Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar

Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar BIIA resurscentrum arbetar för att fler människor ska kunna vara delaktiga i samhällsliv, arbete och företagande. BIIA resurscentrum finns i Örebro län, Jämtland och Västra Götaland. RAPPORT Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg, del 1. - lokal aktivitet inom projekt JämFÖR Del 2 är det gemensamma strategiska lokala arbetet om vår utgångspunkt är riktig och det upplevs värdefullt att arbeta vidare För mer information, kontakta Ulla Landenmark, BIIA resurscentrum ullalandenmark@telia.com, 0734996041 Maud Pettersson, delprojektledare BIIA resurscentrum maud.pettersson@sobernet.nu 0735320279 Isabel Suarez, Coompanion Örebro län, mentor och rådgivare isabel.suarez@coompanion.se 0702090520 Denna aktivitet sker inom ramen för projekt "JämFÖR - en jämställd framtid i Örebroregionen", som drivs av Regionalt resurscentrum vid Länsstyrelsen i Örebro län med Regionförbundet och lokala nätverk för kvinnor. Tillsammans jobbar vi för att förbättra kvinnors möjlighet till företagande, entreprenörskap, kompetens- och karriärutveckling. www.landulla.com/biiaresurscentrum www.jamfor.org

Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden att kunna delta i arbete, företagande och samhällsliv. Vår ambition med den kartläggning som denna rapport presenterar, är att målgruppen arbetssökande med utländsk bakgrund som är intresserade av att arbeta inom vård och omsorg, ska synliggöras. Vi tror på människors vilja att kunna försörja sig själva och vi vill medverka till initiativ som möjliggör detta. Vi i BIIA vill arbeta för integration med de som idag står utanför arbetsmarknaden med den arbetskraftsbrist och de utbildningsbehov som samhället står inför, speciellt inom vård och omsorg. Ulla Landenmark Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av aktiviteten inom JämFÖR Så här kan aktiviteten bidra till ökad jämställdhet Vad vi vill uppnå Målgrupp Argument, bakgrund utifrån tillväxtperspektiv och jämställdhet Insatser i Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016 3 Utmaningar och åtgärder Kompetensförsörjning; regional handlingsplan 4 Modell för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan 5 Framtida implementeringsarbete, Rambölls rekommendationer 6 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre 7 Kartläggningen 8 Laxå kommun: strategiska lokala kontakter i kommunen 8 intervjuer, samtal målgruppen 8 Regionala aktörer, samtal och synpunkter 9 Intervjuer, enkäter med målgruppen Örebro, Hallsberg 12 Lindesberg 13 Frågeställningar utifrån denna kartläggning 14 Frågeställningar som BIIA resurscentrum ställer sig Frågeställningar som privatpersoner, lokala och regionala aktörer funderar på Budskap, erbjudande och förslag på riktning 15 2

Inledning Beskrivning av aktiviteten Vår utgångspunkt i BIIA resurscentrum är att behovet av arbetskraft inom vård och omsorg kommer att öka i framtiden. Vi tror att många av de som kommer att vara i behov av omsorg, både yngre och äldre kommer att vara personer med utländsk bakgrund, vilket vi tänker kan möjliggöra för de som idag står utanför arbetsmarknaden att vara de som fyller det väntade behovet. Vi arbetar lokalt, i Lindesberg, Laxå och Vivalla där BIIA idag har verksamhet och intervjuade kvinnor (och intresserade män) i en kartläggning, för att ta reda på förutsättningar idag och skapa intresse för att utbilda sig/arbeta inom vård och omsorg i framtiden. Parallellt med det, diskuterade vi med hur aktörer lokalt och regionalt, bl a Vård och omsorgscollege, Fackförbundet Kommunal, Arbetsförmedlingen, Coompanion, ALMI tänker om vård och omsorgsbehovet i framtiden och hur de tänker om/hur de idag arbetslösa kan förbereda sig inför detta. Så här kan aktiviteten bidra till ökad jämställdhet Ökade möjligheter för deltagande i arbetet och samhället, särskilt för kvinnor med utländsk bakgrund. Vad vi vill uppnå med aktiviteten Vi i BIIA vill arbeta för integration med de som idag står utanför arbetsmarknaden med den arbetskraftsbrist och de utbildningsbehov som samhället står inför, speciellt inom vård och omsorg. Målgrupp för aktiviteten Arbetssökande kvinnor och män, fokus med invandrarbakgrund. De är sedan lokala basen för det fortsatta strategiska arbetet med aktörer som arbetar för vård och omsorg. Argument, bakgrundsfakta utifrån tillväxtperspektiv och jämställdhet Insatser i Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016: Tillräckligt finansierade handlingsplaner och program är nödvändiga verktyg för att främja jämställdhet (en av sex punkter i CEMR, Council of European Municipalities and Regions, sid 5, publ.nr 2013:8 Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016) Utveckla former och metoder för ökad jämställdhet i etableringsprocessen av nyanlända (en av fastställda insatser i fokusområde 3; främja otraditionella val till gymnasium, högskola och universitet samt bredda arbetsmarknaden för kvinnor och män, s 10, publ.nr 2013:8 Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016) 3

