YTTERLIGARE TRE GROPAR I SKÄNNINGE

Transkript

1 RAPPORT 2015:43 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING YTTERLIGARE TRE GROPAR I SKÄNNINGE RAÄ 5 MOTALAGATAN OCH KV PILGRIMEN 5 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST

2

3 Ytterligare tre gropar i Skänninge Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Källor Tekniska uppgifter Omslagsbild: Det lilla schaktet i kv. Pilgrimen 5. Foto från norr av Ann-Charlott Feldt. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Med anledning av schaktning för dagvattenledningar och plantering i Motalagatan samt dagvattenledning i kv Pilgrimen 5 i Skänninge utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning av tre schakt. Arbetet utfördes på uppdrag av Mjölby kommun. Endast i ett av de tre schakten påträffades rester av kulturlager. Schaktet öppnades över en befintlig dagvattenledning i den östligaste delen av kv Pilgrimen 5 intill Skenaåns strand. Där framkom såväl kulturlager som utfyllnadslager i det ca 1 m djupa schaktet. Inga daterande fynd påträffades. Schaktet för planteringen var placerat närmast Vadstengatan, utanför kv Pilgrimen 11, och grävdes ner till ca 0,6 m djup. Där berördes endast den sentida vägkonstruktionens bärlager som låg direkt på den naturliga undergrunden som här bestod av lera. Ett schakt för dagvattenledningar öppnades i Motalagatan vid kv Pilgrimen 5 och 14. Detta grävdes till ca 2 m djup och var helt stört av tidigare ledningsdragningar. Maria Sjöquist antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Skänninge 3 Skänninge 33:1 Skänninge 55 Skänninge 1:2 Skänninge 1: Skänninge 3 Skänninge Skänninge 46 Skänninge 19:2 Skänninge 19:1 Skänninge 18:1 Skänninge 15:1 Skänninge 27:1Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 13:2 13:3 13:4 Skänninge 27:1 Skänninge 13:5 Skänninge 13:1 Skänninge 12:1 Skänninge 11:1 Skänninge 20:1 Skänninge 51 Skänninge 21:1 Skänninge 16:1 Skänninge 5:1 Skänninge 14:2 14:3 14:1 14:4 14:5 Skänninge 3:1 Skänninge 26:1 Skänninge 25: Allhelgona 23:2 Allhelgona 23:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdena markerade. Skala 1:

6 Inledning En arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för dagvattenledningar samt anläggande av en planteringsyta utfördes längs Motalagatan i Skänninge under april och maj Uppdragsgivare och kostnadsbärare var Mjölby kommun, Service och Teknikförvaltningen. Arbetet utfördes av Östergötlands museum efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Fältarbetet har utförts av Ann-Charlott Feldt och Marcus Asserstam (praktikant) och rapportskrivningen av undertecknad. De tre schakten omfattade sammanlagt ca 137 m 2 och var placerade inom eller intill RAÄ 5, Skänninges medeltida stadslager. Områdesbeskrivning Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under och 1100-talet och omnämns första gången år Troligen växte staden fram i anslutning till ett par storgårdar invid ett vadställe och en marknadsplats. Förekomsten av två tidiga kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd av runristade gravmonument dateras till missionstid samt ett stort antal runstenar i närområdet pekar på att orten tidigt var en plats av betydelse (Feldt 2004; Hedvall m fl 2013). Skänninge nådde sin höjdpunkt under senare delen av 1200-talet och 1300-talet då Vårfrukyrkan och St Olofs konvent tillkom talet innebar en stark tillbakagång för staden i takt med att Vadstena fick en allt starkare ställning. Ett par stora bränder under 1400-talet bidrog sannolikt även till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge närmast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka specialiserade näringar (Feldt 2004; Hasselmo 1983; Hedvall m fl 2013). Generellt är kulturlagren i Skänninge fyndfattiga och svåra att datera. Brandlager från de stora stadsbränderna kan bara spåras fläckvis i staden. Sannolikt har bebyggelsen varit gles i förhållande till många andra medeltida städer. Detta gör även att begränsningarna för den medeltida staden är otydliga. Det senaste årtiondets undersökningar i stadens utkanter har visar att tidigmedeltida lämningar finns långt utanför det område som tidigare ansetts utgöra det medeltida stadsområdet RAÄ 5 (Feldt 2004; Hedvall m fl 2013). Undersökningsområdena ligger väster om Skenaån i den nordvästra delen av medeltida Skänninge och båda områdena angränsar till Motalagatan. Det nordligaste området är beläget inom Skänninges medeltida stadslager, RAÄ 5, och det södra är beläget invid en ödekyrkogård, RAÄ 19, som var i bruk under 1800-talets första hälft (Claréus 1989). Tidigare undersökningar i området Förundersökning har utförts i samband med reparation av gamla och nedläggande av nya VA-ledningar vid kvarteret Pilgrimen 11, nära korsningen Motalagatan/ Vadstenagatan. Marken bedömdes ha varit obebyggd fram till 1600-tal och marken har dessförinnan brukats som åker. (Hörfors 1991). Våren 2000 genomfördes flera arkeologiska förundersökningar längs Motalagatan, Nordanågatan, Nunnestigen och S:t Martins väg. Kulturlagrens äldsta fas kunde utifrån fynden dateras till tidigmedeltid och utgjordes av kulturlager och en grop med hantverksavfall och en stor mängd skärvor äldre svartgods. Ett kopparbleck med ristade runor påträffades också (Björkhager 2010). I juli 2000 förundersöktes ett schakt vid Vadstenagatan - Ringgatan i samband med nedläggande av telekablar. Under ett raseringslager med tegel påträffades ett sandigt kulturlager med inslag av kol och tegel. Intill kulturlagren framkom delar av husgrund med syllstenar (Björkhager 2003). I samband med en förundersökning 2001 vid kv Sångaren och Vadstenagatan, inför flyttning av ett befintligt kopplingsskåp, fanns ett ca 0,12 cm tjockt kulturlager som innehöll tegel- och enstaka kolbitar (Ohlsén 2001). Under november 2005 och maj 2006 utfördes en förundersökning väster om Skenaån i samband med fjärrvärmeanslutning och schaktning för VA. I kv Sångaren 5 (Ringgatan 5) påträffades då två stolphål samt ett dike med skärviga och skörbrända stenar i fyllningen. I dikesfyllningen fanns även enstaka djurben och kolbitar. Ett av benen har genom 14 C- analys daterats till e Kr (Feldt 2006). Under hösten 1985 genomfördes en förundersökning inom kv Vilan i samband med uppförande av ny Filadelfiakyrka. Inga fynd eller kulturlager framkom vid undersökningen (Hasselmo 1990). Vid en förundersökning i januari 2014 vid kv Vilan 3, i samband med schaktning för fundament till lekanordningar, påträffades ett stolphål och ett lager. Där fanns spår som bedömdes höra till stadsjordarna samt fragmentariska spår av betydligt äldre lämningar. En 14 C-analys gjordes vilken fick en tidigneolitisk datering (Helander 2015). Vid en akut vattenläcka i september 2001 inom kv Nunnan 6 öppnades två schakt. I det ena återfanns endast omrörda och sentida massor samt matjord. I det andra påträffades ett tre meter långt parti med bevarat 4

7 Skänninge 5:1 Skänninge 19:1 Skänninge 19: Skänninge 21:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 3. Utdrag ur Adresskarta över Skänninge med schakten markerade. Skala 1:

8 kulturlager i schaktväggen. Inga fynd framkom i kulturlagret varför en datering inte var möjlig (Ohlsén 2012). I juli 2010 genomfördes en förundersökning i samband med anslutning av en dagvattenledning vid Nunnestigen 7. Endast en kulturlagerrest framkom vid undersökningen (Magnusson 2010). En antikvarisk kontroll utfördes i maj 2008 vid Nunnestigen 11, i samband med schaktningar för fjärrvärmeanslutning. Syllstenar hörande till en eller flera byggnader framkom samt rester av kullerstensbeläggning i gatan. Fynd av tegel, järn och djurben påträffades, men inga fynd kunde datera byggnadslämningarna (Magnusson 2008). I samband med schaktning för nya fjärrvärmeanslutningar vid S:ta Ingrids väg i maj 2005 utfördes en förundersökning. Ett fåtal fynd påträffades, bland annat en bit bränd lera som möjligtvis kommer från någon form av ugn. I botten av schaktet framkom en nivå som tolkats som äldre jordbrukslager (Carlsson 2007b). Under försommaren 2007 utfördes en förundersökning i samband med schaktningar inför nedläggande av VA-ledningar i korsningen av S:t Martins väg och Nunnestigen. Där påträffades dräneringsdiken eller gränsdiken påträffades som kopplades till och 1700-talens odlingslandskap (Carlsson 2007a). Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av schaktningsövervakning, var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Ingreppen bedömdes delvis komma att beröra orörd mark. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet ska kunna kopplas till tidigare undersökningar och därmed ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Nedanstående frågeställningar skulle särskilt beaktas: Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med ledningsschaktningen. Påträffade kulturlager undersöktes genom handrensning av schaktkanter och dokumenterades genom digital fotografering. Inga föremål togs tillvara vid undersökningen. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Undersökningsresultat Sammanlagt öppnades två schakt längs Motalagatan och ett schakt vid kv Pilgrimen 5 intill Skenaån. Det södra schaktet grävdes för plantering och låg intill Vadstenagatan utanför kv Pilgrimen 11. Schaktet var ca 54 m 2 stort och grävdes ner till ca 0,6 m djup. Endast den sentida vägkonstruktionens bärlager som låg direkt på den naturliga undergrunden påträffades. I vilken omfattning äldre kultur- och odlingslager funnits på platsen kan inte avgöras då eventuella lager schaktats bort i samband med att den nuvarande vägen anlades. Norr ut längs Motalagatan, vid kv Pilgrimen 5 och 14, öppnades ett schakt för dagvattenledning. Schaktet var ca 60 m 2 och grävdes ner till ca 2 m djup men var helt stört av tidigare ledningsdragningar. Det tredje schaktet öppnades intill en befintlig dagvattenledning vid den östligaste delen av kv Pilgrimen 5 intill Skenaåns strand. Schaktet var ca 23 m 2 och grävdes i till 1 m djup. Där framkom såväl kulturlager som utfyllnadslager. Invid Skenaån grävdes schaktet till 1,5 m djup och mot tomtgränsen i NV till 0,75 m djup. Kulturlagret var 0,11 m tjockt. Inga daterande fynd påträffades. Finns det spår efter preurbana lämningar och om så är fallet, vilka dateringar har dessa? Kan utsträckningen av Skänninges medeltida stadsområde i västlig riktning säkerhetsställas? Kunskapen om stadsområdets utbredning i detta område under medeltiden är begränsad, men utifrån 1713 års karta skulle undersökningsområdena potentiellt kunna sammanfalla med den medeltida stadsgränsen. Vilka verksamheter har bedrivits i området under preurban tid och medeltid? 6

9 Figur 4. I sektionen syns kulturlagret i botten under två fyllnadslager och till höger en sentida nedgrävning för VA. Foto från sydost av Ann-Charlott Feldt. 7

10 Källor Björkhager V Vadstenagatan Ringgatan. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötland länsmuseum. Rapport 39:2003. Björkhager V Runbleck och svartgods. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 5, Motalagatan, Nordanågatan och Nunnegatan samt kv Abboten, Nunnan och S:ta Ingrid, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2010:113. Carlsson C. 2007a. S:t Martins väg. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2007:46. Carlsson C. 2007b. Fjärrvärmeschakt vid S:ta Ingrids väg 11 i Skänninge. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 5, S:ta Ingrids väg 11, Skänninge stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2007:111. Claréus C Fjärrvärmeutbyggnad i Skänninge. Samlingsrapport, undersökningar Skänninge, Vadstena, Norrköping. Riksantikvarieämbetet. ATA- Rapport UV Linköping. Feldt A-C Före staden. Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik historia. Uppsala Universitet. Feldt A-C Diken, stolphål och trädgårdsodling. RAÄ 5, Lindbladsvägen, Nunnestigen och Ringgatan samt kv Kornknarren 8-9, kv viljan 4, kv nunnan 19 och kv sångaren 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2006:32. Hasselmo M Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Vilan 3, Skänninge, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport. Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red) Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Helander C Odlingslager i kvarteret Vilan. Arkeologisk förundersökning. RAÄ19, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologiska Uppdragsverksamheten. Rapport 2015:14. Hörfors O Kv Pilgrimen 11. Arkeologisk förundersökning, Skänninge, Östergötland. Östergötlands Länsmuseum. Rapport Magnusson M Fjärrvärmeanslutning till Nunnestigen 11 i Skänninge. RAÄ 5, Nunnestigen 11, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2008:66) Magnusson M Schaktning för dagvattenservis på Nunnestigen 7 i Skänninge. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 5, Nunnestigen 7/Kv Sankta Ingrid 8, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2010:57. Ohlsén M Utkantslager i Skänninge. Arkeologisk förundersökning. Kv Sångaren och Vadstenagatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 133:2001. Ohlsén M Kulturlager i kv Nunnan 6. Arkeologisk förundersökning. Kv Nunnan 6, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2012:39. Hasselmo M Skänninge, Medeltidsstaden 40, Riksantikvarieämbetets Rapport. Stockholm. 8

11 Tekniska uppgifter Gator, kvarter Motalagatan och kv Pilgrimen 5 Stad Skänninge Kommun Mjölby Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 5 Ekonomisk kartans blad Digitala fastighetskartan Koordinatsystem Höjdsystem (8F 4b Skänninge) 64F 7a SV SWEREF 99TM RH70 Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Malin Svarvar ÖM dnr 155/15 ÖM konto Beställare Kostnadsansvarig Projektansvarig Personal Rapportförfattare Mjölby kommun, Service- och Teknikförvaltningen Mjölby kommun, Service- och Teknikförvaltningen Ann-Charlott Feldt Marcus Asserstam (praktikant) Maria Sjöquist Fältarbete Totalt undersöktes ca 114 m 2 Foto Digitala bilder Fynd - Analyser - Grafik Maria Sjöquist Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:43 Östergötlands museum 9

12 10

13 11

14 12

15

16 Med anledning av schaktning för dagvattenledningar och plantering i Motalagatan samt dagvattenledningar i kv Pilgrimen 5, Skänninge, utförde Östergötlands museum under våren 2015 en arkeologisk förundersökning. Endast i ett av de tre schakten påträffades rester av kulturlager. Schaktet var placerat över en befintlig dagvattenledning i den östligaste delen av kv Pilgrimen 5 invid Skenaåns strand och var ca 1 m djupt. Inga daterande fynd påträffades. ISSN Rapport 2015:43