Anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöanmälan Sidan 1 av 12 Vårgårda 2010-05-24 Anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Syfte Uppförande och drift av 2 st vindkraftverk på delar av fastigheten 1:11 i Sotenäs kommun. Se bifogad karta, Bilaga 2. Bygglov har sökts i ärendet och då de tänkta verkens totalhöjd understiger 150 meter skall ärendet, enligt lagstiftning, behandlas som ett anmälningsärende. Miljöanmälan skall belysa verksamhetens positiva och negativa påverkan på hälsa och miljö, hushållning med naturresurser, mm. Den syftar också till att minimera anläggningens omgivningspåverkan och vara underlag för myndighetsbeslut. Konsekvenserna av etableringen bedöms i förhållande till ett så kallat nollalternativ. 1.2 Vindkraften och miljön Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Efter 3-8 månader har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid tillverkningen av verket. Därefter produceras ren energi under den period som är verkets beräknade livslängd. Ett verk i storleksklassen 2-3 MW beräknas producera omkring 5-6 miljoner kwh per år, vilket motsvarar cirka 1000-1500 familjers förbrukning av hushållsel. Den miljöpåverkan som vindkraften orsakar är lokal och innefattar skugga och ljud från vindkraftverk i drift, en förändring av landskapsbilden samt en påverkan på närmiljön vid byggnation av fundament och vägar. En vindkraftsanläggning har en tekniskt och kommersiell livslängd på 20-25 år. När anläggningen har tjänat ut kan den monteras ner eller ersättas med en ny anläggning. De som återstår efter nedmontering är eventuellt ett fundament kvarlämnat som en betongklump under marken samt väg i anslutning till etableringsplatsen. I mars 2006 lämnade regeringen en vindkraftsproposition till riksdagen. Regeringen vill med propositionen betona vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind. Vindkraft bör enligt regeringen ges högre prioritet än i dag. I propositionen presenteras inriktningen på regeringens arbete med vindkraft och vindbruk under de kommande fem åren. Den svenska riksdagen har satt ett planeringsmål på 20TWh landbaserad vindkraft till 2020, vilket jämfört med nuvarande dryga 2 TWh innebär att en kraftig utbyggnad som man från politiskt håll anser nödvändig. För att uppfylla de nationella och globala miljö- och 1

Miljöanmälan Sidan 2 av 12 vindkraftsmålen krävs att även bra vindplatser i Sveriges inland används som etableringsområde för vindkraft. 2. PROJEKTBESKRIVNING 2.1 Sökanden Percy Eriksson 3992 450 52 Dingle Kontaktperson i detta ärende: Eolus Vind AB; Vårgårdakontoret Anna Beckman Besöksadress: Kungsgatan 43, Vårgårda Postadress: Box 26, 447 21 Vårgårda Tfn 0322-667231, 0700-479333 Se Bilaga 1 för informationsblad samt registreringsbevis för Eolus Vind AB. 2.2 Etableringsplatsen Markägare i samarbete med Eolus Vind AB önskar uppföra 2 st vindkraftverk på delar av fastigheten 1:11 i Sotenäs kommun. Se bifogad karta, Bilaga 2. Området består av en delvis skogsbeklädd höjd. I beräkningarna är inga ytterligare vindkraftverk medtagna då sökande inte har erhållit någon sådan informations. Sökanden har bedömt att området har goda förutsättningar för att uppföra en vindkraftsanläggning. Skälen är bland annat den lokala höjden och närheten till kusten som påvisar ett mycket bra vindläge. 2.3 Anläggningen 2.3.1 Huvudalternativet Huvudalternativet betstår av 2 st vindkraftverk med max 108 meters torn och max 100 meters rotordiameter, dock totalhöjd max 150 meter (Märkeffekt: max 3 000 kw per verk). Verken är placerade enligt den utformning som sökanden anser vara den bästa dels med tanke på avstånd till intilliggande bostäder och dels ur produktionssynpunkt. Placeringen är utformad för att minimera påverkan för markägaren. Den förhärskande vindriktningen, både när det gäller energiinnehåll och frekvens, kommer från syd till väst. Exempel på vindkraftverk finns som Bilaga 3. I Bilaga 4 och Bilaga 5 finns ljud- resp. skuggberäkningar. Sökanden reserverar sig dock för eventuella små förändringar vad gäller vindkraftverkets effekt, tornhöjd och rotordiameter då ständiga förändringar av verken sker, i takt med utvecklingen. Gällande bestämmelser och gränsvärden för etablering kommer emellertid ej att överskridas. 2.3.2 Alternativ utformning Sökanden har också studerat möjligheten till en alternativ placering av anläggningen. Den alternativa placeringen har dock begränsats åt alla vädersträck av närheten till kringboende varvid ingen alternativ placering är möjlig. En alternativ utformning är en anläggning bestående av 1 vindkraftverk. Detta skulle medföra mindre buller, mindre landskapspåverkan och en lägre energiproduktion. 2