Arbeta för likvärdigt bemötande av kvinnor och män för att främja att både kvinnor och män får ta del av de tillväxtresurser som finns Vidga synen på innovations-begreppet så att fler ges förutsättningar att delta i utvecklingsarbete (två av fastställda insatser i fokusområde 4; stödja och utveckla företagande och innovativa miljöer på likvärdiga villkor för kvinnor och män, s 13, publ.nr 2013:8 Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016) Utmaningar och åtgärder Kompetensförsörjning; regional handlingsplan för Örebroregionen De som står utanför arbetsmarknaden: Personer som står utanför arbetsmarknaden är en självklar och viktig resurs för regionens kompetensförsörjning, i Örebro län finns mer än 20000 personer i arbetsför ålder som står helt utanför arbetsmarknaden, varav många har utländsk bakgrund Den etnisk och könssegregerade arbetsmarknaden: Invandringen till länet utgör en viktig faktor för att möta framtidens kompetensförsörjning En jämförelse visar att antalet utlandsfödda är fler framförallt i de yngre åldrarna. De är därför en stor tillgång på arbetsmarknaden. En ökad kulturell mångfald på arbetsmarknaden ställer ökade krav på öppenhet i organisationer och på arbetslivets förmåga att förhålla sig till olikheter och se det som en tillgång. (två av fem identifierade utmaningar för kompetensförsörjningen i Örebro län, sid 4, bakgrund Regional handlingsplan för kompetensförsörjning, febr 2014) Åtgärd De som står utanför arbetsmarknaden att göra: genomföra förstudie i syfte att kartlägga och analysera regionala behov inom drop-outs, unga vuxna med funktionsnedsättning, personer med utländsk bakgrund uppföljning kvartal 4 2014, processansvar Regionförbundet Åtgärd Utveckla individer och människors kunskap och intresse för livslångt lärande att göra: erbjuda seminarier om vilka krav och förväntningar som finns på arbetsmarknaden, informera om alla utbildningsformer (gym, vux, folkhögskolor, yh och universitet), etablera mötesplatser uppföljning kvartal 3 2014, processansvar Regionalt kompetensforum (REKO) Åtgärd Perspektiven kön, ålder och etnicitet att göra: Fler arbetsgivare utvecklar genus och interkulturell medvetenhet i arbetet med strategisk kompetensförsörjning uppföljning kvartal 3 2014, processansvar Länsstyrelsen 4

Åtgärd Utveckla arbetsgivarnas förmåga att bli bättre på kompetensförsörjning att göra: utveckla modeller för personalförsörjning för yrkesgrupperna; funktionshinder, äldreomsorg, psykiatri och sjukvård, så att det blir än mer effektiva uppföljning kvartal 2014, processansvar Vård och omsorgscollege, Arbetsgivarperspektiv, Örebro läns landsting (några av de åtgärder som ska leda till att målen inom kunskapslyft i arbetslivet uppfylls i Regional handlingsplan för kompetensförsörjning i Örebro län, febr 2014, sid.13-15) Modell för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan http://www.regionorebro.se/blameny/kunskapkompetens/kompetensplattform/handlingsplan/arbetssatto chmetoder/modellformatchning.4.59eb1a951419e343898c30.html Tillgång till och utbud av arbetskraft: Eftersom den rådande befolkningsutvecklingen sannolikt kommer att ligga fast inom överskådlig tid, blir en nyckelfråga att göra det bästa av den arbetskraft vi har Personer som står utanför arbetsmarknaden är en självklar och viktig resurs för kompetensförsörjning Arbetskraftens krav och vad de efterfrågar Hur arbetsmarknaden ser ut, fungerar och förändras är en viktig kunskap att få med sig ut i arbetslivet Att stimulera medborgarna till ett livslångt lärande och skapa förutsättningar för kompetensutveckling bidrar till regional hållbar tillväxt Det är viktigt att synliggöra individens möjligheter att studera och arbeta i hela världen. Detta innebär ökade krav på de som ansvarar för vägledningen Tillgång till och utbud av utbildningar Det kompletterande (utbildnings)systemet ger inte behörighet på samma sätt men utgör en viktig del när det gäller individernas kompetensutveckling t.ex. det stora utbud av kurser som ges av studieförbund det betyder att det kommer att krävas mer av samverkan inom olika utbildningsformer för att säkra kvalitet, uppfylla krav och villkor för medborgarna 5

