioden vilket resulterar i att den nuvarande reserven minskar och en bristsituation uppstår. Gruppen av fordons- och farkostutbildade är förhållandevis ung och inga större pensionsavgångar är att vänta. De har under de senaste fem åren, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3, varit svårt att rekrytera fordonstekniker. Samtidigt har antalet examinerade ökat. Detta i kombination med den låga andel som arbetar i de tre vanligaste yrkena kan indikera att elever på fordonsprogrammet har fordon som ett intresse snarare än en vilja att arbeta inom bilindustrin och bilverkstäder. 5 Läsanvisningar se sid 31

Verkstadsutbildning 25 2 Reserv 15 1 5 6-64 133 6, 5 % kvinnor och 95 % män 64,9 % 8,2 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Maskinoperatörer m.fl. 1 % Gjutare, svetsare m.fl. 9 % 2-24 Maskin- och motorreparatörer 6 % 25 2 15 1 5 5 1 15 2 25 Staplar: Verkstadsutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Sätter 199-talets lågkonjunktur fortfarande sina spår? Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 är det svårt att rekrytera verkstadsutbildade. Samtidigt beräknas reserven av denna grupp vara av betydande storlek vilket indikerar att det är svårt att lämna arbetslösheten för denna grupp. De regionala skillnaderna är dock stora. I Norrbottens län var 14 procent arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 21. I Stockholms län var motsvarande andel 5 procent. Arbetsgivarnas problem med rekrytering kan bl.a. ha sin förklaring i 199- talets lågkonjunktur. Antalet förvärvsarbetande sjönk då kraftigt men när konjunkturen åter tog fart hade de arbetslösa inte rätt kompetens i förhållande till arbetets krav. Bland de få kvinnliga verkstadsteknikerna är vårdoch omsorgspersonal det klart vanligaste yrkesområdet. Läsanvisningar se sid 31 51

Högskoleingenjörer 6 4 2-2 -4-6 Reserv -8 6-64 115 4, 12 % kvinnor och 88 % män 89,1 % 92,6 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Ingenjörer och tekniker 27 % Säljare, inköpare, mäklare 9 % 2-24 Civilingenjörer, arkitekter 8 % 2 15 1 5 5 1 15 2 Staplar: Högskoleingenjörer Linjer: Alla förvärvsarbetande Mindre tillskott ger brist på sikt Under de senaste fem åren har antalet nybörjare på utbildningen till högskoleingenjör minskat med 35 procent. Tillskottet av ingenjörer framöver kommer därför att bli lägre än under de senaste två-tre åren. et beräknas öka, vilket bl.a. beror på att denna ingenjörskategori skall ersätta de gymnasieingenjörer som går i pension i stor omfattning de närmaste åren. Av nära 1 gymnasieingenjörer år 21 var mer än hälften över 5 år. Enligt arbetsgivarnas bedömningar i SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 är det för närvarande god tillgång på högskoleingenjörer, men behovet väntas öka de närmaste åren. En betydande brist kan uppstå fram till 21. 52 Läsanvisningar se sid 31

Civilingenjörer 5 4 3 Reserv 2 1-1 -2-3 -4 6-64 75 1, 16 % kvinnor och 84 % män 92, % 92,7 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Civilingenjörer, arkitekter 29 % Dataspecialister 13 % 2-24 Ingenjörer och tekniker 1 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Civilingenjörer Linjer: Alla förvärvsarbetande God tillgång i dag ändras till brist på sikt Tillskottet av nya civilingenjörer väntas öka de närmaste åren, vilket beror på att antalet nybörjare under den senaste 5-årsperioden varit klart större än tidigare. et beräknas dock bli något större än tillskottet. Det beror främst på att antalet sysselsatta i näringsgrenen andra företagstjänster, där bl.a. tekniska konsulter ingår, antas fortsätta att växa, om än inte i samma takt som under slutet av 199-talet. Enligt arbetsgivarnas bedömning i SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 är det för närvarande god tillgång på nyexaminerade civilingenjörer oavsett inriktning, men behovet bedöms öka under de närmaste åren. Ett ökat rekryteringsbehov i kombination med en så småningom stagnerande examination medför att det på sikt kan bli brist på civilingenjörer. Läsanvisningar se sid 31 53