Miljöanmälan Sidan 3 av 12 För att utnyttja området på ett bra produktionsmässigt förordas Huvudalternativet. 2.3.3 Nollalternativet Om inget vindkraftverk byggs innebär detta att inga fysiska ingrepp görs i den lokala naturoch kulturmiljön. Landskapsbilden förändras inte, på kort sikt förändras inte heller fågel eller djurlivet. Påverkan på boendemiljön uteblir. 2.4 Vindkraftverken Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller en blandning av betong- och ståltorn, 3- bladiga rotorer och troligen vara målade med gråvit färg. De kommer att rotera med variabelt varvtal - lågt varvtal vid låg vindstyrka och högre varvtal vid hög vindstyrka. Rotationshastigheten är 7,2-15,3 varv per minut. Verken börjar producera vid 3 m/s och stoppar vid 25 m/s vindstyrka. Märkvinden, d.v.s. då full effekt uppnås, är ca 15 m/s. Exempel på vindkraftverk finns som Bilaga 3. 2.5 Fundament Fundamenten, vars sida är cirka 18 m, grundläggs cirka 2-3 m under markplan. Se Figur 6. Pålning kan eventuellt komma att krävas. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning för att fastställa de geologiska förutsättningarna för fundamentgrundläggning för de aktuella platserna. Fundament Jordtäckning 2-3m 18m 2.6 Vägar och anläggningsplatser Fram till de tänkta vindkraftsplatserna kommer befintlig väg att kunna användas till största del, cirka 400 meter ny väg kommer att anläggas. Den befintliga vägen kommer också på vissa ställen att behöva förstärkas. Förstärkta vägar kommer att vara ca 5 meter breda, se Bilaga 2. I anslutning till vindkraftverken behövs, förutom vägar även yta till fundament, transformatorer samt uppställningsplats för kran och servicefordon. 2.7 Elanslutning Enligt den Svenska Ellagen är nätägaren skyldig att ansvara för utbyggnad av sitt ledningsnät och i, tillämpliga fall, dess anslutningar till andra ledningsnät. Anslutningen förmodas därmed vara säkerställd. Dock skulle en orimligt stor konstad för elanslutning kunna hindra etableringen. 2.8 Områdets återställande Ett vindkraftverks livslängd beräknas till cirka 20-25 år. Eventuellt kommer då verken att bytas mot en ny generation vindkraftverk. Om detta inte blir fallet skall området återställas. Verken skall nedmonteras och också fundamentplatserna skall återställas för att återigen kunna brukas. Vägen skall tas bort i den omfattning som markägaren bedömer lämpligt. 3

