Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 215 216-5-2
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde - Årsrapport 215 Rapportdatum: 216-5-2 Version: 1. Projektnummer: 277 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare: Medverkande: Underleverantörer: Kartor: Bilder: Askersunds kommun Medins Havs och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel +46 31-338 35 4 www.medinsab.se Org. nr 556389-2545 Martin Liungman, Åsa Garberg och Iréne Sundberg Annika Liungman Mikael Christensson, Per-Anders Nilsson, Ingrid Hårding, Ylva Meissner ALcontrol AB Medins Havs och Vattenkonsulter AB Omslagsbilden föreställer Djupviken i Alsen en septemberkväll. Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges
Sammanfattning Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts inom ramen för Norra Vätterns recipientkontroll under år 215. Dessutom görs en sammanfattande utvärdering av resultaten från den senaste 3-årsperioden. Under året har undersökningar av vattenkemi, bottenfauna, växtplankton och kiselalger utförts i sammanlagt 12 rinnande vatten och 8 sjöar. Dessa data har även jämförts med referensstationer i och omkring Vättern. Nederbörden i Askersundsområdet var under året något över den normala (jämfört med medelvärdet för Örebro 1961-9), och ledde till genomsnittliga flöden. Detta har betydelse för de transporter av näringsämnen och metaller som sker från området till Vättern. Generellt gäller att eutrofieringsproblem föreligger i de västra delarna av norra Vätterns tillrinningsområde. I Alsen och dess tillrinnande vattendrag uppmäts årligen förhöjda halter av näringsämnen, vilket har lett till eutrofieringsproblem i sjön. Även i Skyllbergsån och Salaån i områdets östra del uppmäts årligen höga näringsämneshalter. Transporten från dessa vattendrag tycks dock inte medföra några särskilda eutrofieringsproblem i de nedströms liggande sjöarna. I de östra delarna av norra Vätterns tillrinningsområde finns istället problem med läckage av metaller, dels från gamla deponier och sediment, dels från nuvarande verksamheter vid framför allt Zinkgruvan. Höga metallhalter uppmäts årligen i flera av vattendragen och sjöutloppen, och i en del fall har även negativa effekter på djur- och växtlivet observerats. I recipientkontrollen ingår även att undersöka vattenkemi i Forsviksåns avrinningsområde, väster om Vättern. Det är framför allt transporter av näringsämnen som är intressanta i området, som består av en hel del skog- och jordbruksmark. Dessutom är vissa sjöar recipienter för reningsverk. Samtliga dessa vatten uppvisar låga näringsämneshalter, även om halterna ökar nedåt i systemet. 3
Innehållsförteckning Inledning... 5 Undersökningarnas omfattning och metodik... 6 Provtagningsstationer och frekvens... 6 Utvärdering... 6 Resultat... 1 Nederbörd och temperatur... 1 Vattenkemi... 1 Transporter... 16 Biologi... 18 Referenser... 21 Bilaga 1. Resultat lokal för lokal... 25 Bilaga 2. Vattenkemiska undersökningar... 17 Bilaga 3. Vattenkemiska undersökningar... 121 Bilaga 4. Vattenföring och transportberäkningar... 125 Bilaga 5. Metaller i vattenmossa... 129 Bilaga 6. Metodik och bedömning av vattenkemi och metaller... 133 Bilaga 7. Bottenfauna... 143 Bilaga 8. Planktiska alger i sjöar... 171 Bilaga 9. Kiselalger... 183 Bilaga 1. Övriga undersökningar i Örebro län... 191 Bilaga 11. Provpunkter... 195 Bilaga 12. Punktutsläpp... 199 4
Inledning Norra Vätterns tillrinningsområde består främst av skogsmark, men även av relativt stora jordbruksområden. Flera stora sjöar ingår dessutom i området. Bland de verksamheter som påverkar vattenkvaliteten märks förutom jord- och skogsbruket även gruvindustri, massaindustri och tätorternas reningsverk. Följaktligen är de miljöproblem som finns i sjöar och vattendrag framför allt knutna till metaller och näringsämnen. Den som utövar en verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig har enligt miljöbalken också en skyldighet att undersöka såväl utsläpp från verksamheten som utsläppens inverkan på miljön. När flera kommuner, industrier och andra verksamheter utnyttjar samma vattenområde som recipient är det motiverat att samordna recipientkontrollen. Följande företag och organisationer är för närvarande medlemmar i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde: Askersunds kommun AB Galfa Zinkgruvan Mining AB Skyllbergs Bruk AB Askersunds Golfklubb Laxå kommun Landstinget Örebro Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde följer från och med år 21 ett kontrollprogram som antogs under 29 (Liungman 29). Det nya programmet är en reviderad version av det tidigare programmet som antogs 1999 (Medins 1999), och har anpassats till de nya bedömningsgrunderna. Därefter har ytterligare några mindre revideringar skett. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens kemiska och biologiska tillstånd, samt att beräkna transporten av näringsämnen och metaller från området till Norra Vättern. Medins har erhållit uppdraget att sköta provtagning, analys och utvärdering sedan år 2. För de kemiska analyserna anlitas ALcontrol AB och i vissa fall ALS Scandinavia AB. Vid utvärderingen har också resultat från Länsstyrelsen i Örebro län, Vätternvårdsförbundet, Naturvårdsverket samt enskilda punktutsläpp använts. Denna rapport redovisar resultaten från 215 års undersökningar. Dessutom diskuteras resultaten med avseende på trender och andra förändringar. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Där sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från årets undersökningar i recipientkontrollens regi presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 5
Undersökningarnas omfattning och metodik Provtagningsstationer och frekvens Under 215 har provtagning utförts i ett stort antal punkter i rinnande vatten och i sjöar (Figur 1, Figur 2 och Tabell 1). Provtagningsstationerna med respektive undersökningsmoment i Norra Vätterns tillrinningsområde under året framgår av Tabell 1. I bilaga 11 redovisas samtliga i programmet ingående provtagningsstationer med respektive undersökningsmoment. Metodiken för de kemiska och biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilagor. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett i mars, maj, augusti och november under 215. I de punkter där transportberäkningar av metaller och/eller närsalter görs, samt i Venaån, har provtagning skett varje månad. Provtagning av metaller i vattenmossa utfördes under augusti-september, och bottenfaunaprover togs i april. Kiselalgsprov togs på en station i rinnande vatten i augusti. I sjöarna har vattenkemisk provtagning skett i februari och augusti. Prover för klorofyllhaltsbestämning togs tillsammans med växtplanktonprover i augusti. Bottenfaunaprovtagningen genomfördes i april. Utvärdering Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt råd och riktlinjer från Naturvårdsverket (rapporterna 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medel-, median- och minvärden från de tre senaste åren använts. Statusklassningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27). Alla kemiska grunddata finns redovisade i bilagorna. Metodik och klassgränser finns i bilaga 6. Transporter av näringsämnen och metaller har beräknats i några provpunkter genom att multiplicera halten vid provtillfället med månadens medelvattenföring. Den totala årstransporten har sedan beräknats genom att summera månadstransporterna. Data finns redovisade i bilaga 4. Budgetberäkningar har gjorts för transporterna in och ut ur Alsen och Kärrafjärden. Kunskaper om årets tillförsel från ett antal viktiga källor för de ingående parametrarna saknas varför beräkningarna inte har kunnat göras helt fullständiga. Den uttransporterade mängden minus den kända tillförseln blir en rest som innefattar tillförsel från okända källor och den retention (betyder ungefär fastläggning) som sker i sjön. Alla vattenföringsdata kommer från SMHI och är från och med 21 beräknade enligt S-HYPE-modellen. Innan dess har vattenföringen varit beräknad med PULS-modellen. För samtliga biologiska undersökningar har statusklassningar gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). I vissa fall har även Medins egna bedömningsgrunder 6
och index använts som komplement (Liungman & Ericsson 26, Medin m.fl. 29, Sundberg & Jarlman 21 och Hårding m.fl. 211). Tabell 1. Provtagningsstationer och undersökningsmoment 215. B1 = vattenkemi i rinnande vatten, B2 = vattenkemi i sjö, B3 = utökad vattenkemi (metaller), T1 = tillägg försurningsparametrar, T2 = tillägg näringsparametrar, Mv = metaller i vattenmossa, Vp = växtplankton, Bf = bottenfauna i rinnande vatten, Pf = bottenfauna i profundalen, Sl = bottenfauna i sublitoralen, Li = bottenfauna i litoralen, M = synliga missbildningar på bottenfaunan. Nr Lokal Område Provtyp Ansvarig org. 1 Vättern, Jungfrun NV 1 Fys-kem, Vp Vätternvårdsförbundet 144 Fagertärn 2 Fys-kem Naturvårdsverket 132 Alsundet 3 B1, T2 Recipientföreningen 133 Dohnaforsån 3 B1, T2 Recipientföreningen 134 Alsen 3 B2, T2, Vp, Pf, Sl Recipientföreningen 1349 Alsen, Edö 3 B1, B3, T2 Recipientföreningen 113 Skyllbergsån 4 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1145 Orkaren 4 B1, B3 Recipientföreningen 1149 Venaån 4 B1, B3, Mv Recipientföreningen 115 Åmmelången 4 B2, Pf, Sl, M Recipientföreningen 117 Åmmelångens avfl 4 B1, B3 Recipientföreningen 122 Salaån 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 123 Dalbyån 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1255 Ekershyttebäcken 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 127 Kärrafjärden 5 B2, Vp, Pf, Sl, Bf, Li, M Recipientföreningen 1271 Utfl Kärrafjärden 5 B1, B3 Recipientföreningen 1569 Undens utlopp 7 B1, T1 Töreboda, Karlsborg 157 Viken 7 B2 Töreboda kommun 158 Örlen 7 B2 Tibro kommun 1585 Forsviksån 7 Fys-kem Vätternvårdsförbundet 159 Bottensjön 7 B2, T2 Karlsborgs kommun 7
Figur 1. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde med länsgränser. För det södra området finns även provtagningsstationerna utsatta. Provpunkterna i det norra området redovisas i Figur 2. 8
Figur 2. Schematisk karta över norra delen av Norra Vätterns tillrinningsområde med provtagningsstationerna utsatta. Provpunkterna i södra området redovisas i Figur 1. Rapporterade punktutsläpp är markerade med stjärnor. 9
Resultat I detta kapitel redovisas årets resultat övergripande med hela recipientkontrollens data sammanställt i diagram- och tabellform. I bilaga 1 redovisas samtliga resultat stationsvis, tillsammans med en kommentar samt expertbedömningar. Nederbörd och temperatur Nederbörden i Askersundsområdet var under 215 något över det normala (jämfört med medelvärdet för Örebro 1961-9) och ledde till genomsnittliga flöden. Årsmedeltemperaturen var ca 2,5 grader högre än normalt i hela Vätternområdet (data från SMHI:s Månadens väder och vatten). Framför allt var de första och sista månaderna på året extremt varma i hela Sverige jämfört med vad som är normalt. Vattenkemi Näringsämnen Näringstillståndet i sjöar och vattendrag bedöms bland annat utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning av totalfosfor som gjorts utifrån medelvärden under senaste treårsperioden redovisas i Tabell 2 och Figur 3. Statusklassningen bygger på löpande, lokala beräkningar av jämförvärden (Naturvårdsverket 27) och kan därmed kan avvika från tillståndklassningarna, som bygger på statiska, nationella jämförvärden (Wiederholm 1999). Metoden för tillstånds- och statusklassning redogörs för i bilaga 6. Resultaten visar i huvudsak på näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden i alla provpunkter utom i Alsenområdet och Skyllbergsån, där måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden råder (Tabell 2). Alsen, som ligger på gränsen mellan måttligt höga och höga fosforhalter, tar emot vatten från Dohnaforsån och Alsundet. Gemensamt för dessa två vattendrag är att de avvattnar jordbruksmarker, och läckage från åkermarker är sannolikt den främsta orsaken till de relativt höga näringsämneshalter som uppmätts. Alsen tillförs dessutom näringsämnen från Askersunds tätort och avloppsreningsverk. 1
Figur 3. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och status med avseende på fosforhalter (treårsmedelvärden 213-215). 11
Tabell 2. Treårsmedelvärden och tillståndsklassningar för totalfosfor och totalkväve, samt status med avseende på eutrofiering (baserat på fosforhalter) 213-215 Station Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd Status map (mg/l) (mg/l) eutrofiering 1 Jungfrun,3 Låg halt,66 Hög halt Hög 113 Skyllbergsån,22 Måttligt hög halt,65 Hög halt Hög 1145 Orkaren,7 Låg halt,52 Måttligt hög halt Hög 1149 Venaån,14 Måttligt hög halt,58 Måttligt hög halt Hög 115 Åmmelången,16 Måttligt hög halt,51 Måttligt hög halt God 117 Åmmelångens utl,19 Måttligt hög halt,62 Måttligt hög halt Hög 122 Salaån,18 Måttligt hög halt 1,44 Mycket hög halt Hög 123 Dalbyån,13 Måttligt hög halt,44 Måttligt hög halt Hög 1255 Ekershyttebäcken,8 Låg halt 2,65 Mycket hög halt Hög 127 Kärrafjärden,13 Måttligt hög halt,59 Måttligt hög halt Hög 1271 Kärrafjärdens utl,13 Måttligt hög halt,61 Måttligt hög halt Hög 132 Alsundet,3 Hög halt,84 Hög halt Måttlig 133 Dohnaforsån,34 Hög halt,76 Hög halt Måttlig 134 Alsen,22 Måttligt hög halt,71 Hög halt Måttlig 1349 Alsen vid Edö,25 Måttligt hög halt,72 Hög halt God 144 Fagertärn,11 Låg halt,45 Måttligt hög halt Hög 1569 Undens utlopp,5 Låg halt,59 Måttligt hög halt Hög 157 Viken,9 Låg halt,48 Måttligt hög halt Hög 158 Örlen,9 Låg halt,48 Måttligt hög halt Hög 1585 Forsviksån,13 Måttligt hög halt,47 Måttligt hög halt Hög 159 Bottensjön,13 Måttligt hög halt,55 Måttligt hög halt Hög Syreförhållanden Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på hög tillförsel av näringsämnen och kan medföra skador på det biologiska livet i sjön. Exempel på detta är den näringsrika sjön Alsen, och även i viss mån Åmmelången, där det årligen uppmäts syrebrist i stora delar av vattenmassan. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som till exempel en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Flertalet sjöar som undersökts har syrefattiga eller syrefria förhållanden i bottenvattnet åtminstone vissa år. Undantaget är Vättern där ett syrerikt bottenvatten uppmätts vid samtliga tillfällen. Problemen i flera av de övriga sjöarna skall dock inte överdrivas, eftersom låga syrehalter endast mäts upp i de djupaste delarna av djuphålorna. Detta innebär oftast att endast en begränsad del av sjöarnas vattenvolym och botten är negativt påverkad, och sannolikt endast under delar av året. Man kan därför på goda grunder anta att allvarligare problem, till exempel i form av fiskdöd, inte förekommer i dessa sjöar. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Provtagningarna visade också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendrag. Undantagen är 122 Salaån och 1145 Orkaren som vissa år uppvisat ett svagt syretillstånd på sensommaren. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan känsliga arter ha skadats. Ljusförhållanden Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, var höga eller mycket höga i de flesta provpunkterna i rinnande vatten. Särskilt humöst vatten förekom i Åmmelången och dess tillflöden. I Undens avflöde var vattnet däremot obetydligt färgat. Vattendragens färgvär- 12
den varierar till stor del med nederbördsmängden så tillvida att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. De undersökta sjöarna i Norra Vätterns tillrinningsområde har relativt höga färgtal och ett litet till måttligt siktdjup. Noterbart är att siktdjupet i flera sjöar under slutet av 199-talet visade en tendens att minska samtidigt som färgtalen ökade. Detta är en generell trend som har kunnat observeras i flertalet vatten i södra Sverige. Sannolikt följer dessa trender nederbördsmängderna och fluktuerar därför även något över längre tidsperioder. Den senaste 1-årsperioden har värdena varit relativt stabila. Försurning Buffertkapaciteten var god eller mycket god i nästan hela Alsen - Kärrafjärdsområdet och risken för surstötar bedömdes som liten. Undantaget är 133 Dohnaforsån där låga värden på både ph och alkalinitet uppmäts vissa år. Vid 29 års undersökning uppmättes i februari det för stationen rekordlåga ph-värdet 5,8. En sådan surstöt har sannolikt skadat bottenfaunan i ån. I 1149 Venaån uppmättes i mars 21 det för stationen rekordlåga ph-värdet 5,9, men även i november samma år var värdet lågt. I vissa delar av Forsviksåns avrinningsområde har också uppmätts tecken på försurning. I Undens utlopp var visserligen buffertkapaciteten svag, men värdena har varit stabila över åren. I Fagertärn var ph-värdena som vanligt så låga att bottenfaunan sannolikt skadats, även om försurningssituationen ser ut att långsamt förbättras. På de flesta stationerna har ph stigit något samtidigt som variationen i ph har minskat under undersökningsperioden som helhet. Metaller Metallförekomsten har undersökts i vatten och vattenmossa. Resultaten av metaller i vatten visade att de östra delen av Norra Vättern-området var förhållandevis metallbelastat, speciellt av zink och bly (Tabell 3, Figur 4 och Figur 5). Högst halter uppmättes i Kärrafjärdsområdet med förhöjda halter av zink och bly, utom i 123 Dalbyån, där endast zinkhalterna var måttligt höga. I Salaån och Ekershyttebäcken förekom även kadmium i måttligt höga halter. Dessutom uppmättes liksom tidigare år höga blyhalter i Åmmelångens utlopp. Tabell 3. Treårsmedelvärden av zink-, bly- och kadmiumhalter i vatten samt tillstånd 213-215 Station Zink Tillstånd Bly Tillstånd Kadmium Tillstånd (µg/l) (µg/l) (µg/l) 1 Jungfrun 3 Mycket låg halt,1 Mycket låg halt,1 Mycket låg halt 113 Skyllbergsån 3 Mycket låg halt,4 Låg halt,12 Låg halt 1145 Orkaren 9 Låg halt,2 Låg halt,11 Låg halt 1149 Venaån 16 Låg halt,7 Låg halt,37 Låg halt 117 Åmmelångens utl 13 Låg halt 6,3 Hög halt,3 Låg halt 122 Salaån 119 Hög halt 4, Hög halt,154 Måttligt hög halt 123 Dalbyån 63 Hög halt,9 Låg halt,27 Låg halt 1255 Ekershyttebäcken 123 Hög halt 6,9 Hög halt,127 Måttligt hög halt 1271 Kärrafjärdens utl 94 Hög halt 5,6 Hög halt,66 Låg halt 1349 Alsen vid Edö 21 Måttligt hög halt 1,1 Måttligt hög halt,16 Låg halt 1585 Forsviksån 1 Mycket låg halt,1 Mycket låg halt,1 Låg halt 13
Figur 4. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och zinktillståndet (treårsmedelvärden 213-215). 14
Figur 5. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och blytillståndet (treårsmedelvärden 213-215). 15
Tabell 4. Treårsmedelvärden av metaller i vattenmossa 213-215. Hela ramar markerar mycket höga halter medan streckade ramar markerar höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Punkt nr As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn (mg/kg TS) 113 2,4 5,4 5 15 2,6,72 4,6 65 1149 11,2 2 1,1 91 37 2,8,84 4, 167 122 2,2 24,8 5 12 2,8,68 11, 293 123 1,9 22,6 5 15 3,2,89 5, 467 1255 7,7 54 1,2 13 13 4,,68 35,7 487 Metaller i vattenmossa undersöktes på fem stationer (Tabell 4) och visade på höga halter av bly och nickel i 1255 Ekershyttebäcken. I Venaån uppmättes kobolt och arsenik i höga halter. Transporter Till Vättern via Alsens avflöde och Kärrafjärdens utlopp Transporterna följer till stor del flödena (Figur 6). Den största andelen näringsämnen kommer från Alsens avflöde, medan metaller främst tillförs från Kärrafjärdens utflöde (Tabell 5). Normala flöden under år 215 medförde normala transporter. Medelflöde (m3/s) 1 8 6 4 2 1995 2 25 21 215 Zink (ton/år) 3 2 1 1995 2 25 21 215 Kväve (ton/år) 2 15 1 5 1995 2 25 21 215 Bly (ton/år) 1,,8,6,4,2, 1995 2 25 21 215 Fosfor (ton/år) 6 4 2 1995 2 25 21 215 Kadmium (ton/år),3,2,1 1995 2 25 21 215 Figur 6. Medelflöden och transporter av näringsämnen och metaller till norra Vättern via Alsens och Kärrafjärdens utlopp 1995-215. 16
Tabell 5. Transporter av näringsämnen och metaller från Alsen och Kärrafjärden till norra Vättern 215 Stationsnr Lokalnamn Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) 132 Bron över Alsundet,89 25,3 133 Dohnaforsåns mynning,95 21,1 1349 Alsens avflöde vid Edö 1,87 52,6 1,8,86,12 117 Åmmelångens avflöde 1,26 4,2 1,,512,23 122 Salaån vid Verkabro,29 18,4 1,4,5,17 1271 Kärrafjärden utflöde 1,23 55,7 9,,559,61 1271 + 1349 Till Vättern 3,1 18,3 1,8,645,73 Alsenområdet Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitrat-/nitritkväve har gjorts i tre provpunkter: 132 Alsundet, 133 Dohnaforsån och 1349 Alsens avflöde vid Edö. I provpunkt 1349 har dessutom transporten av metaller beräknats. Årstransportberäkningarna samt den beräknade retentionen framgår av Tabell 6. Uppgifter om tillförsel från övriga källor har tagits från Abrahamsson & Liungman (värden från perioden 9526-142) samt från Askersunds kommun (utsläppsdata från reningsverken 215). Retentionen (fastläggningen) i Alsen beräknades till,55 ton fosfor (23 %) och 24,6 ton kväve (32 %), vilket var relativt höga värden. Sannolikt strömmar ibland näringsfattigt vatten från Vättern in i Alsen, vilket medför att retentionen riskerar att överskattas i några fall. Tabell 6. Årstransport samt budgetberäkningar i Alsenområdet 215 (för nitrat-/nitritkväve saknas relevanta uppgifter om övriga källor, och därför har parametern uteslutits ur beräkningarna) Via 132 Alsundet,89 25,33 Via 133 Dohnaforsån,95 21,8 Övriga källor,58 3,7 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Till Alsen 2,42 77,1 Från Alsen (1349) 1,87 52,58 1,8,86,1 Retention,55 24,6 Retention i % 23 32 Övriga källor Askersunds RV,12 17,1,26,22,4 Alsens närområde,42 1,5 Luft-deposition,4 3,1 Kärrafjärdsområdet Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och metaller har gjorts i tre provpunkter: 117 Åmmelångens utlopp, 122 Salaån och 1271 Kärrafjärdens utlopp. Utifrån beräkningarna kan man konstatera att det i år liksom tidigare år transporterats ut mer metaller (Zn, Pb, Cd) från området än vad som tillförts via kända källor. Detta innebär att 17
vattnet i Kärrafjärden tillförs metaller någonstans inifrån området. Tillskottet vid % teoretisk retention i Kärrafjärden redovisas i Tabell 7. Om man istället räknar med grovt uppskattade hypotetiska fastläggningar (Lindeström 1996 och 21) av metaller i Kärrafjärden får man betydligt högre värden för både bly och kadmium (Tabell 8). Tabell 7. Transporter in och ut ur Kärrafjärden 215 samt budgetberäkningar vid % retention. Negativa värden visar på en retention Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium % retention (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Via 117 1,26 4,2 1,,512,23 Via 122,29 18,4 1,4,5,17 Till Kärrafjärden 1,55 58,5 2,4,562,4 Från Kärrafjärden (1271) 1,23 55,7 9,,559,61 Okända källor -,32-2,8 6,6 -,3,21 Tabell 8. Transporter 215 samt budgetberäkningar vid en förutsatt retention (metallretentioner hämtade från Zinkgruvans MKB 21) Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Via 117 1,26 4,2 1,,512,23 Via 122,29 18,4 1,4,5,17 Till Kärrafjärden 1,55 58,5 2,4,562,4 Från Kärrafjärden (1271) 1,23 55,7 9,,559,61 Okända källor -,2 11,1 1,5 1,32,82 Förutsatt retention (%) 2 2 3 7 5 För bly kan man konstatera att en stor andel som vanligt tillfördes via 117 Åmmelångens utlopp. När det gäller metallerna så var den okända källans bidrag större än vad de kända källorna (pkt 117 och pkt 122) tillsammans bidrog med. Det finns en gammal deponi med rostningssand vid Åmmeberg som enligt preliminära studier tillför ca 7 ton zink/år till Kärrafjärden. Även nära Salaåns utflöde i Kärrafjärden finns det en gammal deponi som enligt preliminära studier tillför ca 2 ton zink/år till Kärrafjärden. Summan av dessa två källor samt den zink som kommer från Zinkgruvans verksamhet blir ca 1 ton zink/år, vilket är i nivå med genomsnittet för den okända källa som har spekulerats kring sedan undersökningarna började. Nya undersökningar har även identifierat Tomteviken som en möjlig källa av metaller. Biologi Växtplankton I bilaga 8 redovisas undersökningarna av växtplankton med beräknade index och en mer ingående utvärdering. 18