Omvårdnadsutbildning 15 1 5-5 -1-15 -2-25 Reserv 6-64 174 5, 93 % kvinnor och 7 % män 81,8 % 81,5 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Vård- och omsorgspersonal 79 % Försäljare detaljhandel 2 % 2-24 Övrig kontorspersonal 1 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Omvårdnadsutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Stor brist att vänta Det gymnasiala omvårdnadsprogrammet leder till arbete som undersköterska. Fyra av fem arbetar som vård- och omsorgspersonal, de övriga är spridda inom många andra yrken. Cirka 3 procent arbetar inom hälso- och sjukvården och nästan 4 procent inom äldre- och handikappomsorgen. Intresset att välja omvårdnadsprogrammet på gymnasiet har minskat kraftigt bland ungdomar under de senaste 15 åren. Tillskottet av omvårdnadsutbildade bedöms vara oförändrat fram till 21. I framtiden blir pensionsavgångarna stora eftersom ca 3 procent av de förvärvsarbetande är 5 år eller äldre. Samtidigt ökar behovet av arbetskraft inom främst äldreomsorgen, den kvalificerade hemsjukvården och långtidssjukvården, vilket medför att bristen på personal med denna utbildning kan bli mycket stor på sikt. 54 Läsanvisningar se sid 31

Biomedicinska analytiker 6 4 2-2 -4-6 Reserv -8-1 -12-14 6-64 12 1, 92 % kvinnor och 8 % män 9,6 % 86,5 % 3-34 2-24 2 15 1 5 5 1 15 2 Staplar: Biomedicinska analytiker Linjer: Alla förvärvsarbetande Vanligaste yrken 21: Biomedicinska analytiker 59 % Barmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 9 % Laboratorieingenjörer 6 % Stora pensionsavgångar framöver Biomedicinska analytiker (tidigare kallade laboratorieassistenter) utför kvalificerat laboratoriearbete och återfinns på sjukhus och vetenskapliga laboratorier samt inom medicinska institutioner. Utbildningen är starkt kvinnodominerad. Över 9 procent av dem som förvärvsarbetade år 21 var kvinnor. Drygt 6 procent arbetade inom hälso- och sjukvården och 8 procent inom läkemedelsindustrin. Kåren är relativt gammal; närmare 4 procent är mellan 5 och 64 år. De höga pensionsavgångarna kommer att medföra ett ökat rekryteringsbehov under prognosperioden. Redan i dag är det enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 brist på nyutexaminerade biomedicinska analytiker. Bristen riskerar att öka kraftigt om den nuvarande dimensioneringen av utbildningen består. Läsanvisningar se sid 31 55

Apotekare 2 15 1 Reserv 5-5 6-64 2 5, 64 % kvinnor och 36 % män 94,5 % 88,5 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Hälso- och sjukvårdsspecialister 45 % Fysiker, kemister, m.fl. 8 % Chefer för särskilda funktioner 7 % 2-24 15 1 5 5 1 15 Staplar: Apotekare Linjer: Alla förvärvsarbetande Kraftig ökning av examinationen Tillskottet av nya apotekare kommer att öka kraftigt under de kommande sex sju åren. Det är en följd av att antalet nybörjare har ökat genom att apotekarutbildning sedan läsåret 2/1, förutom i Uppsala, även finns i Göteborg. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer anser arbetsgivarna att bristen på apotekare har minskat under de senaste åren. Fram emot år 21 kan den ökande examinationen komma att leda till en något mindre gynnsam arbetsmarknadssituation för personer med apotekarutbildning. Nästan två tredjedelar av de förvärvsarbetande apotekarna är kvinnor. Bland de unga är kvinnornas dominans ännu större. 56 Läsanvisningar se sid 31

Receptarier 6 4 2 Reserv -2-4 -6-8 -1-12 -14 6-64 5 6, 98 % kvinnor och 2 % män 93,3 % 85,4 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Receptarier 87 % Vård- och omsorgspersonal 2 % 2-24 Övrigt servicearbete 1 % 25 2 15 1 5 5 1 15 2 25 Staplar: Receptarier Linjer: Alla förvärvsarbetande Kraftigt ökande brist Genomsnittsåldern bland receptarierna är hög. Drygt 6 procent av de förvärvsarbetande år 21 var 5 år eller äldre. Pensionsavgångarna blir därför många under prognosperioden och den nuvarande utbildningskapaciteten räcker inte till för att täcka rekryteringsbehovet. Utöver pensionsavgången är det framför allt antagandet om vilken utbildning de nyrekryterade till apoteken bör ha som påverkar bilden av receptariernas framtidsutsikter. Vi har då utgått från den situation som rådde 1998, då det enligt arbetsgivarnas bedömningar i SCB:s Arbetskraftsbarometer var relativt god balans mellan tillgång och efterfrågan på receptarier. Under senare år har man däremot inte kunnat rekrytera det antal som man behövt. Läsanvisningar se sid 31 57

Sjuksköterskor 1 8 6 4 Reserv 2-2 -4-6 -8-1 1 8, 91 % kvinnor och 9 % män 6-64 91, % 93,4 % Vanligaste yrken 21: Sjuksköterskor 6 % 3-34 Barnmorskor, sjuksköterskor med särskild kompetens 27 % 2-24 Vård- och omsorgspersonal 3 % 2 15 1 5 5 1 15 2 t Staplar: Sjuksköterskor Linjer: Alla förvärvsarbetande Bristen på sjuksköterskor allt större Förvärvsfrekvensen bland sjuksköterskor är mycket hög. Tre av fyra arbetar inom hälso- och sjukvården och 1 procent inom äldre- och handikappomsorgen. Ungefär 6 procent av sjuksköterskorna arbetar inom landstingen och drygt 2 procent inom kommunerna. Antalet utbildningsplatser har ökat under senare år vilket har medfört ett större antal nyutexaminerade. Tillskottet väntas fortsätta att öka under de närmaste åren. et bedöms dock öka ännu mer på grund av stora pensionsavgångar och ett växande behov av sjuksköterskor inom framför allt äldreomsorgen. Bristen på sjuksköterskor, framförallt med specialistkompetens, väntas därför bli mycket stor om några år. 58 Läsanvisningar se sid 31

Läkare 2 1 Reserv -1-2 -3-4 -5 31 8, 41 % kvinnor och 59 % män 6-64 94,5 % 94,5 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Hälso- och sjukvårdsspecialister 84 % Universitets- och högskollärare 7 % Fysiker, kemister m.fl. 1 % 2-24 15 1 5 5 1 15 Staplar: Läkare Linjer: Alla förvärvsarbetande Läkarbrist att vänta Fortfarande är över hälften av de yrkesverksamma läkarna män, men bland dem som går på läkarutbildningen är kvinnorna i majoritet. I åldrarna under 35 år finns det fler kvinnliga än manliga läkare. Läkarna har den allra högsta förvärvsfrekvensen av samtliga utbildningsgrupper, 94,5 procent för såväl kvinnor som män. Tillskottet av läkare väntas öka något under de närmaste åren men rekryteringsbehovet bedöms öka ännu mer till följd av att många läkare kommer att gå i pension under de kommande 1-15 åren. Över 4 procent av läkarna är i åldrarna 5-64 år. Bristen på läkare kan därför bli mycket stor på sikt. Särskilt besvärlig kommer bristen på specialistläkare att bli. Läsanvisningar se sid 31 59

Arbetsterapeuter 8 6 4 Reserv 2-2 -4-6 -8-1 -12 6-64 8 1, 96 % kvinnor och 4 % män 9,9 % 91,5 % 3-34 2-24 2 15 1 5 5 1 15 2 t Staplar: Arbetsterapeuter Linjer: Alla förvärvsarbetande Vanligaste yrken 21: Arbetsterapeuter m.fl. 8 % Vård- och omsorgspersonal 4 % Administratörer i offentlig förvaltning 2 % Behovet ökar snabbare än tillgången Arbetsterapeuter tränar människor som på grund av olyckor, sjukdom, medfött handikapp eller åldrande har svårt att klara sitt dagliga liv. För att utöva yrket krävs sedan år 2 legitimation. Över hälften av arbetsterapeuterna arbetar inom hälso- och sjukvården och drygt 2 procent inom äldre- och handikappomsorgen. Det årliga tillskottet av arbetsterapeuter bedöms bli i stort sett oförändrat under prognosperioden. Tillgången på arbetsterapeuter bedöms ändå öka de närmaste åren eftersom kåren är relativt ung och pensionsavgångarna kommer att vara få. Efterfrågan på arbetsterapeuter är beroende av hälsooch sjukvårdens prioriteringar. Behovet väntas dock öka, främst inom äldreomsorgen. En bristsituation förutses därför på sikt. 6 Läsanvisningar se sid 31

Sjukgymnaster 15 1 Reserv 5-5 -1-15 -2-25 6-64 11 1, 8 % kvinnor och 2 % män 89,7 % 91,9 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Sjukgymnaster 8 % Vård- och omsorgspersonal 2 % 2-24 Säljare, inköpare, mäklare m. fl. 1 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Sjukgymnaster Linjer: Alla förvärvsarbetande Åtta av tio finns i målyrket Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 3 råder det brist på yrkeserfarna sjukgymnaster. I ett samhälle med ett ökat antal äldre och en ökad satsning på förebyggande verksamhet och rehabilitering behövs sannolikt fler sjukgymnaster. Tillskottet på nyutbildade sjukgymnaster väntas dock förbli i stort sett oförändrat fram till 21. Det vanligaste yrket är som väntat - sjukgymnast. Könsfördelningen är sned; endast en femtedel av de förvärvsarbetande är män. Medelåldern är relativt hög, nära var tredje är i åldern 5-64 år. et väntas öka på sikt, bl.a. beroende på stora pensionsavgångar. En stor brist på sjukgymnaster är således att vänta. Läsanvisningar se sid 31 61

Socionomer 2 15 Reserv 1 5-5 -1 6-64 24 5, 79 % kvinnor och 21 % män. 9,6 % 9,4 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Socialsekreterare 62 % Administratör off. förvaltning 6 % Behandlingsass., fritidsledare 4 % 2-24 15 1 5 5 1 15 Staplar: Socionomer Linjer: Alla förvärvsarbetande Många går i pension Socionomer arbetar huvudsakligen som socialsekreterare. Förvärvsfrekvensen är hög bland både kvinnor och män, ca 9 procent. Könsfördelningen är mycket sned, åtta av tio är kvinnor. Trots neddragningar i offentlig verksamhet har detta inte påverkat socionomernas sysselsättningsmöjligheter. Utbildningen är bred och socionomernas kunskaper behövs inom flera verksamhetsområden, såsom barn- och ungdomsvård, vård av missbrukare och hjälp åt flyktingar. et av socionomer fortsätter att öka till följd av stora pensionsavgångar. Det ökade tillskottet av nyutbildade kommer inte att räcka till varför vi får en brist på socionomer, särskilt under de närmaste åren. 62 Läsanvisningar se sid 31

Hotell- och restaurangutbildning 16 14 Reserv 12 1 8 6 4 2 6-64 57 5, 62 % kvinnor och 38 % män 74,3 % 74,2 % 3-34 2-24 Vanligaste yrken 21: Storhushålls- och restaurangpersonal 28 % Köks- och restaurangbiträden 12 % Vård- och omsorgspersonal 1 % 15 1 5 5 1 15 Staplar: Hotell- och restaurangutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Sex av tio arbetar utanför målyrkena Arbetskraftsreserven bland hotell- och restaurangutbildade uppgick år 21 till drygt 5 individer, vilket är 9 procent av arbetskraften. Samtidigt bedömde arbetsgivarna i SCB:s Arbetskraftsbarometer att det rådde brist på både yrkeserfarna och nyutexaminerade sökande. Situationen på arbetsmarknaden är således motsägelsefull för denna utbildningsgrupp och det är svårt att förklara den dåliga matchningen mellan tillgång och efterfrågan. Tilläggas kan att sex av tio år 21 arbetade i yrken utan anknytning till utbildningen. En av tio arbetade som vård- och omsorgspersonal. Reserven riskerar att öka kraftigt om andelen elever som väljer utbildningen ligger kvar på samma nivå som idag, och om det blir svårare för gruppen att få jobb inom vård och omsorg. Men då bristen snarare ser ut att förvärras inom dessa verksamheter är vår beräkning av reserven troligtvis överdriven. Läsanvisningar se sid 31 63

Naturbruksutbildning 7 6 Reserv 5 4 3 2 1 6-64 56 6, 23 % kvinnor och 77 % män 72,6 % 83,8 % 3-34 Vanligaste yrken 21: Maskinförare 8 % Vård- och omsorgspersonal 6 % Fordonsförare 5 % 2-24 15 1 5 5 1 15 Staplar: Naturbruksutbildning Linjer: Alla förvärvsarbetande Många är egna företagare Under de kommande åren väntas tillskottet av naturbruksutbildade klart överskrida rekryteringsbehovet. Detta leder till att överskottet tilltar efter att ha minskat under senare delen av 199-talet. I de yngre åldersgrupperna är könsfördelningen jämn. En förklaring till denna mer jämna könsfördelning är att naturbruksprogrammet numera har ett antal olika inriktningar som även tilltalar flickor. År 21 var mer än 2 procent egna företagare, vilket medför att vi saknar yrkesuppgifter om dessa (de egna företagarna finns ännu inte med i SCB:s yrkesregister). 64 Läsanvisningar se sid 31