Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte

Föredragningslista 2016-11-23 Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Tid: 08.15 ca 10.00 Plats: Svea Ärende 114 Föregående mötes protokoll Ärende 115 Ärende 116 Ärende 117 Ärende 118 Ärende 119 Ärende 120 Ärende 121 Löpande prefektbeslut Beslut om medel för forskningsexpenser. Se bilaga 1. Beslut om inställande av kurstillfällen vt 17. Se bilaga 2. Kursutbud på SV st 17 och ht 17 Handlingar distribueras senare. Utökade resurser till lärarlag Förslag om att stärka administrativa resurser till lärarlagen genom att utse studierektorer. Pedagogisk plan 2017 2020 Se bilaga 3. Revidering av kursplaner inom grundlärarutbildningen inför 2017 Information om dekanbeslut. Se bilaga 4. Arbetsmiljön vid SV Anteckningar från höstens arbetsmiljörond vid SV. Se bilaga 5. Övrigt

::.,,. Linneuniversitetet Kalmar Växjö Bilaga 1 Fakulteten för konst och humaniora Ansökan om medel för forskningsexpenser 2016 I Namn: Joacim Lindh I Anställningsförhållanden: doktorand Ansökan avser: Nordic Forensic Linguistics Symposium Konferensresa med övernattning 9-10 december, Köpenhamns universitet. Accepterat abstract ska bifogas om ansökan avser konferensresa. Budget Resa: 620 Hotell: 1820 Konferensmiddag: 420 (330 DKK) I Summa sökta medel: 2860 kronor För doktorander krävs godkännande och påskrift av huvudhandledare. Datum: Huvudlfandiedares underskrift:'",, f,/ //?', " / (_,P",j,<................. ;!;_;7.n,.,,;";".,, '}.:,,,,,,,... "... "... "... ".. / / 1 (2)

Prefektens beslut Beviljas 1:R(/ / Avslås D Datum: lf/; / 1/ ' Prefektln underslaift Ijj;lld och påsla iven ansökan slackas till prefektstödet vid respektive institution 2 (2)

Linneuniversitetet Kalmar Växjö Bilaga 2 Beslut 2016-11-08 Dnr: 2016/6483-3.1.2.5 2016/6484-3.1.2.5 Sida 1 (1) Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Inställande av kurstillfållen på SV vt 17 Med hänvisning till personalbrist ställs följande två kurstillfällen ställs in vå1ierminen 2017: 57645 1SV129 Isländska, fortsättningskurs (distans/deltid) Orsak: få sökande Dnr: 2016/6483-3.1.2.5 1FL028 Svenska som andraspråk - kulturmöte och språkutveckling i förskolan ( campus/helfart) Orsak: få sökande Dnr: 2016/6484-3.1.2.5 Beslut Prefekten beslutar att ställa in kurserna 1 SV129 och 1FL028 inför vårterminen 2017. Beslut i detta ärende har fattats av prefekt Maria Lindgren efter skriftlig föredragning av studierektor för svenska språket, Daniel Bergman. /) / :ed I, /,. / ///. '. 1 ' ;/ }\. ({jt{_ ///. / Mana Lmdgren,.. \/- \./L/ prefekt c.--' / )V,I/ Mikael Söderström föredragande ( (' -

Bilaga 3 1 Pedagogiskt utvecklingsarbete 2017 2020 - verksamhetsplan för Institutionen för svenska Denna verksamhetsplan över pedagogiskt utvecklingsarbete är framtagen av Institutionen för svenska språket för att stödja Linnéuniversitets vision att skapa en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet (ur En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020). Liksom Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015 2020 innehåller institutionens verksamhetsplan tre områden: 1. Organisation 2. Pedagogisk kompetens 3. Pedagogisk verksamhet Det första avsnittet beskriver hur det pedagogiska utvecklingsarbetet är organiserat vid institutionen för att integreras i den verksamhet som bedrivs. I de två andra avsnitten finns gemensamma principer för att förverkliga dessa. Verksamhetsplanen är tänkt som stöd i såväl enskilda lärares arbete med att utveckla och genomföra kurser som lärarlagens och ledningsgruppens arbete med att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten.

