Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Relevanta dokument
Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS

ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål i FU19

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen

Årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?


Sveriges miljömål.

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Sveriges miljömål.

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET


Miljömålen i Västerbottens län

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

God bebyggd miljö - miljömål.se

Temagruppernas ansvarsområde

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Miljömålen regionalt och RUS.

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde (eller 2018?)

Miljöprogram Policy och program

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Inledning. Inledning

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Miljömålssystemet i korthet

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Uppföljning av hälsa i miljömålen

MILJÖMÅL MM Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

Synpunkter miljömålsmanualer Kommenterad av Avsnitt Ursprunglig text Kommentar Ytterligare kommentar Frisk luft

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Med miljömålen i fokus

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun , remiss

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Grundläggande Miljökunskap

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljömål och indikatorer

Trollhättan & miljön

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Miljömålsinfo. RMÖ-möte Ronneby

Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Grafisk manual för Sveriges miljömål

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

SAMMANFATTNING. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012

Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen på ny grund (rapport 6420)

Bilaga 5 Miljöbedömning

Transkript:

1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ för när ett mål ska bedömas som möjligt att nå (eller uppnått). Antingen om miljötillståndet är uppnått eller utvecklingen visar att det kan nås inom en generation, eller om tillräckliga åtgärder är eller förväntas vara genomförda så att miljötillståndet kan nås på sikt. I praktiken har nationella och regionala myndigheter länge bedömt om målen nås enligt denna två-stegsprincip. Det har regeringen också konstaterat men understryker att tidpunkten för när målet ska vara nått - nuvarande praxis i uppföljningen är 2020 och för klimatmålet 2050 gäller för när tillräckliga åtgärder ska ha genomförts eller beslutats. Miljötillståndet kan behöva längre tid på sig att återhämta sig. Detta lägger vikten i bedömningen på att analysera miljöarbetet och dess effekter i miljön. Med miljöarbete avses statliga insatser i form av styrmedel och åtgärder samt andra aktörers (kommuner, företag, privatpersoner, ideella organisationer m fl.) initiativ i samhället i syfte att miljömålen ska nås, såväl nationellt som inom EU och internationellt. Den regionala uppföljningen av miljöarbetet och bedömning av miljökvalitetsmålen bör spegla de styrmedel och åtgärder som är centrala för det regionala miljöarbetet. Bedömning av om miljökvalitetsmålet nås Redovisa om miljökvalitetsmålet nås genom en sammanvägd expertbedömning av situationen för miljötillståndet och miljöarbetet i länet. Ta därefter ställning till följande påståenden för miljökvalitetsmålet som helhet: 1. Miljökvaliteten eller det tillstånd som miljökvalitetsmålet eller preciseringen beskriver är uppnått eller utvecklingen visar att det kommer att uppnås till år 2020 (år 2050 för Begränsad klimatpåverkan) helt eller till betydande del JA delvis NÄRA i begränsad utsträckning NEJ inte alls NEJ

2(5) 2. Förutsättningarna kommer finnas på plats till år 2020 styrmedel är idag beslutade så att tillräckliga åtgärder kommer vara genomförda före 2020 för att på sikt nå miljökvaliteten eller det tillstånd som miljökvalitetsmålet eller preciseringen beskriver helt eller till betydande del JA delvis NÄRA i begränsad utsträckning NEJ inte alls NEJ Ett miljökvalitetsmål bedöms som möjligt att nå om bedömningen visar antingen JA enligt fråga 1 eller fråga 2. Motsvarande gäller för NÄRA. Bedömningsalternativen är: JA Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås NÄRA Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås NEJ Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder En helhetsbedömning För alla tre alternativen ingår att titta på såväl miljötillståndet som miljöarbetet och huruvida tillräckliga åtgärder vidtas. Hur stor del av målet som ska vara uppnått för att de bör bedömas som helt eller delvis uppnått, beror på respektive mål. Den samlade bedömningen av miljökvalitetsmålet tar in samtliga preciseringar men enskilda preciseringar kan ha olika betydelse för bedömningen: Preciseringarna kan vara viktade, dvs. en precisering kan väga tyngre för bedömningen av målet än en annan. Preciseringar kan vara beroende av varandra och vissa preciseringar har övergripande karaktär. Enskilda preciseringar behöver inte vara uppfyllda till 100 %. Det är bra om det framgår i redovisningen vad som är mer eller mindre viktigt i bedömningen av målet. Avstämning på regional nivå mellan enskilda och närliggande mål behöver göras, liksom mellan nationell och regional nivå i bedömningen av ett enskilt mål. Höstens Lync-möten om den årliga uppföljningen är ett tillfälle för sådana avstämningar.

3(5) Ja, nära, nej För att ett mål ska bedömas som JA, uppnått eller möjligt att nå till 2020/2050, är riktmärket att målet som helhet är helt, till stor eller övervägande del är uppnått. Det kanske enklaste alternativet att bedöma om tillståndet i miljön är på en tillräcklig nivå med måluppfyllelse. Om JA betyder att tillräckliga åtgärder är genomförda nu eller bedöms vara genomförda till 2020/2050 så är det bra att lyfta fram vad som varit framgångsrikt i miljöarbetet. För att ett mål ska bedömas som NÄRA är motsvarande riktvärde att delar av målet är uppnått eller kan nås. Till exempel bedöms säker strålmiljö som nära att nås därför att stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt men antalet fall av hudcancer har ökat under lång tid. NÄRA kan inrymma olika situationer: - att miljökvaliteten eller det tillstånd som miljökvalitetsmålet eller preciseringen beskriver kommer delvis att uppnås till år 2020 (år 2050 för Begränsad klimatpåverkan), - att styrmedel idag är beslutade så att tillräckliga åtgärder delvis kommer vara genomförda före 2020 för att på sikt nå miljökvaliteten eller det tillstånd som miljökvalitetsmålet eller preciseringen beskriver, - att styrmedel är beslutade nu men tillräckliga åtgärder förväntas vara genomförda först efter år 2020. Om bedömningen är NÄRA eller NEJ bör man redovisa de huvudsakliga orsakerna till att målet inte nås. Bedömning utifrån vad vi vet Bedömningen fokuserar på tillräckliga åtgärder, utifrån befintliga styrmedel. Planerade styrmedel innefattas inte i analysen. Bedömningen utgår från vad som hänt i miljöarbetet och vilka förändringar i påverkan man ser. Styrmedel och åtgärder Styrmedel ska skapa förändring Styrmedel är den offentliga sektorns sätt att driva samhällutvecklingen i önskad riktning genom att uppmuntra eller avstyra aktiviteter, till exempel begränsa eller öka användningen av en vara eller tjänst. Utgångspunkten i detta sammanhang är de styrmedel som i dag är beslutade och som har betydelse för måluppfyllelsen. Styrmedel kan delas in i tre huvudkategorier, administrativa (ex. lagstiftning), ekonomiska (ex. skatter), informativa (ex. information) samt forskning och utveckling. Det finns ofta flera styrmedel som tillsammans ger incitament till förändring. Exempel på styrmedel för att minska en persons utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar vid användning av sin bil är att det finns skatt på bensin, subventioner för kollektivtrafik och offentligt finansierad utbyggnad av cykelvägar. Åtgärder till följd av styrmedel En åtgärd är en handling som en aktör genomför till följd av ett styrmedel. Åtgärden kan vara såväl en fysisk förändring till exempel investering i reningsutrustning eller anläggning av en våtmark, som en beteendemässig

4(5) förändring till exempel att åka kollektivt istället för att ta bilen, att sopsortera eller att köpa miljövänligare produkter. Åtgärder kan vidtas på många nivåer och kan genomföras av privatpersoner, organisationer, företag eller inom den offentliga sektorn. Begreppet tillräckliga åtgärder är de åtgärder som samlat eller var för sig bidrar till att miljökvaliteten uppnås. Åtgärderna ska vara genomförda eller införda (gäller åtgärder som inte implementeras en gång utan som måste pågå) före år 2020. Centrala värdeord "Centrala värdeord" är ord som används i formuleringarna av mål och preciseringar, och som inte är objektivt mätbara, till exempel "försumbar", "värdefull". För att en gemensam uppföljning och utvärdering av målen ska låta sig göras finns skäl att försöka få till stånd en homogen användning av begreppen med gemensamma tolkningar för ett antal värdeord, där så är möjligt. Det är viktigt att notera att det troligen inte är möjligt att helt enas om definitioner, varför det är upp till varje expertmyndighet att tolka värdeorden. Förslagen nedan med tolkningar av gemensamma värdeord är endast för att illustrera ungefär vad som behövs, i syfte att vara ett stöd i myndigheternas arbete. Några exempel på tolkningar av centrala värdeord för natur- och kulturmiljön (exemplen på berörda miljömål i parentes är inte kompletta): - Öka (försurning, skog) Ökningen är statistiskt säkerställd motsvarande enstjärnig signifikans (5-procentig). - Minska (fjäll, bebyggd) Minskningen är statistiskt säkerställd motsvarande en-stjärnig signifikans (5-procentig). - Försumbara (hav, skog, fjäll) Så små förändringar att de antingen inte är mätbara eller ej har någon betydelse. - Bevaras (sjöar, våtmarker) Åtminstone nuvarande nivå ska finnas även vid relevant periodslut (beroende på tidsram/måltyp etc.). - Bevaras och förstärks (skog) Nuvarande nivå/kvaliteter ska ökas. - Bevaras och stärks (odlingslandskap) Samma tolkning som "bevaras och förstärks". - Bevaras och utvecklas (bebyggd) Nuvarande kvaliteter ska finnas på åtminstone nuvarande nivå och att befintliga värden nyttiggörs i större utsträckning, till exempel görs tillgängliga för ett större antal besökare eller ges en användning, och/eller att ytterligare kvaliteter (inom samma eller anknytande sak-/värdeområde) tillskapas. - Bibehålls (våtmarker) Samma tolkning som "bevaras". - Skyddas (hav, skog, odlingslandskap) Former finns så att minst kraven enligt "bevaras" uppfylls. - Värnas En mildare tolkning än "bevaras". - Långsiktigt (ger) skydd (ozon, sjöar, hav, våtmarker) Kontinuerligt skydd säkerställt med juridiska/ekonomiska styrmedel till att gälla minst en generation eller längre om miljökvalitetsmålet så kräver. - Skyddsvärda (sjöar, hav, skog). Innehåller egenskaper eller processer (storslaget, tyst miljö, diversitet, unikt, sällsynt, tilltalande etc.).

- Värdefulla (sjöar, våtmarker). Samma tolkning som "skyddsvärda". 5(5)