I Alsen indikerade de planktiska algerna ett måttligt näringsrikt till näringsrikt tillstånd. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig både enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och i expertbedömningen. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan av näringsämnen som tydlig till stark. Biomassan dominerades av kiselalger och risken för långvarig blomning av cyanobakterier bedömdes som tydlig. I Kärrafjärden visade de planktiska algerna på ett måttligt näringsrikt tillstånd. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig både enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och i expertbedömningen. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan av näringsämnen som tydlig. Biomassan dominerades av kiselalger och risken för blomning av cyanobakterier bedömdes som liten. Bottenfauna Djupbottenfaunan undersöktes i Åmmelångens, Alsens och Kärrafjärdens sublitoral och profundal. Expertbedömningarna av status med avseende på eutrofiering och annan påverkan samt syretillstånd redovisas i Tabell 9. Bedömningen av Kärrafjärdens eutrofieringsstatus med avseende på bottenfauna motsägs av de vattenkemiska resultaten, som visar på en hög status med avseende på fosforhalter. Sedimenten i Kärrafjärden har visat sig innehålla extremt höga metallhalter (Liungman, 211), och det finns därför en misstanke om att det egentligen är höga metallhalter som påverkat bottenfaunan negativt, med bland annat periodvis låga tätheter i sublitoralytan. Tabell 9. Expertbedömning av ekologisk status och syretillstånd i sjöars profundal och sublitoral 215 Expertbedömning av status map Punkt nr eutrofiering annan påverkan Syretillstånd 115. Åmmelången, sublitoral Otillfredsställande Hög status Måttligt syrerikt 115. Åmmelången, profundal Måttlig status Hög status Syrefattigt 127. Kärrafjärden, sublitoral Måttlig status God status Måttligt syrerikt 127. Kärrafjärden, profundal Måttlig status God status Mycket syrefattigt 134. Alsen, sublitoral God status Hög status Måttligt syrerikt 134. Alsen, profundal Måttlig status Hög status Måttligt syrerikt Vid analysen av djupbottenproverna från de tre sjöarna kontrollerades mundelarna på de chironomidlarver (fjädermygglarver) som ingår i den taxonomiska gruppen chironomini. Skador på mundelarna, som orsakats under djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på t ex mentum eller mandibler (Figur 7). Den här typen av subletala effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter och industriavfall t.ex. tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993). I flertalet rapporter verkar skadefrekvensen öka med ökad miljögiftshalt och det finns dokumenterade skadefrekvenser från några få procent upp till nära åttio procent av populationen (Vedamanikam & Shazili 29). I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). Larver med mundelsskador påträffas vissa år i Kärrafjärden, Alsen och Viksjön. Skadorna har tolkats som att förhöjda metallhalter i vattnen och/eller sedimenten har påverkat bottenfaunan negativt. Vid årets undersökning påträffades emellertid inga missbildade fjädermygglarver. 19
Figur 7. Mundelsskada hos fjädermygglarv. Till vänster ett skadat mentum, till höger normalt. I Ekershyttebäcken, Salaån samt i litoralpunkt 2 i Kärrafjärden (vid golfbanan) indikerade flera index och parametrar liksom tidigare år att bottenfaunan var negativt påverkad av annat än försurning eller eutrofiering (Tabell 1). Problemen bedöms främst ha orsakats av metallföroreningar, men kan även bero på onormala värden av andra vattenkemiska parametrar. Exempelvis är värdena på kvävehalt och konduktivitet generellt förhöjda i både Ekershyttebäcken och Salaån. Jämfört med 9-talet har en svag förbättring kunnat observeras, men bland annat tyder den stora mellanårsvariationen hos flera index på instabila och ogynnsamma förhållandena för bottenfaunan. Tabell 1. Några utvalda föroreningsindikatorer i rinnande vatten och litoraler 215. EPT-index är antalet taxa ur grupperna dag-, bäck- och nattsländor. Generellt gäller att höga antal taxa visar på goda förhållanden för bottenfaunan, medan mycket höga tätheter kan indikera eutrofieringsproblematik Punkt nr Totalantal taxa EPT-index Individtäthet 113 Skyllbergsån 26 (måttligt högt) 13 (måttligt högt) 563 (måttligt högt) 122 Salaån 22 (lågt) 9 (lågt) 666 (måttligt högt) 123 Dalbyån 31 (måttligt högt) 15 (måttligt högt) 1213 (måttligt högt) 1255 Ekershyttebäcken 19 (lågt) 8 (lågt) 417 (lågt) 127:1 Salaåns utflöde 28 (måttligt högt) 17 (högt) 386 (måttligt högt) 127:2 Golfbanan 18 (lågt) 8 (mycket lågt) 35 (måttligt högt) 127:3 Utloppet 23 (måttligt högt) 12 (måttligt högt) 37 (måttligt högt) Kiselalger Kiselalger undersöktes för sjätte gången i Dohnaforsån och visade på god status och alkaliska förhållanden (årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3). På grund av en något annorlunda artsammansättning är resultaten svårtolkade och bedömningarna därför något osäkra. En mer detaljerad utvärdering och samtliga beräknade index redovisas i bilaga 9. Medins Havs och Vattenkonsulter AB Mölnlycke 216-5-2 Martin Liungman (Projektansvarig) 2
Referenser Eriksson, H. 27. Huvudstudie Johannesborgs vaskverk. Slutrapport 27-2-15. Envipro Miljöteknik. Envipro. Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 25 The 25 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Hårding, I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg, I., Svensson, JE. 211. Bedömningsgrunder för växtplankton - Hur Medins Biologi AB bedömer och klassificerar växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. Johansson, S. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav. Naturvårdsverket, rapport 4914. Lindeström, L. 21. Miljökonsekvensbeskrivning för planerad verksamhet vid Zinkgruvan. ÅF-Miljöforskargruppen. Zinkgruvan Mining AB. Lindeström, L. 1996. Metaller i Vättern. Tillförsel och källfördelning 1993-95. Rapport nr 39 från Vätternvårdsförbundet. Lithner G. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. SNV Rapport 3628. Liungman, M. & Ericsson, U. 26. Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Medins Biologi AB. Liungman, M. m.fl. 21-215. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde - Årsrapport. Medins AB. Rapporter till Askersunds kommun. Medin, M. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 2-24. Program. Medins Sjö- och Åbiologi AB 1999. Medin, M. m.fl. 1995-2. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde - Årsrapporter. Rapporter till Askersunds kommun. Medin, M. & Ericsson, U. Alsen. En limnologisk studie 1996. Rapport till Askersunds kommun 1998. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna - Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P-A. 2. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. 21
Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Del 1, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Del 2, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 319. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Allmänna råd. SNV Rapport 86:3. Naturvårdsverket. 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd. SNV Rapport 9:4. Naturvårdsverket. 1992. Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag : tillsta nd, utveckling, orsak och verkan : underlagsrapport till delprojektet "Eutrofiering" inom MIST. Rapport 4147. Naturvårdsverket. 1993. Metallerna och miljön. MIST, SNV Rapport 4135. Naturvårdsverket. 24. Handledning för miljöövervakning Kust och hav/sötvatten- Metaller i sediment, utg 24-1-23 Naturvårdsverket. 24. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Metaller i vattenmossa utg 24-1-2 Naturvårdsverket. 29. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Version 1:1 29-7-9. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4. Utgåva 1. December 27. Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier. Version 1:1 21-3-1. Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral tidsserier. Version 2. 21-3-1. Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1:3, 21-2-18 Rosenberg, D.M. & Resch, V.H. 1993. Freshwater biomonitoring and benthic macroinvertebrates. Chapman and Hall. London. Sundberg, I. & Jarlman, A. 21. Bedömningsgrunder för kiselalger - Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. Tikkanen, T. & Willen, T. 1992. Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Vedamanikam, V.J. & Shazili N.A.M. 29. Observations of mouthpart deformities in the Chironomus larvae exposed to different concentrations of nine heavy metals, Toxicological & Environmental Chemistry, 91:1, 57-63 22
Wiederholm T. 198. Use of benthos in lake monitoring. Journal Water Pollution Control Federation. Part 1:537:5 Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. Hydrobiologica 19:243-249. Wiederholm, T. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport 3627. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 4913. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1 kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket rapport 492. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 biologiska parametrar. Naturvårdsverket rapport 4921. 23
24
Bilaga 1. Resultat lokal för lokal Klassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Samtliga klassningar är gjorda på medel-, min- eller medianvärden från de senaste tre åren, om inte annat angivits. Linjer i diagrammen anger glidande tre-årsmedelvärde. En beskrivning av de kemiska parametrarna finns i bilaga 6. För de biologiska analyserna finns en metodbeskrivning och resultatförklaring i respektive bilaga. 25
26
1. Jungfrun EU-CD: SE648694-143413 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),3 Låg halt,3/1,122 Hög status N-tot (mg/l),66 Hög halt NO 2/3 -N(mg/l),474 - NH 4 -N (mg/l),4 - N-tot/P-tot-kvot 246 Kväveöverskott. Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l)..,5.. 1975 1985 1995 25 215 225, 1985 1995 25 215 225,8 NO 2/3 (mg/l),6,4,2, 1975 1985 1995 25 215 225 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 11,1 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 2,3 Mycket låg halt 3 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) 2 4 1 2 1975 1985 1995 25 215 225 1994 1999 24 29 214 219 27
1. Jungfrun EU-CD: SE648694-143413 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 13,5 Mycket stort siktdjup 5,62/2,41 Hög status Färgtal 3 Ej eller obetydligt färgat vatten Slamhalt (mg/l),7 Mycket låg slamhalt 15 Färgtal 2 Siktdjup (m) 1 5 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 225 1975 1985 1995 25 215 225 Surhet/försurning Median Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Alkalinitet (mekv/l),58 Mycket god buffertkapacitet,2 Obetydlig ph 7,8 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),54 ph 7,5,8 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph,6,4,2, 1975 1985 1995 25 215 225 8, 7,5 7, 6,5 1975 1985 1995 25 215 225 Planktiska alger Värde Tillstånd Klorofyll (µg/l) 1,3 Låg halt Totalvolym alger (mm 3 /l),12 Mycket liten biomassa 1,5 Totalbiomassa (mm 3 /l) 2, Klorofyll (µg/l) 1, 1,5,5 1,,5, 197 198 199 2 21 22, 197 198 199 2 21 22 28
1. Jungfrun EU-CD: SE648694-143413 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),9 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 3 Mycket låg halt 4,3 Ingen Cd (µg/l),1 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),12 Mycket låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),13 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),53 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),18 Mycket låg halt,4 Ingen 2, 15, 1, 5, Zink (µg/l) 1,5 1,,5 Bly (µg/l), 1975 199 25 22, 1995 2 25 21 215 22,15 Kadmium (µg/l) 6 Koppar (µg/l),1 4,5 2 1995 2 25 21 215 22 1975 199 25 22 Syntes Vättern är en djup och näringsfattig sjö, och provpunkten vid Jungfrun används som referens i Norra Vätterns recipientkontroll. Fosforhalterna har eventuellt visat en tendens att minska sedan 7-talet medan nitrat/nitrithalterna har ökat. De senare har emellertid börjat minska igen de senaste åren. Ett syrerikt tillstånd rådde ända nere på 75 meters djup. Vattnet var ej eller obetydligt färgat och siktdjupet var mycket stort. Buffertkapaciteten var mycket god och alkaliniteten har visat en svag tendens att öka sedan 7-talet. Under åren 24-28 vände denna trend nedåt, för att sedan stiga igen. Samtliga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Planktonsamhället uppvisade en mycket liten biomassa och klorofyllhalten var låg. 29
113. Skyllbergsån EU-CD: SE653533-145329 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),22 Måttligt hög halt,16/,74 Hög status N-tot (mg/l),648 Hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),1 2,,5 1,, 1985 1995 25 215 225, 1985 1995 25 215 225 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,8 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 13,7 Hög halt 2 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 15 1 5 2 1 1985 1995 25 215 225 1985 1995 25 215 225 3
113. Skyllbergsån EU-CD: SE653533-145329 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 114 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,7 Betydligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 2 4 1 2 1985 1995 25 215 225 1985 1995 25 215 225 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),5 Mycket god buffertkapacitet ph 7,25 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),38 ph 7,1 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 1985 1995 25 215 225 6, 1985 1995 25 215 225 31
113. Skyllbergsån EU-CD: SE653533-145329 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,3 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 3,5 Mycket låg halt 4,3 Ingen Cd (µg/l),12 Låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),35 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),27 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),77 Låg halt 1, Ingen As (µg/l),61 Låg halt,4 Liten 8 6 4 2 Zink (µg/l) 6 4 2 Bly (µg/l) 199 1995 2 25 21 215 22 1985 1995 25 215 225,6 Kadmium (µg/l) 4 Koppar (µg/l),4,2 3 2 1 1985 1995 25 215 225 1985 1995 25 215 225 32
113. Skyllbergsån EU-CD: SE653533-145329 Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 14,7 Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 65 Låg halt 1 Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),4 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 5,1 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),7 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 2,6 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 4,6 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 5,3 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 2,4 Låg halt 2 Ingen eller obet. 3 2 1 Cu (mg/kg ts) 1985 1995 25 215 225 2 15 1 5 Cr (mg/kg ts) 1985 1995 25 215 225 3, Cd (mg/kg ts),2 Hg (mg/kg ts) 2, 1,,15,1,5, 1985 1995 25 215 225, 1985 1995 25 215 225 33
113. Skyllbergsån EU-CD: SE653533-145329 Bottenfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 38,2 Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 6,1 Hög Eutrofiering God DJ-index 12 Hög Hydromorfologi God Annan Påverkan Hög Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 26 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig stark eller mycket stark 27 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 nära neutralt god status god till hög status 9-14 nära neutralt god status hög status 6 Antal taxa 15 DJ-index 4 1 2 5 1985 1995 25 215 225 199 2 21 22 Syntes Vattnet i Skyllbergsån var relativt näringsrikt och starkt färgat. Både färgtalen och grumligheten har ökat sedan 9-talet. En mycket god buffertkapacitet visade att inga försurningsproblem förelåg. Undersökningen av metaller i vatten visade på låga eller mycket låga halter av samtliga undersökta metaller. Metallhalterna i vattenmossa var låga förutom kopparhalten som klassades som måttligt hög. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan vilken bedömdes som opåverkad av föroreningar. Skyllbergsån är reglerad men bedöms ha en god status med avseende på hydromorfologi. Lokalen har under provtagningsperioden varit något svårprovtagen pga periodvis höga flöden samt ett heterogent bottensubstrat, vilket sannolikt medfört den stora variationen bland bottenfaunaresultaten. Under 1998, 1999, 21 och 22 var vattenståndet högt vid provtillfället, vilket i kombination med ett förhållandevis stort provdjup kan förklara de årens relativt låga artantal. 26 hade sannolikt höga flöden förändrat bottensubstratets sammansättning och därmed påverkat resultaten. Med undantag av dessa år har dock en förbättring av förhållandena för bottenfaunan kunnat observeras sedan 1988, med framför allt ökande artantal och kolonisation av känsliga arter. 29 flyttades lokalen ca 6 m nedströms i ett försök att hitta ett bättre bottensubstrat. Bottenfaunan bedöms som normal för vattendragstypen. 34
1145. Orkaren EU-CD: SE652556-145975 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),7 Låg halt,14/1,914 Hög status N-tot (mg/l),524 Måttligt hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),1,5 1,5 1,,5, 199 1995 2 25 21 215 22, 199 1995 2 25 21 215 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 5,9 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 15,1 Hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 1 2 5 1 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 35
1145. Orkaren EU-CD: SE652556-145975 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 118 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),7 Svagt grumligt vatten 4 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 3 2 1 4 2 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),27 Mycket god buffertkapacitet ph 6,9 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),24 ph 6,6 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 199 1995 2 25 21 215 22 6, 199 1995 2 25 21 215 22 36
1145. Orkaren EU-CD: SE652556-145975 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),8 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 9 Låg halt 4,3 Liten Cd (µg/l),11 Låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),24 Låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),33 Låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),42 Mycket låg halt 1, Ingen As (µg/l),36 Mycket låg halt,4 Ingen 8 Zink (ug/l) 6 4 2 199 1995 2 25 21 215 22 2,5 Bly (ug/l) 2, 1,5 1,,5, 199 1995 2 25 21 215 22,15 Kadmium (ug/l) 3, Koppar (ug/l),1 2,,5 1,, 199 1995 2 25 21 215 22, 1995 2 25 21 215 22 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsfattigt vatten med låga fosforhalter. Halterna har legat på stabila nivåer sedan mitten på 9-talet. Min-halten av syre under treårsperioden visade på ett måttligt syrerikt tillstånd. Halten av organiskt material var hög och vattnet var starkt färgat. Vattnet bedömdes vara nära neutralt och ha en mycket god buffertkapacitet, och några försurningsproblem tycks inte förekomma. Samtliga metallhalter var låga eller mycket låga. 37
1149. Venaån EU-CD: SE652878-14545 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),14 Måttligt hög halt,15/1,5 Hög status N-tot (mg/l),575 Måttligt hög halt,4 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),3,2,1 1,,5, 199 1995 2 25 21 215 22, 199 1995 2 25 21 215 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,9 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 16,3 Mycket hög halt 2 Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l) 15 3 1 2 5 1 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 38
1149. Venaån EU-CD: SE652878-14545 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 13 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,4 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 2 4 1 2 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),2 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),13 ph 6,7,6,4 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 ph,2, 199 1995 2 25 21 215 22 6,5 5,5 199 1995 2 25 21 215 22 39
1149. Venaån EU-CD: SE652878-14545 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 8, Måttligt hög halt 1,3 Stor Zn (µg/l) 16 Låg halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),37 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),72 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),39 Låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),74 Låg halt 1, Ingen As (µg/l) 2,49 Låg halt,4 Stor 2 15 1 5 Zink (µg/l) 15 1 5 Kobolt (µg/l) 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 8 Arsenik (µg/l) 4 Koppar (µg/l) 6 3 4 2 2 1 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 4
1149. Venaån EU-CD: SE652878-14545 Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 37,3 Måttligt hög halt 1 Liten Zn (mg/kg ts) 167 Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts) 1,1 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 2,1 Måttligt hög halt 5 Tydlig Hg (mg/kg ts),8 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 2,8 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 4, Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 91 Hög halt 5 Stor As (mg/kg ts) 11,2 Hög halt 2 Tydlig 8 6 4 2 Zn (mg/kg ts) 15 1 5 Cu(mg/kg ts) 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 6, Cd (mg/kg ts) 6 Co (mg/kg ts) 4, 4 2, 2, 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var måttligt näringsrikt. Halten av totalfosfor har varit låg sedan mitten på 9-talet, men har visat en svag tendens till att öka de senaste 1 åren för att nu klassas som måttligt hög. Vattnet hade en mycket hög halt av organiskt innehåll och var starkt färgat. Vattnet klassades som svagt surt samtidigt som buffertkapaciteten var god, och några försurningsproblem verkar därmed inte förekomma. Värdena på alkalinitet och ph har uppvisat en relativt stor säsongsvariation under åren, men medelvärdena har legat på samma nivåer sedan mitten på 9-talet. Undersökningen av metaller i vatten visade på förhöjda halter av framför allt koppar. Jämfört med den uppströms liggande referensen (1145) var samtliga metallhalter i vatten förhöjda, men framför allt arsenik och koppar. Nivåerna har legat relativt stabilt under de senaste 1 åren. I vattenmossa var flera av metallhalterna höga eller måttligt höga, och det går inte att utesluta negativa effekter på djurlivet i ån på grund av de förhöjda metallhalterna. 41
115. Åmmelången EU-CD: SE652895-14545 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),16 Måttligt hög halt,1/,596 God status N-tot (mg/l),51 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 31 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),4 2,,2 1,, 197 198 199 2 21 22, 197 198 199 2 21 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l),1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 12, Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 8 TOC (mg/l) 1 5 6 4 2 197 198 199 2 21 22 197 198 199 2 21 22 42
115. Åmmelången EU-CD: SE652895-14545 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,1 Litet siktdjup 3,56/,595 God status Färgtal 7 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,9 Måttligt grumligt vatten 15 Färgtal 6 Siktdjup (m) 1 4 5 2 197 198 199 2 21 22 1996 2 24 28 212 216 22 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),44 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),4 ph 7,4,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 197 198 199 2 21 22 7, 6,5 6, 197 198 199 2 21 22 43
115. Åmmelången EU-CD: SE652895-14545 Profundalfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1, Otillfredsställande Eutrofiering Måttlig Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 2 måttligt näringsrikt syrefattigt el mkt syrefattigt 25 näringsrikt el mkt näringsrikt måttligt syrerikt 21 måttlig status hög status måttligt syrerikt 212 otillfredställande status hög status syrefattigt 213 måttlig status hög status syrefattigt 214 måttlig status hög status måttligt syrerikt 1 Antal taxa 5 1995 2 25 21 215 22 5 BQI PTI 4 3 2 1 1995 25 215 225 Sublitoralfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1, Otillfredsställande Eutrofiering Otillfredsställande Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 2 måttligt näringsrikt måttligt syrerikt 25 näringsrikt el mkt näringsrikt måttligt syrerikt 21 måttlig status hög status måttligt syrerikt 212 måttlig status hög status syrefattigt 213 måttlig status hög status måttligt syrerikt 214 otillfredsställande status hög status måttligt syrerikt 1 Antal taxa 8 6 4 2 1995 2 25 21 215 22 5 BQI PTI 4 3 2 1 1995 25 215 225 44
115. Åmmelången EU-CD: SE652895-14545 Missbildningar, mundelsskador på chironomider Profundal 2 25 21 212 213 214 215 Totalantal individer (n) 26 54 3 19 4 15 2 Antal individer med missbildning Andel missbildningar,,,,,,, Andel missbildningar (%),,,,,,, Sublitoral 2 25 21 212 213 214 215 Totalantal individer (n) 18 24 5 3 3 3 Antal individer med missbildning Andel missbildningar,,, -,,, Andel missbildningar (%),,, -,,, Totalt 2 25 21 212 213 214 215 Totalantal individer (n) 44 78 35 19 7 18 5 Antal individer med missbildning Andel missbildningar,,,,,,, Andel missbildningar (%),,,,,,, Syntes De kemiska analyserna visade att sjön var relativt näringsrik. Mellan 1975 och 1995 minskade halten av totalfosfor kontinuerligt och var i mitten av 9-talet nere på låga nivåer, men har sedan dess ökat igen. Färgtalet har visat en ökande trend sedan 7-talet men siktdjupet har ändå legat relativt stabilt. Tillståndet i bottenvattnet har varit syrefritt eller nästan syrefritt under augustiprovtagningarna de senaste åren, men detta gäller endast i den djupaste delen av sjön. En viss försämring av syretillståndet sedan 8- talet kan skönjas. Sjön har en god förmåga att motstå försurning, och ph har ökat något men framför allt stabiliserat sig sedan 9-talet. Bottenfaunan har undersökts sju gånger i sublitoralen (ca 7 m djup) och profundalen (ca 11 m djup). Artantalet har alltid varit mycket lågt i sublitoralen och måttligt högt i profundalen. Sjöns språngskikt brukar i augusti ligga på ett djup av 6-8 m, och det låga artantalet i sublitoralen beror sannolikt på att det åtminstone periodvis råder syrebrist i bottenvattnet även i sublitoralytan. Syrekrävande arter har oftast saknats i djuphålan, men inga missbildade mundelar har noterats hos mygglarverna. Bottenfaunan har bedömts som normal för en relativt näringsrik sjö som Åmmelången. 45
117. Åmmelångens utlopp EU-CD: SE652735-145355 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),19 Måttligt hög halt,14/,777 Hög status N-tot (mg/l),621 Måttligt hög halt,6 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),4,2 1,5 1,,5, 199 1995 2 25 21 215 22, 199 1995 2 25 21 215 22 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,5 - Arealförlust P (kg P/ha år),6 Låga förluster Kväve (ton/år) 36 - Arealförlust N (kg N/ha år) 1,94 Låga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 1 Totalkväve (ton/år) 2, 1, 5, 199 2 21 22 199 2 21 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,1 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 12,3 Hög halt 15 Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l) 1 5 3 2 1 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 46
117. Åmmelångens utlopp EU-CD: SE652735-145355 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 88 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,3 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 2 4 1 2 199 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),41 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),35 ph 7,1,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 199 1995 2 25 21 215 22 6, 199 1995 2 25 21 215 22 47
117. Åmmelångens utlopp EU-CD: SE652735-145355 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2,2 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 13,5 Låg halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),3 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 6,34 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),23 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),74 Låg halt 1, Ingen As (µg/l),91 Låg halt,4 Tydlig 2 Bly (µg/l) 8 Zink (µg/l) 15 6 1 4 5 2 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 6, Ni (ton/år),43 Co (ton/år),17 Pb (ton/år),36 Cu (ton/år),126 Zn (ton/år),8 Cd (ton/år),2 As (ton/år),5 Cr (ton/år),14 Hg (ton/år), 4 Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år) 3 2 1,4,2 199 2 21 22, 199 2 21 22,6 Pb (ton/år) 3, Zn (ton/år),4 2,,2 1,, 199 2 21 22, 199 2 21 22 48
117. Åmmelångens utlopp EU-CD: SE652735-145355 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på måttligt höga halter och låga arealförluster för fosfor. Halterna har legat på relativt stabila nivåer sedan början på 9-talet. Buffertkapaciteten var mycket god och inga försurningsproblem förelåg. ph-värdet har stigit något sedan 9- talet. Metallanalyserna i vatten visade på en hög halt av bly, som dessutom har visat en tendens att öka sedan 9- talet. Tre av årets provtillfällen resulterade i de tre högsta blyhalterna som har uppmätts i provpunkten. Blyhalten i Åmmelångens utlopp har över åren varit så hög att djurlivet i utloppet kan ha skadats. Övriga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Det bör noteras att metallproverna filtrerades mellan sommaren 21 och sommaren 212, och att halterna under denna period därför blivit något lägre än vanligt. Vid Johannesborg, längs Åmmelångens östra strand, finns det en gammal deponi med vasksand som har visat sig innehålla stora mängder metaller (Eriksson 27). Sannolikt har detta område genom åren läckt bland annat bly till Åmmelången. Under 211 utfördes saneringsarbeten vid deponin, med målsättningen att bland annat minska dessa läckage. Måttliga flöden ledde till att transporterna låg i nivå med tidigare års värden, utom för bly. Möjligen kan en viss minskning av de övriga transporterna skönjas under de senaste 15 åren, men denna är svår att verifiera pga minskande flöden under samma period. 49
122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE652175-145565 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),18 Måttligt hög halt,2/1,1 Hög status N-tot (mg/l) 1,44 Mycket hög halt,1 Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, 197 198 199 2 21 22 6 Totalkväve (mg/l) 4 2 197 198 199 2 21 22 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),2 - Arealförlust P (kg P/ha år),6 Låga förluster Kväve (ton/år) 17 - Arealförlust N (kg N/ha år) 5,39 Höga förluster,6 Totalfosfor (ton/år) 2 Totalkväve (ton/år),4,2 15 1 5, 199 2 21 22 199 2 21 22 5
122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE652175-145565 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 5,7 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,9 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) 1 4 5 2 1975 1985 1995 25 215 225 1975 1985 1995 25 215 225 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 56 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4,7 Betydligt grumligt vatten 3 Färgtal 4 Turbiditet (FNU) 2 1 3 2 1 1975 1985 1995 25 215 225 1985 1995 25 215 225 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),49 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),32 ph 6,9 2, 1,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph 1,,5, 1975 1985 1995 25 215 225 7, 6,5 6, 1975 1985 1995 25 215 225 51
122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE652175-145565 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1, Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 119 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),154 Måttligt hög halt,14 Tydlig Pb (µg/l) 4,3 Hög halt,32 Tydlig Cr (µg/l),34 Låg halt,4 Ingen Ni (µg/l) 5,9 Låg halt 1, Stor As (µg/l) 1,12 Låg halt,4 Tydlig 1 Zink (µg/l) 2 15 Bly (µg/l) 5 1 5 199 1995 2 25 21 215 22 1975 1985 1995 25 215 225 1,5 Kadmium (µg/l) 4 Koppar (µg/l) 1,,5 3 2 1, 1975 1985 1995 25 215 225 1995 25 215 225 Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 4, Ni (ton/år),66 Co (ton/år),6 Pb (ton/år),46 Cu (ton/år),13 Zn (ton/år) 1,5 Cd (ton/år),2 As (ton/år),11 Cr (ton/år),5 Hg (ton/år),,8 Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år),6,4,2,4,2, 199 2 21 22, 199 2 21 22,1 Pb (ton/år) 6 Zn (ton/år),5 4 2, 199 2 21 22 1985 1995 25 215 225 52
122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE652175-145565 Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 12, Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 293 Måttligt hög halt 1 Liten Cd (mg/kg ts),8 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 24,3 Måttligt hög halt 5 Tydlig Hg (mg/kg ts),7 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 2,8 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 11, Måttligt hög halt 5 Liten Co (mg/kg ts) 4,9 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 2,2 Låg halt 2 Ingen eller obet. 15 Zn (mg/kg ts) 15 Pb (mg/kg ts) 1 5 1985 1995 25 215 225 1 5 1985 1995 25 215 225 3, Cd (mg/kg ts) 3 Co (mg/kg ts) 2, 2 1, 1, 1985 1995 25 215 225 1985 1995 25 215 225 53
122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE652175-145565 Bottenfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 25,8 Måttligt surt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,3 Hög Eutrofiering God DJ-index 1 Hög Annan Påverkan Måttlig Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94-99 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 2 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 21 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 2-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 nära neutralt god status god till hög status 9-1 nära neutralt god status god status 11-14 nära neutralt god status måttlig status 4 Antal taxa 15 DJ-index 3 2 1 1 5 198 199 2 21 22 1995 2 25 21 215 ASPT-index Ind.täthet 8 1 6 8 4 6 4 2 2 1985 1995 25 215 225 Surhetsindex EPT-index 15 2 1 15 1 5 5 1995 2 25 21 215 22 54
122. Salaån, vid Verkabro EU-CD: SE652175-145565 Syntes Salaån är via Ekershyttebäcken recipient för Zinkgruvans processvatten, och vattenkemin speglar till stor del verksamheten vid gruvan. De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var relativt näringsrikt med en mycket hög kvävehalt. Halten av totalfosfor minskade mellan 1975 och 2 men har sedan stabiliserat sig. Halterna och transporterna av kväve har varierat en del över åren, medan övriga näringsparametrar har legat relativt stabilt. ph-värdet har varierat en hel del över åren, men buffertkapaciteten har hela tiden varit mycket god. Vattnet bedömdes därmed ha en god förmåga att motstå försurning. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly samt en måttligt hög halt av kadmium. Halterna av bly i vatten ökade under perioden 95-6, men har därefter minskat igen. Flera av metallhalterna samt transporterna av zink, bly och kadmium har minskat något sedan 2. Metallanalyserna i vattenmossa visade på måttligt höga halter av zink, bly och nickel. År 2 flyttades provplatsen för bottenfaunan ca 1,5 km uppströms till en provplats med bättre lokalkvalitet. Trots höga förorenings- och surhetsindex har artantal och diversitetsindex ofta varit låga, vilket indikerat någon slags störning av bottenfaunan. Visserligen är lokalens bottensubstrat något storblockigt, men föroreningar som exempelvis höga metallhalter har ändå bedömts vara orsak till störningen. Tillståndet för bottenfaunan såg ut att ha förbättrats fram tom 25, med ökande index och artantal. Därefter tycks värdena på både index och artantal ha vänt nedåt igen. Vid årets undersökning påträffades liksom vid de senaste åren betydligt färre arter än vad som kan förväntas på den aktuella lokaltypen. 55
123. Dalbyån, vid Dalby EU-CD: SE652247-14577 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,1/,815 Hög status N-tot (mg/l),444 Måttligt hög halt,5 Totalfosfor (mg/l),4,3,2,1, 199 1995 2 25 21 215 22 1,5 Totalkväve (mg/l) 1,,5, 199 1995 2 25 21 215 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,2 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,9 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) 1 5 15 1 5 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 49 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten 1 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 5 4 2 199 1995 2 25 21 215 22 199 1995 2 25 21 215 22 56
123. Dalbyån, vid Dalby EU-CD: SE652247-14577 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),29 Mycket god buffertkapacitet ph 7,15 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),23 ph 6,7,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 199 1995 2 25 21 215 22 7, 6,5 6, 199 1995 2 25 21 215 22 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),8 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 63 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),27 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),92 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),16 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),41 Mycket låg halt 1, Ingen As (µg/l),36 Mycket låg halt,4 Ingen 8 Zink (ug/l) 6, Bly (ug/l) 6 4 2 199 1995 2 25 21 215 22 4, 2,, 199 1995 2 25 21 215 22,8 Kadmium (ug/l) 3, Koppar (ug/l),6,4,2 2, 1,, 199 1995 2 25 21 215 22, 199 1995 2 25 21 215 22 57
123. Dalbyån, vid Dalby EU-CD: SE652247-14577 Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 15, Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 467 Måttligt hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts),6 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 22,3 Måttligt hög halt 5 Tydlig Hg (mg/kg ts),9 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3,2 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 5, Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 4,7 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 1,9 Låg halt 2 Ingen eller obet. 15 Zn (mg/kg ts) 8 Pb (mg/kg ts) 1 5 199 1995 2 25 21 215 22 6 4 2 199 1995 2 25 21 215 22 4, Cd (mg/kg ts),2 Hg (mg/kg ts) 3,,15 2,,1 1,,5, 199 1995 2 25 21 215 22, 199 1995 2 25 21 215 22 58
123. Dalbyån, vid Dalby EU-CD: SE652247-14577 Bottenfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 2,9 Måttligt surt Surhet Måttligt surt ASPT-index 6,5 Hög Eutrofiering God DJ-index 13 Hög Annan Påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 8-12 måttligt surt god status god eller hög status 13-14 måttligt surt god status god eller måttlig status 6 Antal taxa 15 DJ-index 4 1 2 5 198 199 2 21 22 1995 2 25 21 215 22 Syntes De vattenkemiska analyserna under senaste treårsperioden visade på ett måttligt näringsrikt vatten med en måttligt hög kvävehalt. Fosforhalterna har legat på gränsen mellan låga och måttligt höga sedan mitten på 9- talet, och både fosfor- och kvävehalten har uppvisat en topp runt 26. Vattnets färg har varierat över åren medan turbiditeten har ökat något. ph-värdet har varierat en hel del över åren, men alkaliniteten har hela tiden varit mycket god. Vattnet bedöms därmed ha en god förmåga att motstå försurning, och värdena har dessutom stabiliserat sig alltmer på senare år. Flera metallhalter i vatten har minskat sedan 9-talet. I vatten var zinkhalten hög medan övriga metallhalter var låga eller mycket låga. I vattenmossa var bly- och zinkhalterna måttligt höga, medan övriga metaller förekom i låga halter. Bottenfaunan har under många år varit relativt artrik samtidigt som den biologiska produktionen varit hög, och bottenfaunan har bedömts som opåverkad av föroreningar. De senaste åren har emellertid både artantal och tätheter minskat och var 213 de lägsta på över 2 år. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan och vid flera undersökningar har bottenfaunan indikerat måttligt sura förhållanden. Surhetsklassningarna har emellertid varit i konflikt med vattenkemin, som visat på neutrala förhållanden. Det kan därför inte uteslutas att förhöjda metallhalter påverkat bottenfaunan negativt, och då yttrat sig som en svag försurningspåverkan. 59
1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE652257-145725 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),8 Låg halt,2/2,48 Hög status N-tot (mg/l) 2,65 Mycket hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 1 Totalkväve (mg/l),1,5 5, 1975 1985 1995 25 215 225 1975 1985 1995 25 215 225 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,5 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 1,1 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 225 8 TOC (mg/l) 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 225 6
1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE652257-145725 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 41 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 1 Turbiditet (FNU) 2 1 5 1975 1985 1995 25 215 225 1985 1995 25 215 225 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),59 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),33 ph 6,5 3, Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph 2, 1,, 1975 1985 1995 25 215 225 7,5 6,5 5,5 1975 1985 1995 25 215 225 61
1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE652257-145725 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),9 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 123 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),127 Måttligt hög halt,14 Tydlig Pb (µg/l) 6,94 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),14 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l) 15,1 Måttligt hög halt 1, Mycket stor As (µg/l) 2,73 Låg halt,4 Stor 4 Zink (µg/l) 4 Bly (µg/l) 3 2 1 1975 1985 1995 25 215 225 3 2 1 1975 1985 1995 25 215 225 6 Kadmium (µg/l) 8 Arsenik (µg/l) Nickel (µg/l) 4 4 2 6 4 2 3 2 1 1975 1985 1995 25 215 225 2 25 21 215 22 62
1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE652257-145725 Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 13, Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 487 Måttligt hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts) 1,2 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 53,7 Hög halt 5 Stor Hg (mg/kg ts),7 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 4, Måttligt hög halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 35,7 Hög halt 5 Tydlig Co (mg/kg ts) 12,6 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 7,7 Måttligt hög halt 2 Liten 4 3 2 1 Zn (mg/kg ts) 1985 1995 25 215 225 25 2 15 1 5 Pb (mg/kg ts) 1985 1995 25 215 225 15 Cd (mg/kg ts) 15 As (mg/kg ts) 1 1 5 5 1985 1995 25 215 225 1985 1995 25 215 225 63
1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby EU-CD: SE652257-145725 Bottenfauna Årets statusklassningar enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MISA 21,9 Måttligt surt Surhet Måttligt surt ASPT-index 5,1 Hög Eutrofiering God DJ-index 11 Hög Annan Påverkan Otillfredsställande Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan 94- ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 8-12 nära neutralt god status måttlig status 213 måttligt surt god status måttlig status 3 Antal taxa 15 DJ-index 2 1 1 5 198 199 2 21 22 199 2 21 22 ASPT-index Ind.täthet 8 25 6 2 4 15 1 2 5 1985 1995 25 215 225 Surhetsindex EPT-index 1 15 8 6 1 4 5 2 1995 2 25 21 215 22 Syntes Ekershyttebäcken är slutrecipient för Zinkgruvans processvatten, och vattenkemin speglar till stor del verksamheten vid gruvan. De vattenkemiska analyserna visade på låga fosforhalter samtidigt som kvävehalten var mycket hög. Kemivärdena visar inga tecken på försurningsproblem. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly. Halterna av kadmium och nickel var måttligt höga medan övriga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Zink- och kadmiumhalterna har sjunkit betydligt sedan 7-talet, medan blyhalten sjönk fram till början av 9-talet för att sedan öka igen. Även i vattenmossa var flera metallhalter förhöjda. De höga metallhalterna medför att det finns en risk för biologiska skador. En intressant notering är att arsenik och nickel i både vatten och vattenmossa har ökat markant de senaste åren. Bottenfaunan var förhållandevis artfattig och sammansättningen indikerade en påverkan som kan ha orsakats av höga metallhalter, även om läget tycks ha förbättrats sedan undersökningarna började. I Ekershyttebäcken avviker flera vattenkemiska parametrar jämfört med opåverkade förhållanden, vilket försvårar bedömningen om vad som kan ha orsakat skadorna på bottenfaunasamhället. Bland annat är konduktiviteten rejält förhöjd i bäcken vilket visar på stora mängder lösta joner i vattnet. Detta påverkar i sin tur biologin i bäcken negativt genom att störa organismernas jonbalans. Konduktiviteten har dessutom visat en tendens att öka under den senaste perioden. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan, men låga värden på flera index medförde att status med avseende på annan påverkan bedömdes som måttlig. 64
127. Kärrafjärden EU-CD: SE65256-145255 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,11/,798 Hög status N-tot (mg/l),59 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 45 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2,5, 1975 1985 1995 25 215 225, 1975 1985 1995 25 215 225 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l),1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 1, Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 8 TOC (mg/l) 1 5 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 225 1975 1985 1995 25 215 225 65
127. Kärrafjärden EU-CD: SE65256-145255 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,5 Måttligt siktdjup 3,58/,74 Hög status Färgtal 6 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2, Måttligt grumligt vatten 2 Färgtal 6 Siktdjup (m) 15 1 5 4 2 1975 1985 1995 25 215 225 1995 2 25 21 215 22 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),45 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),38 ph 7,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 1975 1985 1995 25 215 225 7, 6,5 6, 1975 1985 1995 25 215 225 66
127. Kärrafjärden EU-CD: SE65256-145255 Planktiska alger Naturvårdsverkets kriterier (27) Medelvärde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ) 1,68,18 God Cyanobakterier, andel (%) 4,7,98 Hög Trofiskt planktonindex (TPI-värde) 1,48,17 Måttlig Sammanvägd näringsstatus 3,54 God Artantal 57 1, Nära neutralt Expertbedömning 215* Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning Måttlig Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (2) Medelvärde Avvikelse Tillstånd Totalvolym alger (mm 3 /l) 1,68 Stor Måttligt stor biomassa Klorofyll (µg/l) 8,4 Måttligt hög halt Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),9 Liten Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få släkten Gonyostomum semen (mm 3 /l), Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Bedömning av tillstånd (tom 27) År Tillstånd Påverkansgrad A = Mycket näringsfattigt tillst./ingen eller obetydlig påv. -7 C C B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan Expertbedömning av status (from 28)* År Näringsstatus Surhetsklassning 8-14 Måttlig status Nära neutralt *Baserat på analys av respektive års data 3 2 1 Klorofyll (µg/l) 1995 2 25 21 215 22 6 Totalbiomassa (mm 3 /l) 5 4 3 2 1 1995 2 25 21 215 22 2,5 TPI 2, 1,5 1,,5, 2 25 21 215 22 15 Andel cyanobakterier (%) 1 5 2 25 21 215 22 67
127. Kärrafjärden EU-CD: SE65256-145255 Profundalfauna Årets statusklassning enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1, Otillfredsställande Eutrofiering Måttlig Annan påverkan God Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 88-99 näringsrikt el mkt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt -1 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 2-7 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt 28 måttlig status god till hög status syrefattigt el mkt syrefattigt 9-14 måttlig status god status syrefattigt el mkt syrefattigt 1 Antal taxa 5 1985 1995 25 215 225 5 BQI PTI 4 3 2 1 1995 25 215 225 68
