Plenarsammanträde i Strasbourg 14-17 december Några av höjdpunkterna under årets sista plenarsammanträde i Strasbourg var bland annat följande: en omröstning om budgeten för nästa år och en debatt om Sveriges insats under sex månader som EU:s ordförandeland. Dessutom diskuterade parlamentet EU:s roll i Afghanistan och Pakistan. Under veckan delades också Sacharovpriset ut till den ryska människorättsorganisationen Memorial. Läs mer här om nyheterna under veckan. Under veckan röstade Europaparlamentarikerna även om en plan för att starta ett instrument för ett europeiskt mikrolån till arbetslösa som vill starta eget. En debatt om Mellanöstern och östra Jerusalem fanns också på agendan. SV Presstjänsten Direktoratet för medier Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT Reference No.: 20091207FCS66070 Press switchboard number (32-2) 28 33000 1/10
Veckans höjdpunkter Focus Memorial tar emot Sacharovpriset På onsdag delar talmannen Jerzy Buzek ut Sacharovpriset för tankefrihet år 2009 till den ryska människorättsorganisationen Memorial och deras tre representanter Ljudmila Alexejeva, Oleg Orlov och Sergej Kovalev. De får priset tillsammans med alla andra som arbetar för mänskliga rättigheter i Ryssland. Budgeten för 2010 klar på torsdag På torsdag antar parlamentet budgeten för nästa år. Den största utmaningen för 2010 har varit att hitta medel för att finansiera andra halvan av den ekonomiska återhämtningsplanen som kostar 2,4 miljarder euro under 2010. Beslutet om återhämtningsplanen var redan fattat, den svåra frågan var hur den skulle finansieras. Mikrolån för arbetslösa som vill starta eget Parlamentet väntas rösta ja till ett instrument för mikrolån som ska hjälpa personer som har blivit av med jobbet att starta egna "mikroföretag". Europaparlamentet utvärderar det svenska ordförandeskapet Höll det svenska ordförandeskapet måttet? På onsdag utvärderar parlamentets ledamöter hur Sverige klarat att hålla i ordförandeklubban. Man diskuterar även resultatet av ministerrådsmötet i december. Statsminister Fredrik Reinfeldt kommer att vara med vid båda diskussionerna. Globaliseringsstöd: 9,8 miljoner euro till arbetslösa Volvoarbetare Utbildning, stöd till att starta eget och mentorprogram. Det är några av de åtgärder som ska hjälpa 1500 personer som i vintras blev av med sina arbeten på Volvo Personvagnar med underleverantörer. På tisdag röstar parlamentets om att ge 9,8 miljoner euro till Sverige ur EU:s fond för justering av globaliseringseffekter. 20091207FCS66070-2/10
Plenarsessionens öppnande Focus I samband med öppnandet av veckans plenarsession fördömde talmannen Jerzy Buzek söndagens attack på Italiens premiärminister Silvio Berlusconi och önskade honom ett snabbt tillfrisknande. Talmannen påminde också om torsdagens utdelning av Sacharovpriset. Förändringar i dagordningen: En muntlig fråga till kommissionen om subsidiaritetsprincipen (krucifix i italienska klassrum) läggs till som sista punkt på tisdagskvällen. Omröstningen om mobilisering av globaliseringsfondens stöd till bland annat före detta Volvoarbetare kommer att ske på onsdag, inte på tisdag. 20091207FCS66070-3/10
