Teknikföretagens prognos MAJ 2015

Teknikföretagens prognos MAJ 2015 Teknikföretagens konjunkturprognos utges två gånger per år, i maj och november. Haltande efterfrågan Efterfrågan i Europa förbättras något. Men Europa har fortsatta strukturproblem vilket tillsammans med en lägre tillväxt i Kina och en dämpad tillväxt i USA innebär en sammantaget begränsad tillväxt för teknikindustri i sverige såväl för 2015 som 2016. Den samlade efterfrågan på investeringsvaror globalt väntas därmed också fortsätta vara lägre än normalt. Mest positiva är utsikterna för bil industrin. Internationella konjunkturindikatorer, som började försämras under andra kvartalet i fjol, har i någon mån förbättrats de senaste månaderna. I Europa haltar utvecklingen. I Tyskland är läget starkare än i Frankrike och Italien. Storbritanniens ekonomi växer fortsatt i ganska bra takt, medan industrin får det allt besvärligare som en följd av stark valuta. Vår största exportmarknad, Norge, kan blicka tillbaka på gamla goda tider och får i stället försöka hantera negativa effekter av off-shore sektorns försämrade utsikter. Efterfrågan i Finland är fortsatt låg. I USA förväntas en gradvis dämpning som en följd av den snart femåriga expansionen. Kina fortsätter med en ensiffrig tillväxt, det nya normaltillståndet, men med en produktionsstruktur som är anpassad för tvåsiffrig tillväxt. Omställningen till detta nya förhållande kan bli besvärlig. För teknikindustrins delbranscher i Sverige räknar vi med att produktionsförutsättningarna är mest gynnsam för transportmedelsindustrin genom redan kända positiva förhållanden för personbilar. Sveriges enskilt största exportbransch av samtliga varor och tjänster, maskinindustrin, kämpar fortfarande i motvind. Den internationella efterfrågan för denna bransch, särskilt i Europa, blir fortsatt lägre än normalt. I den eltekniska industrin är ledtiderna i många fall långa och orderstocken slår vanligtvis inte igenom på produktionsresultatet under ett enskilt år. Sammantaget förväntas produktionen i teknikindustri öka med två procent 2015. Som följd av valutaeffekter och därmed positiva effekter på försäljningspriser räknar vi med att produktionsvärdet ökar med sex procent. Tillfälligt bättre exportpriser i SEK påverkar vinstmarginalerna i viss mån positivt men motverkas av ökade råvarupriser i SEK. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt låg. Antalet anställda minskar både 2015 och 2016. Innehåll Teknikindustri i Sverige Transportmedelsindustri...2 Maskinindustri...4 Metallvaruindusti...6 Elteknik...8 Tekniktjänster...10 Arbetsmarknaden för teknikindustri...12 Priser...14 Konjunkturindikatorer...16 Teknikföretag internationellt Investeringsvaror...20 Transportmedel...22 Global teknikproduktion...24 Tyskland...26 USA...30 Italien, Frankrike, UK...28 Norden...32 BRIC...36 Kina...38 Tabellsammanfattning...40 1 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Transportmedelsindustri Europa lite starkare Efterfrågan på personbilar har tilltagit i Europa det senaste året samt är fortsatt hög i USA och på hemmamarknaden. Efterfrågan för tillverkare av tunga lastvagnar har förbättrats något de senaste månaderna men är fortfarande lite lägre än normalt. Sedan hösten 2014 har produktionsnivån i transportmedelsindustrin varit närmast oförändrad men låg dessvärre lägre under första kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Produktion och försäljning för transportmedelsindustrin i Sverige påverkas i hög grad av marknadsutvecklingen i EU. Registreringar av personbilar förväntas här öka med sex procent i år vilket är något bättre än i fjol. En låg, men något tilltagande, ekonomisk tillväxt inom EU talar för att registreringar av tunga lastbilar blir fortsatt lägre än normalt. Under 2015 förväntas marknaden i EU nå 230 000 enheter. Även detta är en liten ökning jämfört med 2014. På sikt talar dock ett åldrande bestånd av fordon för ett ökat utbytesbehov. Tidigare försäljningstopp inföll för knappt tio år sedan men det är en bit kvar till de försäljningsnivåer på över 300 000 enheter som då kunde noteras 1. Bildelar allt viktigare drygt 40 procent av fordonsexporten Höga 81 procent av Sveriges bildelsexport är destinerad till EU. Med viss volatilitet följer därför bildelsexporten produktionsutvecklingen för fordonsindustrin i EU. Fordonsproduktionen har dock hittills inte ökat som förväntat under första kvartalet i år. Produktionen i Spanien ökar visserligen kraftigt samt något i Frankrike och Italien. Storbritannien och Tyskland visar däremot en minskad produktion (räknat i årstakt) och från höga nivåer under första kvartalet i år Vi räknar med att fordonsproduktionen i EU ökar ungefär i samma takt som försäljningen i år då produktionen ökar kraftigt i Spanien och tilltar något i Tyskland under loppet av 2015. Detta bådar gott för bildelsexporten från Sverige. Sammanfattningsvis räknar vi med att produktionstillväxten för transportmedelsindustrin (fordon plus övr. transportmedel) i Sverige ökar med fem procent 2015. Här förväntas produktionslyftet främst ske under andra halvåret, första halvåret blir svagt. 1) en normalmarknad skattas till ca 250 000 enheter per år. 2 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Produktionsvolym motorfordonsindustri. Sverige Produktionsvolym motorfordonsindustri. Sverige 6 Förändring i procent Index 2010= 160 4 140 2 Produktionsnivå, h skala -2-4 Årlig förändring v skala 60-6 40 Källa: SCB 3 månader glidande medelvärde -% 20 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Export av bildelar från Sverige SEK till EU och produktionsvolym motorfordon EU Export av bildelar från Sverige SEK till EU och produktionsvolym motorfordon EU 140 130 110 70 Exportvärde. Index 2010= Produktionsvolym EU Index 2010= Export av bildelar från Sverige till EU, index v skala Produktionsnivå av motorfordon i EU, index h skala 140 130 110 70 60 Källa: SCB,Eurostat. Bearbetning Teknikföretagen. Säsongrensad. Gäller enbart teknikkomponenter. Produktionen inom EU påverkad av produktionsstörningar/omställningar i Tyskland under sommaren 2014 50 50 feb-09 feb-10 feb-11 feb-12 feb-13 feb-14 feb-15 60 3 