Miljöanmälan Sidan 4 av 12 Elkablar skall, om så krävs, grävas upp. Vid arrendeavtalets upphörande skall arrendatorn enligt arrendekontraktet, nedmontera vindkraftverket, och återställa marken så att den går att bruka som tidigare. Därmed bör nedmonteringen av vindkraftverken vara säkerhetsställd. 2.8 Byggfas och drift För att transportera fram material till fundament och vindkraftverk beräknas att cirka 200-300 lastbilstransporter att krävas. För tillsyn och skötsel fodras enstaka personbilstransporter per månad. De kemikalier som används under vindkraftverkets livstid finns i figuren nedan. Siffrorna gäller per vindkraftverk. Det finns även vindkraftverk som saknar växellåda och hydraulsystem, varför mindre mängd olja används i dessa verk. Volym Kommentar Oljmängd i 295-400 liter Bytesintervall efter anmärkning på oljeprov (4-7 år) växellåda Oljemängd i 315 liter hydraulsystem Oljemängd i Används för vibrationsdämpande ändamål tornet Broms Ingår i hydrauliksystemet Vridaxel Ca 36 liter Bytesintervall ca 8 år Batterier Fett Transformator 6 pennlampsbatterier, 2st LC-R 127R2PG, 12V/7,2 Ah Ca 29 kg i verket när det lämnar fabriken I maskinhuset: torrisolerad, innehåller inte olja Pennlampsbatterier byts 1 gång/år vid huvudservice Ca 7,7 kg fett pumpas i vid service var 6:e månad. I Huvudalternativet är transformatorn placerad i maskinhuset. I alt. Med mindre verk placeras transformatorn antingen i tornet eller utanför vindkraftverket 3. MILJÖKONSEKVENSER 3.1 Hälsa och säkerhet Buller I Bilaga 4 finns bullerberäkningar samt avstånd från bostäder till vindkraftverk. Det buller som vindkraftverken alstrar kommer dels från maskinhus och dels från rotorbladen. På avstånd som överstiger 200 m hörs normalt inte det mekaniska ljudet utan enbart rotorbladens vindbrus. Ljudnivåerna är beräknade med avseende på förhållandena vid 8 m/s vindstyrka. Gränsnivån för buller från vindkraftverk vid denna vindhastighet är 40 db(a) enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Beräkning har utförts i ett bullerberäkningsprogram, WindPro, där ingen hänsyn tas till bullerdämpande vegetation, byggnader m.m., mellan vindkraftverk och bostäder. 4

Miljöanmälan Sidan 5 av 12 Av bullerutredningen framgår att två bostäder kring verken ej klarar det rekommenderade riktvärdet på 40 db(a). Fastigheterna ägs eller har ägts av sökande som instämmer till placeringen och även har meddelat de nya ägarna som också de instämmer. Beräkningen är utförd med goda marginaler och som ett värsta fall där vinden kommer från alla håll varvid beräknade ljudnivåer troligtvis ej kommer att uppnås. Vindkraftverken har en funktion med olika mode vilket innebär drift med olika produktion samt källbuller. De aktuella verken är ställda i mode 1 men det finns möjlighet att sänka dem till mode 2 med sänkt ljudnivå och produktion som följd vilket kan ändras innan och/eller efter drifttagning av vindkraftverket. Vindkraftverken bedöms därför medföra små konsekvenser på boendemiljön med aspekt på buller. Skuggeffekter När solen står bakom vindkraftverkens rotor kan växlingarna mellan ljus och skugga uppfattas som störande. Fenomenet inträffar i solsken, då vindkraftverket är i drift, på de platser som kan skuggas av vindkraftverket. I praktiken uppstår skuggeffekterna på närliggande bostäder när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Detta infaller under vintern på dagen, respektive morgon/kväll under sommaren. Skuggan blir mer diffus ju längre avståndet är till vindkraftverket. Direktivet för skuggbildning kring vindkraftverk innebär att en yta motsvarande boningshusets uteplats inte skall behöva acceptera mer än åtta timmar skuggtid per år. Sökanden har gjort skuggberäkningar med skuggtider som tydliggör ett störningskänsligt område på 5 x 5 meter (en tänkt uteplats), se Bilaga 5. Beräkningarna visar att vissa bostäder inte klarar gränsvärdet, vilket kan avhjälpas med skuggautomatik. En sensor som känner av när solen skiner installeras då på varje verk, och vid de tidpunkter då dessa fastigheter drabbas kan verket stängas av. Skuggpåverkan vid varje bostad kan därmed minskas till under 8 timmar per år. Vindkraftverken bedöms därför medföra små konsekvenser på boendemiljön med avseende på skuggpåverkan. Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i en generator eller transformator, rotorbladen kan lossna eller släppa is. Övervakning och regelbunden service gör dock sannolikheten för olyckor liten. Vindkraftverken är på åker eller hagmark där allmänheten sällan vistas. Risken för skador till följd av haverier, isbildning etc. bedöms som mycket liten. 3.2 Landskapsbild Etableringsområdet är placerat på en lokal höjd och kommer därför från vissa riktningar att synas på långt håll. I de väderstreck där verken syns kommer landskapsbilden att bli annorlunda. Vindkraftverken som är aktuella roterar med ett lägre varvtal vid svag vind, vilket är en viktig egenskap för att minska verkens landskapspåverkan då ett lägre rotorvarvtal ger ett lugnare intryck. Verken kommer antagligen att få en gråvit färgton. Se Bilaga 6 för två fotomontage mot etableringsområdet. Det har visat sig mycket svårt att objektivt värdera vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden, några ser vindkraftverk som ett naturligt inslag i ett redan kulturpåverkat landskap - andra uppfattar vindkraftverken som fula ingrepp i detsamma. 5

Miljöanmälan Sidan 6 av 12 3.3 Naturmiljö Naturvärden Inga av verken hamnar i närheten av riksintressen. Inga fornminnen har hittats på etableringsplatsen, Se Bilaga 7. Flora Etableringen görs i skogsmark utan känd skyddsvärd flora. Däggdjur Erfarenheter i olika länder visar att varken vilda eller tama däggdjur verkar störs mer än initialts av vindkraftverk. Får och kor betar alldeles intill och i Sverige har också vilt observerats alldeles inpå vindkraftverk. Vilt, främst rådjur och hare, förekommer i trakten kring det tänkta vindkraftsområdet. Vattendrag Etableringsplatsen med fundament och tillfartsvägar kommer i dagsläget inte att beröra eller störa vattendrag. Om vägen som anläggs är tvungen att korsa ett vattendrag kommer vattenavrinningen att lösas. Fåglar Riskerna för att vindkraftverk skall medföra störningar av fågellivet är av två slag, dels att fåglar kolliderar med vindkraftverk, dels att fåglar skräms bort av vindkraftverk. Vid de platser som har studerats i olika länder visar undersökningarna att risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverk i allmänhet är mycket liten. Ett flertal studier pekar på att vindkraftverk har liten inverkan på häckningen. Vissa arter kan störas men tycks flytta sina häckningsplatser till ett annat område, förutsatt att andra lämpliga häckningsplatser finns. Fåglar som rastar och söker föda tycks vara relativt opåverkade av vindkraftverk. Etableringens närområde är ett skogslandskap med därtill hörande fågelarter. 3.4 Friluftsliv Etableringen bedöms inte ha någon betydande påverkan på friluftslivet. 3.5 Hushållning med resurser Jordbruk Etableringsområdet utgörs av jordbruksmark. Vindkraftsanläggningen kommer att anläggas i samförstånd med markägaren för att påverka jordbruket i minsta möjliga grad. Den yta som åtgår för fundament, vägar och övrigt kring vindkraftverket är totalt i storleksordningen 3000 m 2. 3.6 Kulturmiljö Området innefattas inte av något riksintresse för kulturmiljö. Vindkraftverken kommer att synas, men i övrigt inte störa eller förstöra några kända kulturminnen. 3.7 Övrigt Ägare till bostäder (inom 1 km) har informerats om projektet och ett möte genomfördes 12 april 2007. 6

Miljöanmälan Sidan 7 av 12 3.8 Nollalternativets konsekvenser Nollalternativet kommer inte att minska de miljöbelastande utsläppen. Ingen koldioxidreduktion kommer att fås. Utebliven vindkraftsetablering kan också innebära en ökad produktion av radioaktivt avfall eller torrläggning av strömmande vattendrag eftersom energianvändningen i världen hela tiden ökar. Ett vindkraftverk på 2 MW kan varje år: Producera ca 5500 MWh el per år. Det motsvarar behovet för hushållsel i 1000 villor. Spara utvinningen av knappt 2000 ton kol, vilket motsvarar nära 2 kg kol per minut. Minska utsläpp av koldioxid med ca 500 ton. Minska utsläpp av svaveldioxid med ca 6 ton, samt kväveoxider med ca 5 ton. Spara naturen för brytning av kol, långtransporter samt aska. 7

4. MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER Miljöanmälan Sidan 8 av 12 Nedan följer en redovisning av hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB uppfylls i och med den nya verksamheten. 2 kap. Miljöbalken Om någon vill göra något, eller tänker göra något, som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, skall de allmänna hänsynsreglerna följas om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Syftet med reglerna är framför allt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang skall öka. Bevisbörderegeln 1 Verksamhetsutövaren skall visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en skall kunna visa att verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Han skall också kunna visa att verksamheten inte medför effekter eller på annat sätt motverkar miljöbalkens mål på ett sätt som inte kunnat begränsas. I praktiken innebär detta att verksamhetsutövaren med stöd av t.ex. utredningar, undersökningar eller faktasammanställningar lämnar in en redovisning i samband med en ansökan om tillstånd, samt när tillsynsmyndigheten särskilt begär det. Denna s.k. bevisbörderegel innebär att det är den som skall vidta en åtgärd som skall bevisa att hänsynsreglerna uppfylls. Den som riskerar att drabbas av en olägenhet skall inte behöva bevisa motsatsen. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att sökanden gjort denna miljökonsekvensbeskrivning (förkortas MKB). Syftet med en MKB är att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla de konsekvenser som projektet medför. Etableringen kan då anpassas så att eventuella negativa effekter blir så små som möjligt. Kunskapskravet 2 Kunskapsregeln understryker vikten av att i förväg klargöra konsekvenserna för miljön av ett visst handlande. Syftet med bestämmelsen är att kunskap skall gå före handling och att skador och olägenheter därmed skall kunna förebyggas. Den kunskap det handlar om, är tillräcklig kunskap i varje enskilt fall för att kunna avgöra hur åtgärden eller verksamheten påverkar eller riskerar att påverka människors hälsa eller miljön. Hur långt kunskapskravet sträcker sig, varierar naturligtvis med verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att sökanden gjort denna miljöanmälan samt att sökanden under de senaste 19 åren har medverkat vid etableringen av drygt 230 vindkraftverk. Bolaget äger och driver dessutom vindkraftverk och samarbetar, i byggandet och vid driften av verken, med tillverkarna av dessa. Verken övervakas såväl av en lokal driftansvarig som via datakommunikation av tillverkarna. Försiktighetsprincipen - den grundläggande hänsynsregeln 3 3 innehåller tre olika principer; miljöbalkens försiktighetsprincip, principen om att förorenaren betalar och principen om bästa teknik. Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö skall förebyggas, hindras eller motverkas. Skyldigheten gäller alltså inte bara konstaterade skador och olägenheter, utan även möjliga, sannolika 8