Lättare för arbetslösa att ta lån för att starta eget Arbetslösa eller personer som riskerar att bli det ska lättare kunna få lån för att kunna starta eget. Det är huvuddraget i det förslag som parlamentet röstade ja till på tisdagen. EU-instrumentet Progress för mikrokrediter syftar till att öka möjligheten till "mikrokrediter" åt dem som vill starta eller utveckla väldigt små företag (färre än 10 medarbetare och årsomsättning och/eller balansomslutning på max två miljoner euro) och som har svårt att få lån på den konventionella kreditmarknaden. Dessa krediter ska kunna vara på belopp upp till 25000 euro. Parlamentet antog Kinga Gönczs (S&D, HU) betänkande med 516 ja-röster, 82 nej-röster och 4 nedlagda röster. I samband med detta stödde parlamentets ledamöter kommissionens förslag att satsa totalt 100 miljoner euro på instrumentet under de kommande fyra åren - men de vill inte att pengarna ska tas från Progress-programmet, som också går till utsatta samhällsgrupper. Kommissionen hade nämligen föreslagit att EU-instrumentet för mikrokrediter skulle finansieras på bekostnad av det redan existerande Progressprogrammet eftersom båda åtgärder riktar sig åt samma grupper. Finansieringen av nästa års del av instrumentet, 25 miljoner euro, fick plats inom långtidsbudgetens marginaler och fastställs slutgiltigt när parlamentet antar nästa års budget på torsdag. Men för åren 2011-2013, har rådet och parlamentet ännu inte enats om hur instrumentet ska finansieras. Parlamentet föreslår att det beslutet skjuts upp till de respektive årens budgetprocesser. Funktionssätt Pengarna ska göras tillgängliga till mikroföretagarna genom Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. Dessa kommer i sin tur att föra över medel till nationella låneinstitut som sedan har hand om de faktiska låneansökningarna och överföringarna. Ikraftträdande Det nya instrumentet löper över fyra år och väntas träda i kraft i början av 2010. Svenska inlägg i debatten Svenske folkpartisten Olle Schmidt var ansvarig för frågan i utskottet för ekonomi och valutafrågor och kommenterade förslaget så här i måndagskvällens debatt: - Det handlar om att ge arbetslösa en ny start och att öppna dörren till företagande för några av de mest utsatta grupperna inom EU, bland annat ungdomar. Förslaget ska underlätta småskaliga investeringar och ge mikroföretag möjligheter att växa. 20091207FCS66070-4/10
Budgeten för 2010 antagen av parlamentet - grönt ljus för nästa års EU-budget På torsdagen röstade parlamentet igenom budgeten för 2010. EU:s budget för nästa år blir därmed 141 453 miljarder euro i åtaganden och 122 937 miljarder euro i betalningar. Den största utmaningen inför 2010 har varit att hitta medel för att finansiera andra halvan av den ekonomiska återhämtningsplanen. Den kommer att kosta 2,4 miljarder euro under nästa år. - Om vi vill att européer ska känna sig säkrare under 2010 måste vi genomföra den här budgeten på ett smart sätt, sa föredraganden László Surján (PPE, Ungern) vid den debatt som föregick torsdagens omröstning. - Det är därför vi ökar energisäkerheten, stödjer skapandet av nya jobb och inför EUinstrumentet för mikrokrediter. Vi stödjer forskning, utveckling och livslångt lärande. Vi vill hjälpa mjölksektorn och mildra de skadliga effekterna av klimatförändringarna. Han sa också att det finns ett brådskande behov av en ordentlig översyn av EU: s långtidsbudget ("de finansiella perspektiven"), som ursprungligen planerades för i år men som nu skjutits upp till nästa år: - Vi har inte fått tillräckligt med manöverutrymme. Det finns rubriker där det inte finns några reserver, en halvtidsöversyn av den fleråriga budgetplan oundviklig. I och med torsdagens omröstning har parlamentet antagit budgeten för nästa år som är den allra sista som regleras av Nice-fördraget. Från och med nu är det Lissabon-fördragets regler som gäller, eftersom det trädde i kraft den 1 december. Betalningarna i de kommande tolv månadernas budget är 1.04 procent av EU:s inhemska bruttoinkomst. Ekonomisk återhämtningsplan De fem miljarder som avsatts för återhämtningsplanen