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Maskinindustri Låg efterfrågan kvarstår Efterfrågan för maskinindustrin i Sverige har inte ändrats nämnvärt sedan i höstas. Visserligen tilltog investeringarna i EMU något under sista kvartalet i fjol men växer inte i någon markant omfattning. I egen valuta förväntas en låg tillväxt för investeringar på 1,5 procent för Euroområdet i år. Detta är visserligen högre än i fjol, men knappast något som kan karaktäriseras som återhämtning. Europa har länge släpat efter USA när det gäller investeringar. All time high Den enskilt största exportmarknaden för Sveriges maskinindustri är USA. Här är efterfrågan fortsatt hög även i år, men börjar nu gradvis avta efter en femårig expansionsperiod. Detta tillsammans med den starka dollarkursen gör att Sveriges maskinexport till USA slår all time high i år och förväntas nå 18 Mdr SEK. Efterfrågan på maskiner i Kina började avta på allvar redan i fjol och väntas avta ytterligare 2015. Här finns f.n. mindre behov av ökad produktionskapacitet, medan behovet av investeringar i ökad kvalitet och ökad kapitalintensitet ökar. Leveranser av svenska maskiner till den egna hemmamarknaden minskade i fjol. Minskade investeringar i industrin bidrog mest till nedgången 2. Industrin planerade investeringar visar på en liten ökning i år. Med hänsyn till en viss överskattning av planerna räknar vi ändå med att investeringarna ökar något i industrin 2015. Därutöver förväntas investeringar i bygg- och tjänstesektorn fortsätta i relativt god takt. Efter tre år av tillbakagång räknar vi därför med att produktionen i maskinindustrin i Sverige kan öka något eller med en procent i år. Europa 10 ggr viktigare än Kina, men saknar dynamik Bedömningen för Sveriges maskinindustri baseras på att efterfrågan i Europa trots allt ökar något under loppet av 2015. Detta är helt avgörande då maskinexporten från Sverige till Europa är 4,5 ggr högre än den till USA och 10 ggr högre än till Kina. Sveriges maskinindustri är fortfarande fast i en ofördelaktig marknadsmix med ett stort Europaberoende. På medellång sikt talar inget direkt för att detta kommer att ändras. Europa är ju inte känt för att vara den mest dynamiska regionen i världen, något som ska hållas i minnet vid bedömning av branschens tillväxtförutsättningar. 2) De materiella investeringarna minskade enligt den s.k. investeringsenkäten. Nationalräkenskaperna omfattar även fasta immateriella investeringar. Dessa ökade med betydande belopp för industrin i fjol. 4 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Produktionsvolym maskinindustri. Sverige Produktionsvolym maskinindustri. Sverige 4 Årlig förändring Produktionsnivå Index 2010= 160 3 2 1 Produktionsnivå index, h skala 140-1 -2-3 Årlig förändring i produktionsnivå, v skala 60 Källa: SCB 3 m glidande medeltal. Säsongrensade data -4 40 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Maskinexport från Sverige till USA 6 5 4 3 2 1 Årlig förändring Maskinexport från Sverige till USA SEK Mkr per månad, h axel Mkr per månad 1 0 1 600 1 400 1 200 1 000 0-1 600-2 400-3 Årlig förändring, v axel 200-4 Källa: SCB. 3 mån. glidande medeltal. Säsongrensad Tramo Seats -5 0 feb-09 feb-10 feb-11 feb-12 feb-13 feb-14 feb-15 5 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Metallvaruindustri Blandad efterfrågan Metallvaruindustrin består till 86 procent av leverantörer till andra delbranscher inom teknikindustri samt leverantörer till bygg- och anläggningssektorn. Aktiviteten i metallvaruindustrin är främst en återspegling av kundernas aktivitet i Sverige då exporten som andel av försäljningen här är jämförelsevis betydligt lägre än i övriga delbranscher. Exporten till flera av de största marknaderna som den enskilt största marknaden Norge följt av Tyskland och USA ökade i fjol. Total metallvaruexport och den till EU sammantaget lämnade dock övrigt att önska. Exporten minskade kraftigt till Finland, Frankrike och Italien vilket var en återspegling av låg efterfrågan på insatsvaror som en följd av minskad tillväxt i teknikproduktion i dessa länder. Låg efterfrågan på hemmamarknaden innebar att leveransvolymerna till hemmamarknaden minsakde i fjol. Visserligen gynnades byggmetaller av en ökad byggproduktion, men leveranser till övriga teknikbranscher minskade som en följd av att produktionen inom dessa kundbranscher sammantaget minskade. Produktionen för metallvaruindustrin minskade med två procent i fjol. Lite plus från Sverige trög inledning Exporten till EU ( procent av total metallvaruexport) följer vanligtvis EU:s teknikproduktion som förväntas öka i lite högre omfattning i år än i fjol. Samtidigt dämpas efterfrågan på insatsvaror från den största exportmarknaden Norge och förblir låg i Finland där teknikindustrin fortfarande har tillväxtproblem. Högre efterfrågan i Italien och Frankrike är möjlig, men har ännu inte kommit igång mer tydligt. Efterfrågan i Tyskland och Storbritannien har däremot tilltagit något sedan hösten i fjol. Denna blandade bild på export och fortsatt dämpat på hemmamarknaden har inneburit ett svagt första kvartal för metallvaruindustrin och produktionsnivån har minskat jämfört med sista kvartalet i fjol. Från hemmamarknaden förväntas efterfrågan öka från av transportmedelsindustrin under loppet av året och därtill bli fortsatt högre än normalt från Sveriges byggsektor. Totalt förväntas dessvärre produktionsvolymen för metallvaruindustrin bara bli oförändrad räknat som genomsnitt i år och som följd av en svag inledning. 6 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Metallvaruindustrins leveransvolym till hemmamarknaden och kundernas produktionsvolym i Sverige Index 2010= Metallvaruindustrins leveransvolym till Sverige och kundernas produktionsvolym i Sverige 110 Produktionsvolym kunder Metallvaror leveranser 70 Källa: SCB. Säsongrensad 3 mån. glidande medeatal. Leveranser volym från metallvaruindustri till Sverige. Produktionsvolym kunder i maskin-, elmaskin-,installation- och transportmedelsindustri 60 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Export av metallvaror från Sverige till EU och produktionsvolym teknikföretag EU Export av metallvaror från Sverige till EU och produktionsvolym teknikföretag EU Export SEK per månad Index 2010= Produktionsvolym EU Index 2010= 110 Index teknikproduktion EU, h skala 110 Index export av metallvaror från Sverige till EU, v skala Källa: SCB,Eurostat. Bearbetning Teknikföretagen Säsongrensad X12. Export av metallvaror till EU består till 85 procent av insatsvaror som ingår i EU:s teknikproduktion. Exkl. militära handvapen 70 70 feb-09 feb-10 feb-11 feb-12 feb-13 feb-14 feb-15 7 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Elteknik Omfattande orderingång Exporten av elmaskiner ökade i löpande priser i fjol med knappt fyra procent. En omfattande ökning från den enskilt största exportmarknaden Norge bidrog till detta. Exklusive Norge inskränkte sig tillväxten till begränsade 1,5 procent. Det främsta skälet var fortsatt låg efterfrågan i EU som tar emot 60 procent av exporten. Under andra halvåret i fjol var orderingången svag undantaget augusti som visade en markant ökning. Även januari och februari i år var svaga månader. I mars 2015 däremot redovisades den högsta orderingången någonsin för en enskild månad. Med långa ledtider inom denna industrisektor löper dock en del projekt över flera år vilket gör att genomslaget på produktionen inte blir omedelbar. Fortsatt glada grannar som tappar lite ljus från EU Norge är i stort sett utan konkurrens den enskilt största exportmarknaden. (3,5 ggr högre än t.ex. exporten till Kina) Energisektorns starka expansion och hög investeringstakt i Norge under flera år har fått exporten hit av elmaskiner från Sverige att öka i hög omfattning. Investeringsplanerna i Norges energisektor för 2015 pekar på en fortsatt hög investeringsaktivitet men där tillväxten avtar. Redan nu syns avmattningstecken i exporten av elmaskiner till Norge. Mer positivt är att efterfrågan i EU ökat något sista kvartalet i fjol och under inledningen av 2015. Stark orderingång de senaste tiden talar för ökad produktionsnivå på sikt. Produktionsvolymen förväntas dock bara bli oförändrad i år som en följd av långa ledtider och en svagt första kvartal 2015. 8 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Export elmaskiner. Sverige Export elmaskiner. Sverige 3 Årlig förändring Mdr SEK per månad 6,0 2 5,5 Mdr SEK, h axel 1 5,0 4,5-1 -2 Årlig förändring, v axel 4,0 3,5 Källa: SCB, säsongrensad Tramo/Seats -3 3,0 feb-09 feb-10 feb-11 feb-12 feb-13 feb-14 feb-15 Exportorder av elmaskiner. Sverige Exportorder elmaskiner. Sverige 25 20 Årlig förändring Exportorder Index 2010= 220 200 15 % 5 Årlig förändring v axel Exportorder Index h axel 1 160 140-5 Källa: SCB -% 60 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 9 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Tekniktjänster Förväntningar upp, men med stora brister Nettoomsättningen för tekniska konsulter ökade med hela 7,5 procent i fjol efter en liten ökning på en dryg procentenhet året innan. Det senaste utfallet för konjunkturdata för första kvartalet 2015 tyder på att företagen anser affärsläget som starkare än normalt och bättre än företagens egen rapportering under 2013-2014. Fler företag redovisar därutöver stigande efterfrågan mellan första kvartalet i år och närmast föregående kvartal. Samtidigt förväntar företagen också ett fortsatt bra affärsläge under loppet av 2015. Det återstår att se om förväntningarna infrias, då bristen på arbetskraft är mycket hög och har på senare tid ökat från att omfatta hälften av företagen för ett halvår sedan till knappt 60 procent under första kvartalet i år. Minskat antal anställda Trots denna brist minskade paradoxalt nog antalet anställda (räknat som årsgenomsnitt) 2014 även om en marginell ökning skedde mellan tredje och fjärde kvartalet. Troligtvis kan bristen på arbetskraft inte tillgodoses för många företag som följd av regionala eller kompetensmässiga obalanser. Ökning även 2015 Försäljningen förväntas öka i ganska hög takt eller med omkring sju procent även i år. Ökade priser, som började öka i högre takt än tidigare under sista kvartalet i fjol, och fler debiterbara timmar per anställd bidrar rimligtvis. Arbetskraftsbrist verkar i motsatt riktning. Samtidigt påverkas utvecklingen av hur externa kunder avvecklar, förlänger eller initierar nya uppdrag. Enskilt stora kunder inom industrin har redan minskat eller planerar att minska inköpt konsultverksamhet. 10 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Brist på arbetskraft. Tekniska konsulter Andel företag procentenheter Brist på arbetskraft. Tekniska konsulter 70 60 50 40 30 20 10 Källa: KI. SNI 71.1. 2 kvartal glidande medeltal 0 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Antal anställda. Tekniska konsulter 1 Årlig förändring Antal anställda. Tekniska konsulter Antal personer 000 8% Antal personer h axel 85000 6% 000 4% Årlig förändring v axel 75000 2% 70000 65000 Källa: SCB KS-Företagsbaserad. SNI 71. Säsongrensad X12-2% 60000 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 11 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige arbetsmarknadsläget Tillfälligt tilltagande varsel och minskat antal anställda Under första kvartalet 2015 har antalet varsel om uppsägning ökat kraftigt. Exkluderas varsel inom tele-och elektronikindustrin har i stället antalet varsel varit begränsat. Produktionsnivån har ökat något sedan i oktober men ligger samtidigt lägre under första kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Företagen räknar rimligtvis med en fortsatt begränsad ökning i produktionsnivån framöver. Skulle inte så ha varit fallet skulle varslen ha tilltagit i betydande grad då produktivitetsutvecklingen och vinstmarginaler, inte bara i fjol utan sedan en längre tid tillbaka, utvecklats svagt. Bara motor Sammantaget förväntas produktionstillväxten bli för låg 2015 för att antalet anställda ska öka netto. Med strukturella neddragningar, och rensat för traditionella säsongsvariationer i tillfälligt anställda, förväntas antalet anställda i teknikindustrin minska med 1,5 procent 2015. Det är bara i motorfordonsindustrin och för leverantörer till dessa som antalet anställda ökar 2015 men i relativt liten omfattning. Teknikföretagens barometer visar en relativt begränsad brist på arbetskraft där var sjätte företag rapporterade brist på arbetskraft under första kvartalet i år. Bristen var begränsad för yrkesarbetare där vart tionde företag rapporterade en brist. Däremot var bristen på ingenjörer högre än för yrkesarbetare. Neddragningar framför allt i år men även nästa år förväntas främst för metallarbetare. Antalet anställda tjänstemän förväntas öka något 2015-2016 trots en del varsel av tjänstemän på senare tid. 12 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige 4 000 Antal per månad 3 500 Antal anställda som varslats om uppsägning. Teknikindustri Sverige Antal anställda som varslats om uppsägning. Teknikindustri i Sverige 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Antal varsel per månad 500 0 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Källa: Arbetsförmedlingen. Exkl. tele-och elektronikindustri. Omfattande nedläggning årsskiftet 2011/2012 för en fordonstillverkare 200 000 Antal 1 000 Antal anställda metallarbetare teknikindustri. Sverige Anställda anställda metallarbetare. Teknikindustri i Sverige 1 000 170 000 160 000 150 000 140 000 130 000 Källa: SCB. Säsongrensad X12 000 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 13 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Priser En stark valuta innebar minskade exportpriser 2012-2013 räknat i SEK för teknikindustrin i Sverige. Försvagningen av kronkursen som tilltog under våren 2014 har därefter inneburit ökade exportpriser i SEK. I genomsnitt och räknat i SEK ökade exportpriser för teknikindustri med 2,6 procent 2014. Denna prisökning får betraktas som mycket hög särskilt i jämförelse med den genomsnittliga prisnivån för teknikvaror i Sverige sammantaget minskat för perioden 2005-2013. Under antagandet om oförändrade växelkurser perioden majdecember 2015 förväntas exportpriserna för teknikindustri öka med höga 6 procent i genomsnitt i år. Här innebär s.k. låg statistisk jämförelsebas under första halvåret i år en relativt hög prisökningstakt innevarande halvår. Prisökningar på teknikprodukter för hemmamarknaden förväntas däremot öka måttligt eller med två procent 2015. Antagandena ovan innebär att PPI totalt (producentpriser för hemma- och exportmarknad) för teknikvaror i Sverige ökar med ca 4 procent i genomsnitt 2014. Det bör i sammanhanget starkt betonas att valutakurserna även framöver kan komma förändras kraftigt. För exportindustrin är i första hand risken för en omotiverad starkare krona relativt hög. Svårare att räkna hem Baksidan av en svagare växelkurs är naturligtvis inte bara stigande priser utan t.o.m. kraftigt stigande priser på importerat råmaterial, tjänster samt importerad kapitalutrustning. Priserna på importerad maskinutrustning förväntas öka med hela sju procent i år vilket medför att många investeringsprojekt kan bli svåra att räkna hem. Här är ett förtydligande på sin plats. Drygt av Sveriges maskinproduktion exporteras och en övervägande del av de maskiner som sälj i Sverige är importerade. Maskinimport från Tyskland har här en exceptionell särställning. Därefter följer ingenting följt av Italien. Totalt svarar Euroländerna för 2/3 av Sveriges maskinimport. Högsta sedan Euron infördes I Euroområdet har en svagare Euro medfört att exportpriser för teknikindustri på marknader utanför EMU-området ökat, men inte alls i samma takt som valutaförsvagningen. Handelsvägt har Euron försvagats med drygt 15 procent i mars-15 jämfört med motsvarande månad i fjol medan EX-PPI ökat knappt tre procent i årstakt. Hälften av EMU:s teknikexport är internhandel vilket gör att genomslaget på totala producentpriser blir begränsad. PPI (viktat EMU och icke EMU) för teknikindustri sammantaget förväntas öka med 1,5 procent i år vilket ändå blir den högsta ökningstakten sedan euron infördes. 14 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Prisindex stål och metaller för teknikindustri i Sverige (Viktade spotpriser i SEK för Viktade Al, Zn, spotpriser Cu och stål) i SEK för Al, Zn, Cu och stål Prisindex stål och metaller för teknikindustri i Sverige 3 Årlig förändring Materialpriser SEK Index 2010= 160 2 140 1 Materialpriser SEK index, h skala -1-2 Årlig förändring i materialpriser, v skala 60 Källa: LME, Eurostat. Stålverk Europa Beräkningar: Teknikföretagen -3 40 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Exportpriser teknikindustri Sverige och växelkursindex TCW. Exportpriser teknikindustri Sverige och växelkursindex TCW 15% Årlig förändring Ärlig förändring 1 3 25% 2 TCW index årlig förändring, h skala 15% 5% Exportpriser årlig förändring, v skala 1 5% -5% -5% -1-15% Källa: SCB (exportprisindex SNI 25-30,33) och Riksbanken (TCW) -1-2 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 15 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Konjunkturindikatorer Indikatorerna inom EU försämrades under andra och tredje kvartalet i fjol vilket medförde en svag produktionsutveckling för teknikindustrin i hela unionen. Utfallet har nu här förbättrats något, men antyder ändå ännu så länge en låg tillväxt. USA visar ännu på en fortsatt relativt stark utveckling. Ledande indikatorer Ledande indikatorer består av variabler som har en tendens till att återspegla industriproduktionens utveckling 3-6 månader framåt. Sammansättningen av indikatorerna varierar mellan olika länder men består oftast av finansiella variabler som aktiemarknaden eller ränteläget. Andra variabler kan vara arbetade timmar, ordersituation, byggnadstillstånd och för en del länder också företagens framtida förväntningar. Rätt riktning i EMU dämpning i USA Den s.k. ledande indikatorn för EMU länderna försämrades mellan våren 2014 och september samma år för att därefter förbättrats och återigen nå samma nivå som mars i fjol. Detta är naturligtvis en utveckling i rätt riktning, men indikatorn måste fortsätta att förbättras i högre omfattning innan vi kan tala om ett bättre affärsläge och högre produktionstillväxt i teknikindustrin. Vi räknar med att så blir fallet men att tillväxten i teknikproduktionen ännu så länge ändå är begränsad för Eurozonen. I USA visar ledande indikatorer enligt The Conference Board däremot att tillväxten i industriproduktion kan komma fortsätta men att tillväxttakten knappast tilltar utan gradvis dämpas. Om centralbanken genomför räntehöjningar försämras indikatorn allt annat lika och därmed vanligtvis i förlängningen industriproduktionens tillväxt. Syftet med räntehöjningar är ju att ta udden av allt för hög tillväxt som normalt sammanfaller med stigande eller kraftigt stigande resurs- och försäljningspriser. För Kina pekar ledande indikatorer på en fortsatt ensiffrig tillväxt i industriproduktion och ännu så länge ingen ytterligare alarmerande dämpning i tillväxten. I Ryssland pekar indikatorn inte på någon omedelbart förestående vändning av det mycket svaga konjunkturläget. 