Budgetunderlag

Budgetunderlag 2011 2013 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46 6 s 7 m v.19 7 t 8 f 8 s 9 m v.28 9 t 10 f 10 m 11 t 11 t 12 f 12 m 13 t 8 t 9 10 11 v.15 9 o 10 t 10 s 11 m v.24 11 o 12 t 12 s 13 m v.33 13 t 14 f 14 s 15 m v.42 15 t 16 f 11 f 12 t 13 14 15 17 12 l 13 14 15 16 v.38 v.47 f 13 s 14 m v.20 14 t 15 f 15 s 16 m v.29 16 t 17 f 17 m 18 t 18 t 19 f 19 m 20 t l 15 t 16 17 5 s 6 m v.16 16 o 17 t 17 s 18 m v.25 18 o 19 t 19 s 20 m v.34 20 t 21 f 21 s 22 m v.43 22 t 23 f 17 t 18 f 19 t 20 21 22 18 o 19 20 21 v.39 v 19 t 20 f 20 s 21 m v.21 21 t 22 f 22 s 23 m v.30 23 t 24 f 24 m 25 t 25 t 26 f 26 m 27 t 21 l 22 t 23 24 22 s 23 m v.17 23 o 24 t 24 s 25 m v.26 25 o 26 t 26 s 27 m v.35 27 t 28 f 28 s 29 m v.44 24 t 25 f 26 t 27 28 29 25 o 26 27 28 v.13 26 t 27 f 27 s 28 m v.22 28 t 29 f 29 s 30 m v.31 30 t 31 f 28 l 29 t 30 l 31 t 29 s v.18 30 o 30 m 31 t Del 2 Försäkringsförmåner

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Innehåll Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 17 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 23 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 25 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder 31 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning 35 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 41 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 42 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 59 1:3 Handikappersättningar 71 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 75 1:5 Ersättning för kroppsskador 81 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 85 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 89 1:1 Allmänna barnbidrag 89 1:2 Föräldraförsäkring 97 1:3 Underhållsstöd 119 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 127 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 131 1:8 Bostadsbidrag 139

Socialförsäkringens finansiering 143 Principer Försäkringskassans ställningstagande 143 Finansiering översikt 146 Sjukförsäkring med mera finansieringsutveckling 150 Arbetsskadeförsäkringen finansieringsutveckling 154 Föräldraförsäkringen finansieringsutveckling 157 Försäkring mot kostnader för sjuklön (småföretagsförsäkring) 159 Frivillig yrkesskadeförsäkring 160 Övriga ersättningar och fonder 162 Tabellförklaringar och övriga kommentarer 165 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över prognoserna Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2010 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Jämförelse med den prognos som lämnades i januari 2010 Bilaga 6 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag 2011 2013, del 1

Inledning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning I denna del presenteras underlag och förslag för statens medelsanvisningar för den allmänna försäkringen och övriga bidragssystem inom Försäkringskassans ansvarsområde som finansieras över statsbudgeten. Inkomster och utgifter för försäkringar med specialdestinerade avgifter och försäkringar som finansieras från fonder redovisas i avsnittet Socialförsäkringens finansiering. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas utfall och prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år 2010. miljarder kronor 200 188 180 24 160 182 26 178 178 178 177 27 28 30 32 140 120 100 102 93 86 83 79 76 80 60 40 20 62 63 65 66 68 70 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn år De totala utgifterna beräknas minska från 188 miljarder år 2009 till 178 miljarder år 2011 för att sedan ligga kvar på denna nivå resten av prognosperioden. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 102 miljarder år 2009 till 76 miljarder år 2014. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 24 miljarder år 2009 till 32 miljarder år 2014. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 62 miljarder år 2009 till 70 miljarder år 2014. 3

Inledning I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för de förmåner som från år 2010 finns inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ingående överföringsbelopp från föregående år +0,4 0,2 0,2 Anslagna medel 195,2 184,4 Summa tilldelade medel 195,5 184,2 Utfall 188,4 Prognos 182,0 178,1 177,9 177,6 177,4 Avvikelse från anslagna medel +6,8 +2,4 Avvikelse från tilldelade medel +7,2 +2,2 Hemställan om tilläggsanslag 0,9 Hemställan om anslagsmedel 178,3 Indragning av anslagsmedel 7,4 3,3 Ingående överföringsbelopp till nästa år 0,2 0,2 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag och de förmåner som förts till Pensionsmyndigheten) för år 2009 är 195,2 miljarder kronor. Utfallet för år 2009 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) blev 188,4 miljarder kronor, vilket är 6,8 miljarder kronor, eller 3,5 procent, lägre än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2009 blev 7,9 miljarder kronor, varav 7,7 miljarder för de anslag som under 2010 finns inom Försäkringskassans ansvarsområde. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2010, med undantag av 372,2 miljoner kronor för anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 är 184,4 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2010 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 182,0 miljarder kronor. Detta är 2,4 miljarder kronor, eller 1,3 procent, lägre än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2010 beräknas till 3,3 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för år 2011 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 178,1 miljarder kronor. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer för 2011 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 178,3 miljarder kronor, vilket är högre än den beräknade utgiften till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under 2010. 4

