Motverka hybridkrigföring i form av propaganda

Relevanta dokument
Svensk författningssamling

Ett högt valdeltagande bland utlandssvenskar

Granskningsnämnden finner att 24HD Play är en sådan beställ-tv-tjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Programmet bestod av ett reportage följt av ett studiosamtal. Programmet presenterades på följande vis.

TV4 AB Tegeluddsvägen Stockholm

Svensk författningssamling

Förslag till ändringar i radiooch

Melodifestivalen, SVT1, , en musiktävlingsfinal; fråga om sponsring samt utformning av sponsringsmeddelanden

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Sändningar i TV3, och 09-22, TV6, och TV8, ; fråga om sponsring

Domstolarnas oberoende

Regeringens proposition 2014/15:118

Daniel Ström (Kulturdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Granskningsnämnden för radio och tv

En ny radio- och tv-lag

Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116)

Granskningsnämnden finner att DN webb-tv är en sådan beställ-tv-tjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Granskningsnämnden finner att Aftonbladet webb-tv är en sådan beställ-tvtjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Sommar med Ernst, TV4, , program med en hemmafixare; fråga om otillbörligt gynnande och produktplacering

Sändningarna i 24Norrbotten, ; fråga om utformning av sponsringsmeddelanden och produktplacering

Ändringar i radio- och tv-lagen

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2011/12:151

C More Entertainment AB ska därför senast detta datum:

Drömpyramiden, TV4, och , frågesportprogram; fråga om otillbörligt gynnande och utformning av sponsringsmeddelanden

Förändringar i Lpfö 98

Riksrevisionens rapport om digitalradio

REGERINGSRÄTTENS DOM

Begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

Sändningen fälls. Granskningsnämnden anser att den innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Bildning och tillgänglighet radio och tv i allmänhetens tjänst

1/8. BESLUT Dnr: 16/01736 SAKEN BESLUT BAKGRUND PROGRAMMEN

Sändningarna i Lugna Favoriter 104,7 Stockholm, , kl ; fråga om annonssignatur, sponsring och otillbörligt gynnande

1/8. BESLUT Dnr: 16/01798 SAKEN BESLUT BAKGRUND PROGRAMMEN

Svensk författningssamling

RADIO- OCH TV-LAGEN. 1 kap. Lagens tillämpningsområde

RAPPORT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR PRESS, RADIO OCH TV

Programmet fälls. Granskningsnämnden anser att det innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Sändningarna i Mix Megapol 104,3 Stockholm, , kl ; fråga om sponsringsmeddelande och annonsmängd

C More Entertainment AB Tegeluddsvägen Stockholm

Kommunikationsplan år 2015

Frihet för Svenska kyrkan möjlighet att införa fri församlingstillhörighet samt tak och golv för kyrkoavgiften

Kommittédirektiv. Genomförande av ändringar i AV-direktivet och översyn av radio- och tv-lagen i vissa andra delar. Dir. 2018:55

Kommittédirektiv. Könsdiskriminerande reklam. Dir. 2006:82. Beslut vid regeringssammanträde den 27 juli 2006

Sammanfattning...5. Författningsförslag Inledning TV-direktivet och ändringarna...19

Redovisning av tillgänglighet till tv-sändningar i marknätet, via satellit och genom tråd för personer med funktionsnedsättning

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Motion till riksdagen 2015/16:2787. Liberal minoritetspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion

Granskningsnämnden finner att HBO Nordic, är en sådan beställ-tv-tjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Sponsringsmeddelanden i TV4, ; fråga om utformning av sponsringsmeddelanden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Granskningsnämnden finner att TV4 Play, är en sådan beställ-tv-tjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Motion till riksdagen 2015/16:2504 av Andreas Norlén m.fl. (M) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Viss sekretess i mål enligt konkurrensskadelagen

Motion till riksdagen: 2014/15:343 av Andreas Norlén m.fl. (M) Åtgärder för att värna patent