16 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Teknikproduktion EMU och ledande indikatorer EMU 4% 2% Årlig förändring ledande indikator Teknikproduktion EMU och ledande indikator EMU Årlig förändring teknikproduktion EMU, h axel Teknikproduktion årlig förändring 15% 1 5% -2% -4% -6% -8% Årlig förändring ledande indikator EMU + 4 månader, v axel -5% -1-15% -2-25% Källa: Eurostat, OECD -1-3 jun-03 jun-05 jun-07 jun-09 jun-11 jun-13 jun-15 6% Årlig förändring OECD, BRIC, IDN och RSA. Ledande indikator Ledande indikator. OECD, BRIC, IDN och RSA 4% 2% -2% Årlig förändring -4% -6% Källa: OECD. OECD länder samt BRIC, IDN och RSA. Amplitudjusterad -8% feb-09 feb-10 feb-11 feb-12 feb-13 feb-14 feb-15 17 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige Konfidensindikatorer i EMU visar liten förbättring Konfidensindikatorer kan konstrueras på olika sätt. Vanligtvis utgår man ifrån företagens rapportering för orderstockar, färdigvarulager samt deras framtida produktionsförväntningar. Utfallen i variablerna kan transformeras till ett index där ett index på kan betraktas som någon sorts form av normalläge. Ett index större än 110 kan betraktas som överhettning. Ett index lägre än sammanfaller oftast med en kontraktion. Olivolja upp trögt för maskindustrin och tjänster Första kvartalet i fjol nådde konfidensindex för teknikindustrin i EMU den högsta nivån sedan andra halvåret 2011. Därefter försämrades index men har förbättrats under perioden dec-14 mars -15. Bland delbranscherna rapporteras affärsläget som starkas i tele-, elektronik och motorfordonsindustri medan maskinindustrin inte redovisat någon förbättring sedan våren i fjol. Sammantaget är läget för teknikindustrin således lite bättre än i höstas, men ännu inte riktigt i nivå med läget från våren 2014. Affärsläget har stärkts enligt företagen i teknikindustrin i Italien och Spanien, men är fortsatt näst intill besvärande i Frankrike. Den tidigare pessimismen enligt teknikindustri i Tyskland från i andra halvåret i fjol har förbytts till en begynnande optimism. Läget rörande orderstocken har därutöver enligt företagen sedan en längre period i Euroområdet varit klart starkare i Tyskland än i övriga länder. Att det för övrigt går trögt i Europa återspeglas också av att servicesektorn ännu inte riktigt rapporterar någon exceptionell förbättring rörande affärsläget. Konsumentförtroende Konsumentförtroendet i Euroområdet försämrades under andra halvåret i fjol för att nu ha förbättrats, bl.a. som följd av fallande energipriser och en liten ljusning på arbetsmarknaden även om vi exkluderar den tyska arbetsmarknaden. Detta bådar gott för hushållens konsumtion åtminstone på kort sikt. På lång sikt och om en tillväxtperiod i Euroområdet värd namnet ska bli bestående måste strukturella problem på arbetsmarknaden hanteras i ännu högre omfattning än vad som hittills gjorts 3. Fortsätter sysselsättningen öka (exkl. Tyskland) förväntas hushållens konsumtion öka med 1,5 procent i år (1 procent i fjol). En konsumtionsboom är dock långt, långt borta. 3) För en bra genomgång av exempelvis Frankrikes notoriska problem på arbetsmarknaden se BNP Paribas France: unemployment a deep-rooted problem.http://economicresearch.bnpparibas.com/views/displaypublication. aspx?type=document&idpdf=25413 18 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Teknikindustri i Sverige 130 Företagens bedömningar orderstocken teknikindustri. EMU exkl. Tyskland samt Tyskland Företagens bedömningar orderstocken teknikindustri. EMU exkl. Tyskland samt Tyskland Orderstock större än normalt minus mindre än normalt, Index 110 Tyskland EMU ex. Tyskl. 70 Källa: DG EcFin. Normerat index > är förknippat med förbättrad konjunktur och ökad produktion. Vikter enligt DG EcFIN. Mätmånad mars publicering april 60 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Konfidensindikatorn. EU28 Index Konfidensindikatorn. EU28 110 Industri Tjänster 70 60 50 Källa: DG EcFin. Bearbetning av order,lager och förväntad produktion. Affärsläget Index > bättre än normalt, < sämre än normalt. Mätmånad Mars. Publicering April 40 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 19 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Investeringsvaror Fortsatt relativt starkt i USA Tillväxten i globala investeringar bedöms ha ökat med begränsade 3,5 procent i volym i fjol. Volymökningen bedöms bli 3,0 procent i USD i år. Mätt i USD i löpande priser som följd av växelkurseffekter EUR/USD förväntas dock en minskning. Detta gäller för övrigt även global BNP i löpande USD. En gynnsam investeringskonjunktur fortsätter i USA även i år. Produktion och efterfrågan i stort sett samtliga maskiner är hög. Vinsttillväxten i näringslivet är god och kapacitetsutnyttjandet ligger på en hög nivå. Fortfarande pressas näringslivet och industrin i EU/ EMU av otillfredsställande vinsttillväxt vilket klart begränsar förutsättningarna för en omfattande ökning i efterfrågan på investeringsvaror. Positivt är att industrins kapacitetsutnyttjande har stigit de senaste fyra kvartalen och ligger därmed på den högsta nivån sedan våren 2011. På sikt indikerar detta vanligtvis en lite högre efterfrågan på investeringsvaror. I någon mån ljusning i Euroområdet Vi räknar med att efterfrågan på investeringsvaror inom EMU sammantaget blir lägre än normalt även 2015 om än lite högre än i fjol. I volymtermer förväntas investeringarna öka med 1,5 procent räknat i lokal valuta. Här ska dock noteras att efterfrågan utvecklas olika inom Europa. Efterfrågan är f.n. högre i Tyskland, Storbritannien och nu