för 2009 och 2010 ska stödja energiprojekt. Pengarna ska också se till att fler människor får tillgång till bredband på landsbygden genom att bredbandsnätet runtom i Europa byggs ut. Beslut om dessa projekt fattades tidigare i år, vad man däremot inte bestämde då var varifrån den sista hälften av slantarna, 2,4 miljarder euro, skulle hämtas. Efter de senaste månadernas förhandlingar har de olika EU-institutionerna kommit överens om att de 2,4 miljarderna ska finansieras genom outnyttjade budgetposter och marginaler från 2009 och 2010, framförallt från jordbruk och administration. Medlemsländerna ska också tillsammans skjuta till 120 miljoner. Som del av återhämtningsplanen finns till exempel 150 miljoner euro avsatta för den blivande vindkraftsparken vid Kriegers flak, söder om Trelleborg i Skåne. Pengarna ska delas av Sverige, Danmark, Tyskland och Polen, eftersom parken planeras på ett gemensamt territorialvatten. Sammanlagt går 565 miljoner euro till olika europeiska projekt för vindkraft. Ett annat exempel ur återhämtningsplanen är de sammanlagt 275 miljoner euro som finansierar elkablar som ska binda samman elnäten i Sverige och Finland med Baltikums. 175 miljoner euro av dem ska gå till Sverige, Lettland och Litauen, den resterande summan, 100 miljoner euro går till Estland och Finland. Projekt för sammankoppling av gas- och elnät ska få stöd med över 2,3 miljarder euro. Dessa projekt kräver en 50 procentig samfinansiering. Mångmiljonstöd till krisdrabbad mjölkbransch, Östersjöstrategin och Frontex En av parlamentets hjärtefrågor var att få till ett extrastöd till den krisdrabbade mjölksektorn, något som ledamöterna efterfrågat i flera år, men fram till nu saknat inflytande över eftersom parlamentet tidigare inte kunde besluta om jordbruksbudgeten. I den kommande budgeten lyckades parlamentet dock få igenom en budgetpost på 300 miljoner euro i krisstöd för mjölksektorn runtom i Europa, trots att Lissabonfördraget inte hann träda ikraft innan årets budgetförlikning. I budgeten finns också 20 miljoner euro reserverade för information och samordning inom Östersjöstrategin. Dessa pengar kan inte användas förrän kommissionen förklarat exakt hur pengarna ska användas. Budgeten innehåller också 59 miljoner euro i åtaganden och 38 miljoner euro i betalningar till Frontex (Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna). Andra exempel ur budgeten: 59 miljoner euro i åtaganden och 38 miljoner euro i betalningar till Frontex (Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna); 20091207FCS66070-5/10
53 miljoner euro i åtaganden och 50 miljoner euro i betalningar som bland annat ska främja en väl organiserad arbetskraftsinvandring, bekämpning av illegal invandring och stödja kampen mot människohandel. Testprojekt Europaparlamentets ledamöter beslöt också att stödja en rad så kallade pilotprojekt och förberedande åtgärder. Ett pilotprojekt är ett småskaligt försöksprojekt, en slags försökskanin, som kan användas för att undersöka om en åtgärd är genomförbar och ändamålsenlig. Den skiljer sig från andra åtgärder i bemärkelsen att den inte behöver ha en rättslig grund, utan kan antas direkt i budgetförfarandet. Ett lyckat pilotprojekt kan följas av ett andra och mer utförlig testprojekt, som kallas "förberedande åtgärd". Dessa testar sedan idén ytterligare innan den eventuellt blir en fullvärdig EU-omfattande åtgärd. Exempel på pilotprojekt som parlamentet knuffat fram är: 1.5 miljoner euro avsatts i betalningar till ett pilotprojekt för biobränslen från avfall och restprodukter, 1,5 miljoner (i både betalningar och åtaganden) för att stödja