Inledning Behov av ytterligare medel för 2010 I regleringsbrevet för 2010 anges för samtliga anslagsposter utom två att inget anslagssparande får föras över från år 2009 till 2010. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2009 och 2010 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2009 till 2010 och från år 2010 till 2011. För fem anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2010 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). Se bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2010. För följande anslag/anslagsposter föreslår Försäkringskassan finansiering genom tilläggsanslag för år 2010, som täcker hela avvikelsen från tilldelade medel. För anslaget 9,1:7 Sjukvård i internationella förhållanden överskrider den prognostiserade utgiften 2010 tilldelade medel med 93 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 65 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Sjukvård i internationella förhållanden för budgetåret 2010 med 93 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2011 med motsvarande belopp. För anslagsposten 11,1:1.15 Närståendepenning överskrider den prognostiserade utgiften 2010 tilldelade medel med 15 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 11 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Närståendepenning för budgetåret 2010 med 15 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2011 med motsvarande belopp. För anslagsposten 11,1:1.19 Rehabiliteringspenning överskrider den prognostiserade utgiften 2010 tilldelade medel med 72 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 28 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Rehabiliteringspenning för budgetåret 2010 med 72 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2011 med motsvarande belopp. För anslagsposten 11,1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. överskrider den prognostiserade utgiften 2010 tilldelade medel med 130 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 130 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m för budgetåret 2010 med 130 miljoner kronor. 5

Inledning För anslaget 12,1:8 Bostadsbidrag överskrider den prognostiserade utgiften 2010 tilldelade medel med 564 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 396 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Bostadsbidrag för budgetåret 2010 med 564 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2011 med motsvarande belopp. Försäkringskassans förslag till anslag 2011 Försäkringskassan har i beräkningarna av förslag till anslag antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2010 och 2011. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåret 2010 för respektive anslagspost framgår av regleringsbrevet. För de anslagsposter som prognostiseras utnyttja anslagskrediten under 2010 överförs därför ett negativt överföringsbelopp från år 2010 till år 2011. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2011 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2010, men däremot av under år 2010 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2011 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Försäkringskassan föreslår enligt tabellen nedan en anslagsnivå som ska täcka dels de prognostiserade utgifterna under året, dels ett eventuellt underskott vid årets början. Fördelning på anslagspostnivå framgår av Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2011. 6

Inledning Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkringens administration och socialförsäkrings- och bidragssystemen år 2011 2013 Försäkringskassans förslag till anslag 2011 Prognos 2012 Prognos 2013 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 1:4.1 Tandvårdsersättning 6 033 020 6 064 610 6 123 270 1:6.27 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 645 519 642 1:7 1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden 591 999 ) 620 896 648 229 3:4 3:4.1 Bilstöd till personer med funktionshinder 244 102 251 719 255 405 3:5 3:5.1 Kostnader för statlig assistansersättning 20 126 000 21 470 000 22 958 000 Summa 26 995 766 28 407 744 29 985 546 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 22 157 835 ) 23 268 432 22 323 724 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 57 776 928 53 712 061 51 918 041 1:3 1:3.1 Handikappersättningar 1 247 986 1 271 000 1 310 000 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 4 318 700 4 076 100 3 865 200 1:5 Ersättning för kroppsskador 46 030 45 040 44 530 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom 1:6 1:6.2 hälso- och sjukvård 1 000 000 1 000 000 0 ## Försäkringskassan Summa 86 547 479 83 372 633 79 461 495 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag 23 458 002 23 636 000 23 913 000 1:2 Föräldraförsäkring 32 887 958 34 084 840 35 924 035 1:3 1:3.1 Underhållsstöd 1 990 918 1 900 000 1 867 000 1:4 1:4.1 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 33 000 34 000 35 000 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 2 738 108 2 768 517 2 816 149 1:8 1:8.2 Bostadsbidrag 3 676 000 ) 3 654 800 3 560 900 Summa 64 783 986 66 078 157 68 116 084 Totalt 178 327 231 177 858 534 177 563 125 *) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag om 93 miljoner beviljas för 2010. **) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag om 87 miljoner beviljas för 2010. ***) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag om 564 miljoner beviljas för 2010. Övriga förslag I avsnittet Socialförsäkringens finansiering redovisar Försäkringskassan sin principiella syn på hur olika socialförsäkringsförmåner bör finansieras. 7

Inledning Försäkringskassan föreslår att föräldraförsäkringsavgiften tas bort, att havandeskapspenningen inte längre ska vara avgiftsfinansierad samt att sjukförsäkringsavgiften och arbetsskadeavgiften sänks. Försäkringskassan anser att det vore en fördel om det infördes fonder för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2010 2014 i Hermes senast den 25 februari. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika verksamheterna förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden prognostiserat utfall för 2010 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna del av budgetunderlaget, som även är svar på ovanstående uppdrag, redovisas prognoser för åren 2010 2014 över Försäkringskassans sakanslag inom utgiftsområdena 9, 10, och 12. Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2010 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I bilaga 5 redovisas en jämförelse mellan prognoserna i detta budgetunderlag och de prognoser som lämnades till regeringen i januari 2010. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 6. Under anslaget Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. 8