Tema: Kommunikationens makt informationsteknik. Avsnitt 2: Informationsteknik som verktyg för egenmakt

Radio och tv lag (2010:696)

Att sända kommersiell radio

Granskning av grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

SVT ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut om överträdelse av bestämmelsen i 12 sändningstillståndet.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

1/7. BESLUT Dnr: 16/01716 SAKEN BESLUT BAKGRUND PROGRAMMEN

Kulturnyheterna, SVT1, , inslag om en hungerstrejkande rysk filmregissör; fråga om opartiskhet och saklighet

En sammanställning av myndighetens uppföljning. av leverantörer av. medietjänster som tillgängliggjort tv-program på

Se trailern till den nya Ghostbusters fälls. Nämnden anser att programmet innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

FRÅGOR & SVAR TILLSTÅNDSPROCESSEN INNEHÅLL.

Regeringens proposition 2007/08:8

Krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Åtgärder mot tiggeri. Motion till riksdagen 2016/17:3229. Förslag till riksdagsbeslut. av Beatrice Ask m.fl. (M) M117 Kommittémotion

DELBESLUT Datum

Rådets möte (Ungdom, utbildning och kultur) den november 2006

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Underrättelse om misstanke om att Canal Digital Sverige AB tillämpar en längre inledande bindningstid än 24 månader

Åtgärder för att stärka demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter samt motverka hedersrelaterat våld och förtryck

EUROBAROMETER 74 PUBLIC OPINION IN THE EUROPEAN UNION

Skapa riktlinjer för hantering av Sociala medier. Kretstips från Naturskyddsföreningens kansli Mälardalen

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

1/5. BESLUT Dnr: 17/03905 och 18/00500 SAKEN BESLUT BAKGRUND

Svensk författningssamling (SFS)

Utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Inslagen frias. De strider inte mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Rubrik: Förordning för att förhindra spridning av terrorisminnehåll på internet: Allmän inriktning.

Vissa frågor om kommersiell radio

JUSTITA PAX VERITAS JO-anmälan. JO-anmälan. mot

Granskningsnämnden finner att UR Play är en sådan beställ-tv-tjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Remissyttrande över promemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60) (Ert diarienummer Fi2016/04244/DF)

Nämnden beslutar att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB ska betala en särskild avgift.

Svensk författningssamling

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

söker vi enbart ett begrepp. Skriv tydligt och läsbart (om examinatorn inte kan läsa vad du skriver så kan denne inte ge dig poäng).

REMISSYTTRANDE 1 (5) AdmD Kulturdepartementet Stockholm

Transkript:

Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3292 av Andreas Norlén m.fl. (M) Motverka hybridkrigföring i form av propaganda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om det i yttrandefrihetsgrundlagen bör tillskapas en möjlighet att genom vanlig lag införa bestämmelser om ingripande mot fortsatt sändning av ett utbud som utgörs av sådan propaganda som huvudsakligen riktar sig till mediekonsumenter i något annat medlemsland i Europeiska unionen och som utgör ett led i eller en förberedelse för hybridkrigföring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Modern krigföring äger inte enbart rum på slagfältet. Långt innan det första skottet avlossas kan cyberattacker, propagandakrigföring och andra liknande åtgärder ha inneburit att en part tillskansat sig ett starkt utgångsläge, när en öppen, väpnad konflikt väl inleds. Den ryska krigföringen gentemot Ukraina är ett aktuellt och tydligt exempel på detta. Genom propaganda riktad till den rysktalande delen av den ukrainska befolkningen har Ryssland försökt destabilisera Ukraina och undergräva den ukrainska regeringens legitimitet i förhållande till delar av dess egen befolkning. Detta har också varit tämligen framgångsrikt och bidragit till Ukrainas svårigheter att värja sig mot den ryska aggressionen.