Arbetsgivarnas krav och vad de efterfrågar I de flesta verksamheter är människorna den främsta resursen Invandringen till länet utgör en viktig faktor för att möta framtidens kompetensförsörjning Det finns både hinder och möjligheter för att anställa personer med utländsk bakgrund. Det främsta argumentet är att de inte har tillräckligt med språkkunskaper. Inom vården finns till exempel krav på dokumentation som innebär att språkkunskaper är helt avgörande om man kan få jobb eller inte. Men nästan lika många menar att det inte har någon betydelse. Många arbetsgivare ser invandrare som en resurs men svårigheten handlar om att ta reda på invandrarnas kompetens, deras utbildning och färdigheter. (ur Regional handlingsplan för kompetensförsörjning i Örebro län, febr 2014, sid.19) Linda Carlsson, processledare Vård- och omsorgscollege håller inte med om den bild som ges här, dvs. att hälften av arbetsgivarna bedömer att språkkunskaper för exempelvis dokumentation är oviktigt eller lågprioriterat. De arbetsgivare och utbildar hon möter på lokal, regional och nationell nivå är snarare rörande överens om att språkkunskaper (för bland annat dokumentation, språket är givetvis väsentligt i alla moment inom vård och omsorg) är viktigt, många gånger DEN viktigaste frågan just nu. (7 maj 2014) Framtida implementeringsarbete, Rambölls rekommendationer Den första aspekten handlar om att kombinera olika aktiviteter i en sammanhållen paketlösning som flera aktörer samverkar kring. I entreprenörsfrämjande insatser kan det handla om att kombinera coachning med praktisk information om företagande i Sverige samt nätverksskapande aktiviteter. Här visar kartläggningen att samverkan mellan olika typer av företagsfrämjande aktörer samt aktörer som har kontakt med och jobbar med målgruppen, exempelvis kvinno- och invandrarföreningar, är en framgångsfaktor. I arbetsfrämjande insatser kan det handla om att integrera grundläggande undervisning i matematik och samhällskunskap med SFI-undervisning, eller att samordna SFI med yrkesutbildningar och praktik. I dessa fall är samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen centralt Den andra aspekten handlar om att arbeta på ett sätt som skapar delaktighet och ägandeskap hos individen själv. Detta är framförallt viktigt för arbetsfrämjande samt företagsfrämjande insatser som syftar till att främja socialt företagande Den tredje aspekten handlar om att i ökad grad använda den offentliga sektorn i egenskap av beställare och arbetsgivare för att främja sysselsättning och företagande (ur Rambölls rapport Välkommen in? Utrikesfödda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och som företagare, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2014:4, sid 51-52, slutsatser och rekommendationer) 6

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Vård och omsorgsmarknaden växer, de äldre blir fler införandet av LOV, Lagen om valfrihetssystem (2008:115) innebär inte förbättrad finansiering men kan ses som ett regelverk för hur vi producerar välfärdstjänster och blir flexiblare vilket kan medföra att vi kanske kan mobilisera resurser på nya sätt. Det ökade kravet på omsorg som är förbundet med ökningen av gruppen äldre ur ett entreprenöriellt perspektiv en marknad som växer i form av en del i samhället dit det riktas mer resurser och som regelverket har öppnat upp för privata aktörer. (ur Framtida marknad för vård och omsorg av äldre, prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030, Tillväxtverket och Tillväxtanalys info 0464, sid 5) Förändring av antalet äldre (75+) i jämförelse med år 2011, mörk färg ökning, ljus färg minskning prognos år 2018 prognos år 2022 prognos år 2030 http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.2cd9ff1f13c2422da3f3e5/1358941781476/info+0464_web_ny+framt ida+marknad+f%c3%b6r+v%c3%a5rd+och+omssrog+av+%c3%a4ldre.pdf 7

