2016-03-17 Dnr 10.5-29723/2015 1(9) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Elisabet Svedberg elisabet.svedberg@socialstyrelsen.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn läget mars 2016 Inledning Socialstyrelsen har med anledning av en hemställan från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vid tre tillfällen rapporterat hur socialtjänsten påverkats av den rådande flyktingsituationen. De två föregående rapporteringarna (21 januari och 18 februari 2016) har baserats på ett urval av kommuner som uppgivit att påverkan på socialtjänstens verksamhet varit kritisk eller allvarlig. Denna rapportering baseras på ett urval av de kommuner som uppgivit att socialtjänstens påverkan varit betydande eller måttlig enligt MSB:s skala. Tillvägagångssätt Socialstyrelsen har genom länsstyrelserna fått in uppgifter på vilka kommuner i länen som rapporterat varierande påverkan på socialtjänstens verksamhet. Ett statistiskt urval har gjorts utifrån de 101 kommuner som via länsstyrelserna har rapporterat betydande eller måttlig påverkan på socialtjänstens verksamhet till MSB under veckorna 6-10. Antalet kommuner som angivit betydande påverkan på socialtjänstens verksamhet var 78 och de som angivit måttlig påverkan var 23. I urvalsprocessen uteslöts de kommuner som besökts av regeringens nationella samordnare för barn- och ungdomsvården. Bland resterande kommuner drogs ett statistiskt urval om 52 kommuner. IFO-chefer eller motsvarande kontaktades och telefonintervjuades under vecka 10 år 2016 utifrån en intervjuguide (se bilaga 1). Det fanns också möjlighet att lämna kommentarer. Intervjuundersökningen möjliggör endast en bedömning av situationen i de kommuner som uppgivit att de har en betydande eller måttlig påverkan på socialtjänstens verksamhet. Det går alltså inte att uttala något om situationen i de kommuner som under perioden uppgivit en mera ansträngd situation. I urvalet av de 52 kommunerna finns sju som lex Sarah-anmält sig i slutet av 2015 och Socialstyrelsen har gått igenom de anmälningarna. Socialstyrelsen har också genom andra uppdrag fått en kompletterande bild av socialtjänstens verksamhet i andra kommuner. Syftet med denna intervjuomgång var bland annat att försöka fånga vilka förhållanden och eventuella insatser som har bidragit till att dessa kommuner SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN 2016-03-17 2(9) lyckats relativt bra med mottagandet av ensamkommande barn. Ett annat syfte har varit att försöka ta lärdom av hur dessa kommuner organiserat sitt arbete och att fånga upp vad IFO-cheferna själva bedömer har bidragit till att de kunnat hantera situationen med många ensamkommande barn under en kort period. Resultat av telefonintervjuerna Bakgrundsfakta Antalet invånare i de intervjuade kommunerna är mellan 2 828 och 548 200 med ett medeltal på 36 682. Det är alltså övervägande små och medelstora kommuner som deltagit i intervjuerna. Dessa kommuner har under 2015 tagit emot mellan ungefär 38 och 1 700 ensamkommande barn, med ett medeltal på 126. Av dessa barn var 37 flickor och 1 489 pojkar. Den kommun som tidigast tog emot ensamkommande barn gjorde det 1987. I de övriga kommunerna började mottagandet från år 2005; sex kommuner uppger att de började mottagandet år 2014. I genomsnitt började kommunerna ta emot ensamkommande barn 2009 och har alltså sex års erfarenhet av mottagande. I 87 procent (45 st) av kommunerna har Migrationsverket någon form av anläggning för flyktingar. Det rör sig om flyktingförläggningar, transitboenden, anläggningsboenden, evakueringsboenden och/eller ankomstboenden med en beläggning på mellan 50 och 1 500 personer. Det förekommer att kommuner har flera former av boenden för flyktingar. På frågan om kommunen vid tidigare rapporteringar för MSB:s räkning angivit någon annan påverkan än betydande eller måttlig på socialtjänstens verksamhet, svarade 66 procent (33 st) att de inte gjort det. 34 procent (17 st) uppgav att de tidigare rapporterat kritisk eller allvarlig påverkan under hösten 2015. Socialtjänstens handläggning av ärenden På frågan om hur socialtjänsten hanterade anmälningar om oro i början av 2015 (före ökningen av ensamkommande barn som kom till Sverige), svarade 87 procent (45 st) att de gjorde det helt korrekt enligt lagstiftningen. De som inte handlagt ärenden korrekt angav som orsaker att antalet anmälningar ökat över tid, att det varit stor omsättning på socialsekreterare och att det är svårt rekrytera personal. När de lyckades rekrytera var det oerfarna socionomer med bristande erfarenhet och med begränsad erfarenhet om målgruppen som sökte tjänsterna. På frågan om någon verksamhet var betydligt eller måttligt påverkad under vecka 10 svarade: - 73 procent (37 kommuner) verksamheter som hanterar frågor om ensamkommande barn - 45 procent (23) verksamheter som hanterar anmälan om oro - 41 procent (21) verksamheter som hanterar ansökningar om bistånd - 10 procent (5) ingen verksamhet är för närvarande påverkad. De flesta uppger att den övriga socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet, liksom den övriga verksamheten har påverkats på något sätt. Flera lyfter fram att utredningarna inte håller den kvalitet som krävs, till exempelvis hinner de inte utreda familjehemmen före placering vilket har lett till omplaceringar. Tiden för
SOCIALSTYRELSEN 2016-03-17 3(9) förhandsbedömningar har förlängts. De flesta uppger att påverkan till stor del beror på personalbrist och det är svårt att rekrytera lämplig personal. Några kommuner anger att antalet anmälningar om oro ökar över tid och av IFOchefernas kommentarer framgår att man gör skyddsbedömningar omgående. Många uppger att situationen har lugnat ner sig betydligt efter årsskiftet och att det nu finns möjlighet att följa upp placeringar och komplettera utredningarna. Vid kommunernas rapportering till länsstyrelserna anges inte vilka delar av socialtjänstens verksamhet som påverkats. Det är därför möjligt att socialtjänsten har rapporterat olika påverkansgrad inom verksamheten. För att få en bild av huruvida det är någon del inom socialtjänsten som är kritiskt eller allvarligt påverkad ställdes frågan om någon och i så fall vilka verksamheter som hade sådan påverkan. På frågan om någon verksamhet var kritiskt eller allvarligt påverkad under vecka 10 svarade: - 18 procent (9 kommuner) verksamheter som hanterar frågor om ensamkommande barn - 12 procent (6) verksamheter som hanterar anmälan om oro - 6 procent (3) verksamheter som hanterar ansökningar om bistånd - 68 procent (34) ingen verksamhet är för närvarande kritiskt eller allvarligt påverkad. När det gäller kritisk eller allvarlig påverkan på socialtjänsten är svaren att det handlar om att lagstiftningen inte följs, att utredningar inte görs inom föreskriven tid och att uppföljningar inte hinns med. Även här anges som främsta orsak bristen på personal. När det gäller utredningsarbetet av ensamkommande barn bedömer IFOcheferna att: - Utredningarna hinner inte genomföras inom lagstadgad tid, 61 procent (30 chefer) - Socialsekreterarna hinner inte träffa de unga för enskilt utredande samtal, 20 procent (10) - Det är svårt att hitta och anlita tolk, 71 procent (35) - Ärendena dokumenteras inte i den utsträckning som de borde, 37 procent (18) - Socialsekreterarnas uppfattning är att utredningsarbetet inte utförs tillfredsställande, 70 procent (34). När det gäller ensamkommande barn uppger 34 procent (16) att det finns för få platser i HVB, 77 procent (36) att det finns för få platser i familjehem, 15 procent (7) att det finns för få platser i stödboende och 62 procent (29) att placering i familjehem sker utan att familjehemsutredning genomförs. Några tar upp att det är lättare att finna familjehem till ensamkommande barn än till andra barn. När det gäller uppföljning av placeringar bedömer 55 procent (27) att uppföljning inte görs tillräckligt och 45 procent (22) att de görs tillräckligt. De som inte följer upp placeringar tillräckligt tar bland annat upp att det är det geografiska
SOCIALSTYRELSEN 2016-03-17 4(9) avståndet till HVB eller familjehemmet som är orsaken men också tids- och personalbrist. Organisation 52 procent (27 kommuner) uppgav att de hade en särskild verksamhet/enhet som arbetar med myndighetsutövning när det gäller handläggning av ärenden om ensamkommande barn. Flera uppgav att de hade enheter som handlade alla moment från utredning till placering. Någon kommun hade ett särskilt socialkontor för ensamkommande barn. Den kommun som specialiserade sig tidigt, gjorde det 2002. 15 respondenter uppgav att de inrättat en särskild enhet 2015 eller 2016. Skälen till att renodla arbetet med ensamkommande barn uppgavs bland annat vara att arbetsbelastningen blev för hög för barn- och ungdomsenheten och att det blev ohållbart att hantera dessa ärenden inom den ordinarie verksamheten. Ett annat argument var att arbetet med ensamkommande barn inte negativt skulle påverka den övriga barn- och ungdomsvården. Några angav att det var viktigt att specialisera sig för att säkerställa kvaliteten på arbetet med ensamkommande barn. De som inte hade någon särskild enhet för handläggningen av ärenden om ensamkommande barn hade ändå i de flesta fall särskilt utsedda socialsekreterare som arbetade