2 1 Organisation Den pedagogiska verksamheten är en bärande del i all verksamhet vid institutionen och ingår därför i den uppgiftsfördelning som råder sedan tidigare. Institutionsnivå Prefekten är pedagogiskt ansvarig och har till uppgift att stimulera, samordna och budgetera det pedagogiska utvecklingsarbetet med stöd av ledningsgruppen som också fungerar som institutionens pedagogiska grupp. Institutionsmöten och institutionskonferenser används för institutionsgemensamma pedagogiska frågor som initieras av prefekt, ledningsgrupp, lärarlag eller enskilda medarbetare. Institutionen avsätter driftsmedel för pedagogisk utveckling för deltagande i högskolepedagogiska kurser, konferenser och andra aktiviteter som har till syfte att stärka utbildningskvaliteten. Lärarlag Institutionens lärarlag ansvarar för att utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten inom sina respektive verksamhetsområden. Institutionens lärarlag: Svenska språket Svenska språket med inriktning mot språkrådgivning och textvård Svenska som andraspråk Ämneslärarutbildningen Grundlärarutbildningen Förskollärarutbildningen Nybörjarspråk Varje lärarlag tilldelas resurser för vetenskaplig ledning och studierektorskap eller motsvarande administrativ och ledande funktion.

3 2 Pedagogisk kompetens Alla lärare ska ha genomgått den behörighetsgivande högskolepedagogiska kursen vid Linnéuniversitetet eller motsvarande utbildning vid annat lärosäte. Majoriteten av lärarna ska också ha genomgått Gula tråden och Språktråden innan 2020 är slut. Lärare som har doktorsexamen uppmanas att delta i forskarhandledarutbildning för att kunna verka i utbildningen på forskarnivå. Dessutom ska alla lärare utveckla spetskompetens för att kunna pröva arbetssätt och förmedla kunskap om dessa till andra lärare på institutionen. 2.1 I individuella medarbetarsamtal eller lärarlagssamtal ska prefekten årligen inventera kompetensutvecklingsbehovet och verka för att all undervisande personal har god pedagogisk och ämnesmässig kompetens liksom god IT-kompetens. 2.2 Institutionens lärare ska enskilt eller i sina lärarlag uppmuntras att delta i konferenser och utvecklingsprojekt samt vara aktiva i nätverk som syftar till att stärka den pedagogiska kvaliteten i verksamheten. 2.3 Lärarnas pedagogiska kompetens ska beaktas i lönesättning som utgår från de kriterier som framgår av mallen för lönesättande samtal.

4 3 Pedagogisk verksamhet I enlighet med Linnéuniversitetets vision ska institutionens pedagogiska verksamhet kännetecknas av att utbildningarna har en nära koppling till forskning och arbetsliv och att de utvecklas i takt med såväl teknikutveckling som nya rön inom forskningen. 3.1 Kursplaner, undervisningsformer och examinationer ska utformas så att de stimulerar de studerandes aktiva deltagande, främjar både djupinriktning och bredd i lärandet samt uppmuntrar till kreativitet, samarbete och vetenskapligt förhållningssätt. 3.2 Utbildningarna ska innehålla moment som stärker de studerandes möjlighet att aktivt verka i arbetsliv och samhällsfunktioner. Förutom ämneskompetens ska institutionens kurser utnyttja de språkvetenskapliga och ämnesdidaktiska kunskapsområdena för att stärka de studerandes allmänbildning och digitala kompetens liksom deras muntliga och skriftliga färdigheter. 3.3 Utbildningarna ska utformas så att de studerande regelbundet söker, värderar och använder vetenskapliga publikationer och andra relevanta informationskällor samt utvecklar sitt akademiska skrivande. 3.4 Den pedagogiska verksamheten bidra till jämställdhet, bildning och hållbarhet. Undervisningen ska formas så att den medger möjlighet att ta tillvara mångfald för medarbetare och studenter. De ska bemötas likvärdigt oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Studerande med funktionsnedsättning ska ges stöd som undanröjer, kompenserar eller överbrygger hinder som kan uppkomma i studiesituationen. 3.5 Undervisningen ska ge möjlighet för de studerande att knyta kontakter i internationella utbildnings- och forskningsmiljöer.