Vård och omsorgsmarknaden i framtiden Under förutsättning att kompetenskraven på de privata utförarna medför att en likvärdig vård och omsorgskvalitet levereras den enskilde får flera olika önskemål tillgodosedda av samma utförare/privat alternativ. Kommuner och landsting får inte erbjuda tilläggstjänster som extra städning, snöskottning och liknande (ur Framtida marknad för vård och omsorg av äldre, prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030, Tillväxtverket och Tillväxtanalys info 0464, sid 14) Kartläggningen Isabel Suarez, Coompanion Örebro har varit med under hela kartläggningen, som mentor, rådgivare och framtida möjlig samarbetspartner i ett fortsatt strategiskt arbete. Coompanion är en nationell företagsfrämjande aktör och kan bidra både med utbildningspaket inom vård och omsorg och socialt företagande. Maud Pettersson, erfaren projektledare från Finnerödja har med sitt kontaktnät i Laxå kommun både bidragit med kartläggning lokalt men också med nya tankesätt om hur nya idéer kan utvecklas, exempelvis metodrum vård och omsorg för praktiskt lärande genom folkbildningsmetoder och tillagningskök med mångkulturell matlagning för att tillgodose kommande behov inom äldreomsorgen. Ulla Landenmark, egenföretagare inom socialt företagande och aktiv medlem och koordinator i BIIA resurscentrum och ekonomisk förening, samordnar kartläggningen och är ansvarig för del 1 aktiviteten i projektet JämFÖR. Wang Xiao Ping, BIIA Linde ReDesign, Sharif Alimi nyanländ till Sverige, Gunta Westin IKMA resurscenter, Åse Johansson Mötesplats 2020, Zaid Qgbazghi NBVoch Lul Maxamed NBV somaliska kvinnor i Vivalla har alla varit till fantastisk hjälp att nå ut till målgruppen, kvinnor och män med utländsk bakgrund. I ett eventuellt fortsatt arbete, så är det fokus de bidrar med som är BIIA s viktigaste insats, att ge röst och inspiration till de som strategiska aktörer pratar om ska vara med och bidra till samhällets utveckling framöver. Laxå kommun: strategiska lokala aktörer i kommunen 5 intervjuer, samtal med lokala aktörer: kommunens socialchef, Social- och omsorgsnämndens ordförande (representant för den politiska majoriteten), Social- och omsorgsnämndens andre vice ordförande (representant för den politiska oppositionen), Integrationssamordnare och SFI Introduktionsansvarig, Alléskolan Hallsberg. Frågor som ställdes till personal i strukturen: 1. Hur tänker er organisation om vård och omsorgsbehovet i framtiden? Samtliga svarar att de är övertygade att behovet kommer att öka men att det lokalt ännu inte visat sig. Antalet äldre ökar och även LSS ökar. Kraven på personliga önskemål ökar också. Politiskt går vi mot ett val där de flesta partier pratar för valfrihet i vården, men är vi rustade för det? Och vad menar vi med valfrihet? Boende? Vård på de tider man önskar? 8

Matleveranser efter önskemål (innehåll)? Fritidsaktiviteter/Kultur? Tar vi tillvara på kompetensen hos två- eller flerspråkiga barn som växer upp i invandrade familjer? 2. Hur tänker ni att de som i idag är arbetslösa kan förbereda sig för att vara aktuella i framtiden? Utbildning och praktik. Hur motiverar vi till att söka dessa utbildningar? Språken är viktiga. Öka valideringsmöjligheterna. Som arbetsgivare är det svårt att värdera språkkunskaperna i andra språk då de sällan finns dokumenterade. Övriga kommentarer: Att vi måste se invandrarna (och funktionshindrade) som en resurs och inte som en belastning. Även skola och barnomsorg är intressanta yrkesval för dessa grupper. Intervjuer, samtal målgruppen Vi hade ambition att intervjua 10-15 personer i Laxå kommun men genomförde sex intervjuer: tre invandrade unga kvinnor 16-18 år och tre invandrade kvinnor 26-31 år. Till de invandrarungdomar/kvinnor som intervjuades ställdes mer personliga frågor än vad vi ställde till de som arbetar i strukturen. Deras tidigare erfarenheter var skola, tvätt-kläder, odlingträdgård, städning, barn, sömnad och matlagning. Vill jobba med barn, vård, ekonomi, matlagning eller i butik. Samtliga kan tänka sig att jobba inom vården eller med barn. Dessa anser att de behöver mer skola, bättre svenska och körkort eller flytta till någon stad. En vill gärna köra buss. Kommentarer om hur man ska vara som anställd: flitig, inte slarva, snäll och arbeta hårt. Alla anser att de behöver förbättra svenska språket. Hinder: ekonomi, rätt utbildning och att få familjelivet att fungera runt studietiden. Regionala och lokala aktörer, samtal och synpunkter utifrån frågeställningarna: 9 regionala aktörer har lämnat synpunkter och idéer utifrån de frågor vi i kartläggningen söker svaren på: Hur tänker er organisation om vård och omsorgsbehovet i framtiden? Hur tänker ni att de som idag är arbetslösa kan förbereda sig detta för att vara aktuella i framtiden? Vuxam, Örebro kommun Det kommer att saknas personer i arbetslivet i Örebro län 2020, vi lever längre och är pensionärer längre. Det är statliga krav på utbildning för arbete inom vård och omsorg. SFI vårdinriktning för de som inte behärskar svenska språket och har de sociala förmågor som krävs. Att kunna visa upp att man är anställningsbar, kunna få praktik genom kommunen. Förbereda företagsamhet, kunna sälja servicetjänster på en marknad utifrån språk kompetens Informell utbildning, folkbildning förberedande inom vård och omsorg? Tipsar om Eksam, Verdandi, Mötesplats 2020 9