Inledning Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta för föreliggande rapport att material för januari i största möjliga utsträckning har använts. Preliminära ekonomiska uppgifter för januari 2010 har dock inte varit tillgängliga förrän i mitten på februari innevarande år och har därför inte kunnat beaktas i beräkningarna. Det ekonomiska utfallet för år 2009 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till kända regeländringar och lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom det då inte finns underlag för beräkningar. De makroekonomiska antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga 2. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutet (KI) den 18 december 2009. Till beräkningarna har vidare SCB:s befolkningsprognos från år 2009 använts. Hur de olika makroekonomiska förutsättningarna påverkar utgifterna redovisas under respektive anslag. Där redovisas även hur förändrade antaganden kan påverka utgiftsprognoserna i olika riktning. Den ekonomiska utvecklingen Under senare delen av år 2009 blev tecknen på en återhämtning från den ekonomiska krisen allt tydligare. När den internationella finanskrisen framstod som svårast mot slutet av 2008 spred sig oro för att världens ekonomiska system i värsta fall kunde sluta fungera och att de finansiella marknaderna skulle falla samman. Dessa farhågor har hittills inte besannats, trots att en del stora bankfallissemang skedde i både USA och Europa. Att det inte gick så illa som befarat har medfört att intresset för aktieköp återkommit. Börserna har vänt uppåt och aktiekurserna steg under loppet av 2009, på en del håll t.ex. på Stockholmsbörsen kraftigt. Finanskrisen har fått betydande konsekvenser för den reala ekonomin, särskilt för industriprodukter från exempelvis fordons- och maskinindustrierna. Härigenom har exportberoende länder som Sverige och flera andra länder i Europa drabbats särskilt hårt. BNP-fallen har i dessa länder varit större än i de länder där de finansiella obalanserna är påtagligast, främst USA. Det är anmärkningsvärt att den svenska industrin haft sämre industriutveckling än OECD-genomsnittet, samtidigt som börsuppgången i Sverige varit bland de kraftigaste. 9

Inledning Flertalet prognosmakare både utomlands och i Sverige räknade under våren 2009 med en sämre ekonomisk utveckling för 2009 än vad utfallen nu tycks bli. Konjunkturinstitutet beräknade i december 2009 att BNP detta år minskade med 4,4 procent i volym, även det i och för sig en betydande tillbakagång. Under intryck av den något starkare utvecklingen har man successivt skrivit upp prognoserna för de kommande åren relativt mycket. Konjunkturinstitutet räknade i decemberprognosen med en BNP-tillväxt 2010 på 2,7 procent och 3,3 procent 2011. Återhämtningen sker dock från en låg nivå 2008 års nivå beräknas nås någon gång under 2011. Det kan nämnas att regeringen sedermera gett uttryck för en ytterligare förstärkt optimism, med antagande om drygt 3 procents tillväxt redan 2010. De ljusare konjunkturutsikterna motsvaras av förbättringar i ett antal kvalitativa indikatorer på stämningsläget i ekonomin. För Sveriges del har Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, stigit påtagligt under de senaste månaderna. Den låg i januari 2010 på den hittills högsta nivån sedan mars 2008. Barometerindikatorn är liksom flera andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Under den senaste högkonjunkturen kulminerade Barometerindikatorn redan sommaren 2007. Dess variationer sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden däremot ligger sent i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. 10

Inledning Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden baserade på Konjunkturinstitutets decemberrapport 2009. Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är januari 2010. I den reala ekonomin har ännu inte så kraftiga spår av återhämtning registrerats. Det tidigare mycket kraftiga produktionsfallet i den svenska industrin har dock upphört, men tendensen till uppgång är än så länge svag. Den ekonomiska krispolitiken i USA och Europa har mycket kraftfullt inriktats på att minska skadorna efter de finansiella debaclena under hösten 2008. Centralbankerna har sänkt styrräntorna till nära noll och tillfört stora kvantiteter likvida medel till marknaderna. Finanspolitiken har blivit expansiv och budgetunderskotten har vuxit kraftigt. I USA väntas 2010 en långsiktigt ohållbar nivå på betydligt mer än 10 procent av BNP. Allt detta är viktiga delförklaringar till att de finansiella marknaderna kunnat stabiliseras relativt snabbt. Det har emellertid varit fråga om konstgjord andning, som inte kan hållas igång så länge till, och det gäller nu att ländernas ekonomier kan börja växa av egen kraft. De åtgärder som vidtagits för att stödja det finansiella systemet måste förr eller senare fasas ut. Den ekonomiska politiken står globalt sett inför dilemmat att den måste motverka alltför stora risktaganden och nya 11

