Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare
Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk infektion - mörkertal Alla exponerade blir inte sjuka - infektionsdos, smittväg mm - immunitet Smitta angår alltid flera
Smittskyddsläkarens ansvar Smittskyddsläkaren skall planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet (6:1) I smittskyddsläkarens uppgifter ingår att 1. se till att allmänheten har tillgång till information 2. ge råd och anvisningar för utsatta grupper 3. se till att förebyggande åtgärder vidtas 4. stödja behandlande läkare och andra 5. följa upp anmälningar och se till att åtgärder vidtas 6. bevaka att smittade får stöd och vård 7. fortlöpande följa smittskyddsläget (6:2)
allmänfarliga anmälningspliktiga Smittsamma sjukdomar
Allmänfarliga sjukdomar (SmL, bilaga) - campylobacterinfektion - difteri - Fågelinfluensa (H5N1) - infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC) - giardiainfektion - gonorré - hepatit A-E - hiv-infektion - infektion med HTLV I eller II - klamydiainfektion -kolera - infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) - mjältbrand - paratyfoidfeber - pest - infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G - polio -rabies - salmonellainfektion - shigellainfektion - smittkoppor - svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) - syfilis - tuberkulos - tyfoidfeber - virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber (nephropathia epidemica) 31 st
Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar (SmF, bil. 1) - infektion med atypiska mykobakterier - botulism - brucellos - infektion med cryptosporidium - denguefeber - echinokockinfektion - infektion med entamöba histolytica - gula febern - invasiv infektion β-hemolyserande grupp-a-streptokocker (GAS) - invasiv infektion med haemophilus influenzae - harpest (tularemi) - kikhosta - legionellainfektion - leptospirainfektion - listeriainfektion - malaria - invasiv meningokockinfektion - mässling - papegojsjuka - invasiv pneumokockinfektion - påssjuka - röda hund - sorkfeber (nephropathia epidemica) -stelkramp - trikinos - Q-feber - infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) - vibrioinfektion exkl. kolera - viral meningoencefalit -Yersiniainfektion -ESBL - ab-resistenta tarmbakterier 30 st
Kontaktspårning Vid STI ofta kallad partnerspårning - patienten är självklar expert - samhället kan inte - och behöver inte - veta Utbrottsutredning Smittspårning Vid exempelvis diarrésjukdom, legionärssjuka etc. - patienten ofta okunnig om smittvägen - samhället kan se mönster (djur, objekt, livsmedel)
Vad är det som går? Några vanliga vardagsfrågor Har influensan startat? Hur många är sjuka? Hur hårt slår vinterkräksjukan i år? Ökar tuberkulos? Hur är det med Klamydiautvecklingen? Har vi mycket HIV i Halland?
System för övervakning Anmälningsplikt enligt SmL (57 sjukdomar) Viss laboratorierapportering (t ex influensa) Sentinelläkare (Influensa) Kontakt med sjukvården (ex. inf.klin. VC, sjukv.upplysn) Information från andra myndigheter, media, förskolor/skola, regementen, allmänhet, apotek, begravningbyråer etc.)
Några anmälda sjukdomar i Halland 2006 av totalt 3998 Salmonella: 128 Camp: 240 EHEC: 28 Tuberkulos: 13 Hepatit B: 26 Hepatit C: 35 Klamydia: 919 HIV: 3 Difteri: 0 Stelkramp: 0 Polio: 0 Mässling: 0 Röda Hund: 0 Påssjuka: 1 HiB: 0 Kikhosta: 19
Klamydia i Halland 1995 Klamydia i Halland 2007. 1995 Ackumulerat - 2007. antal anmälda anmälda fall per år fall per år 1200 1000 Antal anm älda 800 600 400 200 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
140 120 100 80 60 40 20 0 Anmälningar per månad av Klamydia i Halland 2004-2007 Anmälningar av Klamydia per månad i Halland 2004-2007 ju l sep nov jan, 2005 mar m aj ju l sep nov jan, 2006 mar maj ju l sep nov jan, 2007 jan, 2004 mar maj antal anm älningar per m ånad
s hemsida:
Influensa typisk symtombild Debutsymtom Plötsligt insjuknande Frysningar, hög feber Huvudvärk, muskelvärk Milda luftvägssymtom Efter något dygn Torrhosta, ont bakom bröstbenet Nasala symtom
Sentinelprovtagning för influensa Provtagning rekommenderas på säsongens första misstänkta fall för att säkerställa influensadiagnosen. (När diagnosen verifierats behövs ej vidare provtagning på typiska fall)
Vilka vacciner ska samhället erbjuda? ( se www.socialstyrelsen.se) Påtaglig sjukdomsbörda Gott och långvarigt skydd Minimala biverkningar Alla - friska! vuxna - små barn Hög anslutning önskvärd Ekologi interaktion logistik Ekonomi Hur mycket vaccin tål vi?
Influensavaccination av 65+ i Halland Halland totalt 286 000 Därav 65+ 51 000 Vaccinerade 65+ 1999 30% 2000 53% 2001 56% 2002 60% 2003 62% 2004 64% 2005 66% ( 34 000)
Influensavaccin rekommenderas Alla personer 65 år och äldre Vid hjärt- och lungsjukdom oavsett ålder Annan kronisk sjukdom, t ex svår diabetes
Rapporter av kliniska fall av influensalik sjukdom sentinelrapportering v 6
Laboratorierapportering av influensa, v 6
Calicivirus Vinterkräksjuka
Calicivirus - vinterkräksjuka Inkubationstid: Vanligen 1-2 dygn Plötslig kräkning, diarré, buksmärtor, feber, huvudvärk, muskelvärk Snabbt förlopp. I regel 1-5 dygn Kortvarig virusutsöndring, men den kan pågå upp till 2-3 veckor
Calicivirus - historik 1929: Winter vomiting disease, Zahorsky, 1963: Vinterkräkningar, Justus Ströms bok Akuta infektionssjukdomar 1972: Virus påvisas i EM. Norwalk agent 1990: Virusets genom kan beskrivas.
Calicivirus - egenskaper Låg smittdos (10-100 viruspartiklar) (1 gram avföring hos en sjuk person innehåller upp till 100 000 000 viruspartiklar Tåligt och stabilt (Överlever vid 60 0,men dör vid kokning.tämligen resistent mot frysning och klorering
Calicivirus När? Vem? Uppträder vanligen januari mars Alla åldrar mottagliga cirka 20% av befolkningen sjuknar inte Kortvarig immunitet = återfall
Calicivirus - smittvägar Direkt/indirekt kontaktsmitta Aerosol Vatten/Livsmedel
Calicivirus - åtgärder HANDHYGIEN - Handtvätt och handdesinfektion. Ytor eller föremål rengöres med ytdesinfektionsmedel. Skärpt städning. Den som har symtom bör stanna hemma - återkommer efter minst ett dygns symtomfrihet Andra råd: ej hantera livsmedel,stängda dörrar, lägg ned toalettlocket före spolning
Sammanfattning Smittskyddsläget i Sverige är gott Smittsamma sjukdomar är aldrig någons ensak Intresse för omgivningen fler patienter? Allt var inte bättre förr Globalt perspektiv. Halland Sverige Världen Klok antibiotika förskrivning motverka resistens Basala hygienrutiner - alltid Goda förebilder förebygger smittspridning