Representant för Kommunal, som är en del av Vård- och omsorgscollege, samt processledare för Vård- och omsorgscollege i Örebro län Att vara anställningsbar, kriterier för att arbeta inom vård och omsorg Skapa karriärvägar, höja statusen för att få människor välja vård och omsorg Språklig förmåga (B2 europeisk referensram) Inspirera ungdomar att välja omsorg- och vårdsutbildning på gymnasienivå Syo/vägledare, hur inspirerar de, vilka program värderas? Väcka intresse, genomgå yrkesintroduktion för arbetssökande som vill jobba inom vård och omsorg (BAL / BUI) Komplettera med 1 år till, läsa in ämnen som inte blivit godkända Genomgå en kvalitativ utbildning Få diplom Vård- och omsorgscollege Tipsar oss om att kontakta Teknikcollege för att få en mer nyanserad och jämställd bild. I likhet med vård och omsorg så är teknik och industri, verksamhetsområde med stort rekryteringsbehov i framtiden. Broschyr Vad krävs för att jobba inom vård och omsorg i Örebro län? http://www.regionorebro.se/download/18.132a951b1441c5eede43f97/1396353379137/kriterierna.pdf Kriterier för anställningsbarhet inom vård och omsorg i Örebro län http://www.regionorebro.se/download/18.59eb1a951419e3438982898/1389196211790/kriterier_for_anstallning sbarhet_inom_vard_och_omsorg_i_orebro_lan_2013-11-29.pdf Arbetsförmedlingen, handläggare Örebro Arbetsgivarna, kommun och landsting, behöver undersköterskor. Men LAS-regler gör att många undersköterskor inte erbjuds fortsatt arbete efter en tid, eftersom det kan innebära att de då ska erbjudas en fast tjänst. Det är ofta att arbetsgivaren upplever en brist på undersköterskor och vi på Arbetsförmedlingen upplever att det finns många arbetslösa undersköterskor inskrivna i våra system. Arbetsgivarna vill framförallt anställa på sommaren (semestervikariat). Då blir våra arbetslösa undersköterskor anställda. Då upplever arbetsgivarna denna brist. Till hösten sedan så släpper arbetsgivarna dessa semestervikarier och då finns det många arbetslösa undersköterskor. Om arbetsgivarna skulle årsanställa personal skulle det kunna fungera utan problem. För arbete som undersköterska inom landstinget (i Örebro län) så krävs akutsjukvård 2 i utbildningen och Svenska B (Svenska 2 heter det nu för tiden). Inom kommunen har de inte dessa krav. Undersköterskeutbildning har akutsjukvård, äldrevård eller psykiatri som inriktningar. För att kunna gå en arbetsmarknadsutbildning inom vård, så har inte Arbetsförmedlingen ett krav på specifik svenska nivå. Men landstinget har kravet svenska 2 för att anställa någon med korrekt utbildning. För att få gå en 10