127. Kärrafjärden EU-CD: SE65256-145255 Sublitoralfauna Årets statusklassning enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1,7 God Eutrofiering Måttlig Annan påverkan God Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet -3 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 24 måttligt näringsrikt betydlig syrerikt el mkt syrerikt 25 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 26 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt 27 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 28 måttlig status god till hög status måttligt syrerikt 29 måttlig status måttlig status måttligt syrerikt 21 god status god status måttligt syrerikt 211 måttlig status god status måttligt syrerikt 212 måttlig status måttlig status syrefattigt el mkt syrefattigt 13-14 måttlig status god status måttligt syrerikt 15 1 5 Antal taxa 4 2 BQI 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 69
127. Kärrafjärden EU-CD: SE65256-145255 Observerade mundelsskador på chironomider (årlig undersökning sedan 2) År 2 1-3 24 5-8 29 21 11-12 213 214 215 Station sublit s/p sublit s/p sublit prof s/p sublit sublit s/p Totalantal individer 17 52 12 122 18 6 19 3 33 Antal missbildade individer 2 1 1 1 1 1 Andel missbildade ind (%) 11,8, 8,3, 5,6 16,7, 3,3 3,, Litoralfauna Salaåns utflöde Statusklassningar enligt HVM:s kriterier Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MILA 79, Nära neutralt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,6 Hög Eutrofiering God DJ-index Annan påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan -2 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 23 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 4-5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 6-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 28 måttligt surt god status måttlig status 9-14 nära neutralt god status god eller hög status 5 Antal taxa 4 3 2 1 1999 24 29 214 219 8, ASPT-index 6, 4, 2,, 1999 24 29 214 219 25 Medelantal taxa 2 15 1 5 1999 22 25 28 211 214 217 Surhetsindex 1 8 6 4 2 EPT-index 25 2 15 1 5 1999 22 25 28 211 214 217 7
127. Kärrafjärden EU-CD: SE65256-145255 Litoralfauna Golfbanan Statusklassningar enligt HVM:s kriterier Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MILA 61,9 Måttligt surt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,3 God Eutrofiering God DJ-index Annan påverkan Otillfredsställande Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan -3 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 6-7 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig stark eller mycket stark 28 måttligt surt god status måttlig status 9-13 nära neutralt god status måttlig status 214 nära neutralt god status otillfredsställande status 3 Antal taxa 25 2 15 1 5 1999 24 29 214 219 8, ASPT-index 6, 4, 2,, 1999 24 29 214 219 Litoralfauna Utloppet Statusklassningar enligt HVM:s kriterier Expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status MILA 64,4 Måttligt surt Surhet Nära neutralt ASPT-index 5,4 God Eutrofiering God DJ-index Annan påverkan God Bedömning av påverkan (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Försurning / Surhet NÄ eller org mtrl / Eutrofiering Annan påverkan -5 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 26 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig måttlig 27 ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 28 måttligt surt god status god till hög status 9-14 nära neutralt god status god eller hög status 5 Antal taxa 4 3 2 1 1999 24 29 214 219 8, ASPT-index 6, 4, 2,, 1999 24 29 214 219 71
127. Kärrafjärden EU-CD: SE65256-145255 Syntes En sammanvägning av resultaten visade att fjärden var måttligt näringsrik på gränsen till näringsfattig. Vidare råder en återkommande syrebrist sommartid i det djupa bottenvattnet. Jämfört med 9-talet har färgen ökat samtidigt som siktdjupet har minskat något. Inga försurningsproblem förekommer. Sammantaget visar sjöns växtplankton på måttligt näringsrika förhållanden och påverkan av näringsämnen bedöms som tydlig. Under det senaste decenniet har Kärrafjärdens växtplankton vanligtvis dominerats av kiselalger. Efter en hög totalbiomassa 21 har växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning varit relativt stabil. Mängden cyanobakterier har alltid varit mycket liten och vi bedömer därför risken för vattenblomning som liten. Bottenfaunan har sammanlagt undersökts på fem lokaler i sjön. En i profundalen (djuphålan ca 16 m djup), en i sublitoralen (ca 8 m djup) och tre i litoralen (strandnära). Bottenfaunan i djuphålan har varit negativt påverkad av de återkommande låga syrgashalterna i bottenvattnet. Värdena på artantal och föroreningsindex på de båda djupbottenstationerna har indikerat näringsrika förhållanden, vilket har stämt dåligt med de vattenkemiska analyserna av Kärrafjärden. Resultaten har tolkats som att de höga metallhalterna har skadat bottenfaunasamhället i provytorna. I sublitoralen har artsammansättning, artantal och individtäthet hos bottenfaunan varit likartad de senaste åren. I profundalen har artantalen varierat och massförekomster av tofsmygglarver, Chaoborus flavicans, har vissa år medfört extremt höga individtätheter. Tofsmygglarverna är inte genuint bottenlevande, och kan undvika låga syrehalter i bottenvattnet genom att flytta sig upp i vattenmassan där tillgången på syre är bättre. Vid årets undersökning förekom endast en fjädermygg-art utöver dessa tofsmygglarver. Missbildade fjädermygglarver har observerats i proverna vid flera tillfällen vilket indikerar en föroreningspåverkan av miljögifter, sannolikt metaller. Ingen av de tre strandnära lokalerna bedömdes som särskilt påverkade av försurning eller eutrofiering. Inte heller hittades några missbildningar bland djuren. Vid golfbanan var dock bottenfaunasamhället utarmat vilket medförde att en påverkan av annat än försurning eller eutrofiering bedömdes föreligga. Det kan inte uteslutas att bland annat höga metallhalter i vattnet eller bottensedimentet påverkat bottenfaunan på lokalen negativt. 72
1271. Kärrafjärdens utlopp EU-CD: SE65247-14517 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,14/1,37 Hög status N-tot (mg/l),69 Måttligt hög halt,3 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),2 1,,1,5, 1995 2 25 21 215 219, 1995 2 25 21 215 22 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,3 - Arealförlust P (kg P/ha år),4 Låga förluster Kväve (ton/år) 48 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,4 Måttligt höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) 2, 1 1, 5, 199 2 21 22 199 2 21 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,2 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,1 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) 15 15 1 1 5 5 2 25 21 215 22 2 25 21 215 22 73
1271. Kärrafjärdens utlopp EU-CD: SE65247-14517 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 5 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2, Måttligt grumligt vatten 2 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) 15 6 1 4 5 2 2 25 21 215 22 2 25 21 215 22 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),47 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),39 ph 7,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 9, 8, 7, ph, 2 25 21 215 22 6, 2 25 21 215 22 74
1271. Kärrafjärdens utlopp EU-CD: SE65247-14517 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2, Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 94 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),7 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 5,63 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),16 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),96 Låg halt 1 Ingen As (µg/l),71 Låg halt,4 Liten 3 Zink (µg/l) 3 Bly (µg/l) 2 1 1995 2 25 21 215 22 2 1 1995 2 25 21 215 22,4 Kadmium (µg/l) 6 Koppar (µg/l),3,2,1 4 2, 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 6,8 Ni (ton/år),73 Co (ton/år),8 Pb (ton/år),41 Cu (ton/år),151 Zn (ton/år) 7,5 Cd (ton/år),5 As (ton/år),54 Cr (ton/år),13 Hg (ton/år), 6, Vattenföring (m 3 /s),3 Cd (ton/år) 4,,2 2,,1, 199 2 21 22, 199 2 21 22 1, Pb (ton/år) 3 Zn (ton/år),75,5,25 2 1, 199 2 21 22 199 2 21 22 75
1271. Kärrafjärdens utlopp EU-CD: SE65247-14517 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på en måttligt hög fosfor- och kvävehalt. Halterna av fosfor och kväve har legat relativt stabila sedan 1997. Arealförlusterna av fosfor och kväve har bedömts som låga respektive måttligt höga. Vattnet har en mycket god förmåga att motstå försurning. Värdena för både ph och alkalinitet ökade tillsammans med flera andra parametrar i början av 2-talet, men tycks sedan 25 ha stabiliserats. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly. Metallhalterna var så pass höga att risk finns för negativa biologiska effekter. Flera metallhalter tycks variera i flerårscykler, och eventuellt finns tendenser till minskningar av vissa metallhalter, framför allt för zink. Det bör noteras att metallproverna filtrerades mellan sommaren 21 och sommaren 212, och att halterna under denna period därför blivit något lägre än vanligt. Ca 4 kg bly och knappt 1 ton zink transporteras årligen till Vättern via Kärrafjärdens utlopp, och flera metaller uppvisar en trend med minskande transporter. 76
132. Alsundet EU-CD: SE652892-144779 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),3 Hög halt,14/,457 Måttlig status PO 4 -P(mg/l),7 - N-tot (mg/l),844 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),341 - NH 4 -N(mg/l),5 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),1 2,,5 1,, 1975 1985 1995 25 215 225, 1975 1985 1995 25 215 225 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),75 - Arealförlust P (kg P/ha år),1 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 23 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,2 Måttligt höga förluster 2, Totalfosfor (ton/år) 6 Totalkväve (ton/år) 1,5 1,,5 4 2, 199 2 21 22 199 2 21 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,2 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 1,2 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 225 8 TOC (mg/l) 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 225 77
132. Alsundet EU-CD: SE652892-144779 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 65 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,9 Betydligt grumligt vatten 2 Färgtal 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 225 2 Turbiditet (FNU) 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 225 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),48 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),34 ph 7 1, Alkalinitet (mekv/l) 8, ph,5, 1975 1985 1995 25 215 225 7, 6, 1975 1985 1995 25 215 225 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsrikt vatten med höga fosfor- och kvävehalter, och en måttlig status med avseende på fosforhalten. Fosforhalterna har sedan mitten av 7-talet visat en svag tendens att minska, för att sedan stabilisera sig från och med mitten på 9-talet. Arealförlusten har bedömts som måttligt hög för både fosfor och kväve. Ca 8 kg fosfor och 25 ton kväve transporteras årligen till Alsen via Alsundet. Vattnet var betydligt grumlat och färgat, med en måttligt hög halt av organiskt material. Värdena på ph och alkalinitet har varierat över åren, men buffertkapaciteten har alltid varit mycket god och vattnet har därmed haft en god förmåga att motstå försurning. Stationen ligger på ett sådant sätt att Alsenvatten ibland tränger upp i sundet, varmed analysresultaten snarare härör från Alsen än från uppströms liggande områden. Exakt i vilken grad detta påverkar resultaten är oklart, men sannolikt är beräkningarna av näringstillförsel till Alsen via provpunkten något underskattade. 78
133. Dohnaforsån EU-CD: SE652815-14476 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),34 Hög halt,14/,44 Måttlig status PO 4 -P(mg/l),6 - N-tot (mg/l),763 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),247 - NH 4 -N(mg/l),43 Mycket låg halt,4 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),3,2,1 2, 1,, 199 1995 2 25 21 215 22, 199 1995 2 25 21 215 22 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),85 - Arealförlust P (kg P/ha år),1 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 2 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,36 Måttligt höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 6 Totalkväve (ton/år) 2, 4 1, 2, 199 2 21 22 199 2 21 22 79
133. Dohnaforsån EU-CD: SE652815-14476 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 5,9 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 13,8 Hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 1 2 5 1 2 25 21 215 219 2 25 21 215 219 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 113 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 7,6 Starkt grumligt vatten 6 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 4 4 2 2 2 25 21 215 219 2 25 21 215 219 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),18 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),9 ph 6,5,6 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph,4,2, 2 25 21 215 219 7,5 6,5 5,5 2 25 21 215 219 8
133. Dohnaforsån EU-CD: SE652815-14476 Kiselalger Index och klassning (medelvärden) Statusklassning EK (IPS),8 God status Näringsämnen och organisk förorening God status IPS 15,4 God status Surhet Alkaliskt TDI 57,2 Måttlig - God % PT 8,3 God - Hög ACID 7,6 Alkaliskt 8 Artantal 6 4 2 28 21 212 214 216 25 IPS (1-2) ACID 2 15 1 5 28 21 212 214 216 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsrikt i ån med höga fosfor- och kvävehalter, och en måttlig status med avseende på fosforhalten. Arealförlusten har bedömts som måttligt hög för både fosfor och kväve. Ca 1 ton fosfor och 2 ton kväve transporteras årligen till Alsen via Dohnaforsån. Vattnet bedömdes som starkt färgat och grumligt, med en hög halt av organiskt material. Vidare bedömdes vattnet ha en god förmåga att motstå försurning. Kiselalgerna visade på god status med avseende på näringsämnen och organisk förorening, samt alkaliskt med avseende på surhet. Artsammansättningen var dock ovanlig och indexen därmed något osäkra. 81
134. Alsen EU-CD: SE65265-144945 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),22 Måttligt hög halt,1/,475 Måttlig status N-tot (mg/l),71 Hög halt NO 2/3 -N(mg/l),272 - NH 4 -N (mg/l),45 - N-tot/P-tot-kvot 33 Kväveöverskott,8 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),6 1,5,4 1,,2,5, 1975 1985 1995 25 215 225, 1975 1985 1995 25 215 225 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l),1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 1,6 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) 1 4 5 2 1975 1985 1995 25 215 225 1975 1985 1995 25 215 225 82
134. Alsen EU-CD: SE65265-144945 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2, Litet siktdjup 3,6/,553 God status Färgtal 65 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,1 Betydligt grumligt vatten 15 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) 1 5 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 225 1975 1985 1995 25 215 225 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),43 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),28 ph 6,9,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), 1975 1985 1995 25 215 225 8,5 8, 7,5 7, 6,5 ph 6, 1975 1985 1995 25 215 225 83
134. Alsen EU-CD: SE65265-144945 Planktiska alger Naturvårdsverkets kriterier (27) Medelvärde EK-kvot Status/bedömning Totalbiomassa (mg l -1 ) 2,46,12 God Cyanobakterier, andel (%) 9,4,97 Hög Trofiskt planktonindex (TPI:värde) 1,85,15 Måttlig Sammanvägd näringsstatus 3,28 God Artantal 65 1, Nära neutralt Expertbedömning 215* Näringsstatus Surhetsklassning Bedömning Måttlig Nära neutralt Naturvårdsverkets kriterier (2) Medelvärde Avvikelse Tillstånd Totalvolym alger (mm 3 /l) 2,46 Stor Måttligt stor biomassa Klorofyll (µg/l) 13, Hög halt Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),22 Stor Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 3 Tydlig Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mm 3 /l),1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Bedömning av tillstånd (tom 27) År Tillstånd Påverkansgrad A = Mycket näringsfattigt tillst./ingen eller obetydlig påv. 85-89 C-D C-D B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan 9-99 C-D D C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan -3 C C D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan 4-7 D C-D E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan Expertbedömning av status (from 28)* År Näringsstatus Surhetsklassning 8-14 Måttlig status Nära neutralt *Baserat på analys av respektive års data 3 Klorofyll (µg/l) 3 TPI 2 2 1 1 1995 2 25 21 215 22 2 25 21 215 22 6 Totalbiomassa (mm 3 /l) 6 Andel cyanobakterier (%) 4 4 2 2 199 2 21 22 1995 2 25 21 215 22 84
134. Alsen EU-CD: SE65265-144945 Profundalfauna Årets statusklassning enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1, Otillfredsställande Eutrofiering Måttlig Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 88-99 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 2 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 1-3 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 24 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig syrefattigt el mkt syrefattigt 5-7 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 28 måttlig status god till hög status måttligt syrerikt 29 måttlig status hög status måttligt syrerikt 1-11 måttlig status hög status syrefattigt 212 otillfredsställande status god status syrefattigt 13-14 måttlig status hög status måttligt syrerikt 15 Antal taxa 1 5 1985 1995 25 215 225 5 BQI PTI 4 3 2 1 1995 25 215 225 85
134. Alsen EU-CD: SE65265-144945 Sublitoralfauna Årets statusklassning enligt HVM:s kriterier Årets expertbedömning av status Index Värde Status Påverkan Status BQI 1,3 Måttlig Eutrofiering God Annan påverkan Hög Bedömning av tillstånd (tom 27) / Expertbedömning av status (from 28) År Tillstånd / Eutrofieringstatus Annan påverkan Syresituation i bottenvattnet 2 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 1-3 måttligt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 24 måttligt näringsrikt betydlig måttligt syrerikt 25 näringsrikt el mkt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 26 näringsrikt el mkt näringsrikt betydlig syrerikt el mkt syrerikt 27 näringsrikt el mkt näringsrikt ingen eller obetydlig måttligt syrerikt 28 måttlig status god till hög status måttligt syrerikt 29 god status god status måttligt syrerikt 21 måttlig status god status måttligt syrerikt 211 god status god status måttligt syrerikt 212 måttlig status god status måttligt syrerikt 13-14 god status hög status syrerikt el måttligt syrerikt 2 Antal taxa 15 1 5 1995 2 25 21 215 22 5 4 BQI PTI 3 2 1 1995 2 25 21 215 22 Observerade mundelsskador på chironomider (årlig undersökning sedan 2) År -15 215 215 Lokal s/p sublit prof Totalantal individer 948 66 141 Antal missbildade individer 2 Andel missbildade ind (%),2,, 86
134. Alsen EU-CD: SE65265-144945 Syntes En sammanvägning av de kemiska och biologiska undersökningarna visade att sjön var näringsrik. Fosforhalterna har minskat sedan mitten på 7-talet för att sedan stiga något igen under 2-talet. Låga syrehalter har uppmätts i bottenvattnet nästan varje år. Vattnet var betydligt färgat och grumligt, och siktdjupet var litet. Färgtalen och grumligheten har ökat något sedan 8-talet, samtidigt som siktdjupet legat relativt stabilt. Sjön har uppvisat en mycket god buffertkapacitet och inga försurningsproblem har förekommit. Sammantaget visade sjöns växtplankton på måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden, och en tydlig till stark påverkan av näringsämnen. Under det senaste decenniet har Alsens växtplankton varierat i mängd och artsammansättning men vanligtvis har cyanobakterier eller kiselalger dominerat. Efter en hög totalbiomassa i mitten av 199-talet minskade biomassan men tycks under 2-talet ha stabiliserat sig. Risken för långvariga blomningar av toxiska alger bedöms som tydlig. Bottenfaunan undersöktes i sublitoralen (ca 7 m djup) och profundalen (ca 15 m djup). Bottenfaunans sammansättning indikerade måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden och en relativt god syresituation. Inga missbildade fjädermygglarver observerades i provytorna. Fjädermygglarver med mundelsskador har dock påträffats vid flera tidigare tillfällen, vilket då har indikerat en föroreningspåverkan av miljögifter. Missbildningar förekommer även naturligt i rena miljöer, och eftersom den totala andelen missbildade djur är liten bedöms statusen map annan påverkan ändå som god. I sublitoralen indikerar flera index och parametrar att förhållandena håller på att förbättras. 87
1349. Alsens utlopp, vid Edö EU-CD: SE65259-1455 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),25 Måttligt hög halt,13/,534 God status PO 4 -P(mg/l),7 - N-tot (mg/l),716 Hög halt NO 2/3 -N (mg/l),282 - NH 4 -N(mg/l),38 Mycket låg halt,8 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),6,4,2 1,,5, 199 1995 2 25 21 215 22, 199 1995 2 25 21 215 22 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,47 - Arealförlust P (kg P/ha år),8 Låga förluster Kväve (ton/år) 44 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,3 Måttligt höga förluster 4 Totalfosfor (ton/år) 1 Totalkväve (ton/år) 3 2 5 1 199 2 21 22 199 2 21 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,6 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,9 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 15 1 5 2 1 1998 23 28 214 219 1998 23 28 214 219 88
1349. Alsens utlopp, vid Edö EU-CD: SE65259-1455 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 58 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,3 Betydligt grumligt vatten 15 Färgtal 3 Turbiditet (FNU) 1 2 5 1 1998 23 28 214 219 1998 23 28 214 219 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),44 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),23 ph 6,7,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 1998 23 28 214 219 6, 1998 23 28 214 219 89
1349. Alsens utlopp, vid Edö EU-CD: SE65259-1455 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,3 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 21 Måttligt hög halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),2 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 1,12 Måttligt hög halt,32 Liten Cr (µg/l),23 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),74 Låg halt 1 Ingen As (µg/l),5 Låg halt,4 Liten 2 15 Zink (µg/l) 4 3 Bly (µg/l) 1 5 199 1995 2 25 21 215 22,2 Kadmium (µg/l),15,1,5 199 1995 2 25 21 215 22 2 1 199 1995 2 25 21 215 22 6 Koppar (µg/l) 4 2 1995 2 25 21 215 22 Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 8,6 Ni (ton/år),45 Co (ton/år),6 Pb (ton/år),64 Cu (ton/år),75 Zn (ton/år) 1,3 Cd (ton/år),1 As (ton/år),29 Cr (ton/år),15 Hg (ton/år), 4, Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år) 3, 2, 1,,4,2, 199 2 21 22, 199 2 21 22,15 Pb (ton/år) 4 Zn (ton/år),1,5 3 2 1, 199 2 21 22 199 2 21 22 9
1349. Alsens utlopp, vid Edö EU-CD: SE65259-1455 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var relativt näringsrikt med måttligt höga fosforhalter och höga kvävehalter. Fosforhalterna har ökat kontinuerligt under de senaste två decennierna. Arealförlusten har bedömts som låg för kväve och som måttligt hög för fosfor. Ca 1,5 ton fosfor och knappt 5 ton kväve transporteras årligen till Vättern via Alsens utlopp. Inga försurningsproblem förekommer, men vattnet är ofta betydligt grumlat med måttligt höga halter organiskt material. Sedan 28 har vattnet varit rejält grumlat vid ett flertal tillfällen. Metallanalyserna visade att zink och bly förekom i måttligt höga halter, medan övriga metallhalter var låga eller mycket låga. Halterna var lägre än i Kärrafjärdens utlopp för samtliga metaller utom krom. Det bör noteras att metallproverna filtrerades mellan sommaren 21 och sommaren 212, och att halterna under denna period därför blivit något lägre än vanligt. Ca 5 kg bly och 1,5 ton zink transporteras årligen till Vättern via Alsens utlopp. Transporterna av zink har uppvisat en minskande trend. Transporterna av kadmium, koppar, zink och bly var betydligt lägre än i Kärrafjärdens avflöde. 91
144. Fagertärn EU-CD: SE651558-14362 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),11 Låg halt,11/,936 Hög status N-tot (mg/l),447 Måttligt hög halt NO 2/3 -N(mg/l),4 - NH 4 -N (mg/l),31 - N-tot/P-tot-kvot 39 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2,5 1985 1995 25 215 225, 1985 1995 25 215 225 Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 11,5 Måttligt hög halt 2 15 1 5 TOC (mg/l) Syrehalter mäts ej i provpunkten 1985 1995 25 215 225 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 1,5 Litet siktdjup 3,46/,423 Måttlig status Färgtal 9 Betydligt färgat vatten 2 Färgtal 4 Siktdjup (m) 15 3 1 2 5 1 1985 1995 25 215 225 1985 1995 25 215 225 92
144. Fagertärn EU-CD: SE651558-14362 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),4 Mycket svag buffertkapacitet ph 6, Surt Min Alkalinitet (mekv/l),3 ph 5,66,6 Alkalinitet (mekv/l),5,4,3,2,1, 1985 1995 25 215 225 7, 6,5 6, 5,5 ph 5, 1985 1995 25 215 225 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,5 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 8 Låg halt 4,3 Liten Cd (µg/l),2 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),52 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),2 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),36 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),26 Mycket låg halt,4 Ingen 15, Zink (µg/l) 1,5 Bly (µg/l) 1, 5,, 1975 199 25 22 1,,5, 1995 2 25 21 215 22,3 Kadmium (µg/l) 3 Koppar (µg/l),2 2,1 1 1995 2 25 21 215 22 1975 199 25 22 93
144. Fagertärn EU-CD: SE651558-14362 Planktiska alger Värde Tillstånd Klorofyll (µg/l) 12,5 Hög halt 1 Klorofyll (µg/l) 8 6 4 2 1995 2 25 21 215 22 Syntes Fagertärn är en nationell referenssjö. De vattenkemiska analyserna visade att sjön var näringsfattig med låga fosforhalter och måttligt höga kvävehalter. Halterna minskade kontinuerligt under 9-talet men tycks sedan ha börjat stiga igen sedan mitten på 2-talet. Under slutet av 199-talet ökade vattnets färgtal samtidigt som siktdjupet minskade i sjön. Därefter tycks värdena ha stabiliserat sig igen. Vattnet var surt och hade en mycket svag buffertkapacitet. ph-värdet i februari 24 var så lågt att djurlivet i sjön sannolikt påverkats negativt. Både ph och alkaliniteten uppvisar stigande värden, och det verkar som om surstötar förekommer alltmer sällan. Samtliga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. 94
1569. Undens utlopp EU-CD: SE65114-141615 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),5 Låg halt,7/1,42 Hög status N-tot (mg/l),589 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),429 - NH 4 -N(mg/l),11 Mycket låg halt,1 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),5 1,,5, 1995 2 25 21 215 22, 1995 2 25 21 215 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,5 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 4,5 Låg halt 2 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 15 1 5 1 5 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 95
1569. Undens utlopp EU-CD: SE65114-141615 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 23 Svagt färgat vatten Turbiditet (FNU),3 Ej eller obetydligt grumligt vatten 15 Färgtal 1,5 Turbiditet (FNU) 1 1, 5,5 1995 2 25 21 215 22, 1995 2 25 21 215 22 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),7 Svag buffertkapacitet ph 6,75 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),6 ph 6,6,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 7, 6,5 6, ph, 1995 2 25 21 215 22 5,5 1995 2 25 21 215 22 Syntes Vattnet var liksom tidigare år mycket näringsfattigt med en måttligt hög kvävehalt. Alkaliniteten visade på en svag buffertkapacitet samtidigt som ph visade på ett svagt surt tillstånd. Värdena på både alkalinitet och ph ökade mellan 1997 och 23, och verkar sedan ha stabiliserat sig. 96
157. Viken EU-CD: SE65342-141139 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),9 Låg halt,1/1,32 Hög status N-tot (mg/l),482 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 52 Kväveöverskott,15 Totalfosfor (mg/l),1,5, 1995 2 25 21 215 22 1, Totalkväve (mg/l),8,6,4,2, 1995 2 25 21 215 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l),2 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 8,1 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 1 1 5 5 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 3,1 Måttligt siktdjup 3,7/,847 Hög status Färgtal 43 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,8 Måttligt grumligt vatten 8 Färgtal 6 Siktdjup (m) 6 4 2 4 2 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 97
157. Viken EU-CD: SE65342-141139 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),2 God buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),15 ph 6,9,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 1995 2 25 21 215 22 6, 1995 2 25 21 215 22 Syntes Sjön var näringsfattig med en låg halt av fosfor och en måttligt hög halt av kväve. I bottenvattnet uppstår årligen syrebrist med låga syrehalter under sommaren. Syresituationen har visat en tendens att försämras sedan 9-talet, men har eventuellt börjat förbättras igen de senaste åren. ph-värdet och alkaliniteten har varierat över åren, men inga försurningsproblem verkar förekomma. 98
158. Örlen EU-CD: SE648547-149 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),9 Låg halt,7/,773 Hög status N-tot (mg/l),483 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 52 Kväveöverskott,2 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),15,1,5,5, 1995 2 25 21 215 22, 1995 2 25 21 215 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 1,7 Syrefattigt tillstånd TOC (mg/l) 8,6 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 15 1 5 1 5 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 5, Måttligt siktdjup 4,27/1,162 Hög status Färgtal 28 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,1 Måttligt grumligt vatten 6 Färgtal 8 Siktdjup (m) 4 2 6 4 2 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 99
158. Örlen EU-CD: SE648547-149 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),45 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),38 ph 7,5,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 8, 7,5 7, ph, 1995 2 25 21 215 22 6,5 1995 2 25 21 215 22 Syntes Sjön var näringsfattig med en låg halt av fosfor och en måttligt hög halt av kväve. Fosforhalterna har uppvisat en stigande trend under 2-talet. Kvävehalterna ökade under slutet av 9-talet, men trenden verkar sedan ha vänt nedåt igen. Ett svagt syretillstånd uppmäts regelbundet i bottenvattnet sommartid. Syrehalterna har visat en tendens att försämras sedan mätningarna började. Siktdjupet har visat en nedåtgående trend sedan 1997, men har den senaste perioden ökat något igen. Turbiditeten har ökat under 2-talet, medan färgtalet och siktdjupet minskat något under samma period. Försurningsproblem förekommer inte. ph-värdet och alkaliniteten har ökat något sedan mätningarna började. 1
1585. Forsviksån EU-CD: SE649556-14225 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,18/1,416 Hög status PO 4 -P(mg/l),2 - N-tot (mg/l),472 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (mg/l),116 - NH 4 -N(mg/l),11 Mycket låg halt,8 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),6,4,2 1,,5, 1985 1995 25 215 225, 1985 1995 25 215 225 Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 8,2 Måttligt hög halt 25 TOC (mg/l) 2 15 1 5 1996 21 26 212 217 Syrehalter mäts ej i provpunkten 11
1585. Forsviksån EU-CD: SE649556-14225 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 67 Betydligt färgat vatten Slamhalt (mg/l) 1,8 Låg slamhalt 15 Färgtal 1 Slamhalt (mg(l) 1 5 5 1995 2 25 21 215 22 2 25 21 215 22 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),19 God buffertkapacitet ph 7 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),14 ph 6,6,5,4,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l), 1985 1995 25 215 225 8, 7,5 7, 6,5 ph 6, 1985 1995 25 215 225 12
1585. Forsviksån EU-CD: SE649556-14225 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),7 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 1,3 Mycket låg halt 4,3 Ingen Cd (µg/l),1 Låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),15 Mycket låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),15 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),27 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),29 Mycket låg halt,4 Ingen 6 Zink (µg/l),6 Bly (µg/l) 4 2 1995 2 25 21 215 22,3 Kadmium (µg/l),2,1 1995 2 25 21 215 22,4,2 1995 2 25 21 215 22 4, Koppar (µg/l) 3, 2, 1,, 1995 2 25 21 215 22 Syntes Vattnet var relativt näringsfattigt med måttligt höga på gränsen till låga fosforhalter. Alkaliniteten visade på en god buffertkapacitet, och vattnet bedömdes som oförsurat. ph-värdet har ökat sedan början på 9-talet. Metallhalterna var låga eller mycket låga och jämförbara med tidigare år. 13
159. Bottensjön EU-CD: SE649287-142183 Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status P-tot (mg/l),13 Måttligt hög halt,1/,77 Hög status N-tot (mg/l),548 Måttligt hög halt NO 2/3 -N(mg/l),146 - NH 4 -N (mg/l),52 - N-tot/P-tot-kvot 43 Kväveöverskott,3 Totalfosfor (mg/l),8 Totalkväve (mg/l),2,1,6,4,2, 1995 2 25 21 215 22, 1995 2 25 21 215 22 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l),6 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 9,3 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) 1 5 15 1 5 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd SD ref /EK-värde Status Siktdjup (m) 2,5 Måttligt siktdjup 3,68/,687 Hög status Färgtal 53 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2, Måttligt grumligt vatten 15 Färgtal 6 Siktdjup (m) 1 4 5 2 1995 2 25 21 215 22 1995 2 25 21 215 22 14
159. Bottensjön EU-CD: SE649287-142183 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),16 ph 6,9,4,3 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,2,1, 1995 2 25 21 215 22 7, 6,5 6, 1995 2 25 21 215 22 Syntes Fosforhalterna visade att sjön var måttligt näringsrik. Halterna av fosfor och kväve har legat relativt stabilt sedan 1997. Ett syrefritt eller ett nästan syrefritt tillstånd mäts vissa somrar upp i bottenvattnet. 211 var syrehalterna låga även vid vinterprovtagningen. Inga försurningsproblem har förekommit. ph-värdet och alkaliniteten har varierat sedan undersökningarna började. 15
16
Bilaga 2. Vattenkemiska undersökningar Medins Havs och Vattenkonsulter AB 17
18
113 Skyllbergsån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-3-18 7,2 2,1,28 13 13 8,4 7,1,41,57,17 12,2 1, 12 1,2 4,9 215-5-26 12,3 3,5,18 1 12 11,7 7,5,66,61,24 9,1 87, 17 1,5 6,6 215-8-25 18,6 1,5,12 6 11 11,8 7,5,68,59,2 8,2 88,8 17 1,4 5,7 215-11-12 7,5 2,9,27 12 15 1,7 7,4,58,59,24 11,2 96, 15 1,4 5,9 Min 7,2 1,5,12 6 11, 8,4 7,1,41,57,17 8,2 87 12, 1,2 4,9 Medel 11,4 2,5,213 13 12,8 1,7 7,4,58,59,21 1,2 93 15,3 1,4 5,8 Max 18,6 3,5,28 13 15, 11,8 7,5,68,61,24 12,2 1 17, 1,5 6,6 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 215-3-18 16,23 1,4,15,4,8,4 4,5,5,2 215-5-26 85,18 1,5 <,1,2,8,4 2,5,6 <,2 215-8-25 28,1 1,4 <,1,2,7,2 4,9,7 <,2 215-11-12 11,17 1,2,11,3,8,3 2,4,7 <,2 Min 28,99 1,2 <,1,15,74,24 2,4,46 <,2 Medel 96,17 1,4 <,12,265,77,33 3,6,59 <,2 Max 16,23 1,5,15,4,82,38 4,9,67,2 1145 Orkaren Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-3-18 8,9,69,32 15 17 5,5 6,8,24,44,7 1,5 9 6,7 1,6 3,2 215-5-26 12,2,68,292 13 14 6,3 7,1,31,54,8 9,4 87 7,6 1,7 3,3 215-8-25 18,1,66,19 9 14 6,9 7,46,45,6 5,85 63,7 8,6 1,9 3,3 215-11-12 7 1,33 15 16 5,8 6,9,26,46,8 1,38 88,1 6,4 1,5 3,3 Min 7,,66,19 9 14, 5,5 6,8,24,44,6 5,9 64 6,4 1,5 3,2 Medel 11,6,76,283 13 15,3 6,1 7,,32,47,7 9, 82 7,3 1,7 3,3 Max 18,1 1,,33 15 17, 6,9 7,1,46,54,8 1,5 9 8,6 1,9 3,3 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 215-3-18 2,8 1,4,13,4,5,4 12,,4,2 215-5-26 16,9,7 <,1,3,4,2 9,2,3 <,2 215-8-25 89,19,44 <,1,3,4,1 6,6,4 <,2 215-11-12 17,12,83 <,1,4,4,3 8,6,4 <,2 Min 89,8,4 <,1,29,4,1 6,6,3 <,2 Medel 155,12,8 <,11,35,4,3 9,1,4 <,2 Max 2,19 1,4,13,4,5,4 12,,4,2 19
1149 Venaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-3-18 7,1,79,28 13 14 4,4 6,8,14,38,8 12,6 13 4,7 1,2 3,3 215-5-26 1,9 2,366 14 16 4,9 7,2,24,6,16 11,1 13 5,8 1,4 3 215-8-25 18,5 1,3,33 15 19 5,6 7,4,32,73,17 8,93 96,8 6,8 1,7 3,1 215-11-12 7,8 2,2,33 15 16 5 6,8,19,56,22 11,35 97,7 5 1,3 3,6 Min 7,1,79,28 13 14, 4,4 6,8,14,38,8 8,9 97 4,7 1,2 3, Medel 11,1 1,57,327 143 16,3 5, 7,1,22,57,16 11, 1 5,6 1,4 3,3 Max 18,5 2,2,366 15 19, 5,6 7,4,32,73,22 12,6 13 6,8 1,7 3,6 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 215-1-27 26 1,8 6,4,31,4,7,4 17, 1,2,2 215-2-25 25 2,2 8,2,41,3,7,4 2,,9,2 215-3-18 22,97 5,3,25,4,6,4 13, 1,2,2 215-4-14 21 1,8 7,4,33,5,8,8 18, 2,,3 215-5-26 2 2,4 8,5,33,4,7,6 13, 3,,2 215-6-16 24 4,3 12,,49,5,9 1, 15, 5, <,2 215-7-7 26 8,2 14,,77,5 1,3 1, 21, 5,9,3 215-8-25 14 2,1 7,4,22,5,8,8 8,8 5,6 <,2 215-9-22 29 2,6 1,,3,6,9,6 15, 3,9,2 215-1-2 2 1,5 7,2,14 <,5,7,6 1, 3,2 <,2 215-11-12 23 4,7 8,6,29,4,7,8 13, 3,6 <,2 215-12-16 26 1,4 6,1,25,4,7,5 13, 1,8,3 Min 14,97 5,3,14,5,59,36 8,8,9 <,2 Medel 23 2,83 8,4,34,4,79,65 14,7 3,1 <,2 Max 29 8,2 14,,77,55 1,3 1, 21, 5,9,3 122 Salaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-3-18 7,4 3,3,14 6 8,9 39,9 7,,32 1,3,12 1,6 87 41 4,3 27 215-5-26 14,1 5,1,145 65 1, 61,2 7,3,57 1,2,22 8,6 85 66 6,6 34 215-8-25 19,2 1,6,96 5 9,3 12, 7,4,78,81,18 7, 77 12 1, 61 215-11-12 7,3 14,,12 6 1, 16, 7,1,62 2,2,38 9,8 84 12 9,8 56 Min 7,3 1,6,96 5 8,9 39,9 7,,32,81,12 7, 77 41 4,3 27, Medel 12, 6,,125 59 9,6 77,3 7,2,57 1,38,23 9, 83 87 7,7 44,5 Max 19,2 14,,145 65 1, 16, 7,4,78 2,2,38 1,6 87 12 1, 61, Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 215-1-27 31,72,9,18,35 1, 2,8 18 1,1 <,2 215-2-25 65,39 1,1,17,57 4,8 3,1 14,8,3 215-3-18 2,52 1,,11,3 4,7 3,7 11,74 <,2 215-4-14 15,54,9,13,3 6,2 6,4 87 1 <,2 215-5-26 12,39,6,8,17 4,7 4,6 48,98 <,2 215-6-16 61,52,6,6,15 5,8 3,4 56 1,1 <,2 215-7-7 65,49,6,5,24 4,3 2,9 45 1 <,2 215-8-25 29,32,4,3,23 3,7 1,6 24,98 <,2 215-9-22 38,3 1,4,15,49 4,1 4,1 1,99 <,2 215-1-2 9,36,6,9 <,5 4,1 3,8 68,79 <,2 215-11-12 58,56 1,5,28,59 5,9 6,6 18 1,1 <,2 215-12-16 42,66 1,1,18,5 4,6 6,4 17,81 <,2 Min 29,3,4,33 <,5 3,7 1,6 24,74 <,2 Medel 255,48,9,13,33 5,2 4,1 11,95 <,2 Max 65,72 1,5,28,59 1, 6,6 18 1,1,3 11
123 Dalbyån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-3-18 8,4,9,13 5 8, 7,1 6,8,25,4,7 9,8 83, 7,1 1,6 4,8 215-5-26 14,4 5,,1 45 9,4 7,9 7,1,29,41,13 1,2 12, 8,1 1,9 5,3 215-8-25 21,3 1,6,93 4 9,9 8, 7,4,36,44,1 8,24 95,5 8,1 1,9 5,4 215-11-12 7, 1,2,13 6 1, 7,6 7,1,3,32,16 1,44 88,9 7,7 1,7 5, Min 7,,9,93 4 8, 7,1 6,8,25,32,7 8,2 83 7,1 1,6 4,8 Medel 12,8 2,18,113 49 9,3 7,7 7,1,3,39,12 9,7 92 7,8 1,8 5,1 Max 21,3 5,,13 6 1, 8, 7,4,36,44,16 1,4 12 8,1 1,9 5,4 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 215-3-18 87,7 1,4,1,2,6 2, 15,,3 <,2 215-5-26 41,5,68 <,1,2,4,6 35,,4 <,2 215-8-25 29,4,55 <,1,2,4,9 12,,4 <,2 215-11-12 44,5,71 <,1,2,4,7 29,,4 <,2 Min 29,4,55 <,1,15,37,62 12,,29 <,2 Medel 5,5,84 <,3,18,43 1,7 56,5,36 <,2 Max 87,7 1,4,1,21,55 2, 15,,41 <,2 1255 Ekershyttebäcken Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-3-18 7,8 1,4,92 4 9,3 91,1 7,,4 3,6,7 11,7 98, 1 9,2 47 215-5-26 11,3 1,7,145 7 9, 52,8 7,4,64 1,1,12 1,1 95, 57 5,9 26 215-8-25 18,4 1,5,48 25 7, 17, 7,6,79 1,7,7 8,5 92,5 21 17, 88 215-11-12 7,8 1,6,74 4 9,8 148, 7,3,66 3,,6 11,19 96, 18 13, 77 Min 7,8 1,4,48 25 7, 53 7,,4 1,1,6 8,5 93 57 6 26 Medel 11,3 1,55,9 44 8,8 115 7,3,62 2,4,8 1,4 95 137 11 6 Max 18,4 1,7,145 7 9,8 17 7,6,79 3,6,12 11,7 98 21 17 88 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 215-3-18 83 1,7,9,97,17 14, 6,5 12 2,2 <,2 215-5-26 56,33,7,56,15 6,6 3,2 34 1,4 <,2 215-8-25 23,62,54,98,19 8, 3,2 56 1,5 <,2 215-11-12 33,81,92,19,17 11, 9,6 21 1,7 <,2 Min 23,33,54,6,15 6,6 3,2 34 1,4 <,2 Medel 49,87,77,11,17 9,9 5,6 15 1,7 <,2 Max 83 1,7,92,19,19 14, 9,6 21 2,2 <,2 111
132 Alsundet Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-1-27,4 3,4,2 9 11, 11,3 7,1,43 1,2,31 12,2 86 13 1,7 8, 215-2-25 2, 7,2,19 9 11, 1, 7,1,41 1,4,35 12,2 9 13 1,8 7, 215-3-18 6,3 3,,18 8 9,7 9,4 7,1,39,84,19 11,2 91 12 1,5 5,9 215-4-14 6,2 2,9,15 25 9,5 1,8 7,2,4,92,22 12,3 1 12 1,8 8,6 215-5-25 13,3 4,4,16 6 11, 11, 7,3,44,88,32 9,9 97 13 1,7 7,1 215-6-16 16,9 2,7,12 5 1, 11,2 7,5,44,66,25 9,2 96 12 1,7 7,4 215-7-7 19, 2,6,11 55 8,6 11,9 7,4,48,68,28 7,3 8 13 1,8 8,4 215-8-25 2,7 3,6,9 4 9,7 12,2 7,6,51,59,26 9,3 15 13 1,9 8,4 215-9-22 13,6 4,2,16 5 12, 11, 7,3,47,67,35 9,4 92 13 1,8 7, 215-1-2 9,1 5,9,13 6 11, 11,1 7,5,48,7,36 1,4 91 13 1,9 7,7 215-11-12 8,4 4,3,17 8 12, 11,7 7,3,55,56,43 1,3 9 15 1,8 6,7 215-12-16 2,1 4,9,22 1 12, 1,2 7,3,44 1,1,46 11, 79 13 1,7 6,7 Min,4 2,6,88 25 8,6 9,4 7,1,39,56,19 7,3 79 12, 1,5 5,9 Medel 9,8 4,9,155 65 1,6 11, 7,3,45,85,32 1,4 91 12,9 1,8 7,4 Max 2,7 7,2,22 1 12, 12,2 7,6,55 1,4,46 12,3 15 15, 1,9 8,6 Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-1-27,66,55,6 4,1 215-2-25,92,64,6 3,9 215-3-18,55,38 <,5 3,8 215-4-14,52,23 <,5 3,4 215-5-25,26,28 <,5 1,1 215-6-16,14,21 <,5,1 215-7-7,13,96 <,5,6 215-8-25 <,1,14,5,1 215-9-22,1,63 <,5 1,3 215-1-2,16,43,4 1,2 215-11-12,19,72,8 1,7 215-12-16,43,66,9 3,3 Min <,1,14 <,5,1 Medel <,34,49 <,9 2,5 Max,92,96,4 4,1 112
133 Dohnaforsån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-1-27,6 7,5,232 11 12, 6,9 6,7,17,87,29 13,4 94, 5,5 1,4 8,5 215-2-25 1,9 12,,256 12 14, 6,2 6,7,17,99,34 11,6 85, 5,7 1,4 7,2 215-3-18 6,7 4,2,22 1 11, 4,6 6,7,13,39,13 12,5 11, 4,2 1, 4,8 215-4-14 6,3 6,2,2 6 11, 5,1 6,6,15,52,21 1,6 87, 4,8 1,1 5,2 215-5-25 13,2 9,6,288 175 15, 5,4 6,7,19,69,36 9,9 94, 5,1 1,2 4,8 215-6-16 17,8 7,3,258 1 13, 5,6 6,6,19,58,42 8,2 86, 5,7 1,2 5, 215-7-7 18,6 16,3,321 13 15, 6,8 7,,29,94,71 6,3 68, 6,6 1,5 6,5 215-8-25 19,1 4,8,11 6 9,9 1, 7,3,41,51,26 8,48 93, 1, 1,7 7,6 215-9-22 11,5 5,,436 11 23, 5,2 6,5,17,52,31 9,44 88,3 5,4 1,2 4,5 215-1-2 5,1 3,1,22 11 12, 4,8 6,9,18,48,13 11,67 91,8 4,6 1,1 4,8 215-11-12 8, 7,3,35 16 16, 6,7 6,8,24,81,38 1,78 92,3 6,4 1,5 6,2 215-12-16 1, 5,3,26 12 13, 5,9 6,8,16,72,23 12,3 87,3 4,9 1,2 5,2 Min,6 3,1,11 1 9,9 4,6 6,5,13,39,13 6,3 68 4,2 1, 4,5 Medel 9,2 7,4,263 15 13,7 6,1 6,8,2,67,31 1,4 89 5,7 1,3 5,9 Max 19,1 16,3,436 175 23, 1, 7,3,41,99,71 13,4 11 1, 1,7 8,5 Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-1-27,38,57 <,5 3,9 215-2-25,5,38 <,5 3,8 215-3-18,17,39 <,5 3,3 215-4-14,14,25 <,5 2,9 215-5-25,12,37 <,5 2,9 215-6-16,1,3 <,5 2,6 215-7-7,16,69,5 2,6 215-8-25,2,55 <,5,9 215-9-22,9,3,5,9 215-1-2,11,28 <,5 3, 215-11-12,37,68 <,5 4,3 215-12-16,16,52 <,5 3,8 Min,2,25 <,5,9 Medel,193,44 <,5 2,9 Max,5,69,5 4,3 113
1349 Alsen, Edö Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-1-27,2 2,6,143 6 9,3 11,5 7,2,46,87,28 13,5 94, 12, 1,9 8,4 215-2-25 1,1 2,7,156 7 1, 11,2 7,2,41,94,26 12,4 89, 13, 1,9 8,7 215-3-18 5,8 2,6,2 7 9,8 11, 7,2,38,84,2 12,2 96, 12, 1,8 8,2 215-4-14 6,3 3,2,17 6 9,7 1,9 6,9,34,91,21 12,4 11, 12, 1,8 8,2 215-5-26 11,9 3,4,129 7 1, 11,5 7,5,41,81,21 11,2 12, 13, 1,8 8,2 215-6-16 18,4 2,1,14 9,1 11,7 7,5,4,64,19 9,8 15, 12, 1,8 8,3 215-7-7 19, 3,2,93 55 9, 11,9 7,5,44,67,25 9, 98, 13, 1,9 8,7 215-8-25 19,8 3,1,82 4 9,8 12,5 7,6,5,52,19 8,82 97,9 14, 1,9 8,4 215-9-22 14,8 4,,17 2 9,9 12,9 7,3,5,47,28 9, 89,8 14, 2, 8,2 215-1-2 9,7 4,4,13 6 11, 11,4 7,4,5,63,28 9,81 86,2 13, 1,9 7,9 215-11-12 8,1 5,7,12 6 1, 11,6 7,4,46,5,39 1,9 94,4 13, 1,8 7,7 215-12-16 2,9 3,9,15 7 9,9 1,9 7,4,42,97,39 12,4 89,5 13, 1,9 7,6 Min,2 2,1,82 2 9, 1,9 6,9,34,47,19 8,8 86 12, 1,8 7,6 Medel 9,8 3,4,132 58 9,8 11,6 7,3,44,73,26 11, 95 12,8 1,9 8,2 Max 19,8 5,7,2 7 11, 12,9 7,6,5,97,39 13,5 15 14, 2, 8,7 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-1-27 17,83 1,1,13,23,75,84 24,,49 <,2,46,17,7 2,9 215-2-25 2,11 1,1,2,2,74,67 25,,52 <,2,56,25,8 3,1 215-3-18 17,13 1,3,21,4,77,92 3,,49 <,2,55,36,5 3,4 215-4-14 16,12 1,2,28,29,78 1,5 37,,48 <,2,53,26 <,5 3,3 215-5-26 67,65 1,4,26,23,75 2,1 39,,49 <,2,32,2 <,5 1,4 215-6-16 38,51 1,3,17,11,71 1,3 26,,45 <,2,18,14 <,5,1 215-7-7 53,79 1,5,24,17,72 1,5 3,,49 <,2,12,56 <,5,4 215-8-25 2,5 1,4 <,1,17,7,55 15,,61 <,2,92,2 215-9-22 5,77 1,8,18,16,83 1,6 25,,68 <,2,93,53 <,5 3,5 215-1-2 44,69 1,4 <,1 <,5,7 1,2 15,,52 <,2,15,21,16 1,2 215-11-12 51,65 1,4,12,19,71 1,4 17,,56 <,2,2,41,11 1,4 215-12-16 19,9 1,4,12,24,75 1,2 19,,54 <,2,35,27,11 2,6 Min 2,5 1,1 <,1,5,7,55 15,,45 <,2,93,14 <,5,1 Medel 11,82 1,36 <,18,23,74 1,23 25,2,53 <,2,319,36 <,8 1,96 Max 2,13 1,8,28,4,83 2,1 39,,68 <,2,56,92,16 3,5 115 Åmmelången Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 215-8-18 y 1,85 1,95 19,3 1,5,17 8 14 9, 7,5,44,6,14 8,4 91 215-8-18 1 14,3 9,1,14 7 12 9,6 7,3,49,68,14,1 1, Min 14,3 1,5,14 7 12 9, 7,3,44,6,14,1 1, Medel 16,8 5,3,155 75 13 9,3 7,4,47,64,14 4,3 46 Max 19,3 9,1,17 8 14 9,6 7,5,49,68,14 8,4 91 114
117 Åmmelången avflöde Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-3-18 7, 1,7,24 11 12, 8,6 7,1,38,62,16 11,7 96 11 1,3 5,6 215-5-26 12,2 4,5,22 1 12, 8,9 7,4,41,71,23 1,1 96 11 1,3 5,6 215-8-25 2,2 3,,16 8 13, 9,1 7,4,46,52,18 8,2 92 12 1,3 5,5 215-11-12 7,7 2,1,2 9 13, 8,7 7,3,44,52,18 1,7 91 11 1,3 5,4 Min 7, 1,7,16 8 12 8,6 7,1,38,52,16 8,2 91 11, 1,3 5,4 Medel 11,8 2,8,25 95 13 8,8 7,3,42,59,19 1,2 94 11,3 1,3 5,5 Max 2,2 4,5,24 11 13 9,1 7,4,46,71,23 11,7 96 12, 1,3 5,6 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 215-1-27 13,46 2,6,27,2,8 3,5 12,,9 <,2 215-2-25 16,47 2,4,32,4,8 2, 16,,8 <,2 215-3-18 14,37 2,2,38,4,8 4,7 14,,6,2 215-4-14 12,41 1,9,49,3,8 8,8 16,,7 <,2 215-5-26 96,42 2,,54,2,7 17, 19, 1,1 <,2 215-6-16 65,24 2,,37,2,7 13, 16, 1,1 <,2 215-7-7 49,22 2,7,28,2,7 6,8 17, 1,1 <,2 215-8-25 56,29 2,3,23,2,8 6,5 13, 1,1 <,2 215-9-22 74,2 2,7,29,2,8 7,9 13, 1,2 <,2 215-1-2 5,13 2,3,2 <,5,6 6,3 16, 1, <,2 215-11-12 56,14 2,4,26,2,7 8,5 12, 1,1 <,2 215-12-16 1,22 2,5,33,3,7 11, 13, 1,1 <,2 Min 49,13 1,9,2 <,5,6 2, 12,,64 <,2 Medel 91,3 2,3,33 <,24,7 8, 14,8,99 <,2 Max 16,47 2,7,54,35,8 17, 19, 1,2,2 127 Kärrafjärden Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 215-3-18 y 1,6 1,9 6,5 2,,19 8 11, 15,6 7,2,38,71,14 11,9 95 215-3-18 2 6,2 11,2 91 215-3-18 4 6,1 1,9 87 215-3-18 6 5,9 1,8 86 215-3-18 8 5,7 1,9 87 215-3-18 1 5,6 1,8 86 215-3-18 12 5,6 1,8 85 215-3-18 14 5,6 1,8 85 215-3-18 b 5,2 4,6,14 7 9,5 33,5 6,9,42 1,1,49 7,1 56 215-8-17 y 2, 2,2 19,9 2,3,73 4 8,7 17,3 7,4,41,42,12 8,6 94 215-8-17 2 19,9 8,5 94 215-8-17 4 19,7 8,3 91 215-8-17 6 17,8 4,8 5 215-8-17 8 16,7 3,8 39 215-8-17 1 15,2 1,8 18 215-8-17 12 13,5,2 2, 215-8-17 b 12,7 2,5,98 5 9,5 21,2 6,9,6,78,9,5,4 Min 5,2 2,,73 4 8,7 15,6 6,9,38,42,9,5,4 Medel 11, 2,9,125 6 9,7 21,9 7,1,45,75,21 7,7 67 Max 19,9 4,6,19 8 11, 33,5 7,4,6 1,1,49 11,9 95 Medel ytvatten 13,2 2,2,132 6 9,9 16,5 7,3,4,57,13 1,3 95 Datum Djup NO 2/3 NH 4 Kfyll a (m) (mg/l) (mg/l) ug/l 215-3-18 y,46,15 215-3-18 b,71,23 215-8-17 y,6,3 6,3 215-8-17 b,36,16 Min,6,15 Medel,4,19 Max,71,23 Medel ytvatten,26,23 115
1271 Utfl Kärrafjärden Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre Ca Mg Cl ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-1-27,2 1,7,11 5 8,5 18, 7,3,47,75,18 13,8 96 19 2,2 1, 215-2-25 1,4 3,2,14 6 9,3 14,3 7,3,44,83,2 12,4 89 16 2,2 9,6 215-3-18 5,8 2,4,23 8 1, 16,9 7,3,39,72,12 11,9 95 19 2,2 9,7 215-4-14 6,5 2,4,14 3 9,5 16,8 7,3,4,84,12 12,3 11 19 2,3 1, 215-5-26 11,9 2,9,11 55 8,9 17, 7,5,46,74,14 1,7 11 18 2,3 9,9 215-6-16 18, 2,,8 3 8,4 16,8 7,5,42,59,12 9,8 14 18 2,2 1, 215-7-7 18,7 2,3,8 45 7,6 17,4 7,4,45,67,14 8,5 93 19 2,2 11, 215-8-25 19,9 1,6,7 3 8,9 17,3 7,7,54,43,1 9, 1 18 2,2 1, 215-9-22 14,1 2,4,1 2 9,3 16,8 7,3,49,38,11 9,1 9 19 2,1 9,4 215-1-2 9,1 1,7,9 45 9,6 18,4 7,5,51,5,1 1, 97 21 2,3 1, 215-11-12 7,9 1,5,8 4 8,1 16,9 7,4,51,47,13 11,2 97 18 2,3 9,8 215-12-16 2,8 2,8,12 6 9,8 17,5 7,5,47,71,18 11,8 88 2 2,3 9,8 Min,2 1,5,68 2 7,6 14,3 7,3,39,38,1 8,5 88 16, 2,1 9,4 Medel 9,7 2,2,111 45 9, 17, 7,4,46,64,14 1,9 96 18,7 2,2 9,9 Max 19,9 3,2,23 8 1, 18,4 7,7,54,84,2 13,8 14 21, 2,3 11, Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 215-1-27 11,7 1,8,48,18 1, 3, 1,,75 <,2 215-2-25 19,11 1,6,61,17,87 3,3 83,,65 <,2 215-3-18 13,22 2,1,1,25 1,4 5,9 14,,72 <,2 215-4-14 98,19 2,1,92,25 1,3 9,9 14,,71 <,2 215-5-26 56,9 2,2,1,13 1,1 12, 13,,75 <,2 215-6-16 28,5 2,2,76,11 1, 6,1 11,,69 <,2 215-7-7 4,7 2,3,13,14,99 9,3 13,,71 <,2 215-8-25 21,5 2,4,61,14,93 4,2 9,,8 <,2 215-9-22 36,7 2,7,65,13,99 7,2 99, 1, <,2 215-1-2 21,6 2,3,33 <,5,92 5, 7,,84 <,2 215-11-12 37,6 2,,36,19,79 4,7 57,,71 <,2 215-12-16 96,9 2,3,51,16,96 9,3 93,,92 <,2 Min 21,45 1,6,33 <,5,79 3, 57,65 <,2 Medel 72,93 2,2,71 <,16 1,2 6,7 14,77 <,2 Max 19,22 2,7,13,25 1,4 12, 14 1, <,2 116
134 Alsen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 215-3-18 y 2, 2 5,7 2,6,16 7 9,3 1,5 7,2,36,93,23 11,8 94 215-3-18 2 5,6 11,7 92 215-3-18 4 5,6 11,6 92 215-3-18 6 5,6 11,6 92 215-3-18 8 5,6 11,6 92 215-3-18 1 5,6 11,6 92 215-3-18 12 5,6 11,6 92 215-3-18 13 5,6 11,6 92 215-3-18 b 5,6 2,5,2 7 9,5 1,4 7,2,36,94,22 11,6 92 215-8-17 y 1,6 2 19,4 2,9,88 5 9,4 12,2 7,4,47,44,16 8,9 96 215-8-17 2 19,4 8,8 96 215-8-17 4 19,3 8,8 95 215-8-17 6 18,9 7,7 83 215-8-17 8 17,2 3,9 4 215-8-17 1 17,1 3,4 35 215-8-17 12 16,7 2,3 23 215-8-17 13 16,5 2, 21 215-8-17 b 16,5 3,8,1 5 9,8 13,2 7,,61,7,3 1,9 2 Min 5,6 2,5,9 5 9,3 1,4 7,,36,44,16 1,9 2 Medel 11,8 2,95,14 6 9,5 11,6 7,2,45,75,23 8,5 74 Max 19,4 3,8,2 7 9,8 13,2 7,4,61,94,3 11,8 96 Medel ytvatten 12,6 2,75,12 6 9,4 11,4 7,3,42,69,2 1,4 95 Datum Djup NO 2/3 NH4-N PO 4 Si Kfyll a (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ug/l 215-3-18 y,56,39,5 3,4 215-3-18 b,57,36,5 3,5 215-8-17 y,39,21 <,5,1 11 215-8-17 b,14,28,7 1,7 Min,39,21 <,5,1 Medel,327,94 <,6 2,2 Max,57,28,7 3,5 Medel ytvatten,3,3 <,5 1,8 1569 Utlopp Unden Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 215-3-19 5,6,22,67 2 3, 4,2 6,6,6,62 <,5 12,7 1 215-5-25 12,7,46,47 2 4,8 4,4 6,7,7,66,6 1,9 15 215-8-25 2,3,36,39 2 4,7 4,5 7,1,48 <,5 8,8 99,4 215-11-11 8,6,3,3 15 3,6 4,5 6,8,7,63 <,5 11,39 99,4 Min 5,6,22,3 15 3, 4,2 6,6,6,48 <,5 8,8 99 Medel 11,8,34,46 19 4, 4,4 6,8,8,6 <,5 1,9 11 Max 2,3,46,67 2 4,8 4,5 7,,1,66,6 12,7 15 Datum Ca Mg Na K SO4 Cl NO 2/3 NH4-N (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-3-19 3,4,78 2,7,64 6,2 3,9,52 <,1 215-5-25 3,8,8 2,8,69 6,7 4,,48 <,1 215-8-25 3,6,83 2,9,68 6,2 4,,27 <,1 215-11-11 3,6,78 2,7,66 6,6 4,6,53,1 Min 3,4,78 2,7,64 6,2 3,9,27 <,1 Medel 3,6,8 2,8,67 6,4 4,1,45 <,1 Max 3,8,83 2,9,69 6,7 4,6,53,1 117
157 Viken Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 215-3-19 y 3,2 3,6 4,5 1,9,1 4 6,9 5,5 7,1,2,49,11 13,3 99 215-3-19 2 5,1 12,8 1 215-3-19 5 5,1 12,8 1 215-3-19 8 5,2 12,8 1 215-3-19 1 5,2 12,8 1 215-3-19 12 5,2 12,8 1 215-3-19 15 5,2 12,8 1 215-3-19 2 5,2 12,8 1 215-3-19 b 5,5 2,,11 4 6,9 5,5 7,1,2,47,9 12,6 99 215-8-18 y 2,8 3, 18,7 1,8,65 3 7,4 5,7 7,2,2,3,8 9, 97 215-8-18 2 18,7 9, 97 215-8-18 5 18,7 9, 96 215-8-18 8 18,6 8,7 94 215-8-18 1 18,3 8,8 94 215-8-18 12 18,2 8,8 93 215-8-18 15 17,8 8,4 88 215-8-18 2 16,1 6,1 62 215-8-18 b 14,1 6,5,11 5 7,9 6,2 7,,2,62,18 2,7 27 Min 4,5 1,8,65 3 6,9 5,5 7,,18,3,8 2,7 27, Medel 11,4 3,1,96 4 7,3 5,7 7,1,2,47,12 1,3 91,4 Max 18,7 6,5,11 5 7,9 6,2 7,2,24,62,18 13,3 1, Medel ytvatten 11,6 1,9,83 35 7,2 5,6 7,2,19,4,1 11,2 98, 158 Örlen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 215-3-19 y 5, 5,4 5,4,7,59 25 7,2 9,3 7,5,45,52,9 12,9 11 215-3-19 2 5,3 12,9 11 215-3-19 6 5,2 12,8 1 215-3-19 8 5,2 12,8 1 215-3-19 1 5,2 12,8 1 215-3-19 15 5,2 12,8 1 215-3-19 2 5,2 12,8 1 215-3-19 22 5,2 12,6 99 215-3-19 b 5,2,8,71 25 7,3 9,5 7,5,42,51,9 12,6 99 215-8-18 y 4,7 5,3 18,2 2,1,43 2 8,3 1,1 7,5,38,41,7 9,2 98 215-8-18 2 18,2 9,2 97 215-8-18 6 18,2 9,1 97 215-8-18 8 18,1 9,1 97 215-8-18 1 18,1 9,1 96 215-8-18 15 12,7 5,4 51 215-8-18 2 11,5 4,4 4 215-8-18 22 11,3 3,7 34 215-8-18 b 11, 9,7,43 2 7,9 1,2 7,4,44,46 <,5 1,9 17 Min 5,2,72,43 2 7,2 9,3 7,4,38,41 <,5 1,9 17 Medel 1,2 3,33,54 23 7,7 9,8 7,5,42,48 <,8 9,8 85 Max 18,2 9,7,71 25 8,3 1,2 7,5,45,52,9 12,9 11 Medel ytvatten 11,8 1,41,51 23 7,8 9,7 7,5,42,47,8 11,1 1 118
159 Bottensjön Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 215-3-19 y 2,8 3,2 6,1 1,5,11 5 7,6 5,7 7,,19,6,11 12, 96, 215-3-19 2 6, 12, 96, 215-3-19 4 6,1 12, 96, 215-3-19 6 6,1 12, 96, 215-3-19 8 6,1 12, 96, 215-3-19 1 6,1 12, 96, 215-3-19 b 6,2 2,1,11 5 7,6 5,7 7,,19,58,14 12, 96, 215-8-18 y 2,3 2,5 19,4 1,9,68 3 8,8 6,4 7,3,21,44,1 9,1 99, 215-8-18 2 19,4 9,1 98, 215-8-18 4 19,3 9, 97, 215-8-18 6 19,2 8,9 96, 215-8-18 8 16,8 4, 41, 215-8-18 1 16,3 3, 3, 215-8-18 b 15,9 7,6,11 7 9,5 9,4 7,,48 1,3,27 1,1 11, Min 6, 1,5,68 3 8 5,7 7,,19,44,1 1,1 11 Medel 12,1 3,3,1 5 8 6,8 7,1,27,73,16 9,2 82 Max 19,4 7,6,11 7 1 9,4 7,3,48 1,3,27 12, 99 Medel ytvatten 12,8 1,7,89 4 8 6,1 7,2,2,52,11 1,6 98 Datum Djup NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 215-3-19 y,26,5 <,5 1,4 215-3-19 b,26,59 <,5 1,4 215-8-18 y <,1 <,1 <,5,3 215-8-18 b,6,74 <,5 1,9 Min <,1 <,1 <,5,3 Medel <,148 <,215 <,5 1,25 Max,26,74 <,5 1,9 119
12
Bilaga 3. Vattenkemiska undersökningar Data från externa datavärdar 121
122
Rådata från föreliggande års undersökningar av 1 Jungfrun, 144 Fagertärn och 1585 Forsviksån finns publicerade på datavärdens hemsida http://miljodata.slu.se/mvm/. 123
124
Bilaga 4. Vattenföring och transportberäkningar 125
126
SMHI VATTENFÖRING 215, BERÄKNAD MED S-HYPE-MODELLEN. Månadsmedelvärden i m 3 /s 117 122 1271 132 133 1349 År Månad Åmmelången ut Salaån Kärrafj. utl Alsundet Dohnaforsån Alsen ut 215 1 2,47,55 3,39 1,21 1,37 3,21 215 2 3,39,7 4,42 1,54 1,67 3,84 215 3 3,3,4 3,64 1,5 1,16 2,61 215 4 1,81,2 1,79,52,6,91 215 5 1,92,42 2,58,98 1,1 2,53 215 6 1,9,36 2,39,76,88 1,91 215 7 1,28,28 1,73,54,6 1,44 215 8 1,82,3 2,14,53,48 1,1 215 9 3,11,8 4,36 1,58 1,69 4,5 215 1 1,71,12 1,83,39,47,92 215 11 1,12,3 1,64,62,71 1,69 215 12 2,34,41 3,19,97 1,2 2,66 Min 1,12,12 1,64,39,47,91 Medel 2,16,4 2,76,89,98 2,24 Max 3,39,8 4,42 1,58 1,69 4,5 TRANSPORT AV NÄRINGSÄMNEN OCH METALLER 215 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Nitratkväve TOC Pkt Vatten (ton) (ton) (ton) (kg) (kg) (ton) (ton) 117 Åmmelångens avflöde 1,26 4,2,99 512 2,3 845 122 Salaån vid Verkabro,29 18,4 1,38 5 1,7 123 1271 Kärrafjärden utflöde 1,23 55,7 9,1 559 6,1 788 132 Bron över Alsundet,89 25,3 11,4 32 133 Dohnaforsåns mynning,95 21,1 6,9 444 1349 Alsens avflöde vid Edö 1,87 52,6 1,8 86 1,2 23,2 686 1271+1349 Till Vättern 3,1 18,3 1,8 645 7,3 1474 AREALFÖRLUSTER AV NÄRINGSÄMNEN OCH METALLER 215 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Nitratkväve TOC Pkt Vatten (kg/ha) (kg/ha) (g/ha) (g/ha) (g/ha) (kg/ha) (kg/ha) 117 Åmmelångens avflöde,68 2,18 54 27,7,12 46 122 Salaån vid Verkabro,94 5,9 444 16,2,55 39 1271 Kärrafjärden utflöde,52 2,38 385 23,9,26 34 132 Bron över Alsundet,119 3,39 1,52 4 133 Dohnaforsåns mynning,115 2,54,84 53 1349 Alsens avflöde vid Edö,98 2,75 94 4,5,7 1,21 36 127
128
Bilaga 5. Metaller i vattenmossa 129
13
METALLER I VATTENMOSSA 215 Halter i mg/kg TS Nr Vattendrag Skördedatum As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn 113 Skyllbergsån 215-1-2 2,4 5,38 5,3 15 2,6,72 4,6 65 1149 Venaån 215-1-2 11,2 2 1,9 91,3 37 2,8,84 4, 167 122 Salån 215-1-2 2,2 24,78 4,9 12 2,8,68 11, 293 123 Dalbyån 215-12-16 1,9 22,63 4,7 15 3,2,89 5, 467 1255 Ekershyttebäcken 215-1-2 7,7 54 1,23 12,6 13 4,,68 35,7 487 Nationella bakgrundshalter 2, 5,5 5, 1 2,,7 5, 1 131
132
Bilaga 6. Metodik och bedömning av vattenkemi och metaller 133
134
Metodik Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (B1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, turbiditet (FNU), färgtal, totalkväve, totalfosfor, syrgas, kalcium, magnesium och klorid. Vid stationerna kring Alsen analyserades också ammonium, nitrat/nitrit-kväve och fosfatfosfor (T2). Metaller i vatten (B3) har analyserats vid flera lokaler. De analyserade metallerna var aluminium, arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Provtagningen har skett i enlighet med ISO 5667-6:25 respektive ISO 5667-4, utg 1 och analyser i enlighet med gällande SIS-normer. Analyserna har utförts av ALcontrol AB. I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (B2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, ph, alkalinitet, turbiditet (FNU), färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve och totalfosfor. I Alsen och Bottensjön analyserades också ammonium, nitrat/nitrit-kväve och fosfatfosfor (T2). Även här har provtagningen skett i enlighet med ISO 5667-4, utg 1 och analyser i enlighet med gällande SIS-normer. Analyserna har utförts av ALcontrol AB. Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 24). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer. Analyserna har utförts av ALcontrol AB. Analysen av klorofyll a genomfördes på ett samlingsprov som tagits upp med rörhämtare på fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i 6-metersskikt med hjälp av ett två meter långt rör. Analysen har utförts av ALcontrol AB enligt gällande SIS-norm. Olika parametrars innebörd Statusklassningar och tillståndsbedömningar görs enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, Handbok 27:4) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19). Det innebär för föreliggande rapport att statusklassificeringen av näringsämnen i vattendrag grundar sig på totalhalten av fosfor enligt nedan. Liksom tidigare tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 - Sjöar och vattendrag) för övriga parametrar. Dessa är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom kontrollprogrammet inte är anpassat speciellt för dem. Tolkningar måste därför göras. Huvuddragen av bedömningarna och de gränsvärden som använts anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att tillståndsklassningarna för samtliga parametrar gjorts på treårsmedelvärden. Nedanstående gränsvärden är hämtade ur rapport 4913. Vissa tillägg och avvikelser från rapporten görs, dessa är kommenterade i efterföljande text. 135
Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4, och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt 5,6 Mycket surt Tillägg: 8-9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >,2 Mycket god buffertkapacitet,1-,2 God buffertkapacitet,5-,1 Svag buffertkapacitet,2-,5 Mycket svag buffertkapacitet,2 Ingen el obetydlig buffertkapacitet 136
Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om markoch berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd 1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Rinnande vatten och oskiktade sjöar bedömdes tidigare med utgångspunkt från syremättnadsgraden. Enligt de nya bedömningsgrunderna klassas vattendragen i stället utifrån syrehalten (se föregående avsnitt). Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, Ppart, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalfosforhalt (µg/l) enligt följande: 12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-5 Höga halter 5-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas på treårsmedelvärden av halter uppmätta under hela året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år): 137
,4 Mycket låga förluster,4-,8 Låga förluster,8-,16 Måttligt höga förluster,16-,32 Höga förluster >,32 Mycket höga förluster (>,64 Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Statusklassificering av näringsämnen grundar sig på totalhalten av fosfor. Ett referensvärde (naturligt värde) delas med den uppmätta halten varpå den erhållna kvoten klassificeras enligt tabellen nedan. Referensvärdet mäts företrädelsevis i likvärdiga vattenförekomster som den undersökta men kan även beräknas. Beräkningen utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn skall tas till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 1 %. Status EK-värde Hög,7 God,5 och <,7 Måttlig,3 och <,5 Otillfredsställande,2 och <,3 Dålig <,2 Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO3-N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH4-N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (µg/l) enligt följande: 3 Låga halter 3-625 Måttligt höga halter 625-125 Höga halter 125-5 Mycket höga halter >5 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas på treårsmedelvärden av halter uppmätta under hela året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. 138
I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1, Mycket låga förluster 1,-2, Låga förluster 2,-4, Måttligt höga förluster 4,-16, Höga förluster >16 Mycket höga förluster (>32 Extremt höga förluster) Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve (µg/l) kan göras i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): 5 Mycket låga halter 5-2 Låga halter 2-5 Måttligt höga halter 5-15 Höga halter >15 Mycket höga halter Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och genom vattenkikare noterar när den inte längre kan urskiljas. Därefter dras skivan upp igen och man noterar när den åter syns. Metodiken som används beskrivs i SS-EN ISO 727. Medelvärdet av dessa djupvärden utgör siktdjupet, som klassas enligt följande: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup 1 Mycket litet siktdjup Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27) har referenshalter för siktdjup beräknats för sjöarna. Det uppmätta treårsmedelvärdet har sedan jämförts med referensvärdet för att erhålla en statusklass. 139
Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan: 1 Ej eller obetydligt färgat vatten 1-25 Svagt färgat vatten 25-6 Måttligt färgat vatten 6-1 Betydligt färgat vatten >1 Starkt färgat vatten Absorbans är ett annat mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humus och järn, och mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan:,2 Ej eller obetydligt färgat vatten,2-,5 Svagt färgat vatten,5-,12 Måttligt färgat vatten,12-,2 Betydligt färgat vatten >,2 Starkt färgat vatten TOC (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde innebär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt nedan: 4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt 12-16 Hög halt >16 Mycket hög halt Turbiditet (FNU) är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Klassindelning med avseende på turbiditet (mg/l) göras enligt nedan:,5 Ej eller obetydligt grumligt,5-1, Svagt grumligt 1,-2,5 Måttligt grumligt 2,5-7, Betydligt grumligt >7, Starkt grumligt 14
Metaller i vatten (µg/l) anger den totala mängden av varje metall i vattnet. Metallerna förekommer dels som joner och dels bundet till partiklar eller organiska ämnen. Generellt gäller att metaller i jonform är giftigast och att giftigheten ökar om vattnet försuras. Klassindelning med avseende på metaller i vatten görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Mycket låga halter,5 5,1,2,3,7,4 Låga halter,5-3 5-2,1-,3,2-1,3-5,7-15,4-5 Måttligt höga halter 3-9 2-6,1-,3 1-3 5-15 15-45 5-15 Höga halter 9-45 6-3,3-1,5 3-15 15-75 45-225 15-75 Mycket höga halter >45 >3 >1,5 >15 >75 >225 >75 Metaller i vattenmossa (mg/kg ts) anger metallinnehållet i vattenmossan Fontinalis sp. Mossan tar upp och anrikar biologiskt tillgängliga metaller från det omgivande vattnet. Analysen ger alltså ett mått på den del av metallinnehållet i vattnet som inte är bundet till partiklar eller organiska ämnen. Klassindelning görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni Co As Mycket låga halter 7 6,3 3,4 1,5 4 2,5 Låga halter 7-15 6-16,3-1 3-1,4-,1 1,5-3,5 4-1 2-1,5-3 Måttligt höga halter 15-5 16-5 1-2,5 1-3,1-,3 3,5-1 1-3 1-3 3-8 Höga halter 5-25 5-25 2,5-15 3-15,3-1,5 1-5 3-15 3-15 8-4 Mycket höga halter >25 >25 >15 >15 >1,5 >5 >15 >15 >4 Metaller i sediment (mg/kg ts) anger metallinnehållet i sjöars bottensediment. Klassningen av halter avser nivån -1 cm på ackumulationsbottnar (Gf>1%, Ts<25%) i sötvatten, och görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As Mycket låga halter 15 15,8 5,15 1 5 5 Låga halter 15-25 15-3,8-2 5-15,15-,3 1-2 5-15 5-1 Måttligt höga halter 25-1 3-1 2-7 15-4,3-1 2-1 15-5 1-3 Höga halter 1-5 1-5 7-35 4-2 1-5 1-5 5-25 3-15 Mycket höga halter >5 >5 >35 >2 >5 >5 >25 >15 Metaller i fisk (mg/kg ts, för Hg mg/kg vv) anger metallinnehållet i lever (Hg muskel) från Abborre. Klassningen av halter avser Abborre i storleksintervallet 15-2 cm från Östersjön, och är hämtade från bedömningsgrunden för kust och hav. Klassindelningen görs enligt nedan: Benämning Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Mycket låga halter,2,1 7,4,6,4 65 Låga halter,2-,34,1-,14 7-11,2,4-,96,6-,12,4-,68 65-91 Måttligt höga halter,34-,6,14-,21 11,2-16,8,96-,228,12-,24,68-,112 91-123,5 Höga halter,6-1,21-,31 16,8-25,9,228-,56,24-,48,112-,184 123,5-175,5 Mycket höga halter >1 >,31 >25,9 >,56 >,48 >,184 >175,5 141
142
Bilaga 7. Bottenfauna Metodik, lokalbeskrivningar och artlistor 143
144
Metodik Bottenfauna undersöktes i rinnande vatten samt i sjöars litoral, sublitoral och profundal. Samtliga prover togs på våren (för datum, se respektive lokalbeskrivning). Provtagningssträckorna i rinnande vatten valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. I litoralen valdes, om möjligt, exponerade stränder. Vid varje lokal uppmättes en 1 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN ISO 187. Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Metoden innebar i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten (i litoralen långsamt fördes framåt) under det att ett område på 1 x,25 m framför håven rördes upp med foten. Förutom de fem kvantitativa proven togs även ett kvalitativt prov på varje lokal. Provet bestod av 3 små delprov tagna i eller i nära anslutning till provytan i olika substrat. Proven slogs ihop till ett sammelprov. Vid analysen noterades endast de taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. På varje djupbottenstation togs fem (i sublitoralen) eller tio (i profundalen) delprover med en Ekmanhämtare med en bestämd provyta (se respektive lokalbeskrivning) enligt den standardiserade metoden SS 2819. Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Delproverna på respektive station togs inom en yta av 1 x 1 meter. Läget för varje station bestämdes med GPS så att den angivna koordinaten ligger mitt i ytan. Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 x,5 mm och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 7 %. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut under lupp och artbestämdes till en nivå där relevanta tillståndsbedömningar är möjliga. Nivån för artbestämningarna följde minst Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Dessutom artbestämdes fjädermyggslarver (chironomidae) och fåborstmaskar (oligochaeta). I samtliga prover undersöktes eventuella förekomster av missbildningar hos djuren. 145
Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 146
113. Skyllbergsån, Falla 215-4-14 x: 6534475 y: 145361 Det. Karin Johansson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 187 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata 2 3 2 3 2 2, 1,4 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 1 2,6,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2,4,3 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1 1 2 1 1,,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 2 1,6,4 Ephemera sp. 3 1 3 3 3 1,2,9 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 1,4,3 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 3 1 1 1 1,2,9 Leptophlebia sp. 1 2 3 1 1,4,3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 38 39 38 56 25 39,2 27,8 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra sp. 2 5 1 9 3 2a 4, 2,8 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 6 4 4 2a 3,2 2,3 NNemoura sp. 5 8 1 1 2ecoptera 2,4 1,7 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 1,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 1,2,1 Athripsodes sp. 3 1,2,1 Halesus sp. 5 7 6 3 5 1 4,4 3,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 5 3 1 1,4,3 Limnephilidae 5 2 1 1 1 1,,7 Mystacides sp. 2 3 1,2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 7 1 1,6 1,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1,2,1 Polycentropodidae 1 1,4,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 1,4,3 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1,2,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1,2,1 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 1 1,6,4 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) 2 4 3 2,4,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1 3 3 1 1,8 1,3 Chironomidae 38 23 37 54 17 33,8 24, Empididae 3 1 1,4,3 Simuliidae 1 163 3 4 1 3 34,8 24,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 3 3 1 2 5 2,8 2, SUMMA (antal individer): 297 83 115 147 62 14,8 1 SUMMA (antal taxa): 18 12 17 18 12 15,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 147
122. Salaån, Hagalund 215-4-14 x: 652175 y: 145565 Det. Karin Johansson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 187 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata 2 15 8 18 2 1 8,8 5,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 17 19 27 43 44 3, 18, ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1 1,4,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 12 28 36 22 4 27,6 16,6 Baetis sp. 4 4 8 14 12 11 9,8 5,9 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 1 4 6 14 9 8,6 5,2 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra sp. 2 1 1 3 3a 1,6 1, NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 2 5 2 7 1a 5,2 3,1 NNemoura sp. 5 2 4 3a 1,8 1,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1,2,1 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, 1884 4 1 4 Ov 1 2 1,8,5 Lype sp. 4 4 2 1,2,1 Polycentropodidae 1 1,4,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 1,4,2 Rhyacophila fasciata - Hagen, 1859 * 2 3 3 Rhyacophila sp. 3 3 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) 2 4 4 2 1,6,4 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 1,4,2 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 1 1,8,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 4 6 5 7 9 6,2 3,7 Chironomidae 54 46 28 41 58 45,4 27,3 Empididae 3 3 1 1 1 2 1,6 1, Limoniidae 1 2 1,8,5 Pediciidae 3 3 5 8 3 6 5, 3, Simuliidae 1 4 11 15 2 6,4 3,8 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 6 2 3 6 3,4 2, SUMMA (antal individer): 134 143 161 187 28 166,6 1 SUMMA (antal taxa): 14 16 14 2 16 16, Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 148
123. Dalbyån, Dalby 215-4-14 x: 652247 y: 14577 Det. Karin Johansson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 187 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMATA, rundmaskar Nemata 1,2,1 CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata 2 13 13 4 3 16 15,2 5, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1 5 4 1 2,4,8 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 3,6,2 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) 3 3 3 1 4 5 2,,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 3 12 9 1 5, 1,6 Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1,2,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 2 3 18 11 2 7,2 2,4 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 8 5 9 1a 4,6 1,5 AAmphinemura sp. 4 4 5 2 4 1a 2,4,8 BBrachyptera risi - (Morton, 1896) 1 4 3 1 2 1a,8,3 I Isoperla sp. 3 1 Plecoptera,2,1 LLeuctra sp. 2 3 2 13 2 1a 4,2 1,4 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 1 16 15 22 2a 13, 4,3 NNemoura sp. 5 9 9 2 3 2a 5, 1,6 TRICHOPTERA, nattsländor Goera pilosa - (Fabricius, 1775) 2 4 3 Ov 1,2,1 Halesus sp. 5 2 4 5 11 4,4 1,5 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 6 7 1 2 2 3,6 1,2 Limnephilidae 5 1 4 1 2 1,6,5 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 1,2,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 4 1,,3 Polycentropodidae 1 1 1,6,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1,2,1 Potamophylax sp. 5 4 1 1,4,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) 2 4 4 2 1 2 2 1,4,5 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) 2 4 4 6 3 11 35 1 18,4 6,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1,4,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 8 54 48 91 15 75,6 24,9 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 4 4 27 24 11,8 3,9 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) 2 4 3 1 1 2 2 1,2,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3 6 4 12 13 7,6 2,5 Chironomidae 46 66 16 38 26 56,4 18,6 Empididae 3 6 6 1 2 3, 1, Muscidae 3 2 5 3 1 2,2,7 Pediciidae 3 1 2,6,2 Psychodidae 1,2,1 Simuliidae 1 42 83 26 13 2 36,8 12,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 2 6 11 26 17 12,4 4,1 SUMMA (antal individer): 255 333 39 357 262 33,2 1 SUMMA (antal taxa): 21 2 23 22 23 21,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 149
1255. Ekershyttebäcken, Dalby 215-4-14 x: 652257 y: 145725 Det. Karin Johansson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 187 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata 2 3 9 11 2 5, 4,8 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1,4,4 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 2 1 1,8,8 ODONATA, trollsländor Calopteryx virgo - (Linné, 1758) * 3 3 3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 7 14 6 6 25 11,6 11,1 Baetis sp. 4 4 8 4 3 1 5,8 5,6 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra sp. 2 7 8 5 1 2a 4,6 4,4 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 2 2 3 2 2a 2,2 2,1 NNemoura sp. 5 2 2 1 2 2a 1,8 1,7 TRICHOPTERA, nattsländor Halesus sp. * 5 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 2 1 1,8,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 2 2,8,8 Limnephilidae 5 1,2,2 Polycentropodidae 1,2,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 3,6,6 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 1,2,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 4 4 3 2,2 2,1 Chironomidae 49 23 68 18 28 37,2 35,7 Empididae 3 1,2,2 Limoniidae 1 2 3 2 1,6 1,5 Pediciidae 3 6 5 4 6 7 5,6 5,4 Simuliidae 1 3 3 1 73 1 16,2 15,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 4 13 2 4 8 6,2 6, SUMMA (antal individer): 1 93 112 122 94 14,2 1 SUMMA (antal taxa): 14 11 13 11 12 12,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 15
1. Kärrafjärden, Salaåns utflöde 215-4-13 x: 652285 y: 14545 Det. Carin Nilsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 187 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % BRYOZOA, mossdjur Bryozoa 1 1,2,2 HYDROZOA, hydror Hydridae 4 1 1,2,2 TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,2 CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata 2 4 2 3 16 9 6,8 7,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 2 1 1,8,8 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 16 33 12 58 74 38,6 4, ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 1 3 1 1, 1, Ischnura elegans - (Vander Linden, 182) 3 3 2 5 1,4 1,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1 2,6,6 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 2 6 2 3 2,6 2,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 8 25 26 2 15 18,8 19,5 Cloeon sp. 4 3 1 1,4,4 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 1,4,4 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 3 4 1 1 3 2,4 2,5 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 1,2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Anabolia sp. 3 5 3 1,2,2 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 1,2,2 Halesus sp. 5 2,4,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1,2,2 Leptoceridae 1,2,2 Limnephilus sp. 5 1,2,2 Limnephilidae 5 4 2 1 2 1,8 1,9 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 2 1,2,2 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1 1,4,4 Mystacides sp. (longicornis/nigra) 2 3 1,2,2 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 1 1,6,6 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 1,2,2 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 1,2,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 12 12 6 18 29 15,4 16, GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) * 5 4 2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 2 1 1 2 1 1,4 1,5 SUMMA (antal individer): 59 89 62 119 153 96,4 1 SUMMA (antal taxa): 14 15 1 9 19 13,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 151
2. Kärrafjärden, Golfbanan 215-4-13 x: 652535 y: 145315 Det. Carin Nilsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 187 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata 2 1 4 1, 1,1 HIRUDINEA, iglar TTheromyzon tessulatum - (Müller, 1774) 3 3 3 1,2,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 4 2 3 1 2, 2,3 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1 1 3 1 1,2 1,4 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 1,2,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1,2,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 3 16 17 13 24 2, 22,9 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * 1 2 3 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 1 1,4,5 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 2 3 1 4 2, 2,3 Athripsodes sp. 3 1,2,2 Limnephilidae 5 1 1,4,5 Tinodes pallidulus - McLachlan, 1878 5 4 2 Ov 11 1 19 5 2 9,4 1,8 Tinodes sp. 4 4 1 1,4,5 COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) * 2 3 3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 7 3 1 1 5 3,4 3,9 Chironomidae 23 61 54 1 81 45,8 52,4 Tabanidae 3 2 1,6,7 GASTROPODA, snäckor Radix balthica - (Linné, 1758) * 3 4 2 SUMMA (antal individer): 83 94 97 38 125 87,4 1 SUMMA (antal taxa): 11 7 6 11 1 9, Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 152
3. Kärrafjärden, utloppet 215-4-13 x: 65246 y: 14518 Det. Mikael Christensson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 187 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 2,4,5 Polycelis sp. 1 3 1 1,4,5 CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata 2 11 2 5 38 3 11,8 15,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1,2,3 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 1 1,4,5 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1,2,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 18 5 16 32 36 21,4 27,9 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1 1 1,6,8 ODONATA, trollsländor Ischnura elegans - (Vander Linden, 182) 3 3 1 1,4,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1 2 1,8 1, Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 1 23 26 13 12,8 16,7 Leptophlebia sp. 1 2 3 7 5 3 14 5,8 7,6 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 1 1,4,5 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1,2,3 Halesus sp. 5 1 1,4,5 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 2 1 1 1 1, 1,3 Limnephilus sp. 5 1,2,3 Limnephilidae 5 3 2 3 3 1 2,4 3,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 2 1,2,3 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 3,6,8 Mystacides sp. 2 3 2 1 1,8 1, Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 2 1,6,8 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 5 5 1,2,3 Tinodes sp. 4 4 1 1 1 3 1,2 1,6 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 12 15 18 13 8 13,2 17,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 1,2,3 SUMMA (antal individer): 53 44 77 127 83 76,8 1 SUMMA (antal taxa): 11 15 12 14 11 12,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 153
113. Skyllbergsån Falla Stationens EU-CD: SE653479-145358 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 6534475 / 145361 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-14 Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,9 m Lokalens bredd: 1,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,2 C Lokalens medeldjup:,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs 4 m under bron och 6 m uppströms. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk al Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalen flyttad till vägbron, östra sidan. Kräver lågt vatten flöde. Bra botten i mitten av ån. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 154
122. Salaån Hagalund Stationens EU-CD: SE652175-145565 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652175 / 145565 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-14 Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs strax nedströms stenblock vid avhuggen elstolpe, 1-2 m nedströms forsarna. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: 5-5% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-5% Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Parkera i början av det gamla hygget och gå ner i hyggeskanten. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 155
123. Dalbyån Dalby Stationens EU-CD: SE652247-14577 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652247 / 14577 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-14 Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,2 m Lokalens bredd: 1,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1,5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 1,5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup:,15 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs -1 m nedströms forssträckan, vid elfiskelokal. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: <5 % Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al gran Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 156
1255. Ekershyttebäcken Dalby Stationens EU-CD: SE652257-145725 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652257 / 145725 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-14 Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 2,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2,5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,4 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs -1 m uppströms vägtrumman. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: >5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: barrskog Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk gran Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: Bäver måttlig B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Bäverdämme nedströms. Kan ha höjt vattennivån något. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 157
1. Kärrafjärden Salaåns utflöde Stationens EU-CD: SE652285-14545 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652285 / 14545 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-13 Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Udden, väster om Salaåns utflöde. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-5% Grus: 5-5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: <5% Fin sten: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran björk Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158
2. Kärrafjärden Golfbanan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE652535-145315 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652535 / 145315 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-13 Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,6 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid utslagsplats 16, vid golfbanan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-5% Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs vass Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Golfbana mycket stark B: Gruvdeponi måttlig C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 159
3. Kärrafjärden utloppet Stationens EU-CD: SE65246-14518 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Norra Vätterns tillflöden Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 65246 / 14518 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-13 Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid udden i Kärrafjärdens utlopp. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: häll Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: <5% Häll: 5-5% Påväxtalger: 5-5% Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: >5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: hällmark Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd tall - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16
Förklaring till artlista sjöars profundal och sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,21 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 1 %. Syrekänslighet (Sy): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 161
115. Åmmelången, sublitoral 215-4-13 x: 65292 y: 14542 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 4 5 2 3 4 3,6 5,4 Tubificidae (med hårborst) 2 4 2 1 5 2 2,8 4,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3 1,8 1,2 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 6 57 61 64 53 59, 87,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1,2,3 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 1 1,4,6 Procladius sp. 1 3 1 1,4,6 SUMMA (antal individer): 7 64 65 76 61 67,2 1 SUMMA (antal taxa): 4 2 3 4 4 3,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 115. Åmmelången, profundal 215-4-13 x: 65292 y: 14545 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 M % CLITELLATA, gördelmaskar Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 5 3 3 2 2 3 5 3 4 3 3,3 3, Tubificidae (med hårborst) 2 3 3 3 4 5 3 4 3 4 2 3,4 3,1 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 139 81 89 87 92 9 86 131 121 123 13,9 93,5 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 1,2,2 Procladius sp. 1 3 1 1 1,3,3 SUMMA (antal individer): 149 87 95 93 1 96 95 139 129 128 111,1 1 SUMMA (antal taxa): 4 2 2 2 3 2 2 4 2 2 2,5 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 162
127. Kärrafjärden, sublitoral 215-4-13 x: 652575 y: 14524 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus sp. 1 2 1 2 4 2 1 2 2,2 13,6 Tubificidae (med hårborst) 2 2 3 5 2, 12,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2 1,2 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 1 9 6 3 7 7, 43,2 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 1 2 3 3 1 2, 12,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 2 1 1 1, 6,2 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 1,2 1,2 Dicrotendipes sp. 2 4 1,2 1,2 Polypedilum sp. 2 2 1,2 1,2 Procladius sp. 1 3 1 2 3 1,2 7,4 SUMMA (antal individer): 16 16 14 14 21 16,2 1 SUMMA (antal taxa): 5 4 5 7 8 5,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127. Kärrafjärden, profundal 215-4-13 x: 6525561 y: 1452641 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 M % DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 1 7 11 5 18 6 6 5 13 6 8,7 95,6 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 1 1 1,4 4,4 SUMMA (antal individer): 1 8 12 5 18 6 6 5 14 7 9,1 1 SUMMA (antal taxa): 1 2 2 1 1 1 1 1 2 2 1,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163
134. Alsen, sublitoral 215-4-13 x: 65272 y: 1449 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Prorhynchus stagnalis - Schultze, 1851 1,2,5 NEMATA, rundmaskar Nemata 1,2,5 CLITELLATA, gördelmaskar Aulodrilus pigueti - Kowalewski, 1914 2 2 1,2,5 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 1 2 1 2 1,6 1,6 Limnodrilus sp. 1 2 1 3 7 7 6 5 5,6 15,2 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 3 7 3 1 1 3, 8,2 Tubificidae (med hårborst) 2 7 4 1 1 3 3,2 8,7 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 2,4 1,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,5 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 6 4 3 7 9 5,8 15,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 6 9 5 7 5 6,4 17,4 Chironomus sp. (salinarius-typ) 1 2 4 2 1,2 3,3 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 1,2,5 Einfeldia sp. 1 2 2 4 4 4 8 7 5,4 14,7 Procladius sp. 1 3 4 4 2 4 2,8 7,6 Pseudochironomus prasinatus - (Staeger, 1839) 2 2 1,2,5 Tanytarsus sp. 2 2 3 1 3 1 1 1,2 3,3 SUMMA (antal individer): 33 49 33 32 37 36,8 1 SUMMA (antal taxa): 6 11 1 7 8 8,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134. Alsen, profundal 215-4-13 x: 65265 y: 144945 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 M % NEMATA, rundmaskar Nemata 1,1,3 CLITELLATA, gördelmaskar Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 7 5 13 9 6 4 8 9 13 9 8,3 21, Tubificidae (med hårborst) 2 9 15 23 7 16 7 22 9 4 5 11,7 29,5 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 2,2,5 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 9 11 11 12 17 7 11 9 13 8 1,8 27,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 3 4 9 1 4 8 11 12 4 6 7,1 17,9 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 1 1 1 1,4 1, Procladius sp. 1 3 1 1 1 1 2 1 1,8 2, Tanytarsus sp. 2 2 3 1,1,3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 2 1 1,1,3 SUMMA (antal individer): 29 38 57 4 47 26 54 41 36 28 39,6 1 SUMMA (antal taxa): 4 6 4 5 6 3 4 5 5 3 4,5 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164
115. Åmmelången sublitoral Stationens EU-CD: SE65292-14542 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: 65275-145367 Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 65292 / 14542 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-13 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M.C/P-A.N Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,1 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,1 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörk olivbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 165
115. Åmmelången profundal Stationens EU-CD: SE65292-14545 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: 65275-145367 Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 65292 / 14545 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-13 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M.C/P-A.N Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 11 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,1 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,1 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörk olivbrungrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 166
127. Kärrafjärden sublitoral Stationens EU-CD: SE652575-14524 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: 64929-14555 Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 652575 / 14524 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-13 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M.C/P-A.N Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,4 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,5 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brungrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 167
127. Kärrafjärden profundal Stationens EU-CD: SE652556-145264 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: 64929-14555 Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 6525561 / 1452641 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-13 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M.C/P-A.N Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 16,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,4 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,5 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 168
134. Alsen sublitoral Stationens EU-CD: SE65272-1449 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: 64929-14555 Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 65272 / 1449 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-13 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M.C/P-A.N Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,9 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkt brungrå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Tätort måttlig C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 169
134. Alsen profundal Stationens EU-CD: SE65265-144945 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Sjö-ID: 64929-14555 Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: 65265 / 144945 Kommun: Askersund Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 215-4-13 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M.C/P-A.N Provyta (m 2 ):,21 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 15 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,9 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörk brungrå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Tätort måttlig C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 17
Bilaga 8. Planktiska alger i sjöar Metodik, förklaring av begrepp, resultatsidor, artlistor och lokalbeskrivningar 171
172
Metodik Under augusti 215 undersöktes växtplankton i två sjöar: Alsen och Kärrafjärden enligt recipientkontrollprogrammet 21. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21) och SS-EN 1524: 26. Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren provtogs i sjöspecifika djupintervall (se fältprotokoll i bilagan). Brukligt är att vid varje provpunkt tas dessutom ett håvprov genom vertikal håvning men vid 215 års provtagning gjordes inte detta. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 1524: 26 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 213), dels genom Medins expertbedömning (Hårding et al. 211). Klassningarna i bilagan har gjorts på årets resultat. Utöver denna bedömning klassar vi också sjöarna enligt det system som vi använt i tidigare rapporter (Nilsson & Sundberg 24). Referenser Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I. och Svensson J-E. 211. Bedömningsgrunder för växtplankton: Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på www.medins-biologi.se) Hörnström, E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221. Hörnström, E. 1981. Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: 249-261. Naturvårdsverket 1986. Recipientkontroll i vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318 Naturvårdsverket 24. Handboken för miljöövervakning, Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.2: 24-2-6. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. 173
Förklaring av resultatsidorna Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 213, (HVMFS 213:19). För att klassificera näringsstatus används tre parametrar 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Hörnströms trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 (Naturvårdsverket 1986) som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 1 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 27 och Hav- och vattenmyndigheten 213), andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. 174
Antal taxa 127. Kärrafjärden Datum: 215-8-17 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 65256 / 145255 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,88 12,54 1,66 2,97 49, 1,69 4,72 1,48 3,31 57,16,94,16 Måttlig Hög Måttlig Måttlig Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Måttlig Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Konjugater Övriga Cyanobakterier,24 12,5 2% 6% Cyanobakterier 2 4,1 Rekylalger,18 9,3 13% 5 1,2 Pansarflagellater Grönalger,3 1,7 1 2, 4% Rekylalger Guldalger,5 2,7 9% 9 18,4 Kiselalger 1,14 6,8 12 24,5 Ögonalger,, Pansarflagellater 2%, Grönalger,8 4,2 12 24,5 Konjugater,5 2,5 Guldalger 5 1,2 Gonyostomum,, 3%, Övriga Kiselalger,12 6,3 3 6,1 Summa 61% 1,88 1 49 1 Jämförelse med tidigare år År: 8 9 1 11 12 13 14 15 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G G G G G G M Expertbedömning: M M M M M M M M Biomassa (mg/l) 6 5 4 3 2 1 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Nära neutralt * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades av kiselalger följt av cyanobakterier. Andelen cyanobakterier var mycket liten. Eftersom det fanns många arter som indikerade näringsrika förhållanden var TPI-indexet högt och visade måttlig status.. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs och vattenmyndigheten 213) gav måttlig status. Medins expertbedömning gav måttligt status. Det identifierades två potentiellt giftiga släkten av cyanobakterier i provet, Woronichinia och Dolichospermum. Mängden cyanobakterier har alltid varit mycket liten tidigare år och risken för vattenblomning har därför bedömts som liten medan antalet påträffade potenteillt toxiska släkten varit fler vissa år. Under det senaste decenniet har Kärrafjärdens växtplankton vanligtvis dominerats av kiselalger. Efter en stor totalbiomassa 21 har växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning varit lägre och relativt stabil. Sammantaget visar sjöns växtplankton måttligt näringsrika förhållanden och påverkan av näringsämnen bedöms som tydlig. 5 4 3 2 1 Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 175
Antal taxa 134. Alsen Datum: 215-8-17 S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 65265 / 144945 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 2,22 15,11 1,68 2,81 7, 2,46 9,43 1,85 2,97 65,13,91,16 Måttlig God Måttlig Måttlig Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Måttlig Surhetsklassning Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Övriga Konjugater Cyanobakterier,34 7% 15,1 8 11,4 3% Cyanobakterier Rekylalger,15 6,9 15% 5 7,1 Pansarflagellater Grönalger,8 3,5 4 5,7 9% Rekylalger Guldalger,14 6,5 17% 14,3 KiselalgerÖgonalger 1,7 48,2 15 21,4 1% Ögonalger,2,9 Pansarflagellater 1 1,4 4% Grönalger,19 8,5 15 21,4 Konjugater,7 3,4 Guldalger 7 1, Gonyostomum,,2 6% 1 1,4 Övriga,15 6,9 4 5,7 Kiselalger Summa 48% 2,22 1 7 1 Jämförelse med tidigare år År: 8 9 1 11 12 13 14 15 Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G M G G G G G M Expertbedömning: M M M M M M M M Biomassa (mg/l) 6 5 4 3 2 1 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Nära neutralt * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades av kiselalger följt av cyanobakterier. Andelen cyanobakterier var liten. Eftersom det fanns många arter som indikerar näringsrika förhållanden var TPI-indexet högt och visade måttlig status.. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs och vattenmyndigheten 213) gav måttlig status. Medins expertbedömning gav måttlig status. Det påträffades tre potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier i provet, Woronichinia, Aphanizomenon och Dolichospermum. Sammantaget visade sjöns växtplankton på måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden och påverkan av näringsämnen var tydlig till stark. Under det senaste decenniet har Alsens växtplankton varierat i mängd och artsammansättning, men vanligtvis har cyanobakterier eller kiselalger dominerat. Risken för vattenblomning av cyanobakterier bedöms som tydlig. Enligt Havs- och vattenmyndighetens nya föreskrift 213 hamnar treårsmedelvärdet (213-15) av sammanvägd näringsstatus i måttlig status, vilket stämmer både med årets bedömning och med Medins expertbedömning. 7 6 5 4 3 2 1 Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) -3-2 -1 1 2 3 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 176
Artlistor och lokalbeskrivningar Förklaring till artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havsoch vattenmyndigheten 213). Varierar från -3 (starkaste oligotrofiindikatorerna) till 3 (starkaste eutrofiindikatorerna) EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström (1979) Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm l -1 ). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten (i något enstaka fall anges kolonier per liter). Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 177
127. Kärrafjärden Kvantitativ växtplanktonanalys 215-8-17 Lokalkoordinater: 65256 / 145255 (RT9) RAPPORT Nivå: -4 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 4,21 Nostocales Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 2513,216 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 217,81 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 34,26 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 114,8 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 162,42 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 194,2 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinium willei - HUITFELD-KAAS I 2 1,32 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2 23,3 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 1 2,3 Epipyxis sp. - EHRENBERG 1 11,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 11,25 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 1 11,5 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 46,5 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 1 11,1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 69,7 Chrysophyceae obestämda monader 2 34,3 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 11,5 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 1 171,827 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 1 57,11 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 1 91,42 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 8,5 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 23,37 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 46,2 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 3 365,34 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 4 18,51 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 1 617,59 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 4 15,69 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 2 1,3 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra judayi - (G. M. SMITH) FOTT I 3 354,6 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 3 32,4 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 2,28 Coelastrum sphaericum - NÄGELI 3 I 1 5,2 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 137,4 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 46,3 Mucidosphaerium pulchellum - (WOOD) C.BOCK, PRÖSCH. & KRIENITZ 1 I 1 24,27 Oocystis sp. - BRAUN I 1 114,4 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 46,4 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 1 11,7 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 23,8 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 2 114,11 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 7,6 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 1,3,1 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 1 11,5 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1 11,34 Staurastrum sp. (annan) - (MEYEN) RALFS 2 1,7 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 4 193,81 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 651,26 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 8,11 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % 178 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
134. Alsen Kvantitativ växtplanktonanalys 215-8-17 Lokalkoordinater: 65265 / 144945 (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 2741,4 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 2 114,25 Woronichinia elorantae - KOMÁREK et KOMÁRKOVÁ-LEG. E 1 2741,32 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 3 1717,89 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I 2 4568,32 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 1884,15 Oscillatoriales Romeria elegans - (WOLOSZYN SKA) WOLOSZYN SKA & KOCZWARA E 1 365,1 Oscillatoriales obestämd 1 1245,3 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 16,6 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 23,56 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 26,15 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 365,22 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 1 23,2 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 2 3,3 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 1 23,3 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 69,24 Peridinium willei - HUITFELD-KAAS I 2 1,21 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 3,2 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 1 23,4 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 46,5 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 11,4 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 23,2 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 4,77 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 1 6,6 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 114,14 Synura sp. - EHRENBERG I 2 91,22 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 16,12 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 29,12 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 1 114,514 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 1 34,6 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 223,199 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 3 251,14 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 34,55 Coscinodiscophyceae - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 17,12 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 46,1 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 1 23,2 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 4 112,53 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 177,43 Staurosira berolinensis - (LEMMERMANN) LANGE-BERTALOT 3 E 1 5,3 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 4 88,57 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 2 2,5 Bacillariophyceae (1-2 µm) - HAECKEL I 1 6,3 Fortsättning på nästa sida: 179
Forts.: 134. Alsen Kvantitativ växtplanktonanalys 215-8-17 Lokalkoordinater: 65265 / 144945 (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,21 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 46,1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,8 Coelastrum sphaericum - NÄGELI 3 I 1 137,1 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 1 46,4 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 1 183,7 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 137,9 Monoraphidium mirabile - (W. & G.S. WEST) PANKOW 1 23,4 Mucidosphaerium pulchellum - (WOOD) C.BOCK, PRÖSCH. & KRIENITZ 1 I 2 28,3 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,15 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1,3,26 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 91,1 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 2 46,29 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 23,8 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 3 48,44 Chlorophyta obestämda kolonibildande ovala 2 137,23 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 2,2 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 1,3,5 Closterium sp. (annan) - NITSCH ex RALFS 2 1,3 Cosmarium sp. - RALFS O 1 6,11 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 1 11,5 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1 11,34 Staurastrum sp. (annan) - (MEYEN) RALFS 2 2,21 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 1,3,4 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 4 2193,92 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 23,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 78,28 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 16,22 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 18
127. Kärrafjärden Vattenområdesuppgifter Län: 18 Örebro Sjönamn: Kärrafjärden Kommun: Askersund Lokalnummer: 127 Stationens EU-id: SE65256-145255 Lokalnamn: - Vattenkoordinater: 64929 / 14555 Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 65256 / 145255 (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Mikael Christensson/ Ylva Meissner Datum: 215-8-17 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 15:3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 15 Ytvattentemperatur ( C): 2 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): 5 Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Märkning av lokal: - Vattenkemi (j/n): ja Väderlek: Molnigt Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : - Maskstorlek (µm): - Djupinterval (m): - Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rörhämtare Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: 1 2 3 4 Djupintervall (m): -4 - - - Övrigt Håvprov saknas 134. Alsen Vattenområdesuppgifter Län: 18 Örebro Sjönamn: Alsen Kommun: Askersund Lokalnummer: 134 Stationens EU-id: SE65265-144945 Lokalnamn: - Vattenkoordinater: 64929 / 14555 Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 65265 / 144945 (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Mikael Christensson/ Ylva Meissner Datum: 215-8-17 Organisation: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tid på dygnet: 16:3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 15 Ytvattentemperatur ( C): 19 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Märkning av lokal: - Vattenkemi (j/n): ja Väderlek: sol Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : - Maskstorlek (µm): - Djupinterval (m): - Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rörhämtare Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: 1 2 3 4 Djupintervall (m): -6 - - - Övrigt Håvprov saknas 181
182
Bilaga 9. Kiselalger 183
184
Metodik Provtagning Provtagning av kiselalger utfördes i augusti. Provtagningsdatum, provtagare, beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i lokalbeskrivningen längst bak i denna bilaga. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 214a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Pa växt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havsoch Vattenmyndigheten 216). Metoden innebär att stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Provet fixeras med etanol. Stenar insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Analys Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes enligt metod SS-EN 1447 (SIS 214b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 216). Minst 4 kiselalgsskal räknades i varje prov. Artlista redovisas i slutet av denna bilaga. Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice Polluo-sensibilité Spécifique), som är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vatten. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT (Pollution tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index) en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot lättnedbrytbar organisk förorening respektive näringsrikedom. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3. Klassningen görs enligt en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 28), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Klassningen görs enligt en femgradig skala: alkaliskt, nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. År 215 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter genomförts av Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödparameter har inga omräkningar av äldre data utförts. I Jarlman & Sundberg 21 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 185
Referenser Andrén, C. & Jarlman, A. 28. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Havs- och vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Pa växt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, 216-1-2. (https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-och-miljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyper-inom-programomrade-sotvatten.html) Jarlman, A. & Sundberg I. 21. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se) Naturvårdsverket, 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. SIS 214a. Svensk Standard, SS-EN 13946:214, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 214b. Svensk Standard, SS-EN 1447:214, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. 186
Förklaring till begrepp på resultatsida och artlista Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf.: antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknades inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av 1-2 individer av artgruppen Achnanthidium mi-nutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (Havs- och Vattenmyndigheten 216): ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten. 187
133. Dohnaforsån, Nordhammar Län: Örebro Beskuggning: <5 % Kommun: Askersund Vattennivå: medel Koordinater: 652815/14476 (RT9) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Ingrid Hårding Vattenfärg: klart Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 19,1 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 215-8-25 Provplats: -3 meter nedströms brofäste, södra sidan Resultat index och klassning Antal räknade skal: 433 IPS: 15,6 (klass 2) Antal räknade taxa: 63 TDI: 62,4 (klass 2-3) Diversitet: 3,5 % PT: 5,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,79 (klass 2) ACID: 8,4 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS ALKALISKT Kommentar årets undersökning Dohnaforsån vid Nordhammar hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades av Navicula schmassmannii och artgruppen Achnanthidium minutissimum group III. Den sistnämnda är näringskrävande, medan Navicula schmassmannii har dåligt känd ekologi, eftersom den inte brukar utgöra någon större andel i kiselalgssamhällen. Detta medför en viss osäkerhet i IPS-indexet. Förekomsten av vissa föroreningstoleranta arter (om än i låga antal), som Nitzschia palea och Mayamaea atomus var. permitis, visar att det finns en viss påverkan av lättnedbrytbart organiskt material. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. En viss osäkerhet finns dock i indexet, eftersom 1 % av de förekommande kiselalgerna är odefinierade ur surhetssynpunkt. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 13-15 15,4 2 57,2 2-3 8,3 1-2 7,59 1 God status Alkaliskt IPS (1-2) 2 15 1 5 1 11 12 13 14 15 Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID 1 8 6 4 2 1 11 12 13 14 15 Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sen 21. IPS-indexet låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet hög status 21, men har övriga år legat i god status. Sämst resultat visade det 213 då IPS-indexet hamnade nära gränsen mot måttlig status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var större 213 än övriga år. Artsammansättningen på lokalen är ovanlig, med förekomst av arter som vanligtvis förekommer i mindre mängder och vars ekologiska krav inte är helt klarlagda. Detta medför en viss osäkerhet i IPS-indexen. Surhetsindexet ACID har varierat mellan nära neutrala och alkaliska förhållanden. Treårsmedelvärdet (213-15) hamnar i alkaliskt, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. En viss osäkerhet finns dock i ACID-indexet alla år, eftersom det funnits mellan 1-24 % kiselalger som är odefinierade ur surhetssynpunkt. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 188
133. Dohnaforsån, Nordhammar 215-8-25 Lokalkoordinater: 652815/14476 (RT9) Metodik: SS-EN 1447 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 2,5 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, 1 3 2,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, 1 3 13 3, Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 2 2,5 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, 1 4 1,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, 1 3 5 1,2 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 5, 2 4,9 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, 1 4 1,2 Encyonema lunatum (W. Smith) Van Heurck ENLU 5, 2 1,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 3,7 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, 2 3 1,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, 2 3 2,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, 2 2 2,5 Eunotia curtagrunowii Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot ECTG 5, 2 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 2,5 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, 1 4 7 1,6 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 4,9 Frustulia marginata Amossé FMGN 4, 3 5 5 1,2 Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GACC 4,5 1 1,2 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4,5 3 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, 1 3 1,2 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, 1 3 2,5 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM, 4 2,5 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, 1 4 3,7 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 1 3 1,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 1 4 2,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 1,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, 1 4 2,5 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 1 3 1,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, 3 4 5 1,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4,5 1 3 151 6 34,9 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2,9 1 1,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 7 1,6 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 4,7 1 3 15 3,5 Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NGCA 3, 1 2,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, 1 3 1,2 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, 1 3 1,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 4, 1 3 2,5 Nitzschia lorenziana Grunow NLOR 2,5 3 1,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, 3 4 3,7 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, 3 3 6 1,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 7 1,6 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow NPAT 1, 3 3 3 1,7 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, 2 4 1,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 3 1 1,2 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 1,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 1,2 Nupela sp. NUPS 5, 2 7 1,6 Pinnularia subfalaiseana Krammer PSBF, 1,2 Pinnularia sp. PINS 4,7 2 3,7 Planothidium stewartii (Patrick) Lange-Bertalot PSTW 5, 2 3,7 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 1,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, 1 2 1,2 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, 1 4 1,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, 1 3 2,5 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2,6 2 3 2,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 2 3 4,9 Stauroneis francisci-josephi Van de Vijver & Lange-Bertalot SFRJ, 1,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, 1 3 1,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, 1 4 2,5 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. brebissonii SBRE 3, 2 4 1,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, 2 4 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 1,2 SUMMA (antal skal): 433 SUMMA (antal taxa): 63 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 63 TDI (-1): 62,4 ADMI (%): 3, Acidofil ( ): 21 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 3,5 % PT: 5,1 EUNO (%): 1,2 Circumneutral ( ): 81 Odefinierad ( ): 14 ADMI (μm): IPS (1-2): 15,6 ACID: 8,4 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 74 Deformerade (%): - 2,86 189 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
133. Dohnaforsån, Nordhammar RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: Örebro Stations EU-id: SE652815-14476 Kommun: Askersund Lokalkoordinater: 652815/14476 (RT9) Provtagningsuppgifter Datum: 215-8-25 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Ingrid Hårding Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 3 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 15 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup:,3 m Vattentemperatur: 19,1 C Lokalens maxdjup:,4 m Märkning av lokal: -3 meter nedströms brofäste, södra sidan Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Sand (<,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grus (,2-2 cm): saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-1 cm): saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (1-2 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (2-4 cm): 5-5% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): 5-5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: artificiell Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - - C: - - Övrigt Stenar vid brofäste, blir snabbt djup. Svamp på stenarna. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 19