1 Balansbok 2015 Ålands Kommunförbund Förbundsstyrelsen 17.3.2016
2 Innehåll 1.1 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin... 3 1.1.1. Förbundsdirektörens översikt... 3 1.1.2. Kommunförbundets förvaltning och förändringarna i den... 3 1.1.3. Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunförbundets område... 8 1.1.4. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen... 11 1.1.5. Kommunförbundets personal... 12 1.1.6. Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling... 13 1.1.7. Miljöfaktorer... 13 1.1.8. Redogörelse för hur kommunförbundets s interna kontroll har ordnats... 13 1.1.9. Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten... 14 1.2 Den finansiella ställningen och förändringar i den... 16 1.3 De viktigaste noterna... 17 1.4 Behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att balansera ekonomin... 18 2 Budgetutfallet... 19 3 Datering och underskrifter... 26
3 Verksamhetsbera ttelse 1.1 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin 1.1.1. Förbundsdirektörens översikt 2015 medförde ett flertal förändringar för Ålands kommunförbund och medlemskommunerna. Lagstiftning Många av de arbetsgrupper och kommittéer som Ålands Landskapsregering under regeringen Gunell initierat slutförde sitt arbete, och vad som återstod av regeringens ambitioner att genomföra en Samhällsservicereform övergick i lagberedningsskedet. Den största enskilda åtgärden som påverkar alla kommuner, Kst-lagpaketet, behandlades av förbundsstyrelsen ett flertal gånger under året under olika faser av beredning. Förbundsstyrelsen yttrade sig även under året om förslaget till ny landskapslag om Hemvårdsstöd. Ekonomi Förbundsstyrelsen behandlade under året den utvärdering av landskapsandelssystemet som Ålands Landskapsregering presenterade i januari 2015. Under hösten 2015 inleddes arbetet med att reformera landskapsandelssystemet, och Ålands kommunförbund bereddes plats i styrgruppen för projektet. Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund beslöt i under slutet av 2014 att köpa två aktier i ÅDA, Ålands Digitala Agenda Ab. Kommunalt samarbete Ålands kommunförbund tog under 2015 med hjälp av en arbetsgrupp fram en modell för kommunalt program för integration. Modellen har tagits väl emot och de flesta kommuner har antagit integrationsprogram under året. Under hösten 2015 stod Ålands kommunförbund värd för en arbetsgrupp som tog fram olika dokument som kan handleda de kommuner som avser att fatta beslut om att ta emot flyktingar. 1.1.2. Kommunförbundets förvaltning och förändringarna i den Ålands kommunförbund k.f. är de åländska kommunernas intresseorganisation för intressebevakning och samverkan. Sedan år 2013 är samtliga lands- och skärgårdskommuner medlemmar, men inte Mariehamns stad. Detta innebär att kommunförbundet representerar cirka 60 procent av landskapets befolkning, och 99 procent av landytan. Förbundets uppdrag är att ge kommunerna bättre förutsättningar för lokalt självstyre och samverkan. Ålands kommunförbunds uppgifter, rösträtt och finansiering regleras i kommunallagen och förtydligas i grundavtalet mellan medlemskommunerna. Enligt grundavtalet ska kommunförbundet, utgående från kommunernas behov: 1) bevaka kommunernas intressen gentemot landskapet, 2) fungera som remissinstans, 3) fungera som samarbetsorgan för kommunerna, 4) utse kommunala avtalsdelegationen samt sköta dess ekonomi och förvaltning,
4 5) fungera som rådgivande organ inom juridik, ekonomi och arbetsmarknadsfrågor, 6) fungera som samarbetsorgan vid kommunalt samarbete utanför Åland, 7) utveckla den kommunala självstyrelsen inom ramen för Ålands självstyrelse och svenska språk samt 8) ha hand om andra gemensamma ärenden om förbundsstämman så beslutar. Kommunförbundet kan även ha hand om andra uppgifter som berör endast vissa kommuner. Förbundets uppdrag förtydligas ytterligare i andra styrdokument, däribland dokumentet Framtiden i fokus som fastställdes våren 2013, och enligt vilket förbundet bland annat ges utökat mandat att föra medlemskommunernas talan i remissförfaranden med mera. Verksamhet och organisation Kommunförbundet står fortsättningsvis inför ett antal utmaningar och är ännu i ett utvecklingsskede, med en förändrad struktur och arbetssätt, efter att Mariehamns stad lämnat förbundet. Ett utvecklingsskede som innehåller både möjligheter, utmaningar och olika förväntningar. Inför 2016 har vissa avgränsningar av principiell karaktär gjorts i samband med budgeten, bl.a. gällande deltagande i olika arbetsgrupper och kommittéer som inte är av strategiskt betydelse för kommunerna, och ytterligare utveckling av arbetsmetoder och tillvägagångssätt bör ske. Målet är att kommunförbundet ska vara en stark intresseorganisation och förhandlingspart, samordnare samt ett service- och kompetenscentrum som bland annat förankrar och ger riktlinjer till kommunerna i förbundet. Utmaningarna består i att matcha resurserna med ambitionerna och att förvalta kommunförbundets mandat, resurser och finansiering samt sin roll och funktion i bland annat den från landskapsregeringen föreslagna samhällsreformen. I rollen som intresseorganisation har förbundet under året 2015 verkat främst inom två områden: Intressebevakning och utveckling Förhandlingar och avtal Kommunala avtalsdelegationen Intressebevakning och utveckling Kommunförbundets intressebevakning omfattar bevakning av kommunala intressen gentemot framför allt landskapet men även andra aktörer. Perspektivet är kommunövergripande och utgångspunkter är den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen, samt rollen som arbetsgivarorganisation. I praktiken består intressebevakningen av ett relativt stort antal åtgärder, där det viktiga är att komma tidigt in i beslutsprocessen. En huvudprincip för ansvarsfördelningen mellan kommunerna och förbundet vid intressebevakningen gentemot landskapet är att kommunförbundet koncentrerar sig på kommunövergripande frågor samtidigt som långsiktigheten i arbetet betonas. Vår målsättning är att vara en agerande organisation genom att förhandla, ta initiativ, delta i det beredande arbetet i olika frågor, informera och ge yttranden. Kommunförbundet bör också delta i utvecklingsarbete som är till nytta för den kommunala verksamheten. Vi deltar fortlöpande i den allmänna kommunala intressebevakningen, bland annat genom att ta initiativ i kommunövergripande frågor, överläggningar med landskapsregeringen, höranden i lagtingets utskott, deltagande i arbetsgrupper och utredningar samt genom att hålla presentationer mm. Remissinstans Kommunförbundets roll som remissinstans utgör en viktig del av intressebevakningen och har därmed samma utgångspunkter; den kommunala självstyrelsen, kommunernas
5 ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen. Ett bra remissvar har ett väl genomtänkt innehåll, bygger på fakta och avges i ett klart och tydligt språkbruk. Förbundet har under år 2015 behandlat ett antal remissförfrågningar, rörande bland annat: Nr Datum Utlåtande Utlåtande 1 9.1.2015 Arbetsmarknadspolitik Utvärdering av landskapsandelssystemet 2 17.3.2015 Lag om Hemvårdsstöd Förslag till vattenåtgärdsprogram 3 10.4.2015 Kommunernas socialtjänst 4 8.5.2015 Servicesedlar inom socialvården 5 16.6.2015 Lagframställning kommunernas socialtjänst 6 11.9.2015 Lagförslag skyddshem 7 23.10.2015 8 11.12.2015 Lagframställning sjöarbetsinkomstavdrag Överläggningarna med landskapsregeringen I flera års tid arbetade kommunförbundet intensivt för att få till stånd ett mer formaliserat samrådsförfarande i samband med överläggningar med landskapsregeringen. År 2013 ingicks slutligen avtal om samrådsförfarande mellan kommunförbundet och landskapsregeringen. Riktlinjerna för förbundets överläggningar med landskapsregeringen fastställdes i handlingsprogram. Under år 2015 har kommunförbundets samrådsdelegation utgjorts av styrelsens ordförande Tony Asumaa, viceordförande Runar Karlsson och styrelseledamöterna Magnus Sandberg och Charlotta Solax, samt förbundsdirektören. Från 16.6.2015 ersätts Magnus Sandberg av Christian Dreyer och från och med 20.11 ersätts Tony Asumaa av Gun Holmström Överläggningarna mellan Ålands kommunförbund och landskapsregeringen har hållits 6 mars och 1 oktober 2015. Samrådet 6 mars rörde i sin helhet procedurerna kring kommunernas socialtjänst, och samrådet 1 oktober handlade om ändringar inför Budget 2016, ändring av landskapsandel med anledning av landskapslag om hemvårdsstöd samt slopande av sjöarbetsinkomstavdraget och effekterna av detta på kommunernas ekonomi. Kommunala finansieringsprincipen Den kommunala finansieringsprincipen är en i internationella fördrag bindande princip för de ekonomiska relationerna mellan landskapet och kommunerna, och en avgörande förutsättning för den kommunala välfärden på lång sikt. Den innebär att landskapet inte ska påföra åtaganden eller höja ambitionsnivån i kommunal verksamhet utan full finansiering. På samma sätt ska det vara kostnadsneutralitet när landskapet tar bort ansvaret för vissa uppgifter från kommunerna. Den här principen återfinns i europeiska stadgan om lokal självstyrelse (1992), och hänvisas ofta till i grundlagsutskottets utlåtanden rörande relationerna mellan statsmakten och de finländska kommunerna. Så sent som våren 2013 skrevs finansieringsprincipen i sin helhet även in i samrådsavtalet mellan landskapsregeringen och kommunförbundet. Upplevelsen är dock fortsättningsvis att principen regelmässigt frångås i de lagframställningar som görs och i förändringar i transaktionsflödena i övrigt. Rådgivningen Syftet med rådgivningen är dels att bättre ta tillvara den kunskap som finns, dels att höja den grundläggande kompetensen bland de kommunalt anställda. Under 2014 gav vi konkret expertstöd inom allmän kommunal juridik och ekonomi, kollektivavtal och barnskydd, men den smala organisationen begränsar verksamheten. I rådgivningsfrågor har Ålands
6 kommunförbund och KAD även visst samarbete och dialog med Finlands kommunförbund respektive Kommunarbetsgivarna i Finland. Övrig verksamhet Även under år 2015 har mycket av förbundets och -direktörens tid och engagemang gått åt till SSR-reformen och till densamma relaterade arbets- och styrgrupper, men också till andra huvudsakligen av landskapsregeringen tillsatta kommittéer och delegationer av olika slag. Kurser och seminarier, info- och diskussionsträffar Förberedelser gjordes under åtet för att erbjuda medlemskommunerna möjlighet till Aslakkurser, dock inverkade statens sparplaner på kursutbudet. Slutligen gavs det ändå möjlighet att söka till ASLAK-kurser men på grund av den sena tidpunkten för kursen och den korta anmälningstiden så var responsen från kommunernas anställda svag. Under hösten ordnade Ålands kommunförbund en grundkurs i skatter och landskapsandelar som respons på efterfrågan från kommunernas ekonomichefer. Tillställningen var välbesökt och uppskattad. Dialog har förts med Finlands kommunförbund kring deras kursutbud, och bland annat ordnades en kurs i undervisningssektorns kollektivavtal UKTA på Åland i december för att svara mot de många önskemål om en sådan kurs som riktats till Åkf och Fkf Offentlig debatt och deltagande i olika medier Ålands kommunförbund har aktivt tagit del i den offentliga debatten under året. På grund av byte på förbundsdirektörsposten har frekvensen av debattinlägg varit något lägre än under tidigare år. Målsättningen är att Ålands kommunförbund, när förbundet delta i den offentliga debatten, skall agera för större saklighet med fokus på faktabaserade inlägg vid väsentliga händelser som påverkar kommunernas verksamhetsförutsättningar. Bland annat har Ålands kommunförbund under sensommaren hållit en presskonferens med anledning av förslaget till lagpaket för Kommunernas socialtjänst samt skickat pressmeddelande med anledning av skrivningarna som rör kommuner i regeringsprogrammet för Regeringen Sjögren. Informationen till medlemskommunerna sköts företrädelsevis via nyhetsbrev som marknadsförs vid förbundets Facebooksida vid behov. Framtiden Kommunförbundets framtida verksamhet och inriktning påverkas av vilka beslut som fattas under de närmaste åren som rör finansieringen av kommunernas verksamhet och kommunstrukturen. Nuvarande organisationsform och omfattning på verksamheten medför utmaningar, och det är osannolikt att det går att ytterligare minska resurserna för Ålands kommunförbund jämför med nuvarande upplägg.
7 1.1.2.1 Kommunala Avtalsdelegationen Verksamhetsberättelse för Kommunala avtalsdelegationen Kommunala avtalsdelegationens lagstadgade uppgift är att på kommunernas och kommunalförbundens vägnar självständigt förhandla och avtala om anställningsvillkoren för kommunernas och kommunalförbundens tjänstemän och arbetstagare. Detta görs genom att ingå kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal för fyra olika avtalsområden: det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA), tekniska sektorn (TS) och arbetskollektivavtalet för timavlönade arbetstagare (TIM-AKA). Avtalsparter är de tre kommunala huvudavtalsorganisationerna Akava-Åland rf., Fackorganisationen för Offentliga Arbetsområden på Åland, FOA-Å r.f. och Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ rf. Den pågående avtalsperioden är 1.5.2014 28.2.2017. Avtalsperioden består av två delperioder och under hösten 2015 förhandlade avtalsparterna om lönejusteringarna för den andra delperioden: 1.1.2016 28.2.2017. Efter det fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. Förutom avtalsförhandlingarna sammanträdde avtalsdelegationen fyra gånger under året. Avtalsdelegationen bestod av: ordförande Roger Jansson, vice ordförande Dan Lindblom, Ulla Andersson, Berit Hampf, Kerstin Lindholm och Christian Nordas. Avtalsdelegationen representerar de kommunala arbetsgivarna i frågor som gäller de kommunala anställningsförhållandena. Vid tolknings- och tillämpningstvister för avtalsdelegationen centralförhandlingar med den berörda huvudavtalsparten. Avtalsdelegationen kan ge rekommendationer i allmänna anställningsfrågor och har hand om rådgivning och service till kommunerna och kommunalförbunden i arbetsmarknadsfrågor. Tjänsten som avtalschef upprätthålls enligt avtal mellan Ålands kommunförbund och Jomala kommun. Tjänsten som avtalschef är till 60 % och innehas av personalchef Ewa Danielsson vid Jomala kommun. I tjänsten som avtalschef ingår att ge rådgivning till kommunerna gällande tolkningen av de kommunala avtalen och i allmänna anställningsfrågor, bereda och föredra ärenden inför Avtalsdelegationen samt att fungera som delegationens sekreterare. Avtalschefen är Avtalsdelegationens representant i Kommunala Arbetsmarknadsgruppen, där beredningen av ärenden som parterna förhandlar om eller som sammanhänger med gemensamma verksamhetsområden behandlas. Under året sammanträdde Kommunala Arbetsmarknadsgruppen 12 gånger. Under året har avtalschefen på Kommunförbundets hemsida publicerat 15 cirkulär om ändringar i kollektivavtal och lagändringar. Cirkulären bereds i den Kommunala Arbetsmarknadsgruppen. Ekonomiskt utfall Kostnaderna för Kommunala avtalsdelegationen uppgick år 2015 till 71 817,91 euro (70 942,37 euro).
8 1.1.3. Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunförbundets område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Översikten begränsas till den kommunala ekonomin för kommunerna i landskapet Åland Den ekonomiska utvecklingen under år 2015 var förhållandevis god för medlemskommunerna. Verksamhetskostnaderna minskade något samtidigt som skatteintäkterna ökade.
9 Kom m une rnas re sultaträkningar e fte r år, se ktor och kom m un 2014 2013 Å land Å land V e rksam h e te n s in täkte r 37 762 45 049 V e rksam h e te n s kostn ad e r - 155 165-160 777 V e rksam he tsbidrag - 117 406-115 730 Skatte intäkte r 109 628 92 205 Landskapsande lar 35 307 35 531 Rän te in täkte r 301 140 Divid e n d in täkte r 3 5 Ö vriga fin an sie lla in täkte r 115 108 Rän te kostn ad e r - 795-848 Ö vriga fin an sie lla kostn ad e r - 54-159 Å rsbidrag 26 885 11 255 A vskrivnin gar e n ligt p lan - 11 241-10 995 N e d skrivnin gar - - 2 Ex traord in ära in täkte r 8 920 2 735 Ex traord in ära kostn ad e r - - 1 Räke n skap sp e riode n s re su ltat 24 563 2 990 Ö kn in g (-) e lle r m in skn in g (+) av avskrivnin gsd iff. 202 182 Ö kn in g (-) e lle r m in skn in g (+) av re se rve r - - Ö kn in g (-) e lle r m in skn in g (+) av fonde r 58 55 Räke nskapspe riode ns öve rskott (unde rskott) 24 823 3 227 V e rksam he tsintäkte r / ve rksam he tskostnade r 24 % 28 % Å rsbidrag/avskrivningar % 239 % 102 % Å rbidrag, e uro/invånare 930 393 Invånarantal 28 916 28 666 Be skattningsbar inkom st 561 126 544 324 Inkom stskatte sats i m e de ltal 17,51 17,03 Skattöre spris 5 259 5 057 V e rklig skatte proce nt 16,41 % 15,82 % Skatte intäkte r / ve rksam he tbidrag 0,93 0,80 Landskapsande lar / ve rksam he tsbidrag 0,30 0,31 Eftersom utsikterna inför 2014 framstod som betydligt sämre än utfallet så justerade ett antal kommuner uttaxeringen inför åtet, vilket avspeglar sig på skatteintäkterna. Ytterligare ändrades periodiseringen i skatteredovisningssystemet vilket påverkade intäkterna i någon mån. Kommunerna bokslut för år 2014 innehåller extraordinära poster vilka i betydande omfattning påverkar resultatet.
10 Kom m une rnas finansie ringskalkyle r 2014 2013 V e rksam he te ns kassaflöde : Å rsbidrag 26 884 11 255 V e rksam h e te n s kassaflö d e : Ex trao rd in ära p o ste r 8 920 2 733 V e rksam h e te n s kassaflö d e : K o rre ktivposte r - 9 694-5 785 V e rksam he te ns kassaflöde : N e tto 26 110 8 203 Inve ste ringarnas kassaflöde : Inve ste ringsutgifte r - 23 519-19 786 Inve ste ringarnas kassaflöde : Finansie ringsande lar 1 546 455 Inve ste ringarnas kassaflöde : Ö ve rlåte lse inkom ste r 32 720 11 139 Inve ste ringarnas kassaflöde : N e tto 10 747-8 192 Kassaflöde av ve rksam he te n och inve ste ringarna 36 859 6 Förändring av utlåning 126-686 Förändring i låne be stånde t: Ö kning av långfristiga lån 6 589 7 597 Förändring i låne be stånde t: M inskning av långfristiga lån - 4 099-4 268 Förändring i låne be stånde t: Förändring av kortfristiga lån - 132-290 Förändring i låne be stånde t: N e tto 2 359 3 039 Förändr. av e ge t kapital 970-865 Ö vriga förändringar av likvidite te n: Förvaltade m e de l och förvaltat kapital - 1 580 1 610 Ö vriga förändringar av likvidite te n: O m sättningstillgångar - 13 128 Ö vriga förändringar av likvidite te n: Ö vriga fordringar - 22 059-2 335 Ö vriga förändringar av likvidite te n: Ränte fria skulde r - 8 528-5 748 Ö vriga förändringar av likvidite te n: N e tto - 32 181-6 345 Kassaflöde av finansie ringe n - 28 720-4 854 Förändring av likvida m e de l 7 799-4 848 Finansie ringsanalyse ns nycke ltal V e rksam he te ns och inve ste ringarnas kassaflöde unde r 5 år 3 561-2 767 Inte rn finansie ring av inve ste ringarna % 122 % 58 % Låne skötse lbidrag 5,7 2,4 Kommunernas nettoinvesteringar under 2014 uppgick till ca 10,5 me. Kommunernas skuldbörda ökade och ligger för 2014 på 2180 /invånare eller drygt 63 miljoner euro
11 Kom m unernas lånestock euro/invånare 31.12 2500 2000 1500 1000 500 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Kommunernas skuldbörda per 31.12. /invånare Källa: ÅSUB 1.1.4. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Det ekonomiska läger i landskapet är utmanande, och den offentliga sektorns utgifter överstiger de intäkter som är tillgängliga. Detta har lett till underskott i landskapsekonomin, där utgifterna för landskapets egen verksamhet sedan länge har överstigit tillgängliga intäkter. Landkapsregeringens aviserade åtgärder fokuserar återigen på kommunernas verksamhet, vars ekonomiska inverkan på landskapsbudgeten understiger 10 % av utgifterna. Lr utgifter /inkomster 2005 2014. Källa: ÅSUB
12 Landskapsregeringen har nyligen (1.2.2016) aviserat stora nedskärningar i landskapsandelarna. Minskningen skulle vara 1,5 me från 2016 2017 (ca 4 %)och 4 me från 2016 2018 (ca 10,8 %). Ålands kommunförbund, vars uppgift är att bevaka kommunernas intressen, bör upplysa Ålands Landskapsregering om att dessa åtgärder, om de genomförs utan att beslut som kan minska kommunernas kostnadstryck, kommer att leda till ökat skattetryck för den Åländska befolkningen och fortsatt ökad skuldsättning för kommunerna. Med tanke på de utmaningar som det Ålandska samhället under början av år 2016 har ställts inför(orklas besked om samarbetsförhandlingar, statens besked om uteblivet stöd till vindkraften) i kombination med minskad befolkningstillväxt finns det en risk för att skattebasen inom kort kan komma att minska och /eller att arbetslösheten kommer att stiga till för Åland ovanligt höga nivåer. Med tanke på proportionerna i den offentliga ekonomin (Kommunernas verksamhetsutgifter ca 160 me och nettoinvesteringar ca 10 me, landskapets utgifter exklusive kommunandelar ca 350 me) är det orimligt att största delen av ansvaret för strukturförändringar alltjämt åläggs kommunerna, samtidigt som kommunerna påförs nya eller utökade uppgifter. Finansieringen av Landskapet Åland står med stor sannolikhet inför förändrar, i och med den aviserade landskapsreformen i riket som möjligen innebär att en ny nivå, landskapen, påförs ansvaret för bl.a. sjukvården och enligt vissa av alternativen som förekommit även ges beskattningsrätt. Detta skulle ändra proportionerna mellan skattetagargruppernas (stat, kommuner, församlingar, FPA) andelar av beskattningen och därmed även avräkningsbeloppet storlek såvitt beräkningsgrunderna inte ändras. En ytterligare faktor som kan tänkas påverka inställningen till landskapet Åland är de nya jämförelseobjekt som möjligen uppstår i rikets nya landskap. För år 2014 uppgår statens finansiering av landskapet Åland till 233 me eller ca 8 060 /invånare. Även om de nya landskap som kommer att inrättas inte kommer att ha likadana uppgifter torde det uppstå en debatt på temat inom kort. 1.1.5. Kommunförbundets personal 31.12.2015 31.12.2014 Förbundsdirektör 1,00 1,00 Erik Brunström avgick på egen begäran 30.4.2015. Sedan 3.8.2015 är Magnus Sandberg förbundsdirektör
13 1.1.6. Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Ålands kommunförbund existerar med stöd av Kommunallag för Landskapet Åland (1997:72) 13.kap. Verksamhetens omfattning har minskat till vad som torde vara att minimum med hänsyn till de resurser som krävs för att upprätthålla en nödvändig nivå på intressebevakning, vissa sakkunnigtjänster och viss utbildningsverksamhet. Beroende på hur kommunstrukturen på Åland kommer att förändras under de närmaste åren, och om detta verkställs så att kommunallagen för Landskapet Åland ändras så finns det en uppenbar risk för att kommunalförbundet ställning och status kan komma att förändras. Ytterst är det upp till medlemskommunerna att utveckla Ålands kommunförbund och dess verksamhet. På grund av den nuvarande verksamhetens litenhet är mycket av kompetensen i förbundet knutet till enskild person, och det gör verksamheten sårbar för personbyten, sjukfrånvaro osv. Förbundets ekonomiska förvaltning sköts sedan 1.1.2016 av Nova Alandia Ab. 1.1.7. Miljöfaktorer Ålands kommunförbund är beroende av miljöfaktorer i samma utsträckning som medlemskommunerna och den offentliga sektorn i övrigt. 1.1.8. Redogörelse för hur kommunförbundets interna kontroll har ordnats Med hänsyn till verksamhetens blygsamma omfattning har den interna kontrollen organiserats på det sätt som är möjligt. Löpande betalningar m.m. sköts av Nova Alandia Ab enligt avtal, utbetalningar attesteras digitalt av förbundsdirektören och förbundsstyrelsen hålls regelbundet underrättad om förbundets ekonomiska ställning. Förbundsstyrelsens ordförande skall godkänna sådana utgifter som rör förbundsdirektören.
14 1.1.9. Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten RESULTATRÄKNING 1000 1.1.2015 1.1.2014 31.12.2015 31.12.2014 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 224 240 Verksamhetens intäkter 224 240 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden - 68-79 Lönebikostnader Pensionskostnader - 20-18 Övriga lönebikostnader - 2-2 Personalkostnader - 89-99 Köp av tjänster - 96-101 Material, förnödenheter, varor - 4-4 Övriga verksamhetskostnader - 36-36 Verksamhetens kostnader - 224-240 Verksamhetsbidrag - 0-0 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0 0 Finansiella intäkter och kostnader 0 0 Årsbidrag 0-0 Räkenskapsperiodens underskott 0-0
15 Finansieringsanalys 1000 1.1.2015 1.1.2014 31.12.2015 31.12.2014 Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Årsbidrag - - Nettokassaflöde för den egentliga verksamheten och investeringarna Investeringarnas kassaflöde Investeringar i övriga placeringar - - 0 Investeringarnas kassaflöde - 0 Finansieringens kassaflöde Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av kortfristiga fordringar - 1 23 Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder - 7-32 Finansieringens nettokassaflöde - 8-9 Förändringar av kassamedel - 8-9 Förändring av kassamedel Kassamedel 31.12. 39 47 Kassamedel 1.1. 47 56-8 - 9
16 1.2 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning 31.12.2015 31.12.2014 31.12.2015 31.12.2014 AKTIVA PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA Placeringar EGET KAPITAL Övriga aktier och andelar 0 0 Räkenskapsperiodens resultat - - Placeringar 0 0 EGET KAPITAL - - Bestående aktiva 0 0 FRÄMMANDE KAPITAL Rörliga aktiva Kortfristigt Fordringar Skulder till leverantörer 35 41 Kortfristiga Övriga skulder 6 5 Kundfordringar 3 5 Resultatregleringar 7 10 Övriga fordringarr 6 3 Kortfristigt 48 55 Resultatregleringar - - FRÄMMANDE KAPITAL 48 55 Kortfristiga 9 8 Fordringar Kassa och Bank 39 47 Rörliga aktiva 48 55 AKTIVA 48 55 PASSIVA 48 55
1.3 De viktigaste noterna 17
18 1.4 Behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att balansera ekonomin Räkenskapsperiodens resultat uppgår till 0,00 efter att medlemskommunernas andelar återbärs i enlighet med skrivningar i grundavtalet för Ålands Kommunförbund och förandleder därmed inga ytterligare åtgärder
2 Budgetutfallet 19
20
21
22 Budgetjämförelse 1000 Bokslut Budget Utfall Utfall % ÅKF TOTALT 2015 2015 1 000 Ordinarie verksamhet Verksamhetens intäkter 224 289-65 78 % Betalningsandel inkl KAD 216 248-32 87 % Övr försäljn.intäkt inkl hyra 8 42-34 20 % Understöd och bidrag - 0 Verksamhetens kostnader - 224-289 65 78 % Personalkostn inkl arvode - 89-107 18 83 % Köp av tjänster - 24-61 37 40 % Material, förnödenh o dyl - 4-12 8 30 % Övriga kostnader, inkl hyra - 36-37 1 97 % Avtalsdelegationen - 72-72 0 100 % Verksamhetsbidrag - 0 0 Ränteintäkter 0 0 Årsbidrag - 0 0 Räkensk.per resultat - 0
23 Preliminär slutlig fördelning av bokslut 2015 Ålands kommunförbund Budget 2015: Resultat 0,00 med andelar om 217 237,78 Prel bokslut 2015: Resultat 32 233,34 varav återbetalas 32 233,34 Återbetalning som fördelas: 32233,34 185 004,44 Kommun Invånare 31.12.2014 Andel enl.inv Beskattningsbar inkomst 2014 1) Andel enl. beskattningsbar inkomst Inbetalda andelar Förbrukade andelar Kommunerna tillgodo Brändö 474 2,7% 2 515 8 415 508 2,8% 2 575 6 080,95 5 090,05 990,90 Eckerö 932 5,3% 4 944 14 110 470 4,7% 4 318 11 195,74 9 262,65 1 933,09 Finström 2 534 14,5% 13 443 43 181 828 14,3% 13 215 31 468,95 26 658,23 4 810,72 Föglö 568 3,3% 3 013 9 669 966 3,2% 2 959 7 142,84 5 972,63 1 170,21 Geta 494 2,8% 2 621 6 017 422 2,0% 1 841 5 315,75 4 462,27 853,48 Hammarland 1 532 8,8% 8 128 23 826 975 7,9% 7 292 18 508,51 15 419,29 3 089,22 Jomala 4 560 26,2% 24 192 88 815 171 29,4% 27 180 58 654,84 51 371,62 7 283,22 Kumlinge 328 1,9% 1 740 5 375 594 1,8% 1 645 4 125,19 3 385,19 740,00 Kökar 253 1,5% 1 342 3 986 747 1,3% 1 220 2 945,94 2 562,27 383,67 Lemland 1 943 11,1% 10 308 34 890 341 11,5% 10 677 24 892,59 20 985,42 3 907,17 Lumparland 418 2,4% 2 218 7 261 823 2,4% 2 222 5 230,60 4 439,89 790,71 Saltvik 1 825 10,5% 9 682 32 271 295 10,7% 9 876 22 775,14 19 557,91 3 217,23 Sottunga 101 0,6% 536 1 965 282 0,7% 601 1 356,76 1 137,26 219,50 Sund 1 035 5,9% 5 491 16 387 839 5,4% 5 015 12 645,49 10 506,02 2 139,47 Vårdö 439 2,5% 2 329 6 093 383 2,0% 1 865 4 898,49 4 193,73 704,76 Summa 17 436 100 % 92 502 302 269 643 100 % 92 502 217 237,78 185 004,44 32 233,34 1) Inkl andel i samfundsskatt, enligt skatteförvaltningen, TIL_N102 2014 Kunta sv, se länk http://veronsaajat.vero.fi/sv-fi/tilastot/sidor/default.aspx
24 KAD Kostnader Sammanträdesarvoden 4001 200-2 905,09 Kontors-, bank-, och experttjänster Jomala kommun 4340 200-71 758,56 Post- och teleavgifter 4360 200-59,35 Reseersättningar förtreoendevalda 4425 200-551,56-75 274,56 Intäkter Övriga försäljningsintäkter Jomala kommun 3197 200 3 456,65 Utgifter - 71 817,91 Mariehamns andel 71 817,91 x 42,65 % 30 630,34 Erlagda andelar 2015 2 x 15 378,57 30 757,13 Mariehamns stad tillgodo - 126,79 Mariehamns stads andel av KAD:s kostnader
25 SKATTESTYRELSEN UPPGIFTER OM SKATTER N102 28.10.2015 KOMMUNERNA ÅR 2015 SKATTEÅR 2014 Personkunder Samfund Förskottsåterbäringarna 2 309 263 747 405 401 047 Kvarskatter 1 130 548 468 348 702 581 Beskatttningsbar inkomst Enhet Lands-kap Kom-mun Namn Kommualsskatt Förändring Samfundsskatteandel Förändring Förvärvsinkomster Samfundsskatt Totalt LANK 21 035 Brändö 1 337 858 0,4 % 85 660 12,7 % 16,75 7 987 209 0,20 428 299 8 415 508 LANK 21 043 Eckerö 2 569 731 3,0 % 44 006 42,6 % 18,50 13 890 439 0,20 220 031 14 110 470 LANK 21 060 Finström 8 131 412 1,7 % 296 456 70,3 % 19,50 41 699 548 0,20 1 482 280 43 181 828 LANK 21 062 Föglö 1 497 053-2,2 % 198 279 34,8 % 17,25 8 678 571 0,20 991 396 9 669 966 LANK 21 065 Geta 1 048 219 4,0 % 5 520 56,4 % 17,50 5 989 823 0,20 27 598 6 017 422 LANK 21 076 Hammarland 4 034 300 5,3 % 87 945 10,5 % 17,25 23 387 249 0,20 439 726 23 826 975 LANK 21 170 Jomala 14 306 091 5,4 % 932 338 47,2 % 17,00 84 153 479 0,20 4 661 692 88 815 171 LANK 21 295 Kumlinge 983 281-2,3 % 12 113 48,0 % 18,50 5 315 030 0,20 60 564 5 375 594 LANK 21 318 Kökar 776 613 10,1 % 10 906 54,5 % 19,75 3 932 220 0,20 54 528 3 986 747 LANK 21 417 Lemland 5 801 725 4,9 % 50 635 68,5 % 16,75 34 637 167 0,20 253 174 34 890 341 LANK 21 438 Lumparland 1 372 039 7,4 % 45 145 42,9 % 19,50 7 036 096 0,20 225 727 7 261 823 LANK 21 478 Mariehamn 39 803 115 6,2 % 4 532 547 14,4 % 17,25 230 742 695 0,20 22 662 736 253 405 431 LANK 21 736 Saltvik 4 910 203 5,6 % 591 330 37,5 % 16,75 29 314 643 0,20 2 956 652 32 271 295 LANK 21 766 Sottunga 347 514 0,3 % 6 930 23,7 % 18,00 1 930 634 0,20 34 648 1 965 282 LANK 21 771 Sund 3 175 568 1,7 % 20 575 70,0 % 19,50 16 284 964 0,20 102 875 16 387 839 LANK 21 941 Vårdö 1 120 110 7,7 % 7 747 54,1 % 18,50 6 054 646 0,20 38 737 6 093 383 Beskattningsbar inkomst 2014
26 3 Datering och underskrifter Ålands kommunförbund k.f. FO nr 1449974-6 Bokslutspåteckning Mariehamn 17.3.2016 Gun Holmström, ordförande Dorita Lindholm Camilla Andersson Niklas Eriksson Roger Höglund Stig A Mattsson Julia Lindfors Magnus Sandberg Förbundsdirektör
27