Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Relevanta dokument
Teamet professioner och patienter i samverkan

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

AT-tinget Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Från student till specialist

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT MEDICINSK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

4. Fortbildning. Behov inom hälso- och sjukvård, kunskapsutveckling, Förväntade kompetenser/ läranderesultat. Lärandeprocess

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Bastjänstgöring för läkare Ds 2017:56

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning?

Sammanfattning. Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen:

Samverkan för lärande i kommunal verksamhet. Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Paradigmskiftet och professionerna. Förtroendevalda Uppsala

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs?

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp

Sjuksköterskeprogrammet

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen. Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)

AXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

Varje dag lite bättre

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Medicinska fakulteten

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Studentmedverkan i förbättringsarbete

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

Programförklaring, Läkarprogrammet Lunds universitet

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Välkommen till Klinisk utbildningsavdelning. KUA Helsingborg

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Studentmedverkan i förbättringsarbete. Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

Riktlinjer för internationalisering

Samordnad utveckling för god och nära vård

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

KOMPETENSBESKRIVNING

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

DISTRIKTSSKÖTERSKEFÖRENINGEN I SVERIGE KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ DISTRIKTSSKÖTERSKA

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Ständigt lärande. Jesper Olsson

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Bastjänstgöring för läkare

VGSSK, Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor of Science in Nursing, 180 credits

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Utbildningspolitiskt program

Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 2003/2004

Verksamhetsplan för åren antagen vid Svensk sjuksköterskeförenings föreningsstämma

Sjuksköterskeprogrammet

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Kompletterande utbildning för läkare med examen

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3)

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

UNDERSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

ARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Svensk sjuksköterskeförening om

STUDIEHANDLEDNING KUA

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Svensk författningssamling

Vuxna och äldres hälsa, livsvillkor och ohälsa

Transkript:

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning

Systemets samlade kompetens Teamet Patienten en självklar medlem Systemets samlade kompetens avgör tillgänglighet, prestation och kvalitet Fokus på bästa möjliga hälsa Fokus på kroniska sjukdomsprocesser Vetenskaplighet, teamarbete, professionalism, förbättringsarbete, ledarskap/medarbetarskap, beslutsfattande

Hälsa Frånvaro av sjukdom samt Fysiskt, pyskiskt och socialt välbefinnnade

BESKRIVNING AV EFFEKTER OCH ÖNSKADE RESULTAT AV EN MER ÄNDAMÅLSENLIG LÄKARUTBILDNING Hälso- och sjukvårdens utmaningar Faktorer som kan bidra till att möta framtidens utmaningar Slutgiltiga önskade resultat 1. Ökat fokus på hälsa och förebyggande arbete 2. Minska socioekonomiska skillnader 3. Mer patientcentrerad vård 4. Öka tillgängligheten 5. Höja patientsäkerheten 6. Utveckla ehälsa 1 2 3 Personalens kompetens Vårdens ledning, styrning och organisation Ersättnings- och incitamentssystem Mer ändamålsenlig läkarutbildning Andra yrkesgruppers utbildning Fortbildning Etc. God vård och hälsa för alla Patientfokuserad vård Vård i rimlig tid Säker vård Kunskapsbaserad vård 7. Demografiska utmaningar 8. Förändringar i sjukdomspanoramat 9. Personalförsörjning 10. Finansieringsutmaningar 4 5 Externa faktorer (lagstiftning, infrastruktur, etc.) Andra faktorer (exv. vårdvalssystem, mångfald av aktörer) Jämlik vård Effektiv vård Hälsofrämjande insatser utions analys

Universitet Nuvarande struktur Hälso- och sjukvården 5,5 år 1,5-2 år allmäntjänstgöring 5 år specialiseringstjänstgöring Det livslånga lärandet Läkarexamen Legitimation Specialistbevis Utredningens förslag Universitetet Hälso- och sjukvården 6 år 5 år specialiseringstjänstgöring Det livslånga lärandet Läkarexamen Legitimation Specialistbevis

Livslångt lärande Olika uppdrag och ansvar för de tre faserna Bör planeras gemensamt Medverkan från alla aktörer i alla faserna Den grundläggande utbildningen ska förbereda studenterna för kommande yrkesliv i morgondagens hälso-och sjukvård och globala samhälle Aldrig färdigutbildad

Innovationer och pedagogisk utveckling Starkt förändringstryck på universitet vad gäller utbildning under senare år (kvalitetsplaner, policies, Bologna etc.) Initiativ och tryck uppifrån Vad händer här?? (CED, Genombrottet/LTH, Ekonomihögskolan) Initiativ och tryck nerifrån

Kärnkompetenser för god och säker vård Institute of Medicine of the National Academies. Health Professions Education Report (2003) Quality and Safety Education for Nurses (2007) Interprofessionell utbildning de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär med, av och om varandra för att förbättra samarbetet och kvaliteten i vården

Sex kärnkompetenser Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling Samverkan i team Personcentrerad vård Säker vård Evidensbaserad vård Informatik Kunskaper,Färdigheter,Förhållningssätt

Health needs of SOCIETY

Samverkan med det omgivande samhället Hälso-och sjukvården är ett system som fungerar i samverkan med andra system i samhället Produktion : dagens kliniska verksamhet tillsammans med förbättring, forskning och utbildning

MIGRATION FLOW USA, Canada, Australia and Switzerland are the net receiver countries of health professional

www.healthsocialaccountability.org

Globalt erkänd ackreditering www.wfme.org Ackreditering är en förutsättning för kvalitetsutveckling WFME har publicerat globala standards och en global modell för ackrediteringsprocessen WFME kan ge internationellt erkännande till ackrediterande organisationer Välfungerande modeller för grundläggande utbildning och vidareutbildning World Directory of Medical Schools

Fortbildning Måste utgå från behov av förbättringar på patientnivå och från den enskilde läkarens behov Måste omfatta alla aspekter av den professionella kompetensen Kan dokumenteras i en portföljmodell som vid behov kan granskas

Slutsats Framtidens hälso-och sjukvård är en av flera aktörer i samhället som bidrar till bästa möjliga hälsa Patientens hälsa i centrum Läkarnas roller och arbetsuppgifter omprövas och inriktas mot dem där just deras specifika kompetens behövs Första linjens sjukvård får huvudansvaret med konsult/beslutsstöd från specialiserad verksamhet Utbildning anpassad efter dessa behov. Omprioriteringar!

Nordic seminar Educating health professionals for tomorrow s global health care system the role of universities Lund October 16-17 2014 www.tomorrowshealtheducations.org