gränsöverskridande undersökande journalistik och 2,3 miljoner euro till kirurgutbyten och utbildning i gynekologi i Demokratiska republiken Kongo för att stödja offer för sexuellt våld. Ett exempel på en förberedande åtgärd är ett projekt som ska göra djurtransporter bättre (2 miljoner euro, i betalningar och åtaganden). I en annan satsar EU 5 miljoner euro i åtaganden och 3,6 miljoner euro på "Erasmus för unga entreprenörer" - ett europeiskt utbytesprogram för blivande och nyetablerade företagare. Så här ser nästa års budget ut 2010 års Budget Jämförelse 2009 års budget* Rubrik 1a Tillväxt och sysselsättning: Konkurrenskraft 1b Tillväxt och sysselsättning: sammanhållningspolitik 2 Naturresurser (inkl. miljö, fiske och landsbygdsutveckling) Finansiella perspektivens gräns för 2010 Slutlig budget 2010 Åtag. Bet. Åtag. Bet. Åtag. Bet. alla siffror i miljoner euro 13775 11106 14362-14862 11342 48427 34963 49388-49388 36385 56721 52566 59955-59499 58136 3a Frihet, säkerhet och rättvisa 864 617 1025-1006 739 3b Medborgarskap 663 691 668-668 659 4 EU som en global partner 8104 8324 7893-8141 7788 5 Administration 7695 7695 7882-7889 7889 Totalt 136458 116172 141173 134155 141453 122937 I procent av BNI 1.18% 1.00% - - 1.20% 1.04% *2009 års budget innehåller också en sjätte rubrik: kompensationer till Rumänien och Bulgarien, med 209 miljoner euro i både åtaganden och betalningar. Denna rubrik finns inte i tabellen men är inräknad i totalen för 2009 års budget. Årets budgetprocess var den sista som förhandlades enligt Nice-fördraget. Det innebar att parlamentet inte hade någon formell makt att fatta beslut om utgifterna som rör jordbruk. I och med Lissabon-fördraget har parlamentet nu fått full kontroll över EU:s budget. Svenska inlägg i debatten: Svenske Göran Färm är socialdemokraternas samordnare i budgetutskottet. Han passade på att fråga hur rådet och kommissionen ser på budgetöversynen: - Hur ställer ni er till parlamentets krav på en snabb och kraftfull revidering av det finansiella ramverket för perioden 2011 2013? Vi menar att de tre återstående årens budgetförhandlingar kommer att bli en plåga om ingen ändring kommer till stånd, särskilt om man beaktar att vi står inför både en ny utvidgning och nya stora åtaganden på klimatområdet. Enligt min uppfattning bör principen vara att med nya uppgifter så anslås nya medel. Han undrade också varför rådet vill finansiera instrumentet för mikrokrediter med nedskärningar i Progressinstrumentet, i tider av finanskris och arbetslöshet. Svenske statssekreteraren Hans Lindblad svarade för rådets räkning: 20091207FCS66070-6/10
- Om Göran Färm anser att mikrokrediter är något prioriterat måste ju någonting annat faktiskt vara mindre prioriterat. Det är bara att välja. Men att bara vilja ha mer och skicka räkningen till de olika medlemsländerna är naturligtvis inte en acceptabel lösning. Bakgrund: Varje budgetpost har två olika sorters anslag: åtaganden och betalningar. Åtagandena handlar om vad EU får förbinda sig till ett visst år (genom att till exempel skriva på avtal eller starta upphandlingar). Betalningarna reglerar de konkreta utbetalningarna som görs under året. De "finansiella perspektiven" är EU:s fleråriga budgetram och sätter gränser för EU:s utgifter, per år och per rubrik. De nuvarande löper över åren 2007-2013. Föredragande: Lásló Surján (EPP, HU) och Vladimír Maňka (S&D, SK). Debatt: tisdag 15 december, omröstning: tisdag 17 december 20091207FCS66070-7/10