utbildning via AF måste man vara i "prioriterad grupp". Att man är, eller riskerar bli, långtidsarbetslös. Kan anpassade utbildningar vara en lösning, utifrån behov och nuvarande kompetens bland de arbetssökande? Hur kan de arbetssökande som är entreprenörer uppmuntras att komma igång med företagande, utan att riskera sin försörjning? Regional samverkan, SFI Syftet med projektet regional samverkan SFI (åren 2011-2014) som finansieras av Länsstyrelsen och drivs av Regionförbundet Örebro är att utreda förutsättningar och behov för en regional samverkan kring yrkessfi. Skapa en mer flexibel modell, svara mot regionens behov och förutsättningar, ge en snabbare och effektivare matchning till jobb, stödja etableringen av nyanlända. Projektledaren, precis som vi i BIIA, är intresserad av att nå ut till målgruppen som läser SFI och öppen för att förbättra undervisningen så att det snabbare leder till att människor har möjlighet till arbete och försörjning. Gav också tips på kontaktpersoner i länet samt berättade att folkhögskolorna får nytillsatta pengar för utbildningsinsatser inom integration. Tipsar om Arosdöttrarna, Västerås som ett gott exempel med integration. ALMI / IFS ALMI arbetar med företagande, är gärna samarbetspartner och kan förmedla kontakter, många somaliska kvinnor har undersköterskeutbildning. Lönerna är låga inom vård och omsorg, gör att det är svårt att få arbetskraft att vilja välja det. Blir det regeringsskifte i höst så kan det komma att påverka arbetsmarknaden också. Tipsar om studieförbundet NBV som samarbetspartner, många kontakter och projekt med invandrare som deltar, bra verksamhet. Coompanion Informerar om olika insatser som Coompanion är involverade i som rör sociala företag, sociala innovationer och diskuterar utifrån prioriteringar som gäller sociala investeringsfonden. Tips på organisationer och personer att jobba vidare med: Innovationscenter, projektet Brobyggarna, Mikrofond, PLUS. Insatser som gör att människor tar steget från försörjningsstöd är intressanta, kommunen kan vara intresserad av projekt som inriktar sig mot det. Coompanion har utbildningsprogram inom vård och omsorg och socialt företagande som kan användas i ett fortsatt samarbete och projekttänk, med uppdateringar och lösningar utifrån behov och förväntningar som kan komma ut från denna kartläggning. Eksam Intressant, säger verksamhetsledaren och vi för en diskussion om att kunna utveckla SFI till mer praktiskt lärande och att det kanske finns andra sätt att lära sig svenska än det som är traditionellt idag? Hon tipsar om Anna Almén och EVA-kooperativet. Hon säger också, på fråga från BIIA, att hon är intresserad av att följa vårt arbete vidare. 11

Mötesplats 2020 Det fattas arbetskraft idag. Komma tillbaks till sitt eget språk när man blir äldre. Behovet ökar av blandade grupper. Kulturkunskap, språket, mat viktig kompetens hos personer som ska jobba med vård och omsorg. Lära sig använda svenska språket mer fokuserat, delta i olika projekt, vara med på mötesplatser, skapa nya mötesplatser, förebilder och se möjligheter, må bra och hitta glädje. En önskan att jobba vidare mot: Mötesplats 2020, bilda ett socialt företag, vara en mötesplats Lindesbergs kommun, arbetsmarknadsenheten och flyktingsamordnare samt Eductus SFI Kontakt har tagits med ansvariga inom kommun och utbildningsföretaget Eductus som arbetar med målgruppen men av tidsskäl och andra prioriteringar så har inga samtal, intervjuer kunnat genomföras under denna del 1 aktivitet. Intervjuer, enkäter med målgruppen Laxå, Örebro, Hallsberg, Lindesberg 51 personer med utländsk bakgrund har blivit intervjuade och lämnat sina synpunkter. 44 av 51 säger Ja, till att arbeta inom vård och omsorg i framtiden. Det är 86% av de tillfrågade. Örebro NBV somaliska kvinnor i Vivalla 12 kvinnor boende i Vivalla med somalisk bakgrund, två träffar. 9 av dem intervjuades. 8 av 9 kan tänka sig arbeta med äldreomsorg, sjukvård 9 av 9 kan tänka sig arbeta med barn, handikappade 9 av 9 kan tänka sig arbeta med att laga mat, städa, servicetjänster 5 av 9 har utbildning inom vård/omsorg: 4 undersköterskor, 1 personlig assistent 6 av 9 är beredda att studera Yrkeskompetenser i gruppen: undersköterskor, grundskolelärare i hemlandet, läkare, journalist, översättare, kameraman Språkkunskaper i rummet: somaliska, tigrinja, amharic, svenska, engelska, arabiska, italienska Prioriterat önskemål i gruppen: privat övningskörning, körkort Kommentarer, synpunkter * svenska språket, att kunna använda för kommunikation och administration * att kunna, få validera sina betyg från hemlandet * att ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden * att fler kontakter med samhället, utbildning och erfarenhet behövs 12

