RAPPORT 2016:1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING KULTURLAGER I MOTALAGATAN RAÄ 5 MOTALAGATAN 6 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT
Kulturlager i Motalagatan Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Områdesbeskrivning...................................................... 4 Syfte.................................................................... 5 Metod och dokumentation................................................ 5 Undersökningsresultat.................................................... 6 Slutsatser................................................................ 6 Källor................................................................... 8 Tekniska uppgifter....................................................... 9 Bilaga 1. Profilritning.................................................... 10 Omslagsbild: En liten bit av kv Pilgrimen 9, sedd från schaktet i Motalagatan. I bakgrunden syns Skenaån och bebyggelsen längs Gullringsgatan öster om ån. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning I samband med en akut lagning av en VA-ledning invid Motalagatan 6 (kv Pilgrimen 9) i Skänninge utfördes en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. Vid undersökningen framkom bevarade kulturlager på 0,60 m djup. Dessa överlagrade odlingslager på 1,10 m djup. Undergrunden framkom på 1,25 m djup. Då området tidigare bedömts ligga utanför begränsningarna för Skänninges medeltida stadslager, RAÄ 5:1, föreslås en justering av fornlämningens begränsning i denna del av staden. Ann-Charlott Feldt antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2
505000 Skänninge 1:2 Skänninge 1:1 Skänninge 5:1 Skänninge 18:1 Skänninge 46 Skänninge 19:1 Skänninge 19:2 Skänninge 15:1 Skänninge 27:1Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 13:1 13:4 13:5 Skänninge 13:2 Skänninge 13:3 Skänninge 12:1 Skänninge 11:1 Skänninge 16:1 Skänninge 21:1 Skänninge 14:1 14:5 14:2 14:4 14:3 Skänninge 3:1 Skänninge 26:1 Skänninge 25:1 6472500 6472500 6473000 6473000 Allhelgona 23:2 Allhelgona 23:1 Lantmäteriverket MS2008/06551 505000 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:4 000. 3
Inledning Östergötlands museum utförde en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med lagning av en VA-ledning till Motalagatan 6 (kv Pilgrimen 9) i Skänninge. Arbetet i fält utfördes akut 2015-11-09, på uppdrag av Service och Teknikförvaltningen vid Mjölby kommun, efter muntligt beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Schaktet var ca 3x4 m stort och var placerat i utkanten av Skänninges medeltida stadslager, RAÄ 5:1. Fält- och rapportarbete har utförts av undertecknad. Områdesbeskrivning Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under 1000- och 1100-talet och omnämns första gången år 1178. Troligen växte staden fram i anslutning till ett par storgårdar invid ett vadställe och en marknadsplats. Förekomsten av två tidiga kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd av runristade gravmonument dateras till missionstid samt ett stort antal runstenar i närområdet, pekar på att orten tidigt var en plats av betydelse (Feldt 2004; Hedvall m fl 2013). Skänninge nådde sin höjdpunkt under senare delen av 1200-talet och 1300-talet då Vårfrukyrkan och S:t Olofs konvent tillkom. 1400-talet innebar en stark tillbakagång för staden i takt med att Vadstena fick en allt starkare ställning. Ett par stora bränder under 1400-talet bidrog sannolikt även till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge närmast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka specialiserade näringar (Feldt 2004; Hasselmo 1983; Hedvall m fl 2013). Generellt är kulturlagren i Skänninge fyndfattiga och svåra att datera. Brandlager från de stora stadsbränderna kan bara spåras fläckvis i staden. Sannolikt har bebyggelsen varit gles i förhållande till många andra medeltida städer. Detta gör även att begränsningarna för den medeltida staden är otydliga. Det senaste årtiondets undersökningar i stadens utkanter har visar att tidigmedeltida lämningar finns långt utanför det område som tidigare ansetts utgöra det medeltida stadsområdet RAÄ 5 (Feldt 2004; Hedvall m fl 2013). Undersökningsområdet ligger väster om Skenaån, strax intill den nordvästra delen av Skänninges medel tida stadslager, RAÄ 5. Schaktet var placerat på Motalagatans östra sida, direkt öster om en ödekyrkogård, RAÄ 19, som var i bruk under 1800-talets första hälft (Claréus 1989). Tidigare undersökningar i området Flera förundersökningar har utförts i närområdet. Så sent som våren 2015 undersöktes två schakt i Motala gatan (Sjöquist 2015a). Schaktet närmast Vadstenagatan, ca 45 m söder om det nu aktuella schaktet, uppvisade inga spår av fast fornlämning och den naturliga undergrunden framkom redan på ett djup av 0,5-0,6 m. Även tidigare, i samband med reparation av gamla och nedläggande av nya VA-ledningar vid kvarteret Pilgrimen 11 nära korsningen Motalagatan/ Vadstenagatan, har det konstaterats att området sannolikt varit obebyggt fram till 1600-talet och marken dessförinnan har brukats som åker (Hörfors 1994). Under hösten 1985 genomfördes en förundersökning inom kv Vilan 3 i samband med uppförande av ny Filadelfiakyrka. Inte heller vid denna undersökning framkom några fynd eller kulturlager (Hasselmo 1990). Vid en förundersökning utförd 2014 vid kv Vilan 3, i samband med schaktning för fundament till lekanordningar, påträffades ett stolphål och ett lager. Där fanns spår som bedömdes höra till stadsjordarna, samt fragmentariska spår av betydligt äldre lämningar. En 14 C-analys visade på en tidigneolitisk datering (Helander 2015). Även vid andra tillfällen har lämningar från stenåldern påträffats vid arkeologiska undersökningar i Skänninge, t ex vid utvidgningen av kyrkogården i stadens västligaste del (Räf 2006) och under Follingegatans kulturlager (Feldt 2004). Vid en utredning och förundersökning utförd väster om Skenån i samband med en fjärrvärmeutbyggnad 1999 konstaterades att det fanns odaterade kulturoch odlingslager inom kv Vilan. Vid samma tillfälle dokumenterades även ett schakt som sträckte sig in kv Pilgrimen 9, strax intill det nu aktuella schaktet. I fjärrvärmeschaktet fanns ett decimetertjockt lager, tolkat som matjord, under ett kraftigt fyllnadslager bestående av omrört kulturlager och takpannor (Sjöquist 2015b). Längs Ringgatan, d v s Motalagatans förlängning söder om Vadstenagatan, har flera smärre undersökningar påvisat förekomst av såväl kulturlager som konstruktioner. År 2000 undersöktes ett schakt vid Vadstenagatan - Ringgatan i samband med schaktning för telekablar. Under ett raseringslager med tegel påträffades ett sandigt kulturlager med inslag av kol och tegel. Intill kulturlagren framkom delar av en husgrund med syllstenar (Björkhager 2003). I kv Tonsättaren 6, strax intill Vadstenagatan, har kulturlager som överlagrar odlingslager och ett dike undersökts (Sjöquist 2015b). I samband med en förundersökning 2001 vid kv Sångaren och Vadstenagatan, inför flyttning av ett befintligt kopplingsskåp, fanns ett ca 0,12 cm tjockt kulturlager som innehöll tegel- och enstaka kolbitar 4
(Ohlsén 2001). Under november 2005 och maj 2006 utfördes en förundersökning väster om Skenaån i samband med fjärrvärmeanslutning och schaktning för VA. I kv Sångaren 5 (Ringgatan 5) påträffades då två stolphål samt ett dike med skärviga och skörbrända stenar i fyllningen. I dikesfyllningen fanns även enstaka djurben och kolbitar. Ett av benen har genom 14 C- analys daterats till 1000-1100 e Kr (Feldt 2006). Under år 2000 genomfördes flera arkeologiska undersökningar längre norrut längs Motalagatan, Nordanågatan, Nunnestigen och S:t Martins väg. Kulturlagrens äldsta fas kunde utifrån fynden dateras till tidigmedeltid och utgjordes av kulturlager och en grop med hantverksavfall och en stor mängd skärvor äldre svartgods. Ett kopparbleck med ristade runor påträffades också (Björkhager 2010). Syfte Syftet med undersökningen, som genomfördes i form av schaktningsövervakning, var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras 504800 avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet ska kunna kopplas till tidigare undersökningar och därmed ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Då det arkeologiska arbetet utfördes akut efter muntligt beslut från Länsstyrelsen Östergötland kom inga specifika frågeställningar att ställas upp. Dock var det av intresse att försöka fastställa om kulturlager fanns så pass långt åt söder längs Motalagatan. Vid tidigare schaktningar har det visat sig att det saknas kulturlager i den sydligaste delen av Motalagatan och kv Pilgrimen (Hörfors 1991; Sjöquist 2015a). Metod och dokumentation Den arkeologiska undersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med ledningsschaktningen. Påträffade kulturlager undersöktes genom handrensning av schaktväggar och dokumenterades genom profilritning och digital fotografering. Inga föremål togs tillvara vid undersökningen. Dokumentationsmaterialet i form av foton och ritningar förvaras på Östergötlands museum. 504900 6472800 6472900 6472900 504800 504900 6472800 Figur 3. Adresskarta över Skänninge med det aktuella schaktet markerat. Skala 1:1 000. 5
Undersökningsresultat Vid undersökningen konstaterades att större delen av schaktet var stört av tidigare ledningsschaktningar. Endast i schaktets norra del fanns mindre partier med bevarade kultur- och odlingslager. Lagren hade en mäktighet av 0,65 m. Under asfalt och bärlager fanns ett homogent sandigt brunt kulturlager som uppträdde på 0,60 m djup. Detta överlagrade ett decimetertjockt lager med jord, grus, småsten (5-20 mm stora) och fläckar av sand. Lagret kan vara spår efter en äldre nivå av Motalagatan. Under detta lager fanns ett 0,15 m tjockt lager som tolkades som odlingsjord. Inga daterande fynd påträffades i något av lagren. Slutsatser Vid schaktningen konstaterades att fornlämning i form av kulturlager fanns inom det aktuella området. Östergötlands museum föreslår därför att området för fornlämningen Skänninge 5:1 utökas enligt förslag i figur 5. Figur 4. I den norra schaktväggen syns kultur- och odlingslager som skärs av en sentida nedgrävning för VA. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 6
504800 Skänninge 18:1 Skänninge 46 Skänninge 19:1 Skänninge 5:1 Skänninge 19:2 6472800 6472800 6473000 6473000 Skänninge 21:1 Schakt Motalagatan 6 Förslag nytt FMIS-område Skänninge 5:1 6472600 FMIS_Ostergotland_L_SWEREF_area Lantmäteriverket MS2008/06551 6472600 504800 Figur 5. Föreslagen justering av utbredningen av fornlämningen Skänninge 5:1. Skala 1:1000. 7
Källor Björkhager V. 2003. Vadstenagatan Ringgatan. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötland länsmuseum. Rapport 39:2003. Björkhager V. 2010. Runbleck och svartgods. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 5, Motalagatan, Nordanågatan och Nunnegatan samt kv Abboten, Nunnan och S:ta Ingrid, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2010:113. Claréus C. 1989. Fjärrvärmeutbyggnad i Skänninge. Samlingsrapport, undersökningar 1982-1989. Skänninge, Vadstena, Norrköping. Riksantikvarieämbetet. ATA- Rapport UV Linköping. Feldt A-C. 2004. Före staden. Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik historia. Uppsala Universitet. Feldt A-C. 2006. Diken, stolphål och trädgårdsodling. RAÄ 5, Lindbladsvägen, Nunnestigen och Ringgatan samt kv Kornknarren 8-9, kv Liljan 4, kv Nunnan 19 och kv Sångaren 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2006:32. Hasselmo M. 1983. Skänninge, Medeltidsstaden 40, Riksantikvarieämbetets Rapport. Stockholm. Hasselmo M. 1990. Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Vilan 3, Skänninge, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport. Helander C. 2015. Odlingslager i kvarteret Vilan. Arkeologisk förundersökning. RAÄ19, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologiska Uppdragsverksamheten. Rapport 2015:14. Hörfors O. 1991. Kv Pilgrimen 11. Arkeologisk förundersökning, Skänninge, Östergötland. Östergötlands Länsmuseum. Rapport 1991. Ohlsén M. 2001. Utkantslager i Skänninge. Arkeologisk förundersökning. Kv Sångaren och Vadstenagatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 133:2001. Räf E. 2006. Härdar från äldre stenålder. Utvidgning av kyrkogården i Skänninge. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2006:39. Sjöquist M. 2015a. Ytterligare tre gropar i Skänninge. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 5, Motalagatan och kv Pilgrimen 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands museum. Rapport 2015:43. Sjöquist M. 2015b. Fjärrvärme väster om ån. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt arkeologisk förundersökning. RAÄ 5, Kv Tonsättaren (f d Västanå), Helgonet, Pilgrimen, S:ta Ingrid, Vadet, Abboten (f d Abedissan) samt Nordanågatan, Nunnestigen och Motalagatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands museum. Rapport 2015:74. Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red). 2013. Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. 8
Tekniska uppgifter Gator, kvarter Motalagatan 6 (vid kv Pilgrimen 9) Stad Skänninge Kommun Mjölby Län och landskap Östergötland Fornlämning Skänninge 5:1 Ekonomisk kartans blad Digitala fastighetskartan Koordinatsystem 085 41 (8F 4b SKÄNNINGE) 64F 7a SV SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr 431-12037-15 Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut 2015-12-16 ÖM dnr 433/15 ÖM konto 531702 Beställare Kostnadsansvarig Projektansvarig Mjölby kommun, Service- och Teknikförvaltningen Mjölby kommun, Service- och Teknikförvaltningen Ann-Charlott Feldt Fältarbete 2015-11-09 Totalt undersöktes ca 12 m 2 Foto Digitala bilder Fynd - Analyser - Grafik Renritning Grafisk form Ann-Charlott Feldt Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2016:1 Östergötlands museum 9
Bilaga 1. Profilritning Profil mot N 1 2 3 2 3 4 5 5 4 6 6 1. Asfalt 2. Bärlager och sentida schaktfyllningar 3. Homogent sandigt brunt kulturlager 4. Kulturjord, grus, småsten (5-20 mm stora) och fläckar av sand 5. Odlingsjord av mörkgrå, sandig jord. Otydlig begränsning mot undergrunden. 6. Undergrund av gul silt 0 1m 10
11
12
I samband med en akut lagning av en VA-ledning invid Motalagatan 6 (kv Pilgrimen 9) i Skänninge utfördes en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. Vid undersökningen framkom bevarade kulturoch odlingslager med en mäktighet av 0,65 m. Undergrunden framkom på 1,25 m djup. Då området tidigare bedömts ligga utanför begränsningarna för Skänninges medeltida stadslager, RAÄ 5:1, föreslås en justering av fornlämningens begränsning i denna del av staden. ISSN 1403-9273 Rapport 2016:1