Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Tre centrala processer för formativ bedömning

Relevanta dokument
Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11)

Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik

Lena Alm, Inger Ridderlind

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Bilagor

Delprov A Muntligt delprov

Katarina Kjellström och Inger Ridderlind

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Trianglar - Analys och bedömning av elevarbeten

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Ämnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

I den här uppgiften ska du undersöka förhållandet mellan parabelarean och rektangelarean.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

PLANGEOMETRI I provläxa med facit ht18

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning

Extramaterial till Matematik X

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Per Berggren och Maria Lindroth

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Extramaterial till Matematik Y

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Bedömning i matematikklassrummet

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Bedömningsanvisningar Del II Uppgift 14, bedömningsmatris, (4/4/3) *

Bedömningsexempel. Matematik årskurs 6

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Extramaterial till Matematik Y

Bedömning för lärande i matematik

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

Det första nationella kursprovet

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Innehåll. Inledning... 3

Bedömning - ett verktyg för lärande. Katarina Kjellström

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Lärarstöd till Tummen Upp Matematik, Formativ bedömning åk 4

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Geometri Matematik. 1 2 Steg 3

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Matematik CD för TB = 5 +

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Inledning...3. Kravgränser Provsammanställning...22

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del I

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Gruppledtrådar. Gruppledtrådarna ingår i lärarhandledningen till Prima Formula 6 Får kopieras! Bo Sjöström, Jacob Sjöström och Gleerups Utbildning AB

Nationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7

mattetankar Reflektion kring de olika svaren

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation

9 Geometriska begrepp

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS

Anvisningar. 240 minuter utan rast. Miniräknare och Formler till nationellt prov i matematik

Inledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Lektion i geometri. Lektionens innehåll. Centralt innehåll matematik 1b och matematik 1C. Mål med lektionen. Lektionsupplägg.

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Bedömningsanvisningar

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Arbetsblad 3:1. Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är. 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är.

Del 1: Statistik, kombinatorik och sannolikhetslära.

4-4 Parallellogrammer Namn:..

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Delprov B: Maskinen. Delprov C: Maskinen

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömningsanvisningar

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Transkript:

Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Tre centrala processer för formativ bedömning Ta reda på var i sitt lärande eleverna befinner sig Ta reda på vart eleverna är på väg Ta reda på hur eleverna ska komma dit Lärare Kamrater Elev Vart är eleverna på väg? 1 Klargöra mål och kriterier för framgång Förstå och dela med sig av mål och kriterier för framgång Förstå mål och kriterier för framgång Var befinner sig Hur kommer eleverna just nu? eleverna dit? 2 Genomföra effektiva klassrumsdiskussioner 3 Ge återkoppling som och andra förbättrar elevernas inlärningssituationer lärande som visar på elevernas kunskaper 4 Aktivera eleverna så att de bidrar till varandras lärande 5 Aktivera eleverna så att de tar ansvar för sitt eget lärande 1

Värderingsschema Reflekterande frågor Reflektera över sitt prov eller rätta sitt eget prov Hur känner du dig i följande situationer? Du ska mäta med din linjal. Du och matematiken Du ska säga namnen på de här figurerna: Du ska titta i tidningen och ta reda på hur länge ett TV-program håller på. Du ska använda en karta och ta reda på hur långt det är mellan två platser i verkligheten. Säker Ganska säker Osäker Mycket osäker Frågor i klassrummet Klassrumsklimatet, fel måste vara välkomna Tröskelbegrepp, t ex bråkbegreppet Vilka bråk ser du i bilden? Forskning om gensvar Gensvar (feedback) ska riktas mot uppgift och inte mot person Gensvar kan vara i form av en fråga så att eleven får hjälp med nästa steg och inte en fullständig lösning av problemet Feedback - feed forward Eleverna måste få tid att läsa, svara och agera på synpunkterna Kamratutvärdering 2

Borden Elevarbete Ett långt bord är sammansatt av småbord. Runt det långa bordet har man satt stolar, som figuren visar. a) b) a) Hur många stolar finns det plats till om vi sätter samman 4 småbord på samma sätt? b) Hur många stolar blir det plats till om man sätter samman 15 småbord på samma sätt? Elevarbete efter gensvar Gensvar från läraren 1 2 3 Bra! Du har förstått problemet och kommit fram till rätt svar. Du kan översätta problemet till matematiskt språk och beskriva med tal. Du förklarar också vad som händer när det blir ett bord till. Kan du? 1. Visa hur du har tänkt när du svarade på a)? 2. Hur många stolar blir det om det är 100 småbord tillsammans? 3. Om det var ett okänt antal bord, kan du förklara hur man ska tänka för att kunna lösa problemet? Elevarbete A Vilken kunskap visar elevarbetet? Vilken eventuella brister eller missuppfattningar visar elevarbetet? Elevarbete B Elevarbete C 3

Elevarbete A Elevarbete C Gensvar 1 Gensvar 2 Ditt arbete visar att du har förstått uppgiften och valt en rimlig lösningsstrategi. Med hjälp av bilder förklarar du hur du löste uppgiften. Jag är nyfiken på att få veta om du upptäckt något samband/mönster mellan antalet bord och stolar. Skulle du kunna räkna ut antalet stolar om det var t ex 25 bord utan att rita bilder och räknaallastolarna? Ditt arbete visar att du kan Använda och bygga vidare på en redan ritad bild Visa dina tankar med hjälp av bilder Se och följa ett mönster För att komma vidare behöver du träna på att Kommunicera med hjälp av matematiska symboler. Hur många stolar ökar det med för varje bord? Hur skulle du kunna skriva det på ett enklare sätt? Översätta dina idéer till matematiskt språk Ditt arbete visar att du har uppfattat sambandet mellan antalet bord och stolar när du har 3 bord. Du har beskrivit detta med matematiskt språk. Hur skulle sambandet se ut för 4 bord? Kan du prova med andra sammansättningar av bord om ditt samband stämmer också för dem? Trianglar Din uppgift är att undersöka trianglar. Alla trianglar som du undersöker ska ha en sida som är 6,0 cm och höjden mot denna ska vara 4,0 cm. Rita en spetsvinklig, en rätvinklig och en trubbvinklig triangel med dessa mått. Mät sidorna och beräkna dina trianglars omkrets och area. Vilka slutsatser drar du utifrån dina beräkningar? Rita och bestäm sidornas längd i den triangel som har minsta möjliga omkrets. Hur lång är denna omkrets? Motivera också varför du valt denna triangel. Finns det ett största möjliga värde på omkretsen av en triangel med ovanstående mått? Hur ser i så fall en sådan triangel ut? Bedömningen avser Lägre Kvalitativa nivåer Högre Kommentarer till eleven Metodval och genomförande Påbörjar Genomför Utvecklar Du ritar tre olika trianglar, vet vad de kallas och beräknar area och omkrets korrekt. Jämför trianglarnas omkrets. Vad ser du? Resonemang och analys Påbörjar Visar Förklarar Du skriver att arean alltid är lika stor, men du förklarar inte varför. Redovisning och matematiskt språk Ofullständigt Godtagbart Tydligt och korrekt Det du redovisar är tydligt och figurerna är ordentligt ritade med linjal. Hur placerar man höjden i en trubbvinklig triangel? 4

Att diskutera Hur klargör man målen? Vilka olika typer av återkoppling använder ni till eleverna? Hur får vi eleverna att förstå olika kvalitativa nivåer och betygssteg? Hur utnyttjar ni eleverna som resurs? 5