Bilaga 4 Dnr: 2016/5557 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket 1GN006 Svenska I Språkutveckling, barnlitteratur och kommunikation för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3, 15 högskolepoäng Swedish I Language development, children s literature and communication for teaching in primary school, years F 3, 15 credits Huvudområde Svenska språket Ämnesgrupp Svenska/Nordiska Språk Nivå Grundnivå Fördjupning G1N Fastställande Fastställd 2011 05 02 Senast reviderad 2016 10 26 av Fakulteten för konst och humaniora. Dramamomentet stryks från kursen. Mål, innehåll och examinationsformer har reviderats. Allmän översyn av standardformuleringar har gjorts. Kursplanen gäller från och med höstterminen 2017 Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A. (Områdesbehörighet 6b) Eller: Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2. Mål Förväntade studieresultat för kursen som helhet Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: diskutera och redogöra för hur undervisningen kan utformas så att läraren med utgångspunkt i forskning och styrdokument kan stödja och bedöma elever i deras språk och läsutveckling, självständigt och tillsammans med andra planera och kritiskt diskutera undervisning i svenska för elever i förskoleklass och årskurs 1 3 med olika bakgrund och förutsättningar. Delkurs 1. Barns språkutveckling, 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska de studerande kunna:

redovisa kunskaper om sambandet mellan språk och kunskapsutveckling samt diskutera barns utveckling av språklig kompetens och textuell medvetenhet, redogöra för teoretiska och didaktiska perspektiv på barns språkutveckling och redovisa hur dessa perspektiv utifrån en helhetssyn på svenskämnet kan komma till uttryck i undervisning i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1 3, arbeta aktivt med språkliga strukturer och funktioner hos olika slags texter och genrer samt uppvisa utvecklad språk och textkompetens och medvetenhet om den egna skrivförmågan. Delkurs 2. Barnlitteratur och kommunikation, 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska de studerande kunna: redogöra för teoretiska och didaktiska perspektiv på skönlitteratur och film för barn och unga samt diskutera dessa konstarters betydelse som läromedel i svenska och i andra ämnen, använda IKT i undervisningen och redogöra för olika metoder och arbetssätt som stimulerar barns lärande och språkutveckling, redogöra för olika sätt att arbeta med samtal i undervisningen, arbeta aktivt med textuella funktioner och genrer samt uppvisa kompetens och medvetenhet om den egna läsförmågan. Innehåll Delkurs 1. Barns språkutveckling, 7,5 hp Delkursen introducerar teoretiska och didaktiska perspektiv på språk och litteracitet. Dessa inkluderar processer som rör utveckling av talat och skrivet språk både för elever med svenska som förstaspråk och som andraspråk, oberoende av hur långt de kommit i sin språkutveckling. Språksociologiska frågor som rör individ, grupp och samhälle studeras utifrån genus, klass, flerspråkighet och identitetsutveckling. Teorier, metoder och läromedel för den tidiga och fortsatta skriftspråkliga utvecklingen diskuteras och prövas kritiskt. I delkursen studeras analytiska redskap avsedda att stödja och bedöma elevers språkutveckling. Samspelets, samtalets och muntliga texters betydelse för skriftspråkutvecklingen betonas liksom IKT som medel för att utveckla en språk och kunskapsstimulerande undervisning. Svenska språkets strukturer och olika textgenrers funktioner och strukturer studeras och diskuteras. De studerande utvecklar i kursen sitt eget skrivande. Delkurs 2. Barnlitteratur och kommunikation, 7,5 hp I delkursen tillägnar sig de studerande sådana insikter och färdigheter att de på ett varierat och kreativt sätt kan arbeta med litterära texter och film i sin kommande verksamhet. Berättelser i olika medier och deras roll i dagens skola diskuteras utifrån litteraturdidaktisk forskning och grundskolans styrdokument. De studerande får möta ett urval av skönlitteratur för barn. Även berättelser via andra medier studeras. Verken väljs så att de belyser skillnader mellan olika genrer och idéinnehåll. Relationen mellan text och bild samt den rörliga bildens betydelse studeras. Den pedagogiska potentialen i både de enskilda verken i texter och andra medier som sådana är en central del av studierna. Olika möjligheter att arbeta med berättelser i skolan genom högläsning, fritt berättande, boksamtal, skrivuppgifter och andra estetiska lärprocesser om böcker och film studeras och prövas. Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig progression I förhållande till tidigare genomförda kurser fortsätter studenten att utveckla sin kompetens att tillgodogöra sig aktuella och relevanta forskningsartiklar, att öka sin kommunikativa förmåga i tal och skrift och att använda IKT som pedagogiskt verktyg.

