Öppna Jämförelser Länsrapport Stöd till brottsoffer 2014 2014-06-11... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Enkätinsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat... 6 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 6 3.1.1 Kunskapsbaserad vård och omsorg... 7 3.1.2 Säker vård och omsorg... 16 3.1.3 Individanpassad vård och omsorg... 23 3.1.5 Tillgänglighet... 30 Referenser... 32 Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 1
1 Inledning SKL 1 och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer med fokus på att få överblick av kommunernas övergripande arbete med att stödja och hjälpa våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld. t med denna rapport är att göra en enkel och lättillgänglig sammanställning över länets kommuners resultat. Resultatet bygger på en enkät som skickats ut till kommunerna under januari-februari 2014. Hur frågorna är ställda redovisas inom varje område samt, enligt Socialstyrelsen, möjliga felkällor. För ytterligare information kring resultatet rekommenderas rapporten Öppna jämförelser 2014 Stöd till brottsoffer Nationella resultat, metod och indikatorer som kan hämtas på Socialstyrelsens hemsida, se länk i slutet av rapporten. Resultatet för samtliga kommuner kan hämtas på www.kolada.se. Kommentarer från SKL och Socialstyrelsens finns på nedanstående webbplatser: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/brottsoffer http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser Resultatet kan delas in i fyra områden 2 (som i sin tur har ett antal olika indikatorer): - Kunskapsbaserad vård och omsorg - Säker vård och omsorg - Individanpassad vård och omsorg - Tillgänglighet Kortfattat kan nämnas att Socialstyrelsen har givit följande kommentarer kring det nationella resultatet. Fler kommuner än tidigare använder standardiserade bedömningsmetoder för att kartlägga våldsutsattheten och bedöma risker vid utredning av behov hos våldsutsatta vuxna. Fler kommuner än tidigare erbjuder skyddat boende till våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem. Färre kommuner än tidigare använder enskildas synpunkter. Endast 13 procent av kommunerna använder våldsutsattas synpunkter för att utveckla verksamheten. 1 Sveriges kommuner och landsting 2 Förutom att ett antal bakgrundsfaktorer Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 2
Få kommuner gör systematiska uppföljningar. Endast 6 procent av kommunerna gör systematiska uppföljningar av sina insatser till våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Endast 14 procent av kommunerna har aktuella rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat boende. Det är av avgörande betydelse att barn i skyddat boende får fortsätta sin skolgång, då forskning visar att ofullständiga och låga betyg är en riskfaktor för psykosocial ohälsa. Information på olika språk och i alternativa format saknas. Endast 25 procent av kommunerna har översatt informationen till de vanligaste språken i kommunen. Brist på insatser till personer som utövat våld. 67 procent av kommunerna erbjuder biståndsbeslutade stödsamtal till personer som utövat våld, med syftet att våldet ska upphöra. 3 SKL har också kommenterat resultat med följande uttalande: 46 procent av kommunerna kartlägger förekomsten av våld i nära relationer. Perspektivet är kvinnor och män, både som offer och förövare. 2012 genomförde 31 procent av kommunerna kartläggningar av antalet våldsutsatta kvinnor. Rapporten visar också att alltfler kommuner använder standardiserade bedömningsmetoder. På så sätt får de våldsutsatta ett likvärdigt bemötande, en professionell utredning och relevanta insatser, som grundar sig på risk, säkerhet och skyddsbehov. Årets enkät innefattar frågor gällande våldsutsatta barn både de som bevittnat våld och de som utsatts för våld mot egen person, det vill säga barnmisshandel. Tidigare enkäter har endast frågat om barn som bevittnat våld. Resultaten visar bland annat att endast 14 procent av kommunerna har en rutin för att säkra barnens skolgång när de befinner sig i skyddat boende. 4 3 http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/brottsoffer 2014-06-11 4 http://www.skl.se/press/nyheter_2/battre-koll-pa-vald-i-nara-relationer 2014-06-11 Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 3
2 Datainsamling Innan resultatet presenteras är det av vikt att datainsamlingen redovisas så att det blir tydligt varifrån data hämtas. Kommuner lämnade in enkätuppgifterna under januarifebruari 2014. Ett antal kommuner deltog på den gemensamma insamlingen som genomfördes i slutet av januari 2014. Förhoppningen är att detta ökat liknande tolkning av frågorna mellan kommunerna. För ytterligare information kring datainsamling samt enkäten i sin helhet rekommenderas Öppna jämförelser 2014 Stöd till brottsoffer Nationella resultat, metod och indikatorer, Socialstyrelsen (se länk i slutet av rapporten). För att öka möjligheter till jämförelser kan enskild kommun via den Excel fil som finns på tidigare nämnda länkar 5 dels jämföra sig med kommuner i SKLs kommungruppsindelning alternativt utifrån storlek på kommunen. Resultatet finns också publicerat på www.kolada.se. 2.1 Enkätinsamling De öppna jämförelserna 2014 baseras på uppgifter från en enkät till kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Svarsfrekvensen på enkäten var 89 procent, jämfört med 92 procent 2013. Fem av indikatorerna i årets jämförelser kommer från öppna jämförelserna Sociala barn och ungdomsvården. 2.2 Tillförlitlighet Mätning För att reducera mätfel har frågeblanketten och missivet konstruerats av ämneskunnig, enkätfrågekonstruktör och statistiker. En referensgrupp med personer från åtta kommuner/stadsdelar har deltagit vid utvecklingen av enkätfrågorna. Svarsfrekvensen på enkäten var 89 procent. Av totalt 316 kommuner och stadsdelar har 284 svarat på enkäten. 33 kommuner/stadsdelar har inte besvarat enkäten, varav 32 kommuner och en stadsdel. Jämförbarhet Detta är den tredje öppna jämförelsen avseende kommunernas stöd till brottsoffer från Socialstyrelsen. Enkätfrågorna har ändrats sedan de föregående mätningarna, vilket försvårar jämförbarhet med tidigare publicerade 5 Se kapitel 1. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 4
indikatorer. Följande större förändringar har gjorts som kan påverka indikatorernas jämförbarhet mellan åren: Gruppen brottsoffer har utvidgats. Tidigare efterfrågades enbart stöd till kvinnor utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående samt till barn som bevittnat våld av eller mot närstående. Från och med 2014 efterfrågas även stöd till barn och män utsatta för våld eller andra övergrepp av när-stående. Enkätfrågor har omformulerats och definitioner förtydligats. Malmö ändrade år 2013 stadsdelsindelningen från tio till fem stadsdelar. Det betyder att indikatorer för stadsdelarna inte kan jämföras bakåt i tiden. Skillnader mellan olika kommuner som framgår av tabellerna behöver inte alltid spegla de faktiska förhållandena. Det kan förekomma olikheter mellan kommunerna som beror på mätfel, till exempel att frågorna och anvisningarna tolkas på olika sätt. 6 6 Öppna jämförelser 2014 Stöd till brottsoffer Nationella resultat, metod och indikatorer, Socialstyrelsen, 2014 Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 5
3 Resultat 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat Resultatet redovisas utifrån de tidigare nämnda 4 olika områdena. Procentsatsen längst ned i tabellerna redovisar antal kommuner av samtliga som uppfyllt målvärdet i indikatorn (dels inom länet och dels inom riket). Hur frågan är ställd förklaras före varje indikator, förklaringarna är hämtade från Socialstyrelsens rapport för aktuellt område. t med detta är att kommunerna ska få en tydlighet i vad som efterfrågats. Man bör notera att risken för felkällor eller rättare sagt mätfel som regel kan uppstå när det gäller indikatorerna. Främst kan det handla om tolkningsfel. Förhoppningen är att inom länet ska dessa minimeras genom gemensamma träffar i samband med insamlingsperioderna. Aktuell jämförelse har dock inte genomfört en kvalitetssäkrad gemensam inlämning. I årets publicering av jämförelserna finns Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning, för att underlätta jämförelser mellan kommuner med likartade förutsättningar. Kommungruppsindelningen är reviderad och började gälla från den 1 januari 2011. Indelningen innehåller följande tio kommungrupper: Storstäder (3 kommuner) Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Större städer (31kommuner) Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Pendlingskommuner (51 kommuner) Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Sortering kan också ske utifrån befolkningsgrupp som sträcker sig mellan 1-5 utifrån indelningen: 1-14999 2-15000- 29999 3-30000- 69999 4 70000-199999 5 200000 - Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 6
3.1.1 Kunskapsbaserad vård och omsorg Systematisk bedömning Indikatorsnamn Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Standardiserad bedömningsmetod. Kommunen eller stadsdelen använder en standardiserad bedömningsmetod vid utredning av behov av stöd och hjälp hos våldsutsatta vuxna. Socialnämnden bör i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor se till att de metoder som används för att ge en kvinna stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om våldsutsatta kvinnors behov och vad som ger bäst resultat (SOSFS 2009:22). Forskning visar att människor ofta brister som beslutsfattare i komplexa situationer. Vilken information som samlas in beror på den arbetsbelastning, erfarenhet och värderingar. I de beslut som rör våldsutsatta kan detta få långtgående konsekvenser. En standardiserad bedömningsmetod består av ett instrument med fasställda frågor som bygger på forskning och beprövad erfarenhet och en manual som beskriver användningen. Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen ökar förutsättningarna för en likvärdig bedömning av den enskildes behov. Kommunen eller stadsdelen använder minst en standardiserad bedömningsmetod vid utredning av behov hos våldsutsatta vuxna. Processmått. Enkätfråga: Använder ni någon standardiserad bedömningsmetod vid utredning av be-hov av stöd och hjälp hos våldsutsatta vuxna? Svarsalternativ Ja, Nej. Följdfråga 1: Om ja, ange vilken eller vilka standardiserade bedömningsmetoder ni an-vänder. Svarsalternativ: FREDAbeskrivning för att kartlägga våldet, FREDA-farlighet vid riskbedömning, SARA: SV, Patriark, Annan (om annan ange vilken). Definition: Med standardiserad bedömningsmetod avses ett formulär med i förväg fast-ställda frågor och svarsalternativ i form av numerär eller verbal skala. Frågorna är veten-skapligt utprövade. Svarsalternativ: Ja eller nej Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat ja på att minst en standardiserad bedömningsmetod används samt att kommunen angett vilken av de förkryssningsbara bedömningsmetoder som använts alternativt angett annan bedömningsmetod samt angett vilken. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner och stadsdelar som uppnått målvärdet. Redovisningsnivåer: Riket, län, kommun, stadsdelar. Mätdatum: När enkäten besvarades januari februari 2014. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Systematisk uppföljning Indikatorsnamn Systematisk uppföljning Kommunen eller stadsdelen har sammanställt resultaten av de individuella uppföljningarna på gruppnivå till a) våldsutsatta vuxna b) våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 7
Typ av indikator Målvärde Teknisk beskrivning Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 första stycket SoL). Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 tredje stycket SoL). Med systematisk uppföljning menas att kommunen sammanställer resultaten från de en-skilda uppföljningarna på gruppnivå. På detta sätt kan kommunen få kunskap om insatserna gett förväntade resultat för hela målgruppen eller olika undergrupper [33, 34]. Systematisk upp-följning ökar också förutsättningarna att handlägga, dokumentera och säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2011:9) om lednings-system för systematiskt kvalitetsarbete. Processmått. Kommunen eller stadsdelen följer systematisk upp insatser till våldsutsatta barn och vuxna samt barn som bevittnat våld. Enkätfrågor: Fråga 1: Har ni under 2013 följt upp resultaten av insatserna till våldsutsatta vuxna utifrån upp-satta mål för den enskilde? Svarsalternativ Ja, i samtliga ärenden; Ja, men inte i samtliga ärenden; Nej, inte i något ärende och Ej aktuellt, har inte haft några sådana ärenden. Följdfråga till fråga 1: Om Ja ovan, har ni sammanställt resultaten av dessa uppföljningar på gruppnivå? Svarsalternativ Ja, Nej. Fråga 2: Har ni under 2013 följt upp resultaten av insatserna till barn som bevittnat våld av eller mot närstående, utifrån uppsatta mål för den enskilde? Svarsalternativ Ja, i samtliga ärenden; Ja, men inte i samtliga ärenden; Nej, inte i något ärende och Ej aktuellt, har inte haft några sådana ärenden. Följdfråga till fråga 2: Om Ja ovan, har ni sammanställt resultaten av dessa uppföljningar på gruppnivå? Svarsalternativ Ja, Nej. Fråga 3: Har ni under 2013 följt upp resultaten av insatserna till barn som själva utsatts för våld av närstående, utifrån uppsatta mål för den enskilde? Svarsalternativ Ja, i samtliga ärenden; Ja, men inte i samtliga ärenden; Nej, inte i något ärende och Ej aktuellt, har inte haft några sådana ärenden. Följdfråga till fråga 3: Om Ja ovan, har ni sammanställt resultaten av dessa uppföljningar på gruppnivå? Svarsalternativ Ja, Nej. Definitioner: Med följt upp avses att handläggare tillsammans med den enskilde följt upp om insatsen lett till uppsatta mål. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Med gruppnivå avses sammanlagda uppgifter från dokumentationen i enskilda ärenden. Beräkning av indikatorn som rör systematisk uppföljning av insatser till våldsutsatta vuxna: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen på fråga 1 svarat Ja, i samtliga ärenden eller Ja, men inte i samtliga ärenden samt att kommunen svarat Ja på följdfråga 1a. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner och stadsdelar som uppnått mål-värdet. Beräkning av indikatorn som rör systematisk uppföljning av insatser till våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen på fråga 2 och 3 svarat Ja, i samtliga ärenden eller Ja, men inte i samtliga ärenden samt att kommunen svarat ja på följdfråga 2 och följdfråga 3. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 8
Datakällor Mätdatum: 2013. Datatäckning: Svarsfrekvensen 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Kartlägga omfattningen av våld Indikatorsnamn Kartlägga omfattningen av våld i kommunen Kommunen eller stadsdelen har kartlagt omfattningen av våld mot vuxna i kommunen under de två senaste åren. Socialnämnden bör regelbundet kartlägga omfattningen av våld mot vuxna i kommunen. t är att få kunskap om kommunens insatser svarar mot målgruppens behov [6]. Målvärde Kommunen eller stadsdelen har kartlagt omfattningen av våld mot vuxna i kommunen. Typ av Processmått. indikator Teknisk beskrivning Enkätfråga: Har ni genomfört någon kartläggning av antalet våldsutsatta vuxna i kommunen/stadsdelelen under 15 januari 2012 15 januari 2014? Svarsalternativ Ja, Nej. Definition: Med kartläggning avses olika typer av kartläggningar av antalet våldsutsatta vuxna i kommunen. Det kan t.ex. handla om att samla in uppgifter från kvinnojouren, polisen, skola och hälso- och sjukvården. Det kan också handla om att undersöka hur många våldsutsatta som socialtjänsten kommit i kontakt med under en viss tidsperiod. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat Ja på frågan om kommunen genomfört en kartläggning. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Mätdatum: 2013. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Datakällor Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 9
SKL:s Kommuntyp (1-10) Befolkningsgrupp (1-5) Systematisk bedömning Systematisk uppföljning Kartläggning EA = Ej aktuellt Använder standardiserade bedömnings -metod Uppföljning av insatser till enskilda våldsutsatta vuxna Uppföljning av insatser till enskilda barn som upplevt våld Systematisk uppföljning av insatser till våldsutsatta vuxna Systematisk uppföljning av insatser till barn som upplevt våld Kartläggning av omfattningen av våld Aneby 1 5 Nej Delvis Ja Nej Nej Nej Eksjö 2 9 Nej EA Nