ENERGIAMARKKINAVIRASTO 1 Bilaga 1 Metoder som används vid bestämmandet av avkastningen i elnätsinnehavarens nätverksamhet under tillsynsperioden som börjar 1.1.2008 och avslutas 31.12.2011. 1 ALLMÄNT Energimarknadsverket tillämpar metoder nedan för att bestämma nätverksamhetens intäkter och avgifterna för överföringstjänsterna under den tillsynsperiod som inleds 1.1.2008 och avslutas 31.12.2011. Metoderna är baserar sig på Energimarknadsverkets dokument Riktlinjer för bedömning av skälig prisssättning inom eldistributionnätsverksamheten åren 2008-2011 (Dnro 154/422/2007) som publicerades 30.6.2007. Efter tillsynsperiodens utgång fastställer Energimarknadsverket med ett beslut som ges med stöd av 38 c i elmarknadslagen skilt för varje nätinnehavare den ackumulerade avkastningen under tillsynsperioden samt med hur stort eurobelopp avkastningen överstiger eller understiger den avkastning som anses skälig (fastställelsebeslut). I sitt beslut summerar Energimarknadsverket avkastningarna som ackumulerats under åren under tillsynsperioden och avdrar från denna summa summan av skäliga avkastningar under motsvarande år. I tillsynsbeslutets kalkyler tillämpas de genom fastställelsebeslut fastställda metoder som ska iakttas vid bestämmandet av avkastningen av nätinnehavarens nätverksamhet och de avgifter som tas ut för överföringstjänsten. Energimarknadsverket beaktar i sitt tillsynsbeslut gällande den andra tillsynsperioden det över- eller underskott som fastställts för nätinnehavarens del från den första tillsynsperioden (åren 2005-2007). 2 UPPSKATTNINGSPRINCIPER FÖR KAPITAL BUNDET I NÄTVERKSAMHETEN Som bas i de årliga kalkylerna av skälig avkastning i elnätsinnehavarens nätverksamhet använder Energimarknadsverket elnätsinnehavarens fastställda nätverksamhetsbokslut. Ett företag som är verksamt på elmarknaden ska enligt 28 1 momentet särredovisa elnätsverksamheten skilt från andra elaffärsverksamheter. Särredovisning betyder enligt lagens 29 att det varje räkenskapsperiod ska upprättas en resultat- och balansräkning för de elaffärsverksamheter som ska särredovisas. Utgångspunkten för hur kapitalet som är bundet i nätverksamheten uppskattas är balansräkningen för elnätsverksamheten i det särredovisade bokslutet som justeras enligt de metoder som beskrivs i detta kapitel. Genom de metoder som presenteras i kapitel 2.1 justeras den aktiva sidan i balansräkningen, varvid man får en justerad balansomslutning som motsvarar det i nätverksamheten bundna kapitalet som används i de årliga kalkylerna av skälig avkastning i elnätsinnehavarens nätverksamhet.
2 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Genom de metoder som presenteras i kapitel 2.2 justeras den passiva sidan i balansräkningen varvid man får fram hur det i nätverksamheten bundna kapitalet som används i de årliga kalkylerna av skälig avkastning i elnätsinnehavarens nätverksamhet fördelas mellan dels eget kapital och dels räntebärande och icke räntebärande främmande kapital. 2.1 Uppskattningsprinciper för kapital bundet i nätverksamheten Värdet på det kapital som är bundet i nätverksamheten bestäms årligen för varje nätinnehavares del. I detta sammanhang justeras den aktiva sidan i balansräkningen i nätinnehavarens särredovisade nätverksamhet genom de metoder som presenteras i de kommande kapitlen. Enligt 3 6 punkten i elmarknadslagen avses med elnätsverksamhet att mot vederlag ställa elnät till förfogande för dem som behöver elöverföring och andra nättjänster. Till elnätsverksamheten hör enligt samma lagpunkt även planering, byggande, underhåll och drift av elnät, anslutande av kundernas elanläggningar till nätet, elmätning och andra sådana åtgärder som behövs för elöverföring och som är nödvändiga för elöverföringen och övriga nättjänster. Enligt Energimarknadsverkets rekommendation om kalkylmässig särredovisning av el- och naturgasaffärsverksamheterna 1 räknas byggande, planering, underhåll och drift av elnät mm. som riktas mot andra bolags elnät till bolagets övriga affärsverksamhet. Enligt rekommendationen kan endast små flyttbara generatorer som används när elnät repareras anses utgöra sådan reservkraft som ingår i elnätsverksamheten. Dessutom kan en liten kapacitet fast reservkraft inkluderas i elnätsverksamheten om reservkraften huvudsakligen används för att sköta uppgifter i anslutning till elnätsverksamheten. Sådana uppgifter är minskning av antalet avbrott på grund av driftstörning, förkortning av avbrottstider, upprätthållande av kvalitet, administration av överföringsbegränsningar, elproduktion under tiden för reparation och underhåll av nätet, samt underlättande av reservmatning medan områdets ställverk repareras och underhålls. I nätaffärsverksamheten kan vidare inkluderas funktioner anslutna till ett kommunikationsnät om kommunikationsnätet enbart tjänar elnätsverksamheten. Försäljning, uthyrning och programmering av timregistrerande mätare ingår i elnätsverksamheten. 2.1.1 Principer för uppskattning av elnät Elnätet utgör den största enskilda, dock av flera delar bestående delen av en elnätverksamhetsidkares anläggningstillgångar. Enligt 3 1 punkten i elmarknadslagen avses med elnät en för elöverföring eller eldistribution avsedd helhet som bildas av till varandra anslutna elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra nödvändiga elanläggningar och elutrustningar. I kalkylmetoderna vid bestämmandet av skälig avkastning i elnätsinnehavarens nätverksamhet använder Energimarknadsverket inte det bokförda värdet på elnätet för att beräkna värdet på bundet kapital i nätverksamheten, eftersom det bokförda värdet på 1 Energimarknadsverkets rekommendation: Kalkylmässig särredovisning av el- och naturgasaffärsverksamheterna. 9.6.2005 (dnr 724/61/2004)
ENERGIAMARKKINAVIRASTO 3 grund av dess tidigare skattebindning inte nödvändigtvis avspeglar det faktiska marknadsvärdet av det i elnätet bundna kapitalet. Värdet på elnätet justeras i metoderna för beräkning av skälig avkastning så att man i stället för det bokförda värdet använder elnätets nuvarande bruksvärde, varvid värdet bättre motsvarar marknadsvärdet. Det nuvarande bruksvärdet för elnätet bestäms årligen, och vid beräkningen av värdet av det i nätverksamheten bundna kapitalet används som värde på elnätet för varje år dess nuvarande bruksvärde motsvarande situationen den första januari ifrågavarande år justerat till granskningsårets penningvärde. Vid beräkningen av kapital bundet i nätverksamheten behandlas det elnät som nätinnehavaren har till sitt förfogande på samma sätt oberoende av om nätinnehavaren äger eller hyr nätet. Om en nätinnehavare helt eller delvis hyrt det elnät som används, kommer hyresarrangemangen att upplösas i kalkylerna gällande nätverksamhetens avkastning, och de hyrda nätkomponenterna att inkluderas i nätinnehavarens nättillgångar och vidare i det i nätverksamheten bundna kapitalet. Energimarknadsverket har utvecklat bestämningen av nätets återanskaffningsvärde och nuvarande bruksvärde på basis av de erfarenheter som erhållits under den första tillsynsperioden. Vid övergången till den andra tillsynsperioden har tillsynsmodellen utökats med några nya komponentgrupper samt många nya komponenter. Dessutom har uppdelningen inom komponentgrupperna gällande ställverk och mätningar gjorts tydligare. Vid bestämmandet av elnätets nuvarande bruksvärde under andra tillsynsperioden eftersträvar man kontinuitet med den första tillsynsperioden samtidigt som man tar hänsyn till prisändringarna och den nya grupperingen av nätkomponenterna. Beräkningen av elnätets nuvarande bruksvärde under den andra tillsynsperiodens första år, dvs. 2008, baserar sig på elnätets återanskaffningsvärde (återanskaffningspris) vid ingången av 2008, elnätets nuvarande bruksvärdeprocent (förhållandet mellan nuvarande bruksvärde och återanskaffningsvärde) vid ingången av första tillsynsperiodens sista år, 2007, samt på investeringar gjorda i elnätet under 2007 och en linjär avskrivning beräknad på elnätets återanskaffningsvärde vid ingången av 2008. Elnätets nuvarande bruksvärde vid ingången av 2008 är det ojusterade nuvarande bruksvärde som beräknats genom att multiplicera elnätets återanskaffningsvärde vid ingången av 2008 med förhållandet av elnätets nuvarande bruksvärde och återanskaffningsvärde vid ingången av 2007, och där man adderat investeringarna i nätet under 2007 uttryckta i jämförpriser vid ingången av 2008 och subtraherat de linjära avskrivningar på återanskaffningsvärdet vid ingången av 2008 som motsvarar elnätets tekniskekonomiska användningstid. Beräkningssättet har beskrivits mera detaljerat i kapitel 2.1.1.2. Under de följande åren i tillsynsperioden (2009-2011) beräknas elnätets nuvarande bruksvärde utgående från elnätets nuvarande bruksvärde föregående år, de kalkylmässiga linjära avskrivningarna beräknade på elnätets återanskaffningsvärde vid ingången av föregående år samt investeringarna i elnätet under föregående år. Elnätets nuvarande bruksvärde vid ingången av åren 2009-2011 bestäms till att börja med i 2008 års penningvärde, och det är elnätets nuvarande bruksvärde vid ingången av föregående år, där man adderat investeringarna i nätet föregående år uttryckta i jämförpriser vid ingången av 2008 och där man subtraherat de linjära avskrivningar på elnätets återanskaffningsvärde vid ingången av föregående år beräknat med jämförpriser för 2008
4 ENERGIAMARKKINAVIRASTO som motsvarar elnätets tekniskekonomiska användningstid. Vid bestämmandet av det i nätverksamheten bundna kapitalet justerar Energimarknadsverket ännu elnätets nuvarande bruksvärde som beräknats i 2008 års penningvärde så att det motsvarar det ifrågavarande årets penningvärde. Hänsyn tas årligen till de eventuella investeringar i elnätet som påverkar det nuvarande bruksvärdet och de linjära avskrivningar som minskar elnätets nuvarande bruksvärde och som gjorts under andra tillsynsperioden. Ett schema över hur bundet kapital i det egentliga elnätet beräknas presenteras i bilaga A. Under andra tillsynsperioden tillämpas för olika nätkomponentgrupper de användningstider som nätinnehavaren valt ut och rapporterar till Energimarknadsverket under första tillsynsperioden och som har fått variera enligt de intervall för olika nätkomponentgrupper som presenteras i bilaga B. Under andra tillsynsperioden kan nätinnehavaren bestämma användningstid enbart för de komponenter eller komponentgrupper som man inte har valt användningstid för under den första tillsynsperioden. De användningstider som valts ut under den första tillsynsperioden kan nätinnehavaren endast i undantagsfall ändra inför den andra tillsynsperioden. Då ska nätinnehavaren framföra motiveringar till varför man vill ändra de användningstider som valts tidigare. De användnindstidsintervall som ska tillämpas för olika nätkomponentgrupper baserar sig i regel på en undersökning som Energimarknadsverket låtit göra vid den tekniska högskolan i Villmanstrand 2 och är i praktiken de samma som användes under den första tillsynsperioden. Under den andra tillsynsperioden beräknar Energimarknadsverket årligen återanskaffningsvärdet den första januari på det elnät nätinnehavaren förfogar över utifrån de uppgifter nätinnehavarna senast före utgången av mars har rapporterat till verket och genom att i regel använda de komponentspecifika jämförpriser på nätkomponenter i bilaga B. Med särskild motivering kan man vid beräkningen av elnätets återanskaffningsvärde använda företagsspecifika kostnader som härrör från regionala faktorer i stället för de i bilaga B angivna komponentspecifika jämförpriserna på nätkomponenter. Med företagsspecifika kostnader som härrör från regionala faktorer avses extra kostnader för konstruktioner orsakade av mycket exceptionella förhållanden, till exempel ställverkskonstruktioner i centrala delar av storstäder. Om en nätinnehavare vill att företagsspecifika kostnader som avviker från de komponentspecifika jämförpriserna i bilaga B används, ska nätinnehavaren i början av andra tillsynsperioden, senast den 31.3.2008, tillställa Energimarknadsverket ett förslag på avvikande jämförpriser och en på faktiska kostnader baserad separat redogörelse för de ändringar nätinnehavaren önskar. Nätinnehavaren ska vid behov kunna verifiera den kostnadsnivå som avviker från de komponentspecifika jämförpriserna i bilaga B till exempel med hjälp av tillförlitlig kostnadsuppföljning. Energimarknadsverket bedömer separat nätinnehavarnas framställningar om extra kostnader orsakade av exceptionella förhållanden samt motiveringarna för dessa. 2 Partanen Jarmo, Lassila Jukka, Viljainen Satu (2002): Investoinnit sähkön siirron hinnoittelussa. Energimarknadsverkets publikationer 1/2002.
ENERGIAMARKKINAVIRASTO 5 Beloppet av de årliga investeringarna i elnätet som används vid bestämmandet av elnätets värde beräknas utifrån de uppgifter som nätinnehavaren senast vid utgången av mars rapporterat om antalet komponenter som investerats i nätet eller tagits bort från nätet under föregående år. I beräkningarna används sedan de komponentspecifika jämförpriser på nätkomponenter som definierats i bilaga B. Under andra tillsynsperioden ska nätinnehavarna årligen senast före utgången av mars meddela Energimarknadsverket uppgifter om antalet faktiskt använda komponenter som hör till det elnät som nätinnehavaren förfogar över. Uppgifterna ska motsvara situationen den första dagen av ifrågavarande år. Likaså ska uppgifter lämnas in om antalet komponenter som investerats i nätet eller tagits bort från nätet under året som föregått det ifrågavarande året. Alla uppgifter ska rapporteras enligt den uppdelning i nätkomponentgrupper som Energimarknadsverket fastställt i bilaga B. Uppgifterna ska rapporteras till Energimarknadsverket via det elektroniska tillsynsdatasystemet. De komponentspecifika jämförpriser i bilaga B som används vid bestämningen av värdet på elnätet baserar sig i regel på de jämförpriser som presenteras i Finsk Energiindustris nätrekommendation KA 2:06 3. För de komponentgruppers del som inte ingår i ovannämnda priskatalog baseras kostnaderna på en utredning av jämförpriser på relevanta komponentgrupper som Energimarknadsverket beställt av Empower Oy 4. Jämförpriserna är justerade med Statistikcentralens byggnadskostnadsindex (1995 = 100) så att de motsvarar nivån år 2008.till prisnivån vid ingången av 2008. Valet av indexet behandlas mera detaljerat i kapitel 5.6.4.2. Elnätets återanskaffningsvärde, nuvarande bruksvärde samt kalkylmässiga linjära avskrivningar fastställda på återanskaffningsvärdet beräknas under andra tillsynsperiodens alla år i 2008 års penningvärde. Under åren som ingår i andra tillsynsperioden beaktas det nuvarande bruksvärdet vid ingången av granskningsåret uttryckt i 2008 års penningvärde och beräknat på det ovanbeskrivna sättet genom att man justerar värdet så att det motsvarar penningvärdet vid ingången av granskningsåret. Justeringen av det nuvarande bruksvärdet baserar sig på förändringen i byggnadskostnadsindexet (1995=100) så att som det index som motsvarar året 2008 används byggnadskostnadsindexets medelvärde för april-juni 2007 och som det index som motsvarar tillsynsperiodens andra år används byggnadskostnadsindexets medelvärde för april-juni det år som föregått det ifrågavarande året. Om Energimarknadsverket har godkänt nätinnehavarens förslag på att man istället för standardkostnader ska använda företagsspecifika kostnader som härrör från regionala faktorer, utför Energimarknadsverket inga indexjusteringar till 2008 års värde. 2.1.1.1 Beräkning av elnätets återanskaffningsvärde För att kunna räkna ut elnätets nuvarande bruksvärde motsvarande situationen den 1.1.2008 behövs uppgifter om elnätets återanskaffningsvärde vid samma tidpunkt. Dessutom fastställs varje år under tillsynsperioden en kalkylmässig linjär avskrivning på elnätet baserad på elnätets återanskaffningsvärde vid ingången av ifrågavarande år. 3 Energiateollisuus ry (2007): Verkostotöiden kustannusluettelo. Verkostosuositus KA 2:06. 4 Empower Oy (2007), Eräiden verkkokomponenttien yksikköhintojen määrittely. Empower Oy 28.2.2007 (finns på www.energiamarkkinavirasto.fi).
6 ENERGIAMARKKINAVIRASTO För alla år i den andra tillsynsperioden beräknas elnätets återanskaffningsvärde motsvarande situationen vid ingången av ifrågavarande år i regel utifrån de inlämnade uppgifterna om antalet komponenter i det elnät som nätinnehavaren förfogar över samt de jämförpriser på nätkomponenter som anges i bilaga B. De rapporterade uppgifterna om antalet komponenter multipliceras med motsvarande jämförpriser och de erhållna komponentgruppspecifika återanskaffningsvärdena summeras. Med särskilda motiveringar kan man vid beräkningen av elnätets återanskaffningsvärde använda företagsspecifika jämförpriser i stället för jämförpriser på komponenter enligt bilaga B. För de komponenters del vars värde inte ska bestämmas på det sätt som beskrivits ovan (20 och 0,4 kv jordkablar, system, kommunikationsnät, 110 kv fält och 20 kv utrustningar), beräknas komponenternas värde enligt principer som presenteras längre fram i detta dokument. Vid beräkningen av elnätets återanskaffningsvärde används oförändrade jämförpriser i nätrekommendationen KA2:06 för följande komponentgrupper: transformatorstationer transformatorer 20 kv luftledningar 0,4 kv luftledningar fördelningsskåp och säkringslastbrytare 20 kv frånskiljare och brytare instrument för energimätning För följande komponentgruppers del bygger de jämförpriser och kalkylmetoder som används vid bestämningen av elnätets återanskaffningsvärde på Empower Oy:s utredning om jämförpriser: ställverk (tomter, byggnader, transformatorer, 110 kv fält, 20 kv utrustningar) lätta ställverk 45 kv, 110 kv och 400 kv ledningar och frånskiljarskåp 45 kv ställverkskonstruktioner system (driftövervaknings-, nätverks- och kunddatasystem. kommunikationsnät för driftövervakningssystemet Återanskaffningspriset på ställverkens 110 kv luftisolerade och gasisolerade fält och 20 kv utrustningar beräknas genom att till utrustningens grundpris (inklusive ett 110 kv fält) lägga på ett fältspecifikt pris multiplicerat med antalet extrafält, samt i fråga
ENERGIAMARKKINAVIRASTO 7 om 20 kv utrustning dessutom priset på eventuella släckningsutrustningar för jordslutning, reaktorer och kondensatorbatterier. När det gäller 110 kv fält tilläggs på återanskaffningsvärdet även transformatorgrund med anslutningar för ställverk genom att jämförpriset på transformatorgrunden multipliceras med antalet transformatorer. Systemen delas in i driftövervaknings-, nätverks- och kunddatasystem. Återanskaffningsvärdet för driftövervakningssystemet beräknas genom att på systemets grundpris lägga till ett ställverksspecifikt och ett frånskiljarskåpspecifikt tilläggspris som multiplicerats med antalet 110 kv ställverk respektive antalet fjärrstyrda frånskiljarskåp. Återanskaffningspriset för driftövervakningssystemets kommunikationsnät beräknas på motsvarande sätt genom att på kommunikationssystemets grundpris lägga till ett ställverksspecifikt tilläggspris multiplicerat med antalet 110 kv ställverk samt 20 kv transformatorkiosker och transformatorstationer för fastigheter. Återanskaffningsvärdena för nätverks- och kunddatasystemen beräknas genom att på de systemspecifika grundpriserna lägga till tilläggspriser som multiplicerats med antalet kunder i elnätsverksamheten. Återanskaffningsvärdet på 20 kv och 0,4 kv jordkablar beror på huruvida kablarna ligger i stads-, tätorts- eller glesbygdsområde. I ett mellanspänningsnät har man vid bestämningen av nätets värde definierat som stadsområde (svårt) sådant område där förhållandet kablar/kabeldike är minst 1,3. Som tätort (normalt) definieras sådant område där förhållandet kablar/kabeldike är minst 1,2 och som glesbygd (lätt) sådant område där förhållandet är minst 1,1. På motsvarande sätt har man i ett lågspänningsnät definierat som stadsområde sådant område där förhållandet kablar/kabeldike är minst 2, som tätort sådant område där förhållandet är minst 1,75 och som glesbygd sådant område där förhållandet är minst 1,5. Förhållandet jordkablarnas längd/kabeldikenas längd 20 kv nät 0,4 kv nät Stadsområde 1,3 2 Tätortsområde 1,2 1,75 Glest bebyggt område 1,1 1,5 Tabell 1. Förhållandet kablar per kabeldike inom olika områden. Energimarknadsverket har under den första tillsynsperioden samlat in uppgifterna om nätinnehavarens grävgrad i procent (hur det kabelnätverk som nätinnehavaren förfogar över är uppdelat i nät som ligger inom stads-, tätorts- och glesbygdsområde). De procentuella grävgraderna som fastställts under den första tillsynsperioden tillämpas även under andra tillsynsperioden. Nätinnehavaren kan endast i undantagsfall ändra dem inför den andra tillsynsperioden. Då ska nätinnehavaren framföra motiveringar till ändringarna. Energimarknadsverket samlar inte in uppgifter om kabeldikenas längd. Därför justerar man kostnaden för grävningsarbete som definieras i nätrekommendationen KA 2:06 i bilaga B (kostnaden för grävarbete när förhållandet kablar/kabeldike = 1) genom att dividera den med en områdesspecifik koefficient som uttrycker förhållandet kablar/kabeldike, när man beräknar återanskaffningsvärden för jordkabelnät i olika områ-
8 ENERGIAMARKKINAVIRASTO den (Tabell 1). Kablarnas material- och monteringskostnader beräknas på jämförpriserna i nätrekommendationen KA2:06 i bilaga B. 2.1.1.2 Beräkning av nuvarande bruksvärde för elnätet Vid övergången till den andra tillsynsperioden blir det ändringar i grupperingen av nätkomponenter och deras priser. Ändringarna i jämförpriserna är olika för olika nätkomponenter. Vid övergången från den första till den andra tillsynsperioden strävar man efter att bevara kontinuiteten i elnätets nuvarande bruksvärde så att nätets nuvarande bruksvärdeprocent (förhållandet mellan det nuvarande bruksvärdet och återanskaffningsvärdet) kan behållas så intakt som möjligt trots de ändringar som sker i grupperingen av nätkomponenter och deras jämförpriser. Å andra sidan försöker man samtidigt se till att antalet uppgifter som nätinnehavarna måste rapportera in och kalkylerna på basis av dem ska vara så enkla som möjligt. Under andra tillsynsperiodens första år, dvs. 2008, beräknas elnätets nuvarande bruksvärde (NBV 2008 ) genom att utnyttja den nuvarande bruksvärdeprocenten som beräknas som förhållandet mellan det nuvarande bruksvärdet och återanskaffningsvärdet det sista året i första tillsynsperioden, dvs. 2007, (NBV% 2007 ) samt återanskaffningsvärdet det första året i andra tillsynsperioden (ÅAV 2008 ). Dessutom beaktar man vid beräkningen av det nuvarande bruksvärdet de investeringar som gjorts i elnätet under 2007 (INV 2007 ) samt de kalkylmässiga linjära avskrivningar på elnätets återanskaffningsvärde vid ingången av 2008 (LA 2008 ). För en komponents eller en komponentgrupps del beräknas det nuvarande bruksvärdet år 2008 (NBV 2008,j ) på följande sätt: NBV 2008, j = ( ÅAV2008, j NBV % 2007, j ) + INV2007, j LA2008, j där NBV 2008, j = Nuvarande bruksvärde år 2008 för komponenten eller komponentgruppen j. ÅAV 2008, j = Återanskaffningsvärdet år 2008 för komponenten eller nätkomponenterna i komponentgruppen j. Med återanskaffningsvärde avses den kostnad som byggandet av ifrågavarande komponent eller de nätkomponenter som hör till ifrågavarande nätkomponentgrupp skulle medföra på den kostnadsnivå som råder 2008. NBV 2007, % = Nuvarande bruksvärdeprocent år 2007 för komponenten eller j komponentgruppen j. Med nuvarande bruksvärdeprocent avses förhållandet mellan det komponent- eller komponentgruppspecifika nuvarande bruksvärdet det sista året i den första tillsynsperioden (2007) och det motsvarande återanskaffningsvärdet. INV 2007, j = Investeringar år 2007 som berör komponenten eller komponentgruppen j uttryckta i 2008 års penningvärde. Med investeringar
ENERGIAMARKKINAVIRASTO 9 avses ersättnings eller utbyggnadsinvesteringar som gjorts i komponentgruppen under 2007 beräknade med 2008 års jämförpriser. LA 2008, j = Kalkylmässig linjär avskrivning på återanskaffningsvärdet av komponenten eller komponentgruppen j per den 1.1.2008. Det nuvarande bruksvärdet år 2008 för hela elnätet erhålls genom att man summerar de komponentspecifika nuvarande bruksvärdena som beräknats på det sätt som presenterats här ovan. NBV n [ ( ÅAV2008, j NBV 2007, j ) + INV2007, j LA2008, j ] 2008 = % j= 1 Om nätinnehavaren under den andra tillsynsperioden förfogar över komponenter som inte angetts som separata komponenter vid utredningen av nätets värde under den första tillsynsperioden kan nätinnehavaren då anmäla dessa komponenters användningstid till Energimarknadsverkets tillsynsdatasystem. Oberoende av vilken användningstid nätinnehavaren valt används vid beräkningen av komponentens nuvarande bruksvärde 50 % av dess återanskaffningsvärde. Sådana komponenter vars användningstider nätinnehavaren kan anmäla i systemet är stolpbrytare, 20 kv brytar-, kopplingsoch reglerstationer, kablade frånskiljarskåp, fjärrstyrningsutrustningar för transformatorstationer, 1000 V skyddsutrustningar, 110 kv ledningsfrånskiljare, 45 kv frånskiljarskåp, kommunikationsnät för driftövervakningssystemet, instrument för energimätning, ställverksbyggnader, 110 kv lätta ställverk, transformatorgrunder med anslutningar samt skydd och automatisering med gas- och luftisolerade ställverk. För övriga komponenters del kan nätinnehavaren ändra användningstiderna endast av tungt vägande skäl. Under de följande åren i tillsynsperioden beräknas elnätets nuvarande bruksvärde (NBV t ) i 2008 års penningvärde på följande sätt utifrån det nuvarande bruksvärdet föregående år, de kalkylmässiga linjära avskrivningar som gjorts på nättillgångarna föregående år samt de standardprisbaserade nätinvesteringar under föregående år som nätinnehavaren har rapporterat in: NKA t = n ( NKA + t ) 1, i TPt 1, i INVt 1, i i= 1 där NBV t 1, j = Nuvarande bruksvärde för komponenten eller komponentgruppen j år t-1 uttryckt i 2008 års penningvärde. LA t 1, j = Linjär avskrivning på återanskaffningsvärdet för komponenten eller komponentgruppen j år t-1 uttryckt i 2008 års penningvärde. INV t 1, j = Ersättnings- eller utbyggnadsinvesteringar i komponenten eller komponentgruppen j år t-1 beräknade med 2008 års jämförpriser.
10 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Kalkylmetoden för beräkning av de kalkylmässiga avskrivningar som görs årligen på nätet och som beräknas komponentspecifikt på återanskaffningsvärdet presenteras mera detaljerat i kapitel 5.5.1. Med investeringar i nät avses här de sammanlagda investeringarna i både reparationer och utbyggnad. Nätinvesteringarna anmäls till Energimarknadsverkets tillsynsdatasystem i stycken eller meter (uppgifter om antal) och utifrån de rapporterade uppgifterna beräknas investeringskostnaden i euro genom att utnyttja jämförpriserna för nätkomponenterna i bilaga B. Under den andra tillsynsperioden meddelar Energimarknadsverket årligen före utgången av året nätinnehavarna de nuvarande bruksvärdena för elnäten baserade på situationen vid ingången av januari och beräknade enligt beskrivningen ovan. 2.1.1.3 Elnät köpta under tillsynsperioden Om omfattningen av nätinnehavarens elnät avsevärt ändras under tillsynsperioden, till exempel som följd av en företagsaffär, fastställer man årligen under den andra tillsynsperioden återanskaffningsvärdena och de nuvarande bruksvärdena på föremålet för företagsaffären, på samma sätt som skulle göras utan en företagsaffär. I en företagsaffär där bara en del av det säljande nätbolagets nättillgångar övergår till den nya ägaren beräknas återanskaffningsvärdet på det nät som därigenom uppstått utgående från de komponentgruppspecifika återanskaffningsvärdena på näten genom att använda de komponentspecifika jämförpriserna i bilaga B eller sådana företagsspecifika jämförpriser som eventuellt godkänts under tillsynsperiodens första år. Det nuvarande bruksvärdet på det elnät som varit föremål för företagsaffären beräknas på nätens återanskaffningsvärde utgående från de komponentgruppspecifika uppgifter om användningstid och genomsnittsålder som nätinnehavaren rapporterat in. Det nuvarande bruksvärdet på det köpta elnätet fås genom att summera de komponentgruppspecifika nuvarande bruksvärdena. Det nuvarande bruksvärdet (NBV j ) i 2008 års penningvärde för en komponentgrupp eller komponent j beräknas på följande sätt när man känner till komponentgruppens eller komponentens återanskaffningsvärde (ÅAV j ) i 2008 års penningvärde: genomsnittsålder j NBV j = 1 ÅAV användningstid j j där NBV j = Nuvarande bruksvärde i 2008 års penningvärde för komponenten eller komponentgruppen j. ÅAV j = Det sammanlagda återanskaffningsvärdet i 2008 års penningvärde för komponenten eller alla komponenterna i komponentgruppen j. Med återanskaffningsvärde avses den kostnad som byggandet av
ENERGIAMARKKINAVIRASTO 11 komponenten eller de nätkomponenter som hör till ifrågavarande nätkomponentgrupp skulle medföra på nuvarande kostnadsnivå. användning stid j = Användningstiden för komponenten eller nätkomponenterna i komponentgruppen j. Med användningstid avses den tid som en komponent i verkligheten är i operativ användning innan den byts ut (tekniskekonomisk användningstid). genomsnitt sålder j = Genomsnittsåldern för komponenten eller nätkomponenterna i komponentgruppen j. Med genomsnittsålder avses det med återanskaffningsvärdena vägda medelvärdet av åldersuppgifterna för nätkomponenterna i komponentgruppen. För en enskild nätkomponents del är genomsnittsåldern lika med medelvärdet. Om nätinnehavaren inte kan meddela Energimarknadsverket uppgifter om genomsnittsåldern på alla komponentgrupper i det köpta nätet, används som nuvarande bruksvärde för alla komponentgrupper i det köpta nätet 50 % av återanskaffningsvärdet för motsvarande komponentgrupp. Energimarknadsverket meddelar nätinnehavaren återanskaffningsvärdet och det nuvarande bruksvärdet för det nät som överlåtits vid företagsaffären före utgången av året efter företagsaffären. Om det sker ändringar i nättillgångarna ska det anmälas till Energimarknadsverket före utgången av mars året efter företagsaffären. 2.1.1.4 Elnätets värde vid uppskattning av kapital bundet i nätverksamheten Som elnätets värde använder Energimarknadsverket årligen vid beräkningen av kapitalet bundet i elnätinnehavarens nätverksamhet det till tillsynsårets penningvärde justerade nuvarande bruksvärdet motsvarande situationen vid ingången av tillsynsåret i stället för det värde av elnätet som bokförts i balansräkningen. Det nuvarande bruksvärde motsvarande situationen vid ingången av tillsynsåret som beräknats med den i kapitel 2.1.1.2 beskrivna metoden uttrycks alltid i 2008 års penningvärde. Inför beräkningen av kapitalet bundet i elnätsinnehavarens nätverksamhet åren 2009-2011 justerar Energimarknadsverket elnätets nuvarande bruksvärde som motsvarar situationen vid ingången av tillsynsåret och som beräknats i 2008 års penningvärde så att det motsvarar det ifrågavarande årets penningvärde och därmed kompenseras för ändringen i penningvärdet. Justeringen baserar sig på byggnadskostnadsindexet (1995 = 100) så att som det index som motsvarar penningvärdet år 2008 används byggnadskostnadsindexets medelvärde för april-juni 2007, och som det index som motsvarar penningvärdet under tillsynsperiodens andra år används byggnadskostnadsindexets medelvärde för april-juni det år som föregått det ifrågavarande året. Valet av indexet behandlas mera detaljerat i kapitel 5.6.4.2. Åren 2009-2011 under andra tillsynsperioden justeras elnätets nuvarande bruksvärde som motsvarar situationen vid ingången av år t och som beräknats i 2008 års penningvärde så att det motsvarar penningvärdet år t. Justeringen utförs med följande formel:
12 ENERGIAMARKKINAVIRASTO BKI t 1 NBV t, justerat = BKI 2007 NBV t där NBV t, justerat = Nätets nuvarande bruksvärde motsvarande situationen vid ingången av år t justerat till penningvärdet år t BKI t = Medelvärdet för byggnadskostnadsindexets (1995=100) indextal i april-juni år t. NBV t = Nätets nuvarande bruksvärde motsvarande situationen vid ingången av år t beräknat i 2008 års penningvärde 2.1.1.5 Uppgifter som ska lämnas in årligen Under den andra tillsynsperioden samlar Energimarknadsverket årligen in de uppgifter som behövs för bestämningen av återanskaffningsvärdet och nuvarande bruksvärdet på elnätet. Under den andra tillsynsperioden ska nätinnehavarna årligen senast före utgången av mars via det elektroniska tillsynsdatasystemet meddela Energimarknadsverket uppgifter om antalet faktiskt använda komponenter som hör till det elnät nätinnehavaren förfogar över så att elnätets återanskaffningsvärde och nuvarande bruksvärde kan fastställas. Uppgifterna ska motsvara situationen den första januari det ifrågavarande året. Likaså ska uppgifter lämnas in om antalet komponenter som investerats i nätet eller tagits bort från nätet under året som föregått det ifrågavarande året. Alla uppgifter ska rapporteras enligt uppdelningen i nätkomponentgrupper i bilaga B. Om nätinnehavaren helt eller delvis hyrt det nät som används kommer hyresarrangemangen att upplösas i skälighetskalkylerna, och nätinnehavaren måste således årligen meddela Energimarknadsverket motsvarande uppgifter även om de hyrda nätkomponenterna. 2.1.2 Principer för uppskattning av andra bestående aktiva När det gäller övriga tillgångar bland bestående aktiva justerar Energimarknadsverket i regel inte de bokförda värdena i balansräkningen till nuvarande bruksvärden vid tillsynen av skälig prissättning. Ifall det bland andra tillgångar i balansräkningen än elnätets tillgångar finns tillgångsposter som ingår i uppskattningen av elnätets värde, elimineras de från elnätsaffärsverksamhetens balansräkning vid bestämmandet av det i nätverksamheten bundna kapitalet och de ersätts med elnätets nuvarande bruksvärde på det sätt som presenterats ovan. I ekonomiutskottets betänkande 56/1994 om regeringens proposition till elmarknadslagen tas ställning till sådana företagsaffärer där elaffärsfunktioner betingar ett högre pris än det gängse priset på tillgångarna. Enligt ekonomiutskottets åsikt får företagsekonomiskt tänkande i elbranschen inte innebära att elanvändarna en gång till ska be-
ENERGIAMARKKINAVIRASTO 13 tala kapitalkostnader för elnät som redan existerar. Utskottet betonade i sitt betänkande att tillsynen av skälig prissättning enligt elmarknadslagen ska basera sig på det faktiska marknadsvärdet av företagens anläggningstillgångar och inte på eventuellt genom spekulation uppblåsta värdepappersvärden. Som följd av detta anser Energimarknadsverket att sådant goodwillvärde på företaget som uppstått genom en företagsaffär, dvs. affärsvärde i balansräkningen, beskriver sådant immateriellt värde som inte kunnat hänföras till andra tillgångsposter. Energimarknadsverket justerar företagens bokföringsmässiga nättillgångar till nuvarande bruksvärde som beskriver marknadsvärdet för företagets nättillgångar vid tillsynen av skälig prissättning. Därför eliminerar Energimarknadsverket vid beräkningen av skälig prissättning ofördelat affärsvärde från balansräkningen. På motsvarande sätt eliminerar Energimarknadsverket även avskrivningarna på affärsvärdet i resultaträkningen i sina beräkningar av det faktiska justerade resultatet för nätinnehavarens nätverksamhet (mera om detta i kapitel 5.5). Energimarknadsverket eliminerar placeringar i bestående aktiva från balansräkningen. Placeringar i bestående aktiva omfattar bland annat placeringar vars syfte är att uppnå vinst eller utvidga verksamheten. Sådana placeringar kan inte anses nödvändiga för den egentliga elnätsverksamheten, varför det inte heller är motiverat att räkna med dem i det kapital bundet i nätverksamheten som Energimarknadsverket beräknar en tillåten skälig avkastning på. På grund av detta och för att göra tillsynsmodellen tydligare har Energimarknadsverket beslutat att eliminera alla placeringar i nätinnehavarens balansräkning. På motsvarande sätt eliminerar Energimarknadsverket i sina beräkningar av det faktiska justerade resultatet av nätinnehavarens nätverksamhet även de finansiella intäkter som motsvarar placeringar. 2.1.3 Principer för uppskattning av rörliga aktiva 2.1.3.1 Finansieringstillgångar Enligt 4 kap. 4 bokföringslagen (1336/1997) är finansieringstillgångar kontanta medel, fordringar samt finansieringsmedel som tillfälligt är i annan form. När det kommer till att beakta finansieringstillgångarna vid uppskattningen av det i nätverksamheten bundna kapitalet tillämpar Energimarknadsverket under den andra tillsynsperioden den metod som baserar sig på marknadsdomstolens beslut 21.12.2006 angående de besvär som anfördes om fastställelsebesluten för den första tillsynsperioden 5. Marknadsdomstolen har behandlat elimineringen av finansieringstillgångar i de metoder som används för att fastställa avkastningen på nätinnehavarens nätverksamhet och konstaterat att innehavet av finansieringstillgångar finansieringsteoretiskt inte är en del av den egentliga elnätsverksamheten och det är inte motiverat att till någon del räkna det till tillgångarna som är bundna till nätverksamheten och på vilka det räknas en skälig avkastning. Energimarknadsverket eliminerar finansieringstillgångar som bokförts i balansräkningen i sin helhet. Till de finansieringstillgångar som ska elimineras hör posterna Kort- och långfristiga fordringar, Finansiella värdepapper, Kassa och bank samt andra jämförbara poster i balansräkningens aktiva. På motsvarande sätt inkluderar Energi- 5 Marknadsdomstolens beslut 21.12.2006 nr 270/2006 och 271-344/2006.
14 ENERGIAMARKKINAVIRASTO marknadsverket inte heller finansiella intäkter i det justerade resultatet för nätverksamheten vid beräkningen av skälig prissättning. På så sätt påverkar nätinnehavarens finansiella intäkter inte bedömningen av skälig prissättning. Utövandet av elnätsverksamhet förutsätter dock vissa finansieringstillgångar så att företaget kan klara av regelbundna utbetalningar, då utbetalningarna från företaget oundvikligen i viss mån sker vid annan tidpunkt än inbetalningarna till kassa, och också upprätthålla beredskap inför oförutsedda utgifter. För att säkerställa utövandet nätverksamheten måste kostnaden för nödvändiga finansieringstillgångar således på något beaktas sätt beaktas vid uppskattandet av skälig avkastning på nätverksamheten och skäligheten i de avgifter som tas ut för överföringen. Energimarknadsverket beaktar kostnaderna för sådana finansieringstillgångar som är nödvändiga för att säkerställa utövandet av nätverksamheten genom en metod som motsvarar det sätt som fastställts i marknadsdomstolens beslut, varvid man vid beräkningen av faktiskt resultat beaktar som avdragsgill de kostnader som medförs av de finansieringstillgångar som är nödvändiga för att säkerställa utövandet av nätverksamheten. Som finansieringstillgångar nödvändiga för att säkerställa utövandet av nätverksamheten beaktas högst så mycket av finansieringstillgångarna bokförda i balansräkningens poster Kort- och långfristiga fordringar, Finansiella värdepapper samt Kassa och bank att det motsvarar en tjugondel av nätinnehavarens omsättning. Kostnaden för de finansieringstillgångar som är nödvändiga för att säkerställa utövandet av nätverksamheten beräknas genom att man multiplicerar den ovannämnda andelen av i balansräkningen bokförda finansieringstillgångar med kostnaden för det räntebärande främmande kapital som används vid beräkningen av det vägda medelvärdet av kostnaden för kapital så som det definieras i kapitel 3.3. 2.1.3.2 Omsättningstillgångar När det gäller omsättningstillgångar använder Energimarknadsverket i regel det bundna kapitalet i nätverksamheten vid bestämningen av värdena på tillgångsposter bokförda i balansräkningen. 2.2 Uppdelning av bundet kapital i eget och främmande kapital Den passiva sidan i den justerade balansräkningen för elnätsinnehavarens nätverksamhet fastställs genom att det i nätverksamheten bundna kapitalet delas upp i eget kapital, räntebärande främmande kapital och icke räntebärande främmande kapital. I kalkylen beaktas de justeringar som beskrivs i de följande kapitlen och därmed upprättas en justerad balansräkning. Som den justerade balansräkningens utjämningspost används nettosumman av justeringar som görs på den aktiva sidan i balansräkningen och som bokförs som eget kapital. Resultatet av kalkylen används vid beräkningen av skälig avkastning på nätinnehavarens nätverksamhet.
ENERGIAMARKKINAVIRASTO 15 2.2.1 Icke räntebärande främmande kapital När det gäller fastställandet av icke räntebärande främmande kapital tillämpar Energimarknadsverket i sina kalkyler om avkastning på elnätinnehavarens nätverksamhet samma metod under den andra tillsynsperioden som under den första. Enligt bokföringsnämndens beslut (1650/2001) ska sådana avgifter på eldistributionsnätsanslutning som kan både överföras och återbetalas antecknas i posten Övriga skulder under främmande kapital på den passiva sidan i balansräkningen. Det rekommenderas att posten rubriceras Anslutningsavgifter och övriga skulder Det är motiverat att redovisa anslutningsavgifter antingen i balansräkningen eller i noterna för att presentera en rättvisande bild och för att förtydliga posterna i balansräkningen. De anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbetalas ska bokföras som intäkter i bokslutet. Anslutningsavgifterna upplöses när anslutningsavtalet har börjat gälla och elleveranserna inletts. Höjda anslutningsavgifter och tilläggsanslutningsavgifter behandlas bokföringsmässigt på samma sätt som egentliga anslutningsavgifter. Bokföringsnämndens ställningstagande (1650/2001) är att det för kunden är fråga om en inbetalning på basis av en kundrelation och inte en kapitalinsättning förenad med ägarförhållande. Att det finns ett formellt villkor om återbetalning gör att anslutningsavgifterna till sin karaktär liknar skulder även om återbetalningar i praktiken är sällsynta och bara sker enstaka gånger. Till skillnad från andra långfristiga skulder är anslutningsavgifterna inte belagda med ränta, dvs. de klassificeras som icke räntebärande främmande kapital. Därför behandlar Energimarknadsverket i sina kalkyler om avkastning på elnätinnehavarens nätverksamhet ackumulationen av återbetalningsbara anslutningsavgifter som bokförts i balansräkningen före den 31.12.2004 som icke räntebärande skuld. Från ingången av 2005 har nya återbetalningsbara anslutningsavgifter inte ökat det främmande kapitalet i balansräkningen vid beräkningen av avkastningen på nätinnehavarens nätverksamhet även om nätinnehavaren bokfört dem i balansräkningen. Från år 2005 registreras således den ändring i nätets värde som i balansräkningen motsvaras av nettoförändringen i ackumulerade anslutningsavgifter som eget kapital genom en utjämningspost i den justerade balansräkningen så som beskrivs i kapitel 2.2.3. Från ingången av 2005 har Energimarknadsverket vid beräkningen av faktiskt justerat resultat i elnätsinnehavarens nätverksamhet behandlat den årliga nettoförändringen i överförings- och återbetalningsbara anslutningsavgifter bokförda i balansräkningen (ökningen av anslutningsavgifter i balansräkningen minskat med återbetalningar av anslutningsavgifter) som en post jämförbar med intäkterna i nätverksamheten ifrågavarande år, så som beskrivs i kapitel 5.8. Genom detta förfarande hamnar nätinnehavarna i likvärdig ställning vid beräkningen av avkastning på nätinnehavarens nätverksamhet, oberoende av om de bokför anslutningsavgifterna som återbetalningsbara anslutningsavgifter i balansräkningen eller som intäkter i resultaträkningen. För detta ändamål ska nätinnehavarna till Energimarknadsverket rapportera ökningen och återbetalningarna av de återbetalningsbara anslutningsavgifter som årligen bokförts i balansräkningen.
16 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Kortfristigt främmande kapital redovisat i balansräkningen (till exempel leverantörsskulder, resultatregleringar, övriga kortfristiga skulder) behandlas som icke räntebärande främmande kapital även vid beräkningen av avkastning på nätinnehavarens nätverksamhet. 2.2.2 Räntebärande främmande kapital 2.2.3 Eget kapital När det gäller fastställandet av räntebärande främmande kapital tillämpar Energimarknadsverket i sina kalkyler om avkastning på elnätinnehavarens nätverksamhet samma metod under den andra tillsynsperioden som under den första. Räntebärande främmande kapital som antecknats i balansräkningen beaktas som sådant vid beräkningen av avkastning på nätinnehavarens nätverksamhet. Poster inom räntebärande främmande kapital är bl.a. långfristiga bank-, pensions- och övriga lån, samt amorteringsposter för dessa som står under kortfristigt främmande kapital i balansräkningen. Med kapitallån avses lån vars villkor påminner om eget kapital när det gäller återbetalning och utbetalning av vederlag. Avsikten med ett sådant finansieringsarrangemang är att förstärka bolagets balansräkning via ett instrument som är mer flexibelt än att investera fast eget kapital i bolaget. Kapitallån kan även utnyttjas som normala riskfinansieringsinstrument. Kapitallån är den enda finansieringsform med samma villkor som främmande kapital som regleras i aktiebolagslagen. Enligt 12 kapitlet 1 1 momentet i aktiebolagslagen (624/2006) är kapitallånet efterställt i förhållande till bolagets andra skulder. Vidare enligt 12 kapitlet 2 4 momentet i aktiebolagslagen ska kapitallånen bokföras som separata poster i balansräkningen. I beräkningarna av avkastning på nätinnehavarens nätverksamhet behandlar Energimarknadsverket kapitallån och andra lån från ägare som räntebärande främmande kapital. När det gäller fastställandet av eget kapital bundet i nätverksamheten tillämpar Energimarknadsverket i sina kalkyler om avkastning på elnätinnehavarens nätverksamhet mest samma metod under den andra tillsynsperioden som under den första. Som eget kapital räknas vid granskningen eget kapital i balansräkningen för nätverksamheten som sådant, samt andelen eget kapital i ackumulerade bokslutsdispositioner, dvs. i reserver och i avskrivningsdifferens. Andelen eget kapital i reserverna beräknas genom att man för sådana nätinnehavares del som är skyldiga att betala samfundsskatt drar av latenta skatteskulder enligt gällande samfundsskattesats. Som eget kapital avses också givet koncernbidrag som är en naturlig post i vinstfördelningen och den skulle i ett bolag som fungerar utan en koncernkonstruktion bokföras i balansräkningen under Räkenskapsperiodens vinst. För att företag som verkar i en koncernkonstruktion eller utanför en ska behandlas opartiskt i förhållande till övri-
ENERGIAMARKKINAVIRASTO 17 ga nätinnehavare återförs andelen eget kapital av det givna koncernbidraget (ett belopp av de givna koncernbidragen från vilket det har avdragits en andel enligt gällande samfundsskattesats) till bolagets eget kapital och i motsvarande grad avdras från bolagets räntefria skulder en lika stor andel eget kapital av koncernbidraget. På motsvarande sätt år ett erhållet koncernbidrag en naturlig vinstfördelningspost som förminskar räkenskapsperiodens förlust. Utan koncernkonstruktion skulle förlusten bokföras i bolagets balansräkning under Räkenskapsperiodens förlust. För att företag som verkar inom en koncernkonstruktion och sådana som verkar utanför en ska behandlas opartiskt jämfört med andra nätinnehavare avdras de erhållna koncernbidragen från bolagets eget kapital och på motsvarande sätt avdras mängden erhållna koncernbidrag från bolagets fordringar. Fordringarna elimineras såsom det som har framförts i kapitel 2.1.3.1 och vid elimineringen beaktas mängden erhållna koncernbidrag. Dessutom utökas det justerade egna kapitalet i nätinnehavarens nätverksamhet med en s.k. utjämningspost för eget kapital för att jämna ut den aktiva och den passiva sidan i den justerade balansräkningen. 2.2.4 Bokslutsdispositioner och avsättningar Ackumulerade bokslutsdispositioner i balansräkningen (dvs. ackumulerad avskrivningsdifferens och reserver) uppdelas vid beräkningen av avkastning på nätinnehavarens nätverksamhet i eget kapital och icke räntebärande främmande kapital så att den del som består av latent skatteskuld flyttas till icke räntebärande främmande kapital och resten till eget kapital i den justerade balansräkningen. Den latenta skatteskuldens andel av de ackumulerade bokslutsdispositionerna bestäms så att den motsvarar summan av den under granskningsperioden gällande samfundskatten. Avsättningarna i balansräkningen behandlas i sin helhet som icke räntebärande främmande kapital. De latenta skattefordringar som ingår i avsättningarna elimineras i egenskap av post som ingår i finansieringstillgångarna men beaktas som avdrag vid beräkningen av kostnaden för de finansieringstillgångar som behövs för tryggande av nätverksamheten i enlighet med det som har framförts i kapitel 5.9. De latenta skattefordringarna beaktas maximalt till den summa som bestäms av den under granskningsperioden gällande samfundsskatten. 2.3 Uppskattning av det i nätverksamheten bundna kapitalet i sammandrag I nedanstående tabell (Tabell 2) presenteras i form av en balansräkning en förenklad princip för hur de aktiva i balansräkningen för nätverksamheten justeras vid beräkningen av avkastning i nätinnehavarens nätverksamhet.
18 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Aktiva Särredovisad balansräkning Bestående aktiva Elnät Affärsvärde Placeringar Övriga bestående aktiva Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Kort- och långfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bankfordringar Justerad balansräkning Bestående aktiva Elnätet till sitt nuvarande bruksvärde Övriga bestående aktiva till sitt balansvärde Rörliga aktiva Omsättningstillgångar till sitt balansvärde Aktiva totalt Justerad balansomslutning Tabell 2. Förenklad princip för justeringen av den aktiva sidan i en balansräkning. I nästa tabell (Tabell 3) presenteras i form av en balansräkning en förenklad princip för hur den passiva sidan i balansräkningen för nätverksamheten justeras vid beräkningen av avkastning i nätinnehavarens nätverksamhet.
ENERGIAMARKKINAVIRASTO 19 Passiva Särredovisad balansräkning Justerad balansräkning Eget kapital Eget kapital Eget kapital Eget kapital till sitt balansvärde Kapitallån + Andelen eget kapital i givna koncernbidrag Andelen eget kapital i avskrivningsdifferens och reserver - Erhållna koncernbidrag Utjämningspost för justerad balansräkning Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens och reserver Avsättningar Avsättningar Främmande kapital Räntebärande Räntebärande skulder Icke räntebärande Icke räntebärande skulder Återbetalningsbara anslutningsavgifter Passiva Totalt Främmande kapital Räntebärande Räntebärande skulder till sitt balansvärde Kapitallån till sitt balansvärde Icke räntebärande Icke räntebärande skulder till sitt balansvärde - Andelen eget kapital i givna koncernbidrag Anslutningsavgifter 31.12.2004 till sitt balansvärde Avsättningar till sitt balansvärde Latent skatteskuld som ingår i avskrivningsdifferensen och reserverna Justerad balansomslutning Tabell 3. Förenklad princip för justeringen av den passiva sidan i en balansräkning.