* respekt för varandras kulturer, ex. somalisk klädsel, attityder till invandrare * att kunna använda datorer på jobb inom vård och omsorg, att körkort behövs IKMA resurscenter / BIIA etableringslots 11 personer, (6 kvinnor, 5 män) har träffats två gånger i en fri och öppen diskussion. Gemensamt är ett intresse att komma till mötesplatser där idéer kan få utvecklas och få information och träffa fler svenskar och prata mer svenska. 7 intervjuer har genomförts. 4 av 7 säger ja till att arbeta med förskola, handikappade, service/hemtjänst 7 av 7 säger ja till att arbeta med äldreomsorg, sjukvård, hemvård Arbetat i bibliotek, administration i kommun, ägt livsmedelsbutik, varit bonde är några av de yrkeskompetenser personerna haft i sina tidigare hemländer. 3 av de 11 personerna som deltagit på våra två träffar har arbete i Sverige. Fritidsintressen: laga mat, samtal och diskussioner, lyssna på musik, se på film, åka längdskidor, promenera, stavgång, hjälpa människor, umgås med familjen, spela fotboll Mötesplats 2020 6 kvinnor mellan 35-55 år, ser sig inte själva studera till vård och omsorg, flera av dem kan inte läsa och skriva. Det var flera av dem som uttalade att de vill starta företag, kanske beroende på att mötesplatsen diskuterar socialt företagande. Att många kvinnor måste få ok från sina män, att de har andra bekymmer än sin arbetslöshet, att de inte kan svenska språket och att de vill komma hemifrån ibland och uppskattar mötesplatsen i Oxhagen, var synpunkter som kom fram vid mer informellt samtal. Hallsberg - Sharif, nyanländ i Sverige, bosatt i Laxå, studerar SFI i Hallsberg Frågeformulär, vidareutvecklat av Sharif har lämnats och fyllts i av 11 personer (4 kvinnor, 7 män) i ålder 18-45 år som varit i Sverige mellan 1 år till 3 år. 10 av 11 kan tänka sig arbeta med äldreomsorg, sjukvård, hemvård 9 av 11 kan tänka sig arbeta med förskola, handikappade, service/hemtjänst Deras uttalade drömyrken är; lärare (3 personer), läkare (2 personer), tandläkare (1 person) apotekare (1 person), sjukhuschef (1 person), arbeta inom vård och omsorg (1 person), lastbilschaufför (1 person), möbelsnickare (1 person). Yrkeskompetenser från hemlandet: lärare, farmaceut, skräddare, chaufförer, arbetat i affär, bensinstation. De är nya i Sverige, de vill arbeta och studera, önskar mer information om olika vägar och val, få fler kontakter och möjlighet till praktik. 3 av 4 kvinnor uttalar hinder i familjen (man, barn, ensam?) Lindesberg BIIA Linde ReDesign 6 kvinnor mellan 42-60 år, alla kan tänka sig arbeta inom vård och omsorg, 2 av dem skulle vilja lära ut/vara lärare, 2 av dem drömmer om att vara skräddare/sömmerska. De har alla varit arbetssökande mellan 2-5 år. Tidigare yrken har varit hemma sömmerska, jobbat på 13

bondgård, arbetat på kontor, arbetat med massage och kinesisk medicin. Alla intervjuade vill umgås mer med svenskar och använda svenska språket mer än vad de gör idag. Personalen på BIIA Linde ReDesign, Lindesberg Frågeställningar utifrån denna kartläggning Frågeställningar som BIIA resurscentrum ställer sig utifrån detta arbete Kan vi utforma praktisk studiecirkelverksamhet inom vård och omsorg för lärande genom folkbildning, lära av varandra? Metodrum som Maud Petterson föreslagit? Hur kan vi hjälpas åt att inspirera till framtida kooperativa lösningar, samarbete mellan målgruppen arbetssökande människor från Sverige och andra länder, kulturer och dagens utbildningsorganisationer, företagsfrämjande aktörer samt kunna ta del av de tillväxtresurser som finns i samhället? Mötesplatser efterfrågas, mer möten med inrikes födda svenskar, önskan att få använda och utveckla svenska språket hur kan vi organisera och motivera fler svenskar till detta? Samarbeta med kyrkor, samfund? Föreningslivet? Samhällsinformation, nätverk och kontakter, utbildningsalternativ, finansiering och stöd, både individuellt och för projekt, kunskap om att starta och driva eget företagande, projekt vilka arenor finns idag som vi kan delta i, vilka arenor kan vi tillsammans utveckla? På vilket sätt kan vi i BIIA resurscentrum vara med och bidra i pågående utvecklingssammanhang? Frågeställningar som privatpersoner, lokala och regionala aktörer funderar på Kan anpassade utbildningar vara en lösning, utifrån behov och nuvarande kompetens bland de arbetssökande? Hur kan de arbetssökande som är entreprenörer uppmuntras att komma igång med företagande, utan att riskera sin försörjning? Syo, vägledare hur inspirerar de, vilka program värderas? Hur attrahera till verklig mångfald och jämställdhet på arbetsplatser? Tar vi tillvara på kompetensen hos två- eller flerspråkiga barn som växer upp i invandrade familjer? Politiskt går vi mot ett val där de flesta partier pratar för valfrihet i vården, men är vi rustade för det? Och vad menar vi med valfrihet? Boende? Vård på de tider man önskar? Matleveranser efter önskemål (innehåll)? Fritidsaktiviteter/Kultur? 14

Budskap, erbjudande och förslag på riktning 86 % av de tillfrågade säger Ja, till att arbeta inom vård och omsorg i framtiden. Vi intervjuade 51 personer med utländsk bakgrund i denna kartläggning. Vårt budskap är att arbetssökande och människor med utländsk bakgrund vill kunna försörja sig själva. Att vara attraktiv på arbetsmarknaden kräver relevant utbildning och att kunna använda svenska språket i tal och skrift. Många av de som idag är utan arbete och nya i Sverige har inte detta. Genom ideella krafter, engagemang och intresse från näringsliv och organisationer kan vi arbeta för att förbättra villkoren att aktivt vara med på framtidens arbetsmarknad. Söka samverkan och förbättringsmöjligheter med det utbildningssystem vi redan har och med de kommunala och statliga insatser som görs för att öka integrationen i samhället. BIIA resurscentrum erbjuder sig att vara en av de aktörer, som samlar nyanlända och arbetssökande till mötesplatser och genom folkbildning, informellt lärande bidra till att det glapp, tomrum mellan individ och utbildning, arbetsmarknad minskar. Genom praktisk och personlig vägledning i processen mot arbete, träna verkliga arbetssituationer genom lärande enskilt och i mindre grupper i metodrum (sjukhussal, förskola, personlig assistent, äldreboende, servicetjänster) samt utveckla svenska språket genom studiebesök, prova-på arbetsplatser, praktiktillfällen. BIIA vill medverka till att introduktionskurser genomförs innan personer går ut på praktik. Introduktionskurs innehållande tema hygien/arbetskläder, personligt bemötande, timrapporter/arbetstider, arbetsmiljö/försäkringar. Syftet är att underlätta för personal på arbetsplatser att ta emot praktikanter och studiebesök. Vägen dit, kan vara att göra en uppföljande kartläggning av det utvecklingsarbete som pågår inom integrationsområdet i Örebro län utifrån ett strategiskt perspektiv. Kan det sammanfalla med vad projektet Regional samverkan SFI leder fram till? och föra samman de intressenter, ideella föreningar, studieförbund, pågående projekt, företag och organisationer som arbetar med att fylla kommande arbetsmarknadsbrist till ett koncept som kan prövas i mindre enheter och jämföras, kvalitativt och till förmån för målgruppen, människor med utländsk bakgrund som idag står utanför arbetsmarknaden? Kan detta vara en social innovation, att målgruppen som idag står utanför arbetsmarknaden bidrar till sin egen framtida försörjning genom samverkan med befintliga aktörer och engagemang från civilsamhället? Kan organisationerna Cesam och Coompanion vara mobiliserande och mentorer, rådgivare i en kommande satsning? Studieförbund och nätverk som idag arbetar med målgruppen vara lokala partners? Är någon glömd som borde vara/är en självklar aktör? Pröva arbetssituationer inom vård och omsorg med folkbildningen som verktyg, genom teori på lätt svenska och praktiska övningar, både i bemötandet med människor med vård- och omsorgsbehov och med de administrativa arbetsuppgifter som yrkesområdet kräver. Vi är villiga att tillsammans med andra intresserade aktörer pröva detta för att skapa möjligheter till de som har viljan men idag har svårigheter att kunna förverkliga sin väg till försörjning och arbetstillfälle. Vi behöver i samhället ändra vårt synsätt på människor med utländsk bakgrund, inte se det som en belastning utan som en resurs för framtidens arbetskraftsbehov. 15