Professionsbas och professionell progression För att stärka kopplingen till utbildningens praktik genomförs fältstudier. Dessa fältstudier anlägger ett åskådarperspektiv. Vid undervisning som på schemat markerats som seminarium är det obligatorisk närvaro. Undervisningsformer Undervisningen ges i form av föreläsningar, fältstudier, gruppdiskussioner samt obligatoriska seminarier. Examination Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget Godkänd ska kursens mål vara uppnådda. Betygskriterier för betyget Väl godkänd meddelas skriftligen vid kursstart. Studerande som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle ges möjlighet till omexamination i enlighet med universitetets lokala regler. För kursbetyget Väl godkänd ska minst 7,5 av kursens ingående högskolepoäng vara Väl godkända. Kursen examineras genom muntliga och skriftliga prov och redovisningar av fältstudieuppgifter, där redovisning till vissa delar genomförs med stöd av IKT. Både individuella redovisningar och gruppredovisningar förekommer. Delkurs 1 examineras genom skriftlig hemtentamen, skriftliga inlämningsuppgifter och aktivt deltagande i seminarier. Delkurs 2 examineras genom skriftlig hemtentamen. Kursvärdering Efter avslutad kurs genomförs en kursvärdering som sammanställs skriftligt och återkopplas till studenterna. Sammanställningen redovisas för aktuella institutionsorgan och för berört programråd, samt arkiveras av kursansvarig institution. Övrigt Eventuella merkostnader i samband med uppgifter eller dylikt bekostas av den enskilde studenten. Kurslitteratur och övriga läromedel Kurslitteratur Delkurs 1. Barns språkutveckling Ämnesdidaktisk facklitteratur Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin. 2012. Glädjen i att förstå: språk och textarbete med barn. 1. uppl. Studentlitteratur. 150 s. Bjar, Louise. & Liberg, Caroline. (red.). Senaste upplagan. Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur. Ca 150 s. (urval). Eriksson, Jessica, Grönvall, Camilla & Johansson, Annelie. 2013. Grammatik i teori och lärande praktik: från förskoleklass till åk 3. Columbus. 247 s. Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2011. Skolverket. Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=2573 Nya språket lyfter. Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1 5. Lärarhandledning. Senaste upplagan. Skolverket. 86 s.

Schmidt, Catarina. 2013. Att bli en sån som läser: barns menings och identitetsskapande genom texter. Örebro universitet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva 32042 (urval) Wedin, Åsa. 2011. Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Studentlitteratur. (urval). Westerlund, Monica. Senaste upplagan. Barn i början. Språkutveckling i förskoleåldern. Natur & Kultur. 192 s. Ämnesteoretisk facklitteratur Einarsson, Jan (2013). Språket och språkarna. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144076843 (urval) Lindstedt, Inger. Senaste upplagan. Textens hantverk. Om retorik och skrivande. 2, [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978 91 4408076 5 Referenslitteratur Boström, Lena & Josefsson, Gunlög. 2006. Vägar till grammatik. 1. uppl. Studentlitteratur. Melin, Lars. 2007. Vett och etikett i språket. 1. uppl. Norstedts akademiska förlag. Ytterligare vetenskapliga texter tillkommer i överenskommelse med undervisande lärare. Därtill tillkommer aktuella styrdokument för verksamhet i grundskolan. Se www.skolverket.se Skönlitteratur läses enligt särskilda anvisningar. Delkurs 2. Barnlitteratur och kommunikation Ämnesdidaktisk facklitteratur Chambers, Aidan. Senaste upplagan. Böcker inom och omkring oss. Huddinge: X Publishing. Ca 200 s. (urval). Edwards, Agneta. Senaste upplagan. Bilderbokens mångfald och möjligheter. Natur & Kultur. 160 s. Langer, Judith. Senaste upplagan. Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos. Ca 100 s. (urval). Stensson, Britta. Senaste upplagan. Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Daidalos. Ca 100 s. (urval). Ämnesteoretisk facklitteratur Ehriander, Helene & Nilson, Maria (red.). Senaste upplagan. Starkast i världen! Att arbeta med Astrid Lindgrens författarskap i skolan. BTJ Förlag. 279 s. Kümmerling Meibauer, Bettina & Surmatz, Astrid. Senaste upplagan. Beyond Pippi Longstocking: Intermedial and International Approaches to Astrid Lindgren's Work. Routledge. Ca 100 s. (urval). Kåreland, Lena. Senaste upplagan. Barnboken i samhället. Studentlitteratur. Ca 150 s. (urval).

Ytterligare vetenskapliga texter tillkommer i överenskommelse med undervisande lärare. Därtill tillkommer aktuella styrdokument för verksamhet i förskoleklass och grundskola. Se www.skolverket.se Skönlitteratur läses enligt särskilda anvisningar. Ca 700 s.

Bilaga 4 Dnr: 2016/5558 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket 1GN232 Svenska I Språkutveckling, barnlitteratur och kommunikation för undervisning i fk och åk 1 3/VI profil, 15 högskolepoäng Swedish I Language development, children s literature and communication, primary school F 3, Teaching Practice Profile, 15 credits Huvudområde Svenska språket Ämnesgrupp Svenska/Nordiska Språk Nivå Grundnivå Fördjupning G1N Fastställande Fastställd 2015 03 12 Senast reviderad 2016 10 26 av Fakulteten för konst och humaniora. Dramamomentet stryks från kursen. Mål, innehåll och examinationsformer har reviderats. Allmän översyn av standardformuleringar har gjorts. Kursplanen gäller från och med höstterminen 2017 Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A. (Områdesbehörighet 6b) Eller: Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2. Mål Förväntade studieresultat för kursen som helhet Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: diskutera och redogöra för hur undervisningen kan utformas så att läraren med utgångspunkt i forskning och styrdokument kan stödja och bedöma elever i deras språk, läs, och skrivutveckling, självständigt och tillsammans med andra planera och kritiskt diskutera undervisning i svenska för elever i förskoleklass och årskurs 1 3 med olika bakgrund och förutsättningar. Delkurs 1. Barns språkutveckling, 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska de studerande kunna:

redovisa kunskaper om sambandet mellan språk och kunskapsutveckling samt diskutera barns utveckling av språklig kompetens och textuell medvetenhet, redogöra för teoretiska och didaktiska perspektiv på barns språkutveckling och redovisa hur dessa perspektiv utifrån en helhetssyn på svenskämnet kan komma till uttryck i undervisning i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1 3, arbeta aktivt med språkliga strukturer och funktioner hos olika slags texter och genrer samt uppvisa utvecklad språk och textkompetens och medvetenhet om den egna skrivförmågan. Delkurs 2. Barnlitteratur och kommunikation, 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska de studerande kunna: redogöra för teoretiska och didaktiska perspektiv på skönlitteratur och film för barn och unga samt diskutera dessa konstarters betydelse som läromedel i svenska och i andra ämnen, använda IKT i undervisningen och redogöra för olika metoder och arbetssätt som stimulerar barns lärande och språkutveckling, redogöra för olika sätt att arbeta med samtal i undervisningen, arbeta aktivt med textuella funktioner och genrer samt uppvisa kompetens och medvetenhet om den egna läsförmågan. Innehåll Delkurs 1. Barns språkutveckling, 7,5 hp Delkursen introducerar teoretiska och didaktiska perspektiv på språk och litteracitet. Dessa inkluderar processer som rör utveckling av talat och skrivet språk både för elever med svenska som förstaspråk och som andraspråk, oberoende av hur långt de kommit i sin språkutveckling. Språksociologiska frågor som rör individ, grupp och samhälle studeras utifrån genus, klass, flerspråkighet och identitetsutveckling. Teorier, metoder och läromedel för den tidiga och fortsatta skriftspråkliga utvecklingen diskuteras och prövas kritiskt. I delkursen studeras analytiska redskap avsedda att stödja och bedöma elevers språkutveckling. Samspelets, samtalets och muntliga texters betydelse för skriftspråkutvecklingen betonas liksom IKT som medel för att utveckla en språk och kunskapsstimulerande undervisning. Svenska språkets strukturer och olika textgenrers funktioner och strukturer studeras och diskuteras. De studerande utvecklar i kursen sitt eget skrivande. Delkurs 2. Barnlitteratur och kommunikation, 7,5 hp I delkursen tillägnar sig de studerande sådana insikter och färdigheter att de på ett varierat och kreativt sätt kan arbeta med litterära texter och film i sin kommande verksamhet. Berättelser i olika medier och deras roll i dagens skola diskuteras utifrån litteraturdidaktisk forskning och grundskolans styrdokument. De studerande får möta ett urval av skönlitteratur för barn. Även berättelser via andra medier studeras. Verken väljs så att de belyser skillnader mellan olika genrer och idéinnehåll. Relationen mellan text och bild samt den rörliga bildens betydelse studeras. Den pedagogiska potentialen i både de enskilda verken i texter och andra medier som sådana är en central del av studierna. Olika möjligheter att arbeta med berättelser i skolan genom högläsning, fritt berättande, boksamtal, skrivuppgifter och andra estetiska lärprocesser om böcker och film studeras och prövas. Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig progression I förhållande till tidigare genomförda kurser fortsätter studenten att utveckla sin kompetens att tillgodogöra sig aktuella och relevanta forskningsartiklar, att öka sin kommunikativa förmåga i tal och skrift och att använda IKT i undervisningen.

Professionsbas och professionell progression Kopplingen till yrkespraktiken stärks genom verksamhetsintegrering. Kursen förbereder studenten för kommande VFU period och de mål som finns formulerade för denna. Vid undervisning som på schemat markerats som seminarium, metodikpass eller verksamhetsintegrerat arbete gäller obligatorisk närvaro. Undervisningsformer Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, metodikpass och verksamhetsintegrerade delar. Examination Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget Godkänd ska de förväntade studieresultaten vara uppfyllda. För kursbetyget Väl godkänd ska minst 7,5 av kursens ingående högskolepoäng vara Väl godkända. Kursen examineras genom muntliga och skriftliga prov och verksamhetsintegrerat arbete, där redovisning till vissa delar genomförs med stöd av IKT. Omtentamen erbjuds inom sex veckor efter ordinarie tentamenstillfälle (inom ramen för ordinarie terminstid). För studerande som ej godkänts vid ordinarie tentamenstillfälle ges möjlighet till endast fyra ytterligare tillfällen. Delkurs 1 examineras genom skriftlig tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar under seminarier och metodikpass. Delkurs 2 examineras genom skriftlig tentamen och muntliga redovisningar under seminarier och metodikpass. Kursvärdering Efter avslutad kurs genomförs en kursvärdering som sammanställs skriftligt och återkopplas till studenterna. Sammanställningen redovisas för aktuella institutionsorgan och för berört programråd, samt arkiveras av kursansvarig institution. Överlappning Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs: Kursen motsvarar 1GN006 i grundlärarprogram vid Linnéuniversitetet. Övrigt Eventuella merkostnader i samband med uppgifter eller dylikt bekostas av den enskilde studenten. Kurslitteratur och övriga läromedel Kurslitteratur Delkurs 1. Barns språkutveckling Ämnesdidaktisk facklitteratur Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin. 2012. Glädjen i att förstå: språk och textarbete med barn. 1. uppl. Studentlitteratur. 150 s. Bjar, Louise. & Liberg, Caroline. (red.). Senaste upplagan. Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur. Ca 150 s. (urval). Eriksson, Jessica, Grönvall, Camilla & Johansson, Annelie. 2013. Grammatik i teori och lärande praktik: från förskoleklass till åk 3. Columbus. 247 s. Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2011. Skolverket. Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=2573

Nya språket lyfter. Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1 5. Lärarhandledning. Senaste upplagan. Skolverket. 86 s. Schmidt, Catarina. 2013. Att bli en sån som läser: barns menings och identitetsskapande genom texter. Örebro universitet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva 32042 (urval) Wedin, Åsa. 2011. Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Studentlitteratur. (urval). Westerlund, Monica. Senaste upplagan. Barn i början. Språkutveckling i förskoleåldern. Natur & Kultur. 192 s. Ämnesteoretisk facklitteratur Einarsson, Jan (2013). Språket och språkarna. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144076843 (urval) Lindstedt, Inger. Senaste upplagan. Textens hantverk. Om retorik och skrivande. 2, [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978 91 4408076 5 Referenslitteratur Boström, Lena & Josefsson, Gunlög. 2006. Vägar till grammatik. 1. uppl. Studentlitteratur. Melin, Lars. 2007. Vett och etikett i språket. 1. uppl. Norstedts akademiska förlag. Ytterligare vetenskapliga texter tillkommer i överenskommelse med undervisande lärare. Därtill tillkommer aktuella styrdokument för verksamhet i grundskolan. Se www.skolverket.se Skönlitteratur läses enligt särskilda anvisningar. Delkurs 2. Barnlitteratur och kommunikation Ämnesdidaktisk facklitteratur Chambers, Aidan. Senaste upplagan. Böcker inom och omkring oss. Huddinge: X Publishing. Ca 200 s. (urval). Edwards, Agneta. Senaste upplagan. Bilderbokens mångfald och möjligheter. Natur & Kultur. 160 s. Langer, Judith. Senaste upplagan. Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos. Ca 100 s. (urval). Stensson, Britta. Senaste upplagan. Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Daidalos. Ca 100 s. (urval). Ämnesteoretisk facklitteratur Andersson, Maria & Druker, Elina (red.). Senaste upplagan. Barnlitteraturanalyser. Studentlitteratur. Ca 100 s. (urval). Ehriander, Helene & Nilson, Maria (red.). Senaste upplagan. Starkast i världen! Att arbeta med Astrid Lindgrens författarskap i skolan. BTJ Förlag. 279 s.

Kåreland, Lena. Senaste upplagan. Barnboken i samhället. Studentlitteratur. Ca 150 s. (urval). Ytterligare vetenskapliga texter tillkommer i överenskommelse med undervisande lärare. Därtill tillkommer aktuella styrdokument för verksamhet i förskoleklass och grundskola. Se www.skolverket.se Skönlitteratur läses enligt särskilda anvisningar. Ca 700 s.

Bilaga 5 1 Anteckningar från arbetsmiljörond vid Institutionen för svenska språket 2016-11-17 i F-huset i Växjö, kl. 09-12: Victoria Dryselius, Maria Lindgren och Jesper Pettersson (sittrond i Svea och därefter vanlig rond i lokalerna) 1. Noterades att arbetsmiljöronden gäller arbetsplatserna både i Kalmar och Växjö, och att underlaget till ärenden i Kalmar grundar sig på Victorias iakttagelser i samband med hennes besök på Nisbethska den 8 november 2016. 2. Vid uppföljning av anteckningar från förra årets arbetsmiljörond kommenterades att det är oklart vad som gäller för nybygget i Kalmar och att information om både byggnationer och flyttplaner är önskvärd, varför frågan förs vidare till nästa Arbetsmiljögrupp vid FKH att sjukgymnast/ergonom från företagshälsovården bör genomföra nya granskningar i Växjö eftersom vi har gjort och gör flera omflyttningar. 3. Vid uppföljning av institutionens handlingsplan efter medarbetarenkät 2015 uppmärksammades att en del allmän information till studenter såsom information om registrering och funktionsnedsättning fortfarande var svår att hantera för lärare som formar sina MyMoodlerum samt att ingen lösning hade funnits på frågan om att ta fram en webbaserad "anslagstavla" med uppgifter om aktuella händelser vid institutionen och att vi inte fått fram någon medarbetarförteckning att anslå för besökare. 4. I samband med att vi diskuterade sjukfrånvaro vid institutionen uppmärksammade vi att sjukfrånvaron fortfarande var mycket låg och att vi inte hade haft någon långtidssjukskrivning under året. s. Konstaterades att vi haft en arbetsskada sedan förra skyddsronden och att det var en halkolycka som föranleddes av en isfläck utanför F-huset i Växjö. 6. Inför arbetsmiljöronden hade Victoria skickat ut en enkät till samtliga medarbetare på SV, vilken vi diskuterade dels som en mätare på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid institutionen, dels som ett verktyg att användas av fler och vid andra tillfällen. Vi konstaterade att resultatet av enkäten indikerar en god organisatorisk och social arbetsmiljö men att den också indikerar att vi kan fortsätta med att utveckla frågorna. Förslaget är att enkätresultatet ska presenteras på ett institutionsmöte under vtl 7 och därefter diskuteras i de olika lärarlagen.

2 7. Aktuella arbetsmiljöfrågor som uppmärksammats under arbetsmiljöronden: Campus Ärende Åtgärd Kalmar och Växjö Luftning av elementen Victoria kontaktar vaktmästarna i laävs flera tjänsterum. både Kalmar och Växjö för att få detta gjort. Växjö Avskild plats för Föra denna fråga till tidigare fråga telefonsamtal för om avskild plats för telefon-, personal som delar rum Skype- och Adobemöten för ( flex-kontoret och medarbetare i Småland, dvs. i det doktorand-rummet) nya flexkontoret (vars arbetsmiljö ska utvärderas under ht 17 enligt tidigare beslut). Växjö Ståmatta till Ida Maria ordnar. Västerdal Med pennan i hand Justeras / c:: Victoria Dryselius Skyddsombud