enbart med ärendehandläggningen av ensamkommande barn och ingick i den ordinarie barn- och ungdomsenheten. Flera kommuner planerar för att inrätta speciella enheter för handläggning av ärenden om ensamkommande barn under 2016. Flera uppgav också att de anställt mer personal för att arbeta med ensamkommande barn. De flesta kommuner har genomfört förändringar i organiseringen av arbetet i och med att det kommit så många ensamkommande barn till kommunen. På frågan om kommunen sedan 1 september 2015 behövt vidta några åtgärder inom den sociala barn- och ungdomsvården svarar: - 62 procent (32 chefer) att de har ändrat organisationen - 92 procent (48) att de har anställt fler socionomer - 62 procent (32) att de anställt administrativ personal - 50 procent (26) att de köpt konsulttjänster för utredning - 29 procent (15) att de vidareutbildat personal. Många kommuner har startat fler egna HVB och de flesta har anställt fler socionomer och även andra yrkesgrupper. 84 procent (43) svarade att den övriga socialtjänstverksamheten påverkats negativt av arbetet med ensamkommande barn. I de mindre kommunerna har alla fått hjälpa till att hantera de många ensamkommande. Familjehemssekreterarna har påverkats när så många familjehem skulle utredas. Några kommuner uppger att den övriga barn- och ungdomsvården har fått stå tillbaka i viss mån. Framför allt har det gällt att hitta boende/placeringsformer och för att klara det har man lånat in personal från andra verksamheter. Även chefernas arbetsbörda ökade eftersom arbetet krävt mer arbetsledning och stöd till personalen. Omfördelning av personal har i några kommuner lett till brist på handläggare inom till exempel försörjningsstöd, funktionshindersområdet, missbruksområdet och den övriga
SOCIALSTYRELSEN 2016-03-17 5(9) barn- och ungdomsvården. Den övriga personalen har också fått mindre av arbetsledning och stöttning. Krisberedskap och ledningens involverande På frågan om kommunen aktiverat någon krisberedskap under hösten 2015 svarade 60 procent (31) att de gjort det. Det finns exempel på stabsläge, krisnämnd/grupp/stab, styrgrupp, samverkansgrupp. Några kommuner aktiverade POSOM-gruppen. Många kommuner har aktiverat hela socialförvaltningen och andra berörda förvaltningar såsom tekniska, räddningstjänst, samhällsbyggnad samt kommunledning och politisk ledning. Regelbundna möten hölls i alla kommuner med inblandade tjänstemän för att samordna arbetet. Mycket av arbetet handlade om att hitta lokaler för olika former av boende, till exempel HVB och evakueringsboende. Även civilsamhället involverades i flera av kommunerna. Kommunstyrelsen har i de flesta kommuner varit aktiv och regelbundet inhämtat information om läget. Framgångsfaktorer För att få en uppfattning om vad som kan ha bidragit till att dessa 52 kommuner uppgivit att socialtjänstens verksamhet endast har påverkats måttligt eller betydande av situationen med många ensamkommande barn, ställdes frågan vad respondenterna bedömde ha bidragit till att kommunen hanterat situationen med ensamkommande barn relativt bra. Flera uppgav att deras förhållandevis långa erfarenhet av att ta emot ensamkommande barn haft betydelse. De har haft kompetent personal och tydliga och inarbetade rutiner för arbetet. Flera lyfte fram att traditionell socialtjänst och handläggning av ärenden om ensamkommande barn har varit åtskilda och att det varit en framgångsfaktor, och det framkom också att de som inte har delat upp verksamheterna ändå har särskilt avsatt personal för att arbeta med ensamkommande barn. Det leder till att upparbetade rutiner lätt kan följas. Att ha HVB och familjehem i kommunal regi angav många som värdefullt. De upplever att de har en helt annan kontroll över verksamheterna och känner sig trygga med placeringarna. De har därmed inte behövt lägga tid på att resa långa sträckor för att besöka barn i placering utanför kommunen. Många kommuner har också startat fler HVB under hösten och början av 2016. Vissa av de kommuner som inte haft placeringsalternativ i kommunal regi har upparbetade kontakter med privata verksamheter som de samarbetat bra med. Konsulentstödda familjehem har många gånger varit det enda tillgängliga alternativet. Även möjligheten att anlita konsulter under en tid har varit en fördel. Flera kommuner har anställt administrativ personal som har avlastat socialsekreterarna. Några kommuner har också fått hjälp med administration av ekonomiavdelningar som underlättat arbetet. Samarbetet mellan förvaltningar tar många upp som något som gjort arbetet smidigt. Flera nämner att de har en flexibel organisation som kunnat ställa om efter läget.
SOCIALSTYRELSEN 2016-03-17 6(9) Så gott som alla respondenter lyfter fram sina duktiga, flexibla, kreativa och lojala medarbetare som en viktig anledning till att de lyckats förhållandevis bra med att ta emot ensamkommande barn. Även om arbetssituationen varit ansträngd har medarbetarna arbetat på, arbetat övertid och gjort sitt yttersta för att ta emot de ensamkommande barnen. Personalen har känt ansvar för barnen. Många har också kommenterat att arbetsledningen har fungerat väl. Flera har uppgivit att de lyckats rekrytera personal med rätt kompetens och också kunnat behålla den. I en kommun med lång erfarenhet och ett stort mottagande har sjuktalen bland socialtjänstens personal gått ner under 2015. En annan kommun som haft en väl fungerande verksamhet sedan 2008 uppger att nästan 90 procent av personalen arbetar kvar. En chef uppger att medarbetarna tycker att arbetet är roligt och att de hela tiden lär sig något. Att situationen har tagits på allvar och kommunstyrelsen, de olika nämnderna och civilsamhället har visat stort engagemang i arbetet har varit betydelsefullt. Flera har uppgivit att de har haft ledningens stöd när det gäller att anställa personal och kunnat utöka personalen efter behoven. De har också haft ledningens förståelse för att det ibland brustit i handläggningen. I någon kommun uppges att ledningen har stöttat personalen bland annat genom att förmedla ett lugn och en tro på att de kommer att klara av situationen. De mindre kommunerna lyfter fram att just litenheten, med närhet till ledning och snabba beslutsvägar, har underlättat. Skolgången för de ensamkommande barnen har i många fall kommit igång snabbt och samarbetet mellan framför allt boendepersonal och skolpersonal har fungerat bra. Skolan har tidigt informerats om vilka barn som kommer. Att anställa personal med flyktingbakgrund har i många kommuner visat sig vara bra. Farhågor Flera tar upp oron för att hösten 2016 ska bli lika ansträngd som hösten 2015. Svårigheten med att rekrytera och behålla personal är något flera är oroliga för. Kommunerna konkurrerar med varandra om framför allt socionomer och erbjuder högre löner vilket gör att personalen byter arbetsgivare. En kommun uppger att de för att förhindra att personalen byter kommun, har höjt lönerna med 5 000 kr. Placeringar av barn i konsulentstödda familjehem under hösten har vid flera tillfällen fått avbrytas eftersom de visat sig att familjerna varit olämplig. Nya familjehem måste då hittas, vilket är tidskrävande och svårt, bland annat på grund av att det råder brist på dem. Några känner en oro för vad som händer när den unge fyller 18 år och måste flytta ifrån HVB utan att ha fått permanent uppehållstillstånd. Socialstyrelsens bedömning av aktuellt läge I denna intervjuundersökning har vi försökt få en uppfattning om hur situationen ser ut i de kommuner som angivit att verksamheten är betydligt eller måttligt påverkad med syftet att dra några lärdomar. Flera av de nu intervjuade kommunerna har tidigare till MSB uppgivit att situationen i socialtjänsten varit kritiskt eller allvarligt påverkad.
SOCIALSTYRELSEN 2016-03-17 7(9) När det gäller antalet mottagna barn under 2015, sett i relation till antalet invånare i kommunerna, märks ingen väsentlig skillnad mellan de två intervjutillfällena. De kommuner som vid denna intervjuomgång uppgivit att situationen inom socialtjänsten är betydligt eller måttligt påverkad har tagit emot något färre antal barn än de kommuner som vid förra intervjutillfället angivit kritisk eller allvarlig påverkan på socialtjänstens verksamhet. Antalet ensamkommande barn har under de två första månaderna 2016 minskat avsevärt jämfört med oktober 2015. Under januari och februari kom drygt 800 och i oktober 2015 kom 9 339 ensamkommande barn. Det som framkom vid Socialstyrelsens förra rapporteringen till MSB och vid denna rapportering är att socialtjänsten nu har möjlighet att följa upp det arbete som gjordes under hösten och som inte bedömdes vara tillfredsställande. Det innebär bland annat att ompröva vissa placeringar. I de kommuner där Migrationsverket har anläggningar påverkas också socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för de barn som bor tillsammans med sina asylsökande föräldrar. Sju av de 52 kommunerna har till och med årsskiftet lex Sarah-anmält sig själva. Dessa anmälningar handlar om ensamkommande barn som kom i stort antal under en kort period. De brister som påtalas är bland annat att utredningarna brister, att det är svårt att följa upp de barn som placerats långt från kommunen och att familjehemsplaceringar har skett utan att någon utredning först har gjorts. Även om kommunerna i lex Sarah-ansökningarna behöver rekrytera personal, uppger de ändå att de i viss omfattning har personal med erfarenhet. På frågan om vilka verksamheter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård som för närvarande är kritiskt eller allvarligt påverkade hade 32 procent av de nu intervjuade kommunerna en eller flera verksamheter, vilket kan jämföras med förra omgången då samtliga kommuner hade en eller flera verksamheter som var allvarligt eller kritiskt påverkade. När det gäller utredningsarbetet av ensamkommande barn bedömde respondenterna att man hade färre svårigheter med att hinna träffa barnen. Cirka 80 procent uppgav att man hann träffa barnen för utredande samtal, vilket kan jämföras med förra omgången då cirka 44 procent hann träffa barnen före placering. Fler IFO-chefer, cirka 30 procent uppgav i den här intervjuundersökningen att utredningsarbetet utförs tillfredsställande, jämfört med den förra intervjuomgången då cirka 5 procent uppgav att utredningsarbetet utförts tillfredsställande. När det gällde placeringen av de ensamkommande barnen uppgav cirka 66 procent att de inte hade för få platser i HVB jämfört med den förra omgången då cirka 24 procent uppgav det. Svårigheterna att placera i familjehem var likartad, knappt 80 procent i båda intervjuomgångarna uppgav att de hade för få platser i familjehem. Det var dock ungefär samma uppgifter vid båda intervjuomgångarna när det gäller svårigheter att hinna utreda familjehemmen före placering; drygt 60 procent uppgav detta i båda omgångarna. Vid den senaste intervjuundersökningen bedömde 44 procent att de följde upp placeringarna i tillräcklig omfattning, jämfört med den förra intervjuomgången då 14 procent genomförde tillräckliga uppföljningar.
SOCIALSTYRELSEN 2016-03-17 8(9) Vad som framkommit vid detta intervjutillfälle är att de flesta uppgivit att de känt stort stöd av ledningen i kommunerna som visat engagemang och handlingskraft. IFO-cheferna beskriver också att chefer på alla nivåer har tagit stort ansvar för den uppkomna situationen. IFO-cheferna berömmer också all personal inom förvaltningen för att ha bidragit till arbetet med ensamkommande barn. Särskilt lyfter de fram socialsekreterarna som har varit oerhört lojala och arbetsvilliga och därmed gjort det möjligt att hantera situationen. Under den rådande situationen har socialtjänstens personal blivit synlig och uppskattad såväl inom kommunen som i lokalsamhället. Det verkar som om en framgångsfaktor har varit att hela kommunen har tagit ansvar i den uppkomma situationen och inte överlåtit det åt socialtjänsten. Bedömning av risk för liv och hälsa I den senaste intervjuundersökningen anger kommunerna en bättre förmåga att ta emot och utreda ensamkommande barn än kommunerna gjorde i den tidigare intervjuundersökningen. De kan också i högre utsträckning hantera anmälningar om oro och göra skyddsbedömningar. Det finns skäl att anta att situationen kommer att förbättras i fler av de kommuner som vid den senaste rapporteringen till länsstyrelserna uppgett kritisk eller allvarlig påverkan på socialtjänstens verksamhet, i likhet med hur den förbättrats i vissa av de nu undersökta kommunerna. Eftersom ensamkommande barn inte längre anländer i samma omfattning som tidigare bedömer Socialstyrelsen att fara för liv och hälsa inte är uppenbar, så länge inte antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökar nämnvärt igen. Det finns dock en kvarstående oro för de barn som placerats i familjehem utan föregående utredning. Även kommunerna i den senaste intervjuundersökningen uppgav oroväckande stora svårigheter med att hinna med dessa utredningar. Ett flertal barn är alltså placerade i hem som inte är utredda och kommunen inte har insyn i, i motsats till den insyn som finns på HVB, som har anställd personal och som tillsynas av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialstyrelsen ser det därför som nödvändigt att kommunerna fortsatt upprätthåller den bemanning och de resurser de tillsatt för att på kortast möjliga tid säkerställa att alla barn som är placerade får insatser av god kvalitet. Det kan också finnas skäl för kommunerna att göra fler prioriteringar och förändringar för att komma tillrätta med detta problem. Prognos Kommunernas socialtjänst är fortfarande påverkad av det stora antalet ensamkommande barn som kom under hösten 2015. Tidigare placeringar behöver ses över och i de fall de visar sig vara olämpliga behöver de göras om. I de uppföljningar som nu görs kommer sannolikt fler barn som har behov av omplacering eller av ytterligare insatser att identifieras. I många kommuner är bristen på utbildade och erfarna socionomer fortfarande problematisk även om flera kommuner har lyckats anställa mer personal. Denna situation kommer förmodligen att kvarstå under 2016. Att göra en prognos om när de påverkade verksamheterna inom socialtjänsten bedöms vara återställda till normal funktionalitet är svårt. Socialstyrelsens
SOCIALSTYRELSEN 2016-03-17 9(9) bedömning utifrån dessa intervjuer är dock att den normala funktionaliteten kan vara återställd 2017. Detta under förutsättning att antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige inte ökar kraftigt igen.
Bilaga 1 Intervjuenkät III 1. Hur många invånare finns i er kommun? 2. Hur många ensamkommande barn har er kommun tagit emot/fått anvisade under 2015? 3. Hur ser könsfördelningen ut? Antal pojkar: Antal flickor: 4. När (ungefär) började ni ta emot ensamkommande barn (årtal)? 5. Har Migrationsverket någon anläggning i er kommun? T.ex. transit/flyktingförläggning? Ja Om Ja Nej Vilken typ av anläggning finns? Hur stor är anläggningen? (Ungefärligt antal platser) 6. Har ni tidigare angivit annan påverkan än betydande eller måttlig på socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet? Nej
Ja, nämligen 7. Hur bedömer du att verksamheten hanterade anmälningar om oro i början av 2015 (Alltså före ökningen av asylsökande ensamkommande barn)? Avser alla barn utom anvisade EKB. Endast ett svarsalternativ är möjligt. a) Helt korrekt enligt lagstiftning b) Inte helt korrekt enligt lagstiftningen Kan du kort beskriva vilka svårigheterna var: 8. Har ni en särskild verksamhet/enhet som arbetar med myndighetsutövning när det gäller ensamkommande barn? Ja Nej Vet ej 9. Kan du kort beskriva hur ni har organiserat mottagandet: 10. Om ni har en särskild verksamhet för ensamkommande barn, varför inrättades den? Om ja, när inrättades den?
