BERGVÄRME OCH BRANDLAGER I KV BRÖDRAKLOSTRET 15

Transkript

1 RAPPORT 2014:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BERGVÄRME OCH BRANDLAGER I KV BRÖDRAKLOSTRET 15 RAÄ 5 KV BRÖDRAKLOSTRET 15 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT

2

3 Bergvärme och brandlager i kv Brödraklostret 15 Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Tidigare undersökningar i området Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Slutsatser Källor Tekniska uppgifter Omslagsbild: Schaktning pågår i kv Brödraklostret 15. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Med anledning av schaktning inför bergvärmeborrning på fastigheten kv Brödraklostret 15 i Skänninge utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning. Ett 1,6 x 0,7 m stort schakt öppnades på platsen för det planerade borrhålet. Schaktet grävdes ner till den orörda undergrunden som framkom på 1,5 m djup under markytan. Kulturlagren var flerskiktade och hade en mäktighet av 1,3 m. I schaktet påträffades bl a en stenlagd gårdsyta som överlagrade ett kraftigt lager med omrörda brandrester. Under detta fanns rester av en bränd byggnad i form av ett trägolv och syllstenar. Närmast undergrunden framkom ett lager som tolkades som odlingsjord. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Skänninge 33:1 Skänninge 35:1 Skänninge 1:2 Skänninge 1:1 Skänninge 32:1 Skänninge 18:1 Skänninge 46 Skänninge 15:1 Skänninge 27:1Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 13:2 13:3 13:4 Skänninge 27:1 Skänninge 13:1 Skänninge 13:5 Skänninge 19:2 Skänninge 12:1 Skänninge 19:1 Skänninge 11:1 Skänninge 16:1 Skänninge 21:1 Skänninge 20:1 Skänninge 51 Skänninge 5:1 Skänninge 14:2 14:3 14:4 14:5 14:1 Skänninge 3:1 Skänninge 26:1 Skänninge 25: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Under december 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning inför bergvärmeborrning i kv Brödraklostret 15 i Skänninge stad och Mjölby kommun. Arbetet genomfördes centralt inom RAÄ 5, Skänninges medeltida stadslager direkt norr om Stora Torget. Uppdragsgivare var fastighetsägarna Ingegerd Carlsson och Göran Nybond i Skänninge, vilka även stod för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för fält- och rapportarbete var undertecknad. Schaktningen genomfördes på innergården till kv Brödraklostret 15 och omfattade ca 1,5 m 3. Områdesbeskrivning Staden Skänninge är belägen centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under och 1100-talen. Skänninge omnämns första gången år Troligen växte staden fram i anslutning till ett par storgårdar invid ett vadställe och en marknadsplats. Skänninges storhetstid var under och 1300-talen för att sedan avta i betydelse i takt med att Vadstena expanderade. Ett par stora bränder under 1400-talet bidrog sannolikt till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge snarast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka specialiserade näringar (Feldt 2004a; Hasselmo 1983; Hedvall m fl 2013). Förekomsten av två tidiga kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd av tidigkristna runristade gravmonument dateras till missionstid samt ett stort antal runstenar i närområdet pekar på att orten tidigt var en plats av betydelse. Generellt är dock kulturlagren i Skänninge nedbrutna och fyndfattiga och därmed svåra att datera. Brandlager från de stora stadsbränderna kan bara spåras fläckvis i staden. Sannolikt har bebyggelsen varit gles i förhållande till många andra medeltida städer. Detta gör att begränsningarna för den medeltida staden är osäkra. Det senaste årtiondets undersökningar i stadens utkanter har visat att tidigmedeltida lämningar finns långt utanför det område som tidigare ansetts utgöra det medeltida stadsområdet RAÄ 5 (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013). Undersökningsområdet i kv Brödraklostrets är beläget direkt norr om Stora Torget och Vistenagatan. Kvarterets vinkelplan skiljer sig åt från stadens övriga kvartersformer genom att det följer gatorna Vistenagatan/Stora Torget och Järntorgsgatan/Återvändsgränd. Nordöst om kvarteret finns Dyhagen och Munkgärdet som har ingått i stadens jordar. Kvarterets form kan följas på de historiska kartorna och motsvarar sannolikt den form det hade redan under medeltiden. På den äldsta stadskartan från 1713 (LMS D98-1:5) har den aktuella tomten beteckningen nr 3 i A-kvarteret och uppges där som Handelsmannens Sal. H. Daniel Månssons arfvingars Tompt är arf och egen (LMS A24:91). Tidigare undersökningar i området Stora Torget samt kvarteret Brödraklostret med intilliggande gator har tidigare varit föremål för flera undersökningar. Dessa har huvudsakligen utgjorts av dokumentationer vid smärre markingrepp. Ett flertal av undersökningarna har varit förlagda till kvarterets norra delar och i anslutning till Järntorget/Järntorgsgatan och Återvändsgränd (se t ex Feldt 1990 och 2001; Hasselmo 1996; Hörfors 1991; Lindahl 1968; Ohlsen 2009; Tagesson 1990). I denna del har bl a fynd daterade till tal påträffats (Hasselmo 1996), liksom olika äldre husgrunder (t ex Feldt 2001; Lindahl 1968; Ohlsén 2009). Även den östligaste delen av kvarteret har varit föremål för undersökningar, då bl a lämningar kopplade till S:t Olofs konvent undersökts (Konsmar & Menander 2013). Trots alla undersökningar i kv Brödraklostret har endast ett fåtal berört kvarterets södra delar och ingen har tidigare genomförts inom den nu aktuella tomten. I kv Brödraklostret 13 undersöktes ett mindre schakt ca 30 m nordväst om det nu aktuella schaktet. Där framkom fyra nivåer med bebyggelselämningar varav den understa, som utgjordes av härdrester, genom fynd av svartgods daterades till 1100-talet. Två av nivåerna innehöll brandlager med spår av brända träkonstruktioner. Det undre brandlagret daterades genom fynd av äldre rödgods och stengods till 1200-talet (Hasselmo 1983). Vid schaktningar för dränering i kv Brödraklostret 10, ca 80 m nord-nordväst om det nu aktuella schaktet, dokumenterades kulturlager med en mäktighet av 0,45-1,10 m. Ett lager med trärester tolkades som eventuella rester efter ett trägolv. Vid undersökningen konstaterades även att den ursprungliga topografin på platsen sluttade kraftigt mot nordost (Tagesson 1988). Under 2012 utfördes en arkeologisk förundersökning i samband med grävning för lagning av läckande vattenledning i Järntorgsgatan längs västgaveln på den Nordenska gården i kv Brödraklostret 12 (Magusson 2012). Ytterligare schaktningar för dränering längs västgaveln utfördes under 2013 (Feldt 2014). Nordenska gården anses vara från andra hälften av 1700-talet. På 1,5-1,6 m djup påträffades ett sandigt kulturlager. Vid arkeologiska förundersökningar i samband med diverse markarbeten på Stora Torget i Skänninge konstaterades kulturlager på ett djup som varierade mellan 0,4 och 0,7 m under befintlig markyta. Kulturlagren hade endast en mäktighet av 0,2-0,5 m över stora 4

7 Figur 3. Rektifierat utsnitt ur 1713 års stadskarta över Skänninge (LMS D98-1:5) med platsen för det planerade borrhålet markerat med en röd punkt. Skala 1:

8 delar av torget. Undantaget var i torgets nordöstra del där orörd mark inte nåddes trots att provstick med jordsond gjordes ner till 1,7 m under dagens markyta. I det nordöstra hörnet av torget var kulturlagren feta, flerskiktade med två tydliga brandhorisonter och inslag av raseringsmassor med tegel och murbruk. I schakten påträffades bl a en sporre av järn och slagg (Feldt 2002 och 2004b). I Vistenagatan, strax intill den aktuella fastigheten, har ett par mindre undersökningar utförts. Vid grävningar för en vattenavstängare ca 50 m direkt öster om det aktuella bergvärmeschaktet framkom bl a två nivåer med brandlager (Claréus 1988). Inga daterbara föremål påträffades vid schaktningen. Vid byte av brandposter grävdes ett schakt ca 20 m syd-sydöst om bergvärmeschaktet. Där påträffades endast omrörda kulturlager (Carlsson 2008). Vid schaktning 1928 framkom en stenläggning och träsyllar som tolkades som rester av den gamla landsvägen i gatan direkt utanför den nu aktuella tomten (Hasselmo 1984:30). Några av undersökningarna som genomförts i kvartersmark visar att flera gårdar varit försedda med stenlagda gårdsplaner under 1800-talet (t ex Ohlsén 2009; Tagesson 1988). Syfte Syftet med förundersökningen var att undersöka i vilken omfattning fast fornlämning skulle komma att beröras av den planerade bergvärmeborrningen och därpå följande ledningsdragning. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar i närområdet och därmed ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Resultaten ska kunna ligga till grund dels för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen och utgöra ett fullgott underlag för Länsstyrelsens eventuella framtida bedömningar i området, dels för sökandens vidare planering. Då förundersökningen utfördes med kort varsel kom vare sig något förfrågningsunderlag eller någon undersökningsplan att upprättas innan fältarbetet. Därmed kom inte heller några specifika frågeställningar att ställas upp. Klart var dock att de planerade ingreppen till stor del skulle komma att ske i orörd tomtmark Teckenförklaring! Borrpunkt Ledningsschakt Kv Brödraklostret Provschakt! Vistenagatan Stora Torget Figur 4. Utsnitt ur Adresskartan över Skänninge med schaktet markerat. Skala 1:

9 Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes genom att ett 1,6 x 0,7 m stort provschakt öppnades på platsen för det planerade borrhålet. Schaktet grävdes ner till den orörda undergrunden som framkom på 1,5 m djup under markytan. Schaktet dokumenterades med inmätning, profilritning och digital fotografering. Inga föremål togs tillvara vid undersökningen. Undersökningsresultat Schaktet grävdes skiktvis med maskin på platsen för det planerade borrhålet. Kulturlagren var flerskiktade och hade en mäktighet av 1,3 m. Under den nuvarande singlade gårdsytan och ett lager gårdsgrus framkom en prydlig stenlagd gårdsyta med 0,07-0,20 m stora tätt lagda kullerstenar. Stenarna var lagda i ett drygt decimetertjockt lager jordblandad sättsand. Liknande stenlagda gårdsplaner har även påträffats vid undersökningar på andra tomter i kv Brödraklostret och där bedömts vara från 1800-talet (se t ex Ohlsén 2009; Tagesson 1988). Den stenlagda gården överlagrade ett 0,35-0,40 m tjockt lager med omrörda sandblandade brandrester. Under detta fanns rester av en bränd träkonstruktion bestående av helt förkolnade plankor liggande på ett lager rödbränd sand. I den östra schaktväggen anslöt plankorna till några 0,2-0,4 m stora stenar som låg på rad i nord-sydlig riktning. Lämningarna tolkades som rester efter en byggnad med trägolv och syllstenar. Det påträffades inga daterande föremål i anslutning till konstruktionen. Vid tidigare undersökningar i såväl kv Brödraklostret 13 som Vistenagatan påträffades två nivåer med brända träkonstruktioner. Det undre brandlagret i kv Brödraklostret 13 daterades genom fynd av äldre rödgods och stengods till 1200-talet (Hasselmo 1983). Två omfattande stadsbränder är kända från åren 1447 och Dessutom brann staden även 1718 och Det är sannolikt att brandlagret i bergvärmeschaktet ska kopplas till någon av 1400-talsbränderna och att det därmed skulle kunna vara samtida med de övre brandlagren i Vistenagatan (Claréus 1988) och kv Brödraklostret 13 (Hasselmo 1983). Under brandlagret fanns omväxlande lager med kulturjord och sandiga lager. De senare skulle möjligen kunna tolkas som två nivåer av gårdsplaner. Närmast undergrunden framkom ett lager som tolkades som odlingsjord. Den orörda undergrunden framkom på 1,5 m djup under markytan. Figur 5. Bergvärmeschaktets norra schaktvägg. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. 7

10 Slutsatser Efter genomförd förundersökning bedömer undertecknad att borrningen för bergvärme på platsen där schaktet öppnades och att anslutande ledningsgrävning fram till huset i väster kan ske utan ytterligare arkeologiska insatser. Källor Carlsson C Utbyte av brandposter vid Vistenagatan i Skänninge. RAÄ 5, Vistenagatan Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2008:65. Claréus C Rapport. Antikvarisk kontroll. Vistenagatan, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötland. Arkivhandling Östergötlands museum. Feldt A-C Kv Brödraklostret 7-8 och Järntorgsgatan. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport dnr 406/90. Feldt A-C Järntorget och Järntorgsgatan. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 93:2001. Feldt A-C Byte av lyktstolpar vid Stora Torget. Stora Torget, Vistenagatan, Helgonagatan och Järntorgsgatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 56:2002. Feldt A-C. 2004a. Före staden Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik historia, Uppsala universitet. Feldt A-C. 2004b. En sporre upphittad på Stora Torget. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2004:19. Feldt A-C Vid Blomsterbutikens källartrappa. Järntorgsgatan / kv Brödraklostret 12, RAÄ 5 och 16, Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum, Rapport 2014:10. Feldt A-C. i manus. Översandad forntid på Follingegatan. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapportmanus. Hasselmo M Kvarteret Brödraklostret 8, Skänninge, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet Byrån för arkeologiska undersökningar. (Enligt kartan i rapporten är undersökningen förlagd till kv Brödraklostret 13, förf anm) Hasselmo M Skänninge. Medeltidsstaden 40. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Göteborg. Hasselmo M Järntorgsparken. Riksantikvarieämbetet Rapport. UV Linköping 1996:24. Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red) Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Hörfors O Ågatan/Vadstenagatan och Återvändsgränd 1 och 6, Skänninge, Mjölby kommun, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Konsmar A & Menander H Kvarteret Brödraklostret. RAÄ 5 och 20, kv Brödraklostret 26, Skänninge 2:1, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland Arkeologisk undersökning Skänningeprojektet. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:6. Lindahl A Vid Sandbergska gården i Skänninge. Arkivhandling daterad Linköping den 2 juli Östergötlands museum. Magnusson M Hus i gatan. Akut vattenläcka. RAÄ 5 och 16. Järntorgsgatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum, Rapport 2012:60. Ohlsén M Kv Brödraklostret 4. RAÄ 5. Återvändsgränd 4, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2009:57. Tagesson G Kv Brödraklostret 10, Skänninge, Mjölby kommun, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Rapport 460/88. Östergötlands länsmuseum. Kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) LMS D98-1:5. Tomtmätning Skänninge stad. Lantmätare Matias Sundvall. LMS A24:91. Beskrivning till 1713 års tomtmätning. Skänninge stad Lantmätare Matias Sundvall. LMS D98-1:8. Mätning Skänninge stad. Lantmätare Bengt Berger. 8

11 Dnr 520/13:1 Sektion mot N Singel 2. Sand/gårdsgrus 3. Stenläggning av tätt lagd kullersten, stenarna 0,07-0,20 m stora 4. Jordig sättsand 5. Omrörda brandrester och grå sand 6. Ljus sand 7. Bränd träkonstruktion. Ansluter till 0,2-0,4 m stora syllstenar i östra schaktkanten 8. Rödbränd sand/silt 9. Mörkbrun kulturjord 10. Sand/silt. Gårdsplan? 11. Brun kulturjord 12. Rödbrun sand 13. Brun kulturjord. Något ljusare än lager Homogen, brun sandig jord. Odlingsjord? 15. Sand. Undergrund 0 1m Kv Brödraklostret 15 Skänninge stad Mjölby kommun, Ög RAÄ 5 Sektionsritning Skala 1:20 Dnr 520/ Ann-Charlott Feldt Renritning Lasse Norr 9

12 Tekniska uppgifter Fastighet kv Brödraklostret 15 Stad Skänninge Kommun Mjölby Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 5 Ekonomiska kartans blad 8F 4b Skänninge Fastighetskartan blad 64F 7a SO Koordinater (n/e) / Koordinatsystem SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Östergötlands museums dnr 520/13 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Ingegerd Carlsson och Göran Nybond, Skänninge Ingegerd Carlsson och Göran Nybond, Skänninge Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Ann-Charlott feldt Fältarbete Totalt undersöktes ca 1,5 m 3 Foto Digitala bilder Fynd - Analyser - Grafik Renritning Grafisk form Ann-Charlott Feldt Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:6 Östergötlands museum 10

13

14 Med anledning av schaktning inför bergvärmeborrning på fastigheten kv Brödraklostret 15 i Skänninge utförde Östergötlands museum i december 2013 en arkeologisk förundersökning. Ett schakt öppnades på platsen för det planerade borrhålet och grävdes ner till den orörda undergrunden på 1,5 m djup. Kulturlagren var flerskiktade och hade en mäktighet av 1,3 m. I schaktet påträffades bl a en stenlagd gårdsyta som överlagrade ett kraftigt lager med omrörda brandrester. Under detta fanns rester av en bränd byggnad i form av ett trägolv och syllstenar. ISSN Rapport 2014:6