Europaparlamentariker lovordade det svenska ordförandeskapet Under onsdagens debatt om det svenska ordförandeskapet och rådets möte den 10-11 december fick Sverige beröm för sin insats under de senaste sex månaderna. Förutom att de utvärderade det senaste ordförandeskapet så talade Europaparlamentarikerna även om frågor som klimatförändringarna och klimattoppmötet i Köpenhamn och den nya strategin 2020. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt som detta halvår innehar EU:s ordförandeskap inledde debatten under plenarsammanträdet i Strasbourg med att säga att när Sverige tog över den 1 juli fanns det ett nyvalt Europaparlament, ingen utsedd ordförande för Europeiska kommissionen och dessutom var resultatet från folkomröstningen på Irland osäkert. Det var inte säkert att Lissabonfördraget skulle ratificeras av alla medlemsländer och om det skulle kunna träda i kraft under det svenska ordförandeskapet. Men sedan började dramat redas ut, sa Reinfeldt. Utvärdering av ordförandeskapet Kommissionens ordförande José Manuel Barroso sa att utav de elva ordförandeskap som han har arbetat med så har det svenska varit ett av de allra bästa. Sedan var det gruppledarnas tur att tala. Även Joseph Daul (EPP, Frankrike) gratulerade Fredrik Reinfeldt för det "ärliga och ansvarsfulla sätt" som ärenden har hanterats under dessa månader och hur det har blivit ett "kännetecken för det svenska ordförandeskapet". Martin Schulz (S&D, Tyskland) sa att trots hårt arbete från det svenska ordförandeskapet så hade det inte lyckats utöva sitt inflytande på frågor såsom Köpenhamnsmötet på grund av det roterande ordförandeskapet. Han menade också att det svenska ordförandeskapet hade blivit tvunget att "återigen erfara att Sarkozy och Merkel höll korten väldigt tätt mot sitt bröst och att människor sa att den svenska statsministern inte visste vad som hände". Michał Tomasz Kamínski (ECR, Polen) tackade det svenska ordförandeskapet för att "ha undvikit att vara populistiskt i dessa tider av kris". Han beklagade däremot att Sverige inte fördömde en omskriven artikel i svenska Aftonbladet i augusti som påstod att israeler stjäl kroppsdelar från sina palestinska offer. (Journalist Donald Boström, Aftonbladet 17 augusti 2009). Italienaren Mario Borghezio (EFD) kritiserade ordförandeskapet för att inte ha gjort tillräckligt mycket i området illegal invandring och för uttalandena om den schweiziska omröstningen om minareter. Hur kunde EU kritisera detta demokratiska land, ett land som har varit demokratiskt så länge?, sa Borghezio. Klimatförändringar Åtgärderna mot klimatförändringarna har ibland splittrat det europeiska rådet, men den här gången har det varit annorlunda, det har funnits en stark och gemensam känsla av att alla har intresse av att EU försöker göra skillnad, sa José Manuel Barroso. Joseph Daul sa att han förväntade sig att Köpenhamnskonferensen ska komma fram till "åtaganden som är kopplade till finansiella sanktioner i det fall de bryts". Guy Verhofstadt (Alde, Belgien) sa att han tycker att EU borde arbeta för ett nära samarbete mellan Europa, USA och Kina eftersom om dessa tre samarbetar så finns det en "bra grogrund för att övertyga de andra". Rebecca Harms (Gröna, Tyskland) betonade att målen för minskningen av utsläppen "helt enkelt inte är tillräckliga" eftersom "Europa har många bakdörrar". Strategi 2020 20091207FCS66070-8/10
Europeiska kommissionen förväntas föreslå en strategi i början av 2010 som kan möjliggöra för EU att helt återhämta sig från den finansiella krisen genom att närma sig en smartare och grönare ekonomi. Strategi 2020 skulle då kunna ta vid där Lissabonstrategin inte lyckades. Om detta ämne sa Joseph Daul. Låt oss inte upprepa misstagen från Lissabonstrategin, som han menade grundades på "orealistiska mål". Lothar Bisky (GUE/NGL, Tyskland) kritiserade att den nya strategin fortsätter som Lissabonstrategin "som än så länge är misslyckad". Han sa också att tiden nu är inne för att starta en ny debatt och att fokusera på "människors sociala behov istället för på ekonomisk förtjänst". Från den 1 januari 2010 tar Spanien över som EU:s ordförandeland. 20091207FCS66070-9/10
Sergej Kovalev: "Tankefrihet är grunden för all frihet" På onsdag den 16 december delade Europaparlamentet ut årets Sacharovpris för tankefrihet. Priset gick till den ryska människorättsorganisationen Memorial och deras tre representanter Ljudmila Alexejeva, Oleg Orlov och Sergej Kovalev. De får priset tillsammans med alla andra som arbetar för mänskliga rättigheter i Ryssland. Sådana här dagar känner jag mig särskilt stolt över att vara Europaparlamentets talman, sa Jerzy Buzek när han inledde prisutdelningen. De tre pristagarna kom personligen till Strasbourg för att ta emot priset från Europaparlamentets talman Jerzy Buzek. Jag är stolt över det här beslutet och jag är stolt över att detta beslut tagits enhälligt. Natalia Estemirova och Anna Politkovskaja borde ha varit här i dag. Deras mördare måste dras inför rätta, sa han. Sergej Kovalev höll sedan sitt tal: Jag är övertygad om att eftersom Europaparlamentet ger Sacharovpriset till Memorial så har ledamöterna tanken på dem - våra döda vänner, våra kamrater. Detta pris tillhör dem. Och det första namn jag skulle vilja nämna är Natalia Estemirova, människorättsförsvarare och medlem i Memorial, mördad i somras i Tjetjenien. Jag måste också nämna andra namn; advokaten Stanislav Markelov, journalisterna Anna Politkovskaja och Anastasia Barburova som mördades i Moskva, etnologen Nikolaj Girenko som sköts till döds i Sankt Petersburg och Farid Babajev som mördades i Dagestan. Om Andrej Sacharov Andrej Sacharov som dog för 20 år sedan var inte bara en stor människa när det gäller kampen för mänskliga rättigheter i Sovjetunionen. Han var också en stor tänkare. Om Ryssland Situationen i vårt land är inte så enkelriktad som det kanske kan se ut för en observatör från utsidan. Vi har många allierade i vårt samhälle - både när det gäller vår kamp för mänskliga rättigheter och i vår kamp med Stalinismen. Dessutom är inte ryska myndigheter så homogena som det kan se ut vid en första anblick. Vad kan vi förvänta oss från europeiska politiker och från den allmänna opinionen i Europa? Andrej Sacharov formulerade dessa förväntningar för mer än 20 år sedan och sa "I dag behöver mitt land stöd och påtryckningar". Om Europas roll Så vad borde Europa göra i förhållande till Ryssland? Från vår synpunkt är svaret enkelt: det borde agera mot Ryssland precis som det gör mot vilket annat europeiskt land som helst som har accepterat särskilda förpliktelser och har ett ansvar att möta upp mot dem. Det är Europas plikt att inte vara tyst utan att upprepa, om och om igen, envist och bestämt att Ryssland måste möta sina förpliktelser. Om tankefrihet Tankefrihet är grunden för all frihet. Det är därför det är så lämpligt att Sacharovpriset heter "för tankefrihet". Vi är stolta över att motta det i dag. Sergej Kovalevs tal fick stående ovationer av Europaparlamentarikerna. Om Memorial Organisationen Memorial arbetar för grundläggande rättigheter i de forna sovjetstaterna, som Armenien, Moldavien och Ukraina. Organisationen grundades ursprungligen av Andrej Sacharov 1988 som ett initiativ för att skapa minnen över offren för Stalins förtryck. Senare utvecklades det till en organisation som försvarar mänskliga rättigheter. 20091207FCS66070-10/10