11. Har kommunen aktiverat någon krisberedskap under hösten 2015 (t.ex. stabsläge eller POSOM-grupp) med anledning av flyktingsituationen generellt? Ja Nej 12. Om Ja på fråga 11, beskriv kort vad som aktiverades och vilka uppgifter krisberedskapen har haft. 13. Om Nej på fråga 11, beskriv på vilket annat sätt kommunstyrelsen har varit involverad/aktiv avseende flyktingmottagandet under hösten 2015. 14. Vilka av nedanstående verksamheter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård är för närvarande betydligt eller måttligt påverkade (utifrån MSB:s definition)? Flera svarsalternativ är möjliga. a) Verksamheten som hanterar frågor om ensamkommande barn b) Verksamheten inom socialtjänsten som hanterar anmälan om oro (14 kap 1 SoL barn o unga) c) Verksamheten som hanterar ansökningar om bistånd (4 kap 1 SoL barn o unga) d) Ingen påverkan e) Annan verksamhet ange vilken: Om svarat Verksamheten inom socialtjänsten som hanterar anmälan om oro Beskriv kort på vilket sätt denna verksamhet har påverkats:
15. Är någon av nedanstående verksamheter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård kritiskt eller allvarligt påverkade (utifrån MSB:s definition)? Flera svarsalternativ är möjliga. a) Verksamheten som hanterar frågor om ensamkommande barn b) Verksamheten inom socialtjänsten som hanterar anmälan om oro (14 kap 1 SoL barn o unga) c) Verksamheten som hanterar ansökningar om bistånd (4 kap 1 SoL barn o unga) d) Ingen påverkan e) Annan verksamhet ange vilken: Om svarat Verksamheten inom socialtjänsten som hanterar anmälan om oro Beskriv kort på vilket sätt denna verksamhet har påverkats: 16. När det gäller utredningsarbetet av ensamkommande barn, bedömer du att någon av följande situationer förekommer för närvarande i din kommun? Flera svarsalternativ är möjliga. a) Utredningen hinner inte genomföras inom lagstadgad tid b) Socialsekreterarna hinner inte träffa de unga för enskilt utredande samtal c) Det är svårt att hitta och anlita ledig tolk d) Ärendena dokumenteras inte i den utsträckning som de borde e) Socialsekreterarnas uppfattning är att utredningsarbetet inte utförs tillfredsställande f) Annat - ange vad:
17. När det gäller placeringen av ensamkommande barn, bedömer du att någon av följande situationer förekommer i din kommun? Flera svarsalternativ är möjliga. a) Det finns för få platser i HVB b) Det finns för få platser i familjehem c) Det finns för få platser i stödboenden d) Placering i familjehem sker utan att familjehemsutredning genomförts e) Annat ange vad: 18. När det gäller uppföljning av placering, bedömer du att era möjligheter att följa upp vården för ensamkommande barn är tillräcklig? Endast ett svarsalternativ är möjligt. Ja Nej Om svarat Nej Beskriv kort vad som brister: 19. Har ni sedan den 1 september 2015 på grund av den uppkomna situationen med många ensamkommande barn, behövt vidta några av följande åtgärder? Flera svarsalternativ är möjliga. Ringa in/kryssa i lämpliga alternativ. a) Ändra organisationen b) Anställa fler socionomer c) Anställa administrativ personal d) Köpa konsulttjänster för utredning e) Vidareutbilda personal p.g.a. ökat antal ensamkommande f) Annat, ange vad:
Ja Nej Vet ej 20. Har den övriga socialtjänstverksamheten påverkats av arbetet med ensamkommande barn? Endast ett svarsalternativ är möjligt. Om ja, berätta kort hur den övriga socialtjänstverksamheten har påverkats (eller varför den inte har det) 21. Vad bedömer du har bidragit till att ni hanterat situationen med många ensamkommande barn relativt bra? 22. Är det något du vill tillägga? TACK FÖR ATT DU TOG DIG TID ATT BESVARA DESSA FRÅGOR!
MSB:s skala för bedömning av påverkan: Ingen påverkan. Följande tre kriterier uppfyllda: Verksamheten genomförs enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls. Tillgängliga resurser är tillräckliga. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter ej övermäktig. Måttlig påverkan. En eller två av kriterier för betydande påverkan är uppfyllda. Betydande påverkan. Följande tre kriterier uppfyllda: Verksamheten genomförs delvis enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls endast till del. Tillgängliga resurser är ansträngda. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter börjar bli övermäktig. Allvarlig påverkan. En eller två av kriterierna för kritisk påverkan är uppfyllda. Kritisk påverkan. Följande tre kriterier uppfyllda: Verksamheten kan ej genomföras enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls ej. Tillgängliga resurser är uttömda och nya kan ej tillföras eller omfördelas. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter är övermäktig.