Inledning finansiella excesser, och samtidigt skapa förutsättningar för fortsatt realekonomisk återhämtning. I denna s.k. exit-problematik att centralbanker och finansdepartement måste normalisera politiken ligger en risk för att de prognoser som görs för de kommande åren kan vara alltför optimistiska. Hur stor den risken är går inte säga. Ett annat memento är att förbättringarna i det mer allmänna ekonomiska sentimentet delvis kan vara bara en rekyl på den extrema dysterhet som rådde kring det senaste årsskiftet. Arbetsmarknaden Sysselsättning och arbetslöshet påverkas vanligen först sent i konjunkturförloppet betecknade nog minskade arbetslösheten en aning så sent som 2008, till i genomsnitt 6,1 procent av arbetskraften. Under 2009 var arbetslösheten i genomsnitt 8,5 procent. Bland ungdomar var arbetslösheten väsentligt högre. Konjunkturinstitutet har som nämnts reviderat upp sina prognoser påtagligt för BNP-tillväxten, vilket återverkar positivt på prognoserna för arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten beräknas ändå öka till 10,1 procent av arbetskraften 2010 och till 10,4 procent 2011. För år 2012 räknas med en viss förbättring av arbetsmarknadsläget, som bedöms fortsätta under 2013 och 2014. Till den öppna arbetslösheten kommer att Konjunkturinstitutet för 2010 räknar med att 8,4 procent kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildningsprogram. Detta kan jämföras med 3,6 procent under 2008. Att konjunkturförbättringen inte antas motsvaras av snabbt minskad arbetslöshet sammanhänger med att det i denna lågkonjunktur inte väntas ske någon minskning i arbetskraftsutbudet dvs. nämnaren i arbetslöshetsmåttet. I samband med kraftiga konjunkturförsvagningar är det annars normalt att inte bara sysselsättningen faller, utan även själva arbetskraften. Så var i hög grad fallet vid 1990-talskrisen, då den öppna arbetslösheten märkbart dämpades av att många lämnade arbetskraften, genom förtidspensionering i olika former och ökad utbildning. I den nuvarande lågkonjunkturen står förtidspension, dvs. numera sjukersättning, inte till förfogande på samma sätt som vid 1990-talskrisen, bl.a. på grund av regeländringar. En del av de personer som flödar ut från sjukförsäkringen kommer att beröras av åtgärder bl.a. i form av s.k. individuella introduktionsprogram vid Arbetsförmedlingen. Många i denna grupp kommer därmed att stå kvar i arbetskraften. En del kommer att bli utan ersättning eller hänvisas till kommunalt försörjningsstöd. 12

Inledning Från samhällsekonomisk synpunkt är det bra om personer med arbetsförmåga men utan sysselsättning befinner sig så nära arbetsmarknaden som möjligt. Hellre arbetslöshet med viss kontakt med arbetsmarknaden än slutgiltig utslagning från arbetslivet genom sjukersättning. Trots detta finns risk att sysselsättningsnedgången, sammantaget cirka 4 procent åren 2009 2011, leder till högre långvarig eller permanent arbetslöshet. 1990-talskrisen fick sådana följder. Den nu ingångna krisen bedöms bli mindre kraftig och mindre långvarig, men Konjunkturinstitutet bedömer ändå att en del av sysselsättningsnedgången blir långvarig, nämligen cirka 70 000 personer. Den ekonomiska krisen och arbetslösheten drabbar olika grupper olika hårt. I riskzonen återfinns inte bara unga människor utan även ensamstående föräldrar och deras barn samt nyanlända invandrare. Extra finanspolitiska stimulanser Inte minst för att begränsa de varaktiga effekterna på sysselsättningen har Konjunkturinstitutet prognostiserat finanspolitiska stimulanser utöver den finanspolitik som redan beslutats. Utan dessa tillkommande stimulanser beräknar Konjunkturinstitutet att BNP åren 2010 och 2011 skulle bli cirka 0,2 à 0,3 procent lägre. Även sysselsättningen skulle bli lägre. Försäkringskassan har inte inkalkylerat åtgärder av detta slag i sina prognoser, utan utgått enbart från beslutade förändringar. Detta är en allmän princip i prognosarbetet. När Försäkringskassan tar Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognoser (som innefattar prognostiserad finanspolitik) till utgångspunkt för sina beräkningar, innebär detta ett visst avsteg från prognospolicyn. Valutakurserna Kronan föll kraftigt i värde mot de viktigaste världsvalutorna under senare hälften av 2008. Från juni 2008 till slutet av 2008 steg euro med 16 procent mot kronan, USA-dollar med 30 procent och japanska yen med över 50 procent. Flera andra små valutor uppvisade en liknande utveckling. En gängse förklaring är att placerarna under finanskrisens värsta fas tydde sig till de stora valutorna, vilka uppfattades som säkrare och mer likvida. Ett undantag var dock brittiska pund, som liksom kronan försvagades. Kronfallet fortsatte till en bottennivå i februari 2009, varefter huvudtendensen varit att kronan stärkts. Kronan anses av många bedömare undervärderad, och Konjunkturinstitutet räknar som nämnts med en fortsatt förstärkning under de närmaste åren. 13

Inledning Inflationen Sveriges inflation har som de flesta andra länders minskat kraftigt sedan 2008. Detta har skett trots att kronans fall normalt borde ha gett upphov till ganska betydande inflationsimpulser via höjda importpriser. Dessa impulser har gjort sig gällande oväntat sent. En annan faktor som normalt borde ha verkat mer inflationsdrivande är att arbetskraftskostnaderna steg påtagligt både 2008 och 2009. De centrala avtal som slöts år 2007 styrde lönehöjningarna ännu för 2009, och de ingångna krisöverenskommelserna om sänkt månadslön i samband med reducerad arbetstid påverkar inte timlönerna och arbetskraftskostnaderna nedåt. Att inflationen trots dessa faktorer gått tillbaka så pass markant får tillskrivas den försvagning i konsumenternas efterfrågan som krisen föranlett. Företagen, inte minst industriföretagen, har parerat kostnadsökningarna med sänkta vinstmarginaler. Vidare skedde en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna med 1 procentenhet den 1 januari 2009. Konsumentprisindex (KPI), räknat från motsvarande månad föregående år, sjönk under större delen av 2009. Denna ansats till deflation bedöms av Konjunkturinstitutet dock bli kortvarig. Den beror helt och hållet på räntesänkningarnas effekter på hushållens utgifter, och dessa effekter måste snart upphöra räntorna kan inte sjunka mycket ytterligare. Med början 2010 räknas med högre räntor. Efterhand erhålls då en uppdrivande effekt på KPI av höjda räntor. Räknat exklusive räntor fortsätter däremot inflationen att sjunka något. Bakom detta antagande ligger delvis den förutsedda förstärkningen av kronan, men också att efterfrågetrycket blir fortsatt lågt och att lönehöjningarna väntas bli lägre. 14

Inledning Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år Det svaga arbetsmarknadsläget medför alltså att löneökningarna hålls tillbaka betydligt. År 2010 sluts nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet räknar med att timlönernas höjning stannar vid drygt 2 procent per år åren 2010 och 2011, medan en viss acceleration i löneökningarna kan komma att inledas 2012. Det bör påpekas att dessa tal avser de totala löneökningarna, även de som vanligen uppstår utöver de centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Små lönehöjningar bidrar till att hålla inflationen i schack, men Konjunkturinstitutet har också påpekat risken med lönehöjningar som blir alltför små eller obefintliga. Efterfrågebortfallet i ekonomin skulle förstärkas, vilket är svårt att möta med en mer expansiv penningpolitik eftersom Riksbankens styrränta redan är praktiskt taget noll. I förlängningen kan t.o.m. deflation och ytterligare minskad efterfrågan bli resultatet. Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 1 sänks från 42 800 kronor 2009 till 42 400 kronor 2010. Prisbasbeloppet 2010 bestäms 1 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och vårdbidrag, vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak (35 667 kr/mån för föräldrapenning och 26 750 kr/mån för övriga). 15

Inledning av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före (som var 0,8 procent). Enligt samma beräkningsprincip prognostiseras prisbasbeloppet stiga igen under de följande åren: 2009 42 800 kronor 2010 42 400 kronor 2011 42 500 kronor 2012 43 300 kronor 2013 44 400 kronor 2014 45 800 kronor 16

Tandvårdsförmåner m.m. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2009 1 2010 2011 2012 2013 2014 5 502 597 6 010 900 6 033 020 6 064 610 6 123 270 6 185 600 1 Utfall. Försäkringskassans förslag till anslag för 2011 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2010 redovisas i inledningen. Ändamål Från anslagsposten bekostas tandvårdsförsäkringen. Det nuvarande regelverket för tandvårdsförsäkringen gäller sedan den 1 juli 2008. Detta medför att två olika regelverk och ersättningssystem har gällt sedan den 1 juli 2008. Både den nuvarande och den föregående tandvårdsförsäkringen omfattar alla med rätt till bosättningsrelaterade förmåner från och med det år de fyller 20 år. Regler fram till 1 juli 2008 Den föregående tandvårdsförsäkringen indelades i bastandvård, protetik och tandreglering samt förhöjd ersättning. Försäkringen innebar i korthet att patienten inte själv behövde betala hela kostnaden för sin tandvård. I stället betalar patienten en patientavgift och Försäkringskassan ersatte den återstående delen. Hur stor ersättning som betalades ut berodde bland annat på patientens ålder och vilken behandling som utfördes. Från och med 1999 råder fri prissättning. Detta medför att priset för en behandling kan variera mellan olika tandläkare. Varje landsting har en egen prislista som fastställs genom politiska beslut. Den 1 januari 2001 och den 1 april 2002 undantogs i två steg behandlingar med avtagbara proteser från reglerna om karensbelopp. Den 1 juli 2002 ändrades regelverket för patienter som är 65 år eller äldre. Ersättningsnivån för bastandvård höjdes och ett högkostnadsskydd för protetik infördes. 17

Tandvårdsförmåner m.m. För att Försäkringskassan skulle betala ut ersättning måste tandläkaren lämna in en tandvårdsräkning till Försäkringskassan. Tandvårdsersättningen skulle betalas ut senast 30 dagar efter att Försäkringskassan fått tandvårdsräkningen. Bland annat för vissa större protetiska behandlingar gällde särskilda regler som innebär att vården måste förhandsprövas innan behandlingen påbörjas. För exempelvis ärenden med förhöjd ersättning och behandlingar inom högkostnadsskyddet måste en förhandsprövning alltid göras. Vid förhandsprövningen tog Försäkringskassan ställning till om den föreslagna behandlingen var nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat. Övergång mellan regelverken För protetik 65+ gäller att de patienter som har en förhandsprövning som är inskickad innan 1 juli 2008 och därefter godkänd har rätt att välja vilket regelverk de vill ha ersättning från. En patient med godkänd förhandsprövning kan således välja det ersättningssystem som är fördelaktigast. För de andra delarna av det gamla regelverket kan patienterna inte välja utan måste använda det nya regelverket efter 1 juli 2008. Regelverket fr.o.m. 1 juli 2008 Det nya tandvårdsstödet består av två delar, ett tandvårdsbidrag som alla vuxna har rätt till från och med det år man fyller 20 och tandvårdsersättning som ersätter delar av patientens kostnader för kostsamma åtgärder. Det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om allmänna tandvårdsbidraget inte nyttjas ett år sparas detta till nästkommande år. Patienten får ha maximalt ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år. Förutsättningen är att patienten detta datum har rätt till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringslagen (1999:799) eller till förmåner som följer av förordningen (EEG) nr 1408/71. Tandvårdsbidraget bör användas till undersökningar och förebyggande åtgärder men kan också användas som delbetalning i abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till dubbelt bidrag (300 kronor) medan patienter som är mellan 30 och 74 år är berättigade till enkelt bidrag (150 kronor). Tandvårdsersättning / skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. Tandvårdsersättning lämnas när patientens sammanlagda kostnad för ersättningsberättigande tandvård överstiger 3 000 kronor. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor 18

Tandvårdsförmåner m.m. lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning betalas ut under en period av ett år efter det att ersättningsberättigad åtgärd påbörjats och ersätts enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall då vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning för vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts ej den del av priset som överstiger referenspriset. Antaganden Prognosen använder SCB;s senaste befolkningsprognos. Analys av 2009 Under 2009 utfördes totalt cirka 16 miljoner ersättningsberättigande åtgärder på 4,14 miljoner patienter under sammanlagt 9,65 miljoner besök hos tandvården. Under perioden oktober november 2009 fortsatte utgifterna för det nya statliga tandvårdsstödet att öka trendmässigt även om en viss (och något oväntad) nedgång skedde under november. Utbetalningsstatistik pekar dock mot att utbetalningarna tog fart igen under december. Under oktober november utbetalades sammanlagt cirka 969,7 miljoner kronor i tandvårdsersättning och allmänt tandvårdsbidrag mot cirka 537,6 miljoner kronor under samma period år 2008. En anledning till att utbetalningarna minskade något under november är att antalet inrapporterade tandreglerande åtgärder ökade mycket kraftigt under september oktober för att sedan falla tillbaka under november. Detta förklaras av att flera av de tandreglerande åtgärderna (som generellt är de dyraste) kan ta 1 2 år att slutföra. En möjlig förklaring till att utbetalningarna sjönk under november är att det fanns ett visst uppdämt behov av denna typ av vård inför tandvårdsreformen och att många behandlingar påbörjades under de första månaderna efter införandet av de nya ersättningsreglerna. Analys av 2010 2014 Utgifterna för det nya tandvårdsstödet väntas öka med cirka 28 procent under 2010 för att därefter stabiliseras under 2011 med en ökning på 2,4 procent. Under 2012 2014 väntas utgiften öka med i snitt 1,0 procent per år. Under 2010 antas antal patienter öka med 3,1 procent jämfört med 2009. Eftersom ingen modellering av sambandet mellan (t.ex.) hushållens inkomster och tandvårdskonsumtion är möjlig i dagsläget antas antal patienter under perioden 2012 2014 i stort följa befolkningsutvecklingen (uppdelat på olika åldersklasser). 19

Tandvårdsförmåner m.m. Utgifterna från det gamla tandvårdsstödet var något högre under oktober november 2009 jämfört med samma period 2008, 60,7 respektive 53,9 miljoner kronor, men Försäkringskassan bedömer att utgifterna för det gamla tandvårdsstödet kommer att fasas ut snabbt under 2010 2011. Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Åld. Kategori 2010 2011 2012 2013 2014 Utgift allmänt 20 29 172 140 190 200 194 470 197 640 199 590 tandvårdsbidrag 30 49 222 680 228 410 228 570 228 080 226 930 50 64 191 090 192 340 191 300 191 060 192 290 65 74 99 220 103 690 107 710 111 190 113 880 75+ 129 580 130 210 131 130 132 610 134 560 Totalt ATB 814 710 844 840 853 190 860 580 867 250 Utgift högkostnadsskydd 30 49 884 380 907 130 907 790 905 830 901 270 20 29 130 530 144 220 147 450 149 860 151 340 50 64 2 051 160 2 064 540 2 053 410 2 050 810 2 063 980 65 74 1 303 580 1 362 210 1 415 140 1 460 810 1 496 150 75+ 679 480 682 790 687 630 695 380 705 610 Totalt HCP 5 049 120 5 160 880 5 211 420 5 262 690 5 318 350 Totalt/åldersgrupp 20 29 302 670 334 420 341 920 347 500 350 930 30 49 1 107 050 1 135 540 1 136 360 1 133 910 1 128 200 50 64 2 242 250 2 256 870 2 244 710 2 241 870 2 256 270 65 74 1 402 800 1 465 900 1 522 860 1 572 000 1 610 030 75+ 809 050 812 990 818 770 827 990 840 180 Total utgift nya tandvårdsstödet 5 863 830 6 005 720 6 064 610 6 123 270 6 185 600 Utgift för gamla tandvårdsstödet 147 070 27 300 0 0 0 Anslagsbelastning 6 010 900 6 033 020 6 064 610 6 123 270 6 185 600 De ersättningsregler som infördes 1 juli 2008 har nu varit ikraft tillräckligt länge för att kunna göra en första analys av konsumtionen av tandvård och utbetalt tandvårdsersättning under löpande 12-månadersperioder. Försäkringskassan har gjort beräkningar på fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet för individer under olika 12-månadersperioder och åldersgrupper. En tydlig trend är att de högsta kvantilerna, som alltså visar konsumtionsnivån för de största konsumenterna av tandvård, ökat trendmässigt sedan införandet av det nya tandvårdsstödet. Däremot så har mellan- och de lägre kvantilerna för konsumtionen, t.ex. medianpatientens konsumtion, varit stabil över hela den undersökta perioden. Beräkningen av fördelningen för det ersättningsgrundande beloppet som diskuterades ovan har extrapolerats och använts i beräkningarna av utgiftsprognosen. Det är främst de högsta kvantilerna, som fortfarande ökar något. Denna utveckling väntas dock stabiliseras under 2010. 20

Tandvårdsförmåner m.m. I bilaga 5 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen den 18 januari. Känslighetsanalys En känslighetsanalys för det gamla stödet bedöms inte tillföra någon information eftersom dessa utgifter kommer att fasas ut under 2010 2011. Prognosen för ersättning mot höga kostnader bygger på fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet för individer under olika 12-månadsperioder och åldersgrupper. Vid ett annat antagande om fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet skulle tandvårdsutgiften få en annorlunda utveckling. 21

Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 777 ¹ 722 ¹ 645 ² 519 642 642 Preliminär avgift 641 ¹ 642 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 136 ¹ 80 ¹ 3 123 Prognostiserad avgift för respektive år 520 642 642 642 642 642 1 Fastställd av riksdag eller regering. 2 Försäkringskassans förslag till anslag. Försäkringskassans förslag till anslag för 2011 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2010 redovisas i inledningen. Ändamål Anslagsposten smittbärarpenning ligger hos Socialstyrelsen. Försäkringskassan prognostiserar endast den statliga ålderspensionsavgift som är förknippad med utgiften för smittbärarpenning. Socialstyrelsens prognos för utgiften för smittbärarpenning är oförändrad från januariprognosen. Antaganden Inga externa antaganden används i prognosen. Analys av 2009 Utfallet för smittbärarpenningen blev lägre än prognostiserat under 2009. Detta ska enligt Socialstyrelsen dock ses mer som normal variation än något förändrat utgiftsmönster. Analys av 2010 2014 Trots en minskad utgift under 2009 ligger Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenningen fast under prognosperioden. I bilaga 5 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen den 18 januari. 23

2010-02-17 Dnr xxxx-2009 Sjukvård i internationella förhållanden 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2009 1 2010 2011 2012 2013 2014 608 144 643 619 591 999 620 896 648 229 680 429 1 Utfall. Försäkringskassans förslag till anslag för 2011 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2010 redovisas i inledningen. Ändamål Sjukvård i internationella förhållanden finansieras helt med statliga medel. Personer som är försäkrade i Sverige kan ha rätt till vårdförmåner i andra länder. På motsvarande sätt kan försäkrade i andra länder ha rätt till vårdförmåner i Sverige. Med vårdförmåner avses sjukvård, tandvård, läkemedel m.m. som ges fritt eller till reducerat pris inom ramen för det allmänna sjukvårdssystemet i ett land. Vilka vårdförmåner som ingår i ett lands allmänna sjukvårdssystem bestäms av landets nationella lagstiftning. Personer som är bosatta i Sverige kan även ha rätt till privat vård inom EU/EES med stöd av EG-fördragets artiklar 49 och 50 om fri rörlighet för tjänster 2. Vilka som har rätt till vårdförmåner i andra länder och vad som krävs för att få denna rätt regleras av nationell lagstiftning, EU:s regelverk samt de konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige ingått med andra länder. EU:s regler gäller förutom i de 27 medlemsländerna också i de 3 EESländerna (Island, Liechtenstein och Norge) samt genom ett särskilt avtal från 1 juni 2002 även i Schweiz. Sverige har ingått konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner med Algeriet, Australien, Israel, delstaten Québec i Kanada och Turkiet. Sverige har dessutom avtal om betalningsavstående, det vill säga överenskommelser om att avstå kostnadsansvaret för vårdförmåner i vissa situationer, med de nordiska länderna, Luxemburg, Irland, Storbritannien och Österrike. Försäkringskassans prognoser delas in i fyra delar: 2 Den 30 januari 2004 beslutade Regeringsrätten i tre mål avseende erhållen sjukvård i ett annat EU/EES-land. Regeringsrättens domar innebär att en i Sverige bosatt person som fått vård i ett annat EU/EES-land kan utnyttja sin i EG-fördraget (EG-fördragets artiklar 49 & 50 om frihet att tillhandahålla tjänster) grundade rätt att ta emot medicinska tjänster och i efterhand begära ersättning för dessa kostnader hos Försäkringskassan. 25

2010-02-17 Dnr xxxx-2009 Sjukvård i internationella förhållanden Konventionsvård Begreppet avser ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer försäkrade i länder med vilka Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Begreppet avser ersättning till andra länder för vård som getts till svenska försäkrade som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. I begreppet ingår även planerad vård efter förhandstillstånd. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Begreppet avser ersättning till andra länder för vård av svenska pensionärer som valt att bosätta sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz samt vård för familjemedlemmar bosatta i ett annat land än den försäkrade. De fakturerade beloppen består av fastställda schablonbelopp för varje månad en pensionär eller familjemedlem är bosatt i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Sjuk- och tandvårdstjänster Begreppet avser ersättning till enskilda för vård med stöd av EG-fördraget. Ersättningen motsvarar de faktiska kostnaderna med avdrag för svensk patientavgift. Antaganden Valutakurser från Riksbanken Inflationsprognos, ECB survey of professional forecasters, SPF Konsumentprisindex för hälso- och sjukvård, SCB Schablonbelopp, avseende kostnad för vård för pensionärer bosatta utomlands, fastställda av Administrativa kommisionen Analys av 2009 Utfallet för anslag 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden blev 610 miljoner kronor för år 2009. Konventionsvård Utgiften för konventionsvård blev cirka 145 miljoner kronor. Det högre utfallet jämfört med 2008 beror främst på ökade utgifter för ersättning till landstingen för vård av personer från de nordiska länderna enligt den nordiska konventionen och för vårdkostnader i Sverige för personer som arbetar i Sverige, men är bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Turistvård Utgiften för turistvård blev 136 miljoner kronor. Det betydligt högre utfallet jämfört med prognosen i Försäkringskassans budgetunderlag för år 2010 26

2010-02-17 Dnr xxxx-2009 Sjukvård i internationella förhållanden 2012 3 beror mestadels på att betalningar som då prognostiserades belasta 2008 har flyttats fram till år 2009. En annan anledning är att det inkom fakturor under sista kvartalet 2009 på ett sammanlagt högre belopp än vad som tidigare antagits. Det kan finnas flera skäl till att en betalning försenas. Pensionärsvård Utgiften för pensionärsvård blev 243 miljoner kronor. Det högre utfallet jämfört med prognosen i Försäkringskassans budgetunderlag för år 2010 2012 förklaras huvudsakligen av att Frankrike fått betalt för både 2006 och 2007. Vanligtvis antas dock en utbetalning per land och år i prognosen. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgiften för sjukvårdstjänster blev 84 miljoner kronor, varav nästan 82 miljoner kronor avsåg sjukvård och knappt 3 miljoner kronor avsåg tandvård. En del av utgiftsökningen kan tillskrivas ärenden där kunden gett sitt försäkringsbolag en fullmakt att få ersättning utbetald till sig i kundens ställe. Rätten till ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land grundar sig på domstolspraxis. Analys av 2010 2014 Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU/EES-länder eller Schweiz, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Det ökande antalet äldre människor kommer på sikt att få effekt på prognoserna för sjukvård i internationella förhållanden. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning än tidigare. Men även mindre direkta faktorer som förändringar i människors benägenhet att resa på grund av exempelvis resetrender och ekonomiska förutsättningar påverkar utgifterna för konventions- och turistvård. Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en stark svensk valuta kan resandeströmmarna från Sverige antas bli större, men resandeströmmarna till Sverige kan antas minska. I prognosen har antagits en EUR-kurs på 9,80 kronor enligt KI:s prognos för 2010. Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är osäkra främst beroende på att det är osäkert i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske. 3 Se tabell Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden nedan. 27

2010-02-17 Dnr xxxx-2009 Sjukvård i internationella förhållanden Utgifterna för anslaget följer inte kostnaderna, främst beroende på eftersläpningar i debiteringen av vården. Det är därför viktigt med bra kostnadsprognoser som underlag till utgiftsprognoserna. En förändring av utgiftsprognosen betyder inte med nödvändighet att bedömningarna i de bakomliggande kostnadsprognoserna är förändrade. För att förenkla reglerna och deras tillämpning i de europeiska länderna har en ny förordning tagits fram. Den nya förordningen 883/2004 kommer att ersätta nuvarande förordning 1408/71. En ny tillämpningsförordning, förordning 987/2009 har beslutats som ersätter nuvarande tillämpningsförordning 574/72. Införandet av dessa nya förordningar, som kommer att tillämpas från 1 maj 2010, kommer att påverka prognosen på en rad olika sätt. Det kommer dels medföra förändringar i metodiken för beräkningen av schablonbeloppen för vårdkostnader, dels att de gällande återbetalningsreglerna förändras, t.ex. genom införandet av ränta på sena betalningar. Utgifterna för både pensionärsvård och turistvård kommer att påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Till dessa förändringar tillkommer ett antal mindre som inte bedöms ha någon större påverkan på prognosen. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika delförmånerna inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Prognos 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Konventionsvård 125 101 111 118 141 145 151 158 166 174 183 Turistvård 66 46 65 111 56 136 166 119 121 125 130 Pensionärsvård 104 155 172 209 112 243 237 219 232 240 251 Sjuk- och tandvårdstjänster 15 37 34 52 84 90 95 102 109 116 Summa 2 296 317 385 472 361 608 644 592 621 648 680 1 2 Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Konventionsvård För konventionsvård förväntas kostnaden öka med omkring fem procent per år för 2010 2014. I prognosen antas att volymerna kommer att fortsätta öka under prognosperioden, dessutom har kostnaden anpassats till de senaste årens inflation för hälso- och sjukvård i Sverige. Turistvård Vårdkostnaden för turister som söker vård i EU/EES-länder samt Schweiz beräknas främst baserat på storleken på de fakturor som hittills inkommit från dessa länder. I prognosen har kostnaden anpassats till ECB:s inflationsprognos från fjärde kvartalet 2009 och volymökningstakten antas vara 28