också i Spanien än i övriga länder. Här är det främst Italien och Frankrike som utmärker sig mest negativt. Vi ser dock lite ljusare på maskininvesteringar i Frankrike och Italien i år. En ökning på modesta en procent i Italien i år skulle bli den första sedan 2010. I Frankrike förväntas också en liten ökning på en procent i år. Tvärnit i Kina I Kina började byggandet minska i fjol och fortsätter minska i år samtidigt som tillväxten i maskininvesteringar dämpats. Under första kvartalet i år ökade maskinproduktionen i Kina i den lägsta omfattningen, +3,2 procent i årstakt, sedan officiella siffror började presenteras 2006. Maskinproduktionen har trefaldigats 2007-2014 men har nu således knappt styrfart. Samtidigt faller investeringarna i Ryssland och Brasilien i år. 20 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Investeringar i maskiner, utrustning och byggnader USA och Europa. Index 2010= Investeringar i maskiner, utrustning och byggnader. USA och Europa. Index 2010= 135 Index 2010= USA 130 125 115 110 105 EMU 95 Källa: Eurostat, BEA. Investeringar i volym lokala valutor 85 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Vinster i näringslivet. EMU och USA. Index 2010=. Vinster i näringslivet. EMU och USA. Index 2010= 140 Index 2010= USA 130 110 EMU Källa: BEA, Eurostat. Vinstbegrepp enligt NR. Näringslivet exkl. finansiell sektor. Lokala valutor löpande priser dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 21 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Transportmedel Ökad efterfrågan i Europa Efter att ha minskat sex år i rad ökade äntligen personbilsförsäljningen EU i fjol. I år har uppstarten varit fortsatt positiv bland annat som följd av relativt bra försäljningsökning i Tyskland och Storbritannien samt genom fortsatta skrotningsstimulanser i Spanien och ett generellt stort spektrum av övriga konsumentrabatter. Äntligen visar också Italien och Frankrike lite bättre momentum. Tidigare höga försäljningsnivåer för EU nåddes under perioden 2003-2007 (14-15,6 milj per år) vilket gör att utbytesbehovet ökar. I år bedöms EU:s personbilsförsäljning öka med sex procent vilket är något högre än tillväxten i fjol. Därmed skulle en nivå på 13,3 miljoner enheter nås. Mot högstanivå I USA förväntas försäljningen av personbilar plus light-trucks nå 17 miljoner enheter i år. Här är arbetsmarknadsläget klart positivt vilket stimulerar hushållens bilinköp. Därutöver ligger hushållens konsumentförtroende för framtida bilinköp kvar på relativt hög nivå. Senast 17 milj. enheter nåddes var 1999-2000. Med det skrotnings- och utbytesbeteende som normalt råder är det dags igen för dessa försäljningsnivåer. En extra positiv impuls kommer därutöver om nuvarande låga bensinpris på 5,50 kr/liter (fem komma femtio) inte stiger allt för mycket. En balanserad ekonomisk utveckling i amerikansk ekonomi framöver kan innebära all-time high på 17,5 milj enheter 2016 även om en och annan bedömare räknar med denna nivå redan i år. Fritt fall globalt ungefär 89 miljoner bilar I Kina ökar personbilsförsäljningen i betydligt lägre takt än för några år sedan. I år förväntas försäljningen öka med åtta procent. Därmed hamnar nivåerna 21,5 miljoner personbilarbilar i år. Trängsel, kvotering, miljöproblem, minskning i den arbetsföra befolkningen samt en dämpning i allmän ekonomisk tillväxt medför att en tvåsiffrig tillväxt för tillfället kan lämnas därhän. För andra året i rad minskar dock försäljningen av lätta kommersiella fordon som följd av den lägre ekonomiska tillväxten. Interna och externa problem i Ryssland har gjort att bilförsäljningen nu är i närmast i fritt fall. Brasilien visar en likartad utveckling. Med lite tur stabiliseras försäljningen på årets låga nivåer i båda dessa länder nästa år. Global försäljning av personbilar och lätta kommersiella fordon når ungefär 89 miljoner enheter i år eller en ökning med två procent jämfört med nivån ifjol. 22 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Personbilsförsäljning per månad. EU och USA Personbilsförsäljning per månad. EU och USA 1 500 000 1 400 000 Antal per månad USA 1 300 000 1 200 000 1 000 EU 1 000 000 0 000 0 000 700 000 Källa: ACEA,BEA, Säsongrensad Tramo/Seats. Enstaka perioder påverkade av skrotningspremier 600 000 apr-07 apr-08 apr-09 apr-10 apr-11 apr-12 apr-13 apr-14 apr-15 4 Årlig förändring 3 Personbilsförsäljning per månad. Brasilien och Ryssland Personbilsförsäljning per månad. Brasilien och Ryssland Antal per månad 700 000 600 000 2 500 000 1 Antal, h axel 400 000 300 000-1 200 000-2 000 Källa: AEB, Bilindustriförening Säsongrensad X12 Årlig förändring, v axel -3 0 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 23 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Global teknikproduktion Har tappat tempo Mellan första kvartalet i år och sista kvartalet i fjol har produktionsnivån i global teknikindustri varit närmast oförändrad. Bakgrunden till detta är främst en marginell ökning i Kina och USA. Under glansperioden 2006-2013 ökade vanligtvis produktionsnivån i Kina med hela 3,5-4 procent från ett kvartal till ett annat, en trend som nu brutits. Samtidigt har produktionsnivå minskat i Ryssland, Brasilien och Japan. Det är bara USA, Kina, Kanada och Mexiko av de större länderna som kan visa en tillväxt på fyra procent eller mer i årstakt under första kvartalet. Produktionsnivån för EMU-länderna visar ännu så länge ingen större acceleration utan ökar ungefär som fjolårets genomsnitt, eller drygt en procent i årstakt under första kvartalet i år. Positivt är att Indien har kommit tillbaka något med ökad produktionsnivå första kvartalet i år efter över tre år av minskad produktion. Tillväxten för teknikindustri globalt förväntas öka med på 4,5 procent 2015, vilket blir en halv procentenhet lägre än i fjol. Med ett Kina som bromsar in blir global tillväxt 2015 den lägsta sedan 2009. Vi förväntar oss att bara USA, Kina och Mexiko visar en tillväxt på fyra procent eller mer 2015. Tillväxten blir en halvprocentenhet högre för EMU sammantaget i år jämfört med i fjol eller 2 procent. Produktionen minskar kraftigt i Brasilien och Ryssland. Koreas tillväxt förväntas bli betydligt lägre än normalt, eller ca två procent. Japan möter en svag hemmamarknad men en hyfsad exportutveckling som dessvärre nu bromsas av lägre efterfrågan i Kina. Total förväntas produktionen i Japan öka med låga en procent i år. Det spretar allt mer mirakel mindre troligt Perioden 2000-2008 ökade global teknikproduktion med i genomsnitt 3,8 procent per år och följde därmed i stort sett tillväxten i global BNP. Perioden därefter, 2009-2014, visar ett divergerande förlopp. Tillväxten i Kina har i genomsnitt varit 13 procent per år, men som alltså avtagit 2013-2014. I EU har produktionen i stället minskat med en procent per år, där Italien, Frankrike och Spanien visar en näst intill dramatisk tillbakagång medan Tyskland är tillbaka och t.o.m. passerat produktionstoppen före finanskrisen. I USA har tillväxten varit tre procent per år och därutöver tilltagit 2013-2014. För EU sammantaget krävs nu ett tillväxtmirakel för att komma i kapp. Givet att global produktion växer med tre procent per år de kommande tio åren behöver teknikindustri i EU växa med 6,5 procent per år för att komma ikapp. Ett sådant mirakel tror vi dessvärre inte på. 24 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Produktionsvolym teknikindustri. Globalt Produktionsvolym teknikindustri. Globalt 25% Årlig förändring Produktionsnivå 2006 = 2 140 130 15% 1 5% Produktionsnivå index, h axel 110-5% -1 Årlig förändring i produktionsnivå, v axel -15% EU,USA,Japan,Kina,Taiwan,Korea,Brasilien,Mexico, Turkiet,Kanada,Indien,Ryssland,Schweiz Källa:Eurostat,FED,National statistics. ISIC 25-30,33 el. motsv. Metallvaror,Tele,Elektronik, Instrument, Elmaskiner.Maskiner, Motorfordon, Övr. Transportmedel. Prel 1:a kv-2015-2 70 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Produktionsvolym teknikindustri Produktionsvolym Teknikindustri 140 130 Index 2005= USA 110 Tyskland EU28 exkl Tyskland 70 Japan ITA,ESP,FRA Källa: Respektive Stat.byrå. Naturkatastrof Japan våren 2011 60 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 25 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

tyskland Åt rätt håll Ett försämrat utfall i industrins och hushållens förtroendeindikatorer under andra halvåret i fjol har brutits. Prognoserna för den ekonomiska tillväxten i år har följaktligen reviderats upp på senare tid. BNP tillväxten kan med lite tur till och med öka med två procent i år vilket i så fall skulle bli den högst tillväxten sedan 2010. IFO-index som återspeglar industrin och näringslivets syn på affärsklimatet antyder tilltagande tillväxt under loppet av 2015 givet att företagens förväntningar om ett lite starkare framtida affärsläge slår in. Tillväxt men ingen boom Produktionen i teknikindustrin ökade marginellt under 2012 och 2013 men nådde en ökning på 2,5 procent i fjol. I år räknar vi och de tyska branschorganisationerna med en tillväxt i ungefär samma storleksordning som 2014. Året har dock startat upp svagt för personbilsindustrin och under första kvartalet minskade produktionsvolymen kalenderkorrigerat med en procent jämfört med första kvartalet i fjol. Vi räknar med att produktionen för hela motorfordonsindustrin ökar med tre procent i år. I maskinindustrin förväntas produktionen öka med två procent i år jämfört med en procent i fjol. Den internationella efterfrågan på investeringsvaror medger inte högre tillväxt än så. Positivt är att orderingången på tysk maskinutrustning från övriga Euroländer ökar i hyfsat bra takt under sista kvartalet i fjol och första kvartalet i år. Detta är den bästa ledande indikatorn för investeringsaktiviteten i Europa. Fortfarande möter dock tillverkare av mineral- och bergbrytningsmaskiner samt textilmaskiner i Tyskland av låg efterfrågan, här har också företagen negativa utsikter kommande halvår. Tillverkare av maskiner för livsmedel samt lyft- och godshantering har inte så mycket att klaga på. Likartad marknadsbild fortsatt export Den eltekniska industrin rapporterar en kraftigt försämrad export till Ryssland och Brasilien samt nolltillväxt i Kina under första kvartalet i år. Positivt är i stället att efterfrågan ökat i Europa exkl. Frankrike samt i USA. Detta är en återspegling av vad många andra länder däribland Sverige rapporterar rörande marknadsläget just nu. Sveriges teknikexport till Tyskland ökade något i fjol genom främst ökad export av maskiner och bildelar. Detta var ganska självklart då fordonsproduktion och inhemska maskininvesteringar ökade. Därför är det av stor vikt att detta kan fortsätta även i år. Mycket tyder på det, vilket är positivt. 26 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Orderstocken. Motorfordon och maskinindustri. Tyskland Index 115 Orderstocken motorfordon och maskinindustri.tyskland 110 Motorfordon 105 95 Maskinindustri 85 75 Källa: IFO. Långsiktigt genomsnitt =. Index > större än normalt. Index < mindre än normalt. Mätmånad mars-15 Publicering april-15 70 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Produktionsvolym teknikindustri, Tyskland Produktionsvolym teknikindustri.tyskland 3 Årlig förändring Produktionsnivå Index 2010= 130 2 Produktionsnivå, h axel 1 110 Årlig förändring i produktionsnivå, v axel -1-2 Källa:Stat.Bundesamt. 3 månader glidande medeltal. Säsongrensade data -3 70 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 27 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

italien, spanien och STORBRITANNIEN Bättre på kort sikt Den ekonomiska aktiviteten har tilltagit något i Frankrike och Italien. Enligt EU-barometern ser teknikföretag i båda länder lite mer optimistisk på affärsläget under första kvartalet i är än under andra halvåret fjol, även om läget i många fall är besvärande jämfört med exempelvis Tyskland. Framför allt är det bilindustrin med Fiat, Renault och PSA som kvicknat till som följd av ökad bilförsäljning i Europa. Trots att bilindustrin i Italien möter en bättre efterfrågan för närvarande förväntas produktionstillväxten för teknikindustrin öka med begränsade två procent i år, d.v.s. inte mycket till s.k. återhämtning. Fortsatt trögt för investeringsvaruindustrin är bidraget till begränsad tillväxt. Positivt är produktionstillväxten i år i så fall skulle vara det första året av tillväxt sedan 2011. Italien lyckades få ner det offentliga budgetunderskottet till tre procent av BNP i fjol. Dessvärre har inte landet någon gång sedan OECD:s statistik startade 1960 lyckats med att visa överskott i offentliga finanser. BNP-tillväxten minskade årligen 2012-2014 men förvänts öka något eller med 0,5 procent i år. I Frankrike har produktionsnivån i teknikindustrin trendmässigt minskat något mellan andra kvartalet i fjol och första kvartalet i år. Detta har medfört att produktionsnivån är en dryg procentenhet lägre under första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Här har visserligen produktionsnivån för tillverkare av motorfordon ökat samtidigt som den i likhet med många andra länder minskat för tillverkare av investeringsvaror. Med bilindustrins måttliga expansion och under antagande om långsam förbättring i efterfrågan på investeringsvaror i Euroområdet och på hemmamarknaden förväntas produktionen för teknikindustrin bli oförändrad i år precis som i fjol. Storbritannien har kommit längst bland de större EU länderna att få upp tillväxttakten. BNP tillväxten förväntas nå 2,5 procent i år eller marginellt lägre än i fjol. Efterfrågan på investeringsvaror är hög på hemmamarknaden men dämpas något i år efter fjolårets relativt starka tillväxt. Hushållens konsumtion tilltar i år då arbetslösheten kryper neråt. Orosmoln är naturligtvis den låga inflationen som visar små tecken på att tillta samt bytesbalansunderskottet. Teknikindustrin har inte så mycket att klaga på vad gäller efterfrågan från hemmamarknaden. Den höga pundkursen håller dock tillbaka exporten. Produktionen förväntas öka med två procent i år vilket är en halvering av tillväxttakten jämfört med 2014. 28 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Maskininvesteringar Frankrike och Italien samt Sveriges export till Frankrike och Italien av investeringsvaror. Maskininvesteringar Frankrike och Italien samt Sveriges export till Frankrike och Italien av investeringsvaror. 15% 3 Sveriges export. Årlig förändring Maskininvesteringar. Årlig förändring 1 2 5% Maskininvesteringar. Årlig förändring, h axel 1-5% -1 Sveriges export. Årlig förändring, v axel -1-2 -15% -3-2 -4 Källa: Eurostat, SCB. Säsongrensad Tramo/Seats. Rullande vikter. -25% -5 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 Index 2005= Produktionsnivå teknikindustri. Frankrike, Italien och Storbritannien Produktionsnivå teknikindustri. Frankrike, Italien och Storbritannien 110 Storbritannien Frankrike Italien 70 Källa: Nat.stat 60 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 29 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

USA Femte året av expansion. Export bromsar hemma gasar Exportberoendet för amerikansk teknikindustri är inte ens i närheten av det höga exportberoende som teknikindustri Sverige och Tyskland visar. Vi noterar att exporten i USA ändå har dämpats som följd av starkare dollarkurs. Samtidigt motverkas detta av en efterfrågan från hemmamarknaden som är fortsatt högre än normalt. Trots lite väderstörningar under vintern som tillfälligt påverkat den ekonomiska aktiviteten (även denna vinter) förväntas BNP tillväxten öka med 2,5 procent i år 4. Investeringar i privat sektor bedöms växa med fem procent och husbyggandet ser ut att nå 1,1 miljoner påbörjade bostäder. Med bra fart i personbilsförsäljningen som redogjorde för ovan är läget således förhållandevis gott vad gäller teknikindustrins efterfrågan från hemmamarknaden. Produktionstillväxten för teknikindustri sammantaget 2015 förväntas därmed öka ungefär som i fjol eller med 5 procent. Närmast i tur, givet att tillväxten håller i sig och om inflations- och lönetrycket stiger, är således räntehöjningar. Enligt Centralbanken är tidpunkten för dessa; when it has seen further improvement in the labor market and is confident that inflation will move back to its objective. Glasklart! Lönedebatten Det har dykt upp en debatt som konstaterat att löneökningar på amerikansk arbetsmarknad inte riktigt vill ta fart. Det finns naturligtvis olika förklaringar till detta, särskilt sammansättningseffekter som skillnader mellan branscher eller mellan yrken. För teknikindustrin kan dock konstateras att lönenivån minskat i bilindustrin sedan 2009 och varit oförändrad i elektronikindustrin sedan 2011 och för båda med få tecken till att tillta för närvarande. Delar av bil- och flygindustrin är två av få branscher i USA som har kollektivavtal. Att statistiskt frysa lönerna i bilindustrin har åstadkommits genom ökad användning av s.k. tier 1 arbetskraft eller icke senior arbetskraft med lägre lönenivå än senior arbetskraft. Detta har varit ett resultat av att stora delar av den amerikanska bilindustrin höll på att gå omkull efter finanskrisens härjningar 2009-2010. Därutöver har nyetablerade företag i bilindustrin oftast en betydligt lägre lönekostnad än etablerade företag i Detroit-trakten. Det amerikanska bilarbetarfacket tycker naturligtvis att detta inte är så bra, men samtidigt har löneutvecklingen bidragit till att företag i Detroit-trakten inte helt lämnat landet. Löneutvecklingen har också bidragit till en sysselsättningsökning på 254 600 personer mellan 4:e kvartalet 2009 1:a kv 2015. Kvantitet före pris så att säga. 4) Jämfört med första kvartalet i fjol ökade BNP med 3 procent, men bara med 0,2 procent i exponentiell årstakt mellan första kvartalet 2015 och sista kvartalet i fjol. 30 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se

Produktionsvolym Teknikindustri. USA Produktionsvolym Teknikindustri. USA 2 Årlig förändring 1 Index 2007= Produktionsnivå index, h skala 110 Årlig förändring i produktionsnivå, v skala -1-2 70 Källa: Federal Reserve. 3 månader glidande medelvärde. Säsongrensade data -3 60 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 Amerikanska teknikexport. Mdr USD per månad. Teknikexport mdr USD per månad. USA 3 Årlig förändring Nivå Mdr US per månad 2 55 50 1 Mdr USD, h axel 45 40-1 Årlig förändring, v axel 35-2 30-3 25 Källa: Census Bureau. Export enligt Naics -4 20 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 mar-13 mar-14 mar-15 31 Teknikföretagens konjunkturprognos nr 1 2015 www.teknikforetagen.se