Miljöanmälan Sidan 9 av 12 eller troliga skador och olägenheter. Principen om att förorenaren betalar (Polluters Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärderna. Bästa möjliga teknik omfattar både den teknologi som används, det sätt på vilket en anläggning konstrueras, utformas, byggs, underhålls, leds och drivs samt avvecklas och tas ur bruk. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada, samt att de planerade vindkraftverken är kvalitets- och säkerhetstypgodkända i ett EU-land. Lokaliseringsprincipen 4 Lokaliseringsprincipen bygger på det faktum att platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter som uppkommer i samband med att en verksamhet bedrivs och att man genom att välja rätt plats kan minimera olägenheter för både miljö och människors hälsa. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att de planerade vindkraftverken är placerade på den bästa möjliga etableringsplatsen i området samt på betryggande avstånd från bebyggelse, så att verkens ljud/skuggpåverkan på bostäder blir inom gällande riktlinjer och att vindkraftverken använder modern teknik. Hushållningsprincipen 5 Denna princip innebär att all verksamhet skall drivas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Med förnybara energikällor menas flödande energikällor som sol, vind och vatten samt biologiskt förnyarna energikällor. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Inom cirka 9 månader har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid tillverkningen av verket. Därefter produceras ren energi under den period (20-25 år) som är verkets beräknade livslängd. Kretsloppsprincipen 5 Denna princip innebär att vad som utvinns ur naturen skall kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Denna princip siktar mot slutna materialflöden. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att vindkraftverkens olika metalldelar kan återanvändas respektive återvinnas. Vindkraftverken kommer under sin drifttid att producera energi 50-100 gånger sin egen tillverkningsenergi. De aktuella vindkraftverkens tillverkare och serviceansvarig är miljöcertifierade. 9

Miljöanmälan Sidan 10 av 12 Produktvalsprincipen 6 Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla skall undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Detta gäller också för varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Att undvika kan betyda att man helt avstår från att använda en produkt som i och för sig är tillåten. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att de aktuella vindkraftverkens tillverkare är miljöcertifierade samt att verksamheten är planerad så att den skall motsvara miljöbalkens krav på att inte skada människors hälsa eller miljön. Skälighetsregelns innebörd 7 Alla hänsynsregler skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs skall vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomisk orimliga. Någonstans går en gräns där nyttan för miljön inte uppväger de kostnader som läggs ned på försiktighetsmåtten. Nyttan för miljön har dock företräde vid avvägningen. Om kostnaderna för att vidta åtgärder är för höga, men åtgärderna är miljömässigt motiverade, träder den s.k. stoppregeln i kraft. Verksamheten får då bara bedrivas om det finns särskilda skäl. Detta gäller oavsett vilken typ av verksamhet det rör sig om. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter att åtgärda eller anpassa verksamheten. Ansvarig för att avhjälpa skada 8 Den som har orsakat en skada eller olägenhet ansvarar för att avhjälpa skadan. Skyldigheten gäller till dess olägenheterna har upphört, oavsett om verksamheten fortfarande bedrivs eller om den lagts ned eller överlåtits. Ansvaret gäller alltså ända till dess skadan eller olägenheten har avhjälpts. När det gäller miljöfarliga verksamheter gäller bestämmelsen bara om verksamheten varit i drift efter den 1 juli 1969, vilket är den tidpunkt då miljöskyddslagen trädde i kraft, och om verkningarna av verksamheten alltjämt pågår vid miljöbalkens ikraftträdande. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada. Stoppregelns innebörd 9 Stoppregeln är generellt tillämplig på all verksamhet och alla åtgärder som ryms inom miljöbalkens tillämpningsområde. Liksom de övriga hänsynsreglerna gäller den både vid nyanläggning och vid befintliga verksamheter. Genom bestämmelsen förbjuds verksamheter och åtgärder som orsakar eller riskerar att orsaka skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön. Risken för skada på grund av verksamheten eller åtgärden får inte vara försumbar, utan skada måste kunna förutses med viss sannolikhet. Regeln gäller också både åtgärder som kan ha en bestående inverkan och sådana som har 10

Miljöanmälan Sidan 11 av 12 en tillfällig. Om en prövningsmyndighet finner att stoppregeln skall gälla, skall myndigheten besluta att verksamheten inte får komma till stånd eller fortsätta. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd samt att området kan återställas till ursprungligt skick efter driftens upphörande. 11

Miljöanmälan Sidan 12 av 12 Kontakta gärna undertecknad för kompletterande upplysningar i ärendet. Percy Eriksson 3992 450 52 Dingle Anna Beckman Eolus Vind AB Box 26, 447 21 Vårgårda Bilagor 1. Eolus Vind AB 2. Karta 3. Prospekt på vindkraftverk 4. Bullerberäkning 5. Skuggberäkning 6. Fotomontage 7. Skyddsvärda områden, fornminnen, m.m. 12