Hearing den 18 juni 2013
Regionalfonden 2014-2020 Regionala programmen (8st) Totalt 85% av regionalfonden Nationella programmet. Totalt 15% av regionalfonden 17% Mål 1-3 Forskning/innovation, Tillgång till och andvändning av ITK, Öka konkurrens företag 6% Mål 1 Stärka forskning, teknisk 20% utveckling och innovation 13% 70% Mål 4 Stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Övrigt 57% 17% Mål 3 Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag Mål 4 Stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Lokalt ledd utveckling (CLLD) * Under innevarande period 2007-2013 har Universitet och högskolor varit mottagare av 1,3 miljarder från de regionala programmen för projekt där UoH medverkar. * Inom Mål 4 pekas även följande möjlig insats ut för de regionala programmen: Främja forskning, innovation och anammandet av teknik med låga koldioxidutsläpp * 20% öronmärks totalt för hela regionalfonden till Mål4.
Europeiska socialfonden 2014-2020 Ska knytas närmare den nationella arbetsmarknadspolitiken Bör i linje med den nationella arbetsmarknadspolitiken och i nära samverkan med Arbetsförmedlingen användas till att utveckla och pröva metoder för att öka övergångarna till arbete Ska stödja satsningar som ger möjlighet för aktörer på nationell, regional eller lokal nivå att samordna behov av och insatser för kompetensutveckling
Landsbygdsfonden 2014-2020 I stort ryms i kommande program samma insatser som i dagens program Ingen beslutad vare sig EU-budget eller nationell medfinansiering. Om budgeten krymper blir det en hårdare prioritering av insatser Huvudprioriteringarna är jordbrukets konkurrenskraft och miljö
Havs- och fiskerifonden 2014-2020 Bredare tillämpningsområde än nuvarande fiskerifond Ingen beslutad vare sig EU-budget eller nationell medfinansiering. Huvudprioriteringarna är åtgärder som kan understödja övergången till ett mer hållbart fiske
Dialogmöten Hearing Bilateral Gemensam beredning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Budgetproposition Regeringsbeslut Till Kommissionen Skrivelse till riksdagen
Innehållsförteckning - PÖ 1. Sverige mot en smart, hållbar och inkluderande tillväxt 2. Analys av nationella och territoriella strukturer och utmaningar 3. Sveriges övergripande prioriteringar 4. Sveriges tematiska mål 5. Ett effektivt genomförande 6. ESI-fonderna och horisontella mål 7. Organisation för att tillförsäkra effektiv implementering 8. Territoriell utveckling 9. Att säkerställa ett effektivt genomförande av partnerskapsöverenskommelsen och programmen
En analys av skillnader, utvecklingsbehov och tillväxtpotentialer i Sverige och Sveriges regioner
Europa 2020-indikatorer EU och nationella mål
EU-kommissionens rekommendationer KÄLLA: Position of the Commission Services on the development of Partnership Agreement and programmes in SWEDEN for the period 2014-2020 Smart tillväxt Stärka konkurrenskraft och den innovationsbaserade ekonomin Främja nya och växande innovativa SMFs Stärka länken mellan entreprenörskap och innovation Fokusera på smart specialisering och förbättra miljön för privata FoUinvesteringar i företag. Fostrar internationella länkar och stärka samordningen mellan nationella och regionala initiativ. Inkluderande tillväxt Fostrar anställbarhet och förbättra tillgänglighet till arbetsmarknaden Fokusera på ungdomsarbetslöshet Underlätta inkludering av invandrare Främja ett aktiv och hälsosamt åldrande för ett förlängt arbetsliv Underlätta anpassning och förbättring av kompetens Hållbar tillväxt Växla mot en låg CO2- ekonomi genom en förbättrad utveckling och användning av förnyelsebara energikällor och produkter och förbättra energieffektivitet Underlätta en lindring av klimatpåverkan och anpassning i jordbruket och vattenbruket, Underlätta hållbar förvaltning av naturresurser som olika ekonomiska aktiveteter är beroende av (land och sjö), stoppa biodiversitetsförluster och behåll landskapet öppen.
Ekonomisk utveckling Regionernas andel av BNP 2000 resp. 2010 Genomsnittlig årlig tillväxt av BRP och sysselsättning 2000-2010
Territoriella utmaningar - gleshet Högre andel äldre i perifera och glesa regioner... Befolkningstäthet Andel 65 år och äldre av befolkning totalt Små och fragmenterade marknader Sämre fungerande konkurrens och marknadsfunktioner i glesare delar av landet (handel, tjänster och service, arbetsmarknaden, tillgång till internationella marknader). Företagandet är en viktig faktor Områdena påverkas negativt av demografiska förändringar utflyttning och en åldrande befolkning.
Humankapital EU anser att ökad anställningsbarhet bör prioriteras i Sverige Matchningsproblematiken mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknad måste hanteras Kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än män! Source: Statistics Sweden, LISA SUN2000
Högre utbildning i åldersgruppen 30-34 år Stora regionala skillnader, men humankapitaltillväxt i samtliga län Inga större skillnaderna mellan regioner vad gäller den relativa förändringen mellan 2000-2010
FoU utgifter i jämförbara länder Utgifter relativt BNP minskar jämfört med andra EU-länder. Sveriges totala utgifter ökar! Source: EUROSTAT (Estimated or provisional data included, see Eurostat for details) Vad är problemen enligt EU? Otillräcklig avkastning (kommersialisering) från forskning och innovation och svag utveckling av snabbväxande och innovativa företag, minskade företagsinvesteringar i FoU, stark koncentration av FoU till stora företag
Regionala FoU-utgifter Hög koncentration av FoU till storstadslänen! Kunskapsöverföringen mellan regioner? Kunskapsöverföringen från universitet till näringslivet Kritisk massa på regional nivå Breddat innovationskoncept Innovationsstrategin
Andel sysselsatta Relativt stora skillnader mellan länen. Påtagliga förbättringar i bl.a. de nordligaste länen Problem med framtida arbetskraftsförsörjning kvarstår, särskilt för vissa yrkesgrupper Demografiska utmaningar Matchning av utbud och efterfrågan
Ungdomsarbetslöshet Ungdomsarbetslöshet är en av de viktigaste utmaningar för Sveriges regering och EU Utbildningssystemet utgör en viktigt del i förbättringen (generellt) Det finns en påtaglig regional dimension Inte nödvändigtvis samma orsaker bakom regionala skillnaderna.
Tidiga skolavhopp Andelen unga vuxna utan gymnasieutbildning har minskat under 2000-talet, men minskningen har avtagit. Övergång från utbildning till arbetsmarknaden är problematisk
Sårbara grupper Skillnaderna är bestående över tiden Krisen har påverkat arbetskraften med utländskt bakgrund kraftigare Sysselsatta med utländskt bakgrund pendlar i mindre utsträckning.
Sverige och andra länder CO2-utsläpp 130 120 110 100 90 80 70 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 CO2e utsläpp (index, basår 1990) 2008 2009 2010 EU (27 countries) EU target Denmark Finland Sweden Norway Sverige har låga CO2- utsläpp jämfört med andra länder men Ökande nivå sedan 2009 Källa: EuroStat
CO2-utsläpp per utsläppskälla Energiförsörjning och transporter står för en stor del av CO2 utsläppen. Av industrin totala CO2- emissioner kommer 75 procent av transporter.
Andel förnyelsebar energi EU lyfter fram bl.a. produktion av förnyelsebar energi och energieffektivitet inom jordbrukssektorn Hållbar materialanvändning inom SMF
En stärkt strategisk inriktning 2014 2020 Europa 2020 Samordnad politik Sammanhållningspolitiken Politiken för landsbygdsutveckling Havs- och fiskeripolitiken Mål, strategi, prioriteringar, åtgärder Gemensamt strategiskt ramverk Partnerskapsöverenskommelse Operativa program Finansiering: ESI-fonder Regionalfond Socialfond Fond för landsbygdsutveckling Havs- och fiskerifond Målen för Europa 2020 styrande Samordning med nationella reformprogram Mål och indikatorer för att mäta framsteg i relation till målen för Europa 2020
Övergripande prioriteringar 1. Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation 2. Förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt 3. Öka sysselsättningen, främja anställbarheten och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden
Övergripande prioriteringar Tematiska mål 1. Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Eruf, EJFLU) 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik (Eruf, EJFLU) 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag (Eruf, EJFLU, EHFF) 2. Förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (Eruf, EJFLU, EHFF) 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar (Eruf, EJFLU) 6. Skydda miljön som främja en hållbar användning av resurser (Eruf, EJFLU, EHFF) 3. Öka sysselsättningen, främja anställbarheten och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (ESF, Eruf, EJFLU, EHFF) 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom (ESF, Eruf, EJFLU) 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande (ESF, Eruf, EJFLU) 1 2 3 7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (Eruf)
Genomförande Övergripande prioriteringar Tematiska mål Havs- och fiskerifonden Landsbygdsfonden Regionalfonden Social- Fonden Nationellt program Nationellt program Nationellt program Nationellt program Antal regionala handlingsplaner? 21 regionala handlingsplaner Åtta regionala program Åtta regionala handlingsplaner Jordbruksverket Tillväxtverket ESF-rådet
Motsvarar den analys och de prioriteringar vi har tagit fram inom ramen för partneröverenskommelsen er bild och de behov som ni ser på nationell eller regional nivå?