En inte oväsentlig del av den ryska propagandan utgörs av tv-sändningar. Det handlar såväl om sändningar på ryska som vänder sig till den egna befolkningen och rysktalande grupper i Rysslands grannländer som om sändningar på andra språk, främst engelska, som vänder sig till publik i andra europeiska länder. Dessa sändningar kännetecknas av att de i hög grad förmedlar en ensidig och förvriden verklighetsbild, som passar den ryska statsledningens syften. De baltiska länderna har känt sig pressade av den ryska propagandan. Där finns stora, ryskspråkiga minoriteter som kan vara mottagliga för budskap av detta slag. Dessutom har Baltikum ett utsatt geopolitiskt läge. De baltiska länderna har mot bakgrund av detta inom EU aktualiserat frågan om hur EU-regleringen av tv-marknaden främst direktivet om audiovisuella medietjänster, det så kallade AV-direktivet fungerar i ljuset av en alltmer offensiv rysk propagandaverksamhet. I maj 2015 initierade det lettiska ordförandeskapet en riktlinjedebatt i rådet om hur AV-direktivet fungerar i dagens geopolitiska läge. Det förekommer att ryska tv-företag etablerar sig i något EU-land för att bedriva verksamhet som i praktiken riktar sig till den ryskspråkiga publiken i de baltiska länderna. Ett exempel är satellitprogramtjänsten Rossija RTR, som tillhandahålls av det ryska programföretaget NCP RUSMEDIACOM och kan tas emot i Estland, Lettland och Litauen genom användandet av en satellitupplänk belägen vid Kaknästornet. Programtjänsten registrerades hos Myndigheten för radio och tv (som nu heter Myndigheten för press, radio och tv) den 16 maj 2012. Programtjänsten står under svensk jurisdiktion enligt 1 kap. 3 2 p. radio- och tv-lagen. År 2015 lämnade den lettiska myndigheten The National Mass Media Council till Myndigheten för radio och tv in anmälningar mot programinnehåll i Rossija RTR. Den lettiska myndigheten gjorde gällande att innehåll i vissa program i Rossija RTR stred mot bestämmelser om bland annat hets mot folkgrupp med hänvisning till artikel 6 i AV-direktivet samt att kanalens nyhetssändningar inte levde upp till kravet på opartiskhet och saklighet. Enligt svensk rätt gäller dock inte något krav på opartiskhet och saklighet för tv-sändningar, utom för SVT och TV4. Demokratibestämmelsen i 5 kap. 1 radio- och tv-lagen är inte tillämplig på enskilda program vare sig vad gäller satellitsändningar eller andra sändningar utan innebär att programverksamheten som helhet ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer, principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Alltså kunde varken Granskningsnämnden för radio och tv eller Myndigheten för radio och tv ingripa mot sändningarna. Justitiekanslern (JK) kom fram till att JK inte kunde pröva frågan om 2

brottet hets mot folkgrupp begåtts. Polismyndigheten beslutade därefter, i samråd med åklagare, att lägga ner sin förundersökning vad avsåg hets mot folkgrupp. I Sverige råder etableringsfrihet för tv-sändningar, utom vad gäller sändningar i etern där frekvensutrymmet är begränsat. Det framgår av yttrandefrihetsgrundlagen 3 kap. 1 första stycket. Vem som helst har alltså rätt att exempelvis starta kabel-tvsändningar. Utgångspunkten är att innehållet i tv-sändningar inte ska regleras av lagstiftaren och att lagstiftaren inte ska kunna stoppa eller på annat sätt försvåra tvsändningar grundat på sändningarnas innehåll. Samma paragrafs andra stycke ger dock utrymme för att i vanlig lag meddela bestämmelser om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp. Lagstiftaren har använt denna möjlighet genom att i radio- och tvlagen 5 kap. 2-3 ange regler för när och på vilket sätt ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär och pornografiska bilder får sändas. Om någon vid upprepade tillfällen bryter mot dessa bestämmelser får JK, med stöd av radio- och tvlagen 17 kap. 13, förelägga denne att inte på nytt göra detta och förena föreläggandet med vite. Däremot har lagstiftaren inte använt möjligheten att meddela bestämmelser om ingripanden mot sändningar som inriktas på hets mot folkgrupp. Vad gäller bestämmelser om innehållet i tv-sändningar kan även nämnas att radiooch tv-lagen reglerar reklam, otillbörligt gynnande av kommersiella intressen, produktplacering och sponsring. Den som inte följer dessa bestämmelser kan åläggas att betala en särskild avgift om maximalt fem miljoner kronor. Man kan alltså konstatera att svensk lag reglerar innehållet i kabel- och satellitsändningar vad gäller våldsskildringar, pornografi och kommersiella meddelanden. Däremot finns inget utrymme för att vidta åtgärder mot propagandasändningar som är ett led i hybridkrigföring mot Sverige eller mot något annat land. Det finns mycket goda skäl för lagstiftaren att vara mycket återhållsam när det gäller att reglera innehållet i tv-sändningar och ge myndigheter möjlighet att ingripa mot sändningar till följd av innehållet i sändningarna. En fri debatt och fri åsiktsbildning är grundläggande inslag i ett demokratiskt samhälle. Också propaganda hanteras vanligen bäst genom att påståenden granskas och ifrågasätts i en öppen debatt. Samtidigt kan det vara klokt att fundera över om det är rimligt att våra liberala, svenska regler kan utnyttjas av främmande makt till att bedriva propagandasändningar som utgör ett led i hybridkrigföring gentemot andra länder. Vi menar att en utredning behöver noga analysera detta. 3

Vår bedömning är att Sverige för dagen inte löper någon större risk att skadas påtagligt av propagandistiska tv-sändningar. Förtroendet för etablerade, svenska medier, inte minst SVT, är starkt, även efter framväxten av nya, nätbaserade kommunikationsformer. Mot bakgrund av detta bör det inte komma i fråga att ingripa mot innehållet i tv-sändningar som huvudsakligen vänder sig till en svensk publik, även om sändningarna skulle ha en propagandistisk karaktär. Däremot befinner sig en del länder i Rysslands närhet, där det bor ryskspråkiga minoriteter, i en delvis annan situation. Till följd av bland annat bristande integration av dessa grupper i majoritetssamhället och bristen på nationellt baserade public service-sändningar på det ryska språket finns en större risk för att propaganda kan bidra till social oro på ett sätt som innebär att propaganda kan vara ett verksamt led i hybridkrigföring. Vi vill därför att en utredning ska se över om det i yttrandefrihetsgrundlagen bör tillskapas en möjlighet att genom vanlig lag införa bestämmelser om ingripande mot fortsatt sändning av ett utbud som utgörs av sådan propaganda som huvudsakligen riktar sig till mediekonsumenter i något annat medlemsland i den Europeiska unionen och som utgör ett led i eller en förberedelse för hybridkrigföring. Avgränsningen till EU-länder är viktig för att det inte ska finnas något utrymme att ingripa mot sändningar som riktar sig till befolkningen en odemokratisk stat och som syftar till att undergräva diktaturen. Det finns självklart flera problem med att införa en reglering av det slag som skisseras här. Man kan utan större problem på ett objektivt sätt konstatera om en tvsändning innehåller våldsskildringar, pornografi eller kommersiella meddelanden, medan det inrymmer ett betydligt större mått av tolkning om en sändning innehåller propaganda som utgör led i hybridkrigföring eller inte. Man kan också hävda att de länder som kan vara känsliga för propaganda snarare borde ta itu med grundläggande problem som rör integration och social sammanhållning än be grannländerna att ingripa mot vissa tv-sändningar. Samtidigt måste man konstatera att säkerhetsläget i vår omvärld har skärps och att hybridkrigföring är en realitet i vårt närområde. Då kan det vara motiverat att i en utredning analysera rättsläget och sakläget och göra en avvägning mellan olika motstående intressen. Andreas Norlén (M) Annicka Engblom (M) Maria Abrahamsson (M) 4

Patrick Reslow (M) Marta Obminska (M) Göran Pettersson (M) Lisbeth Sundén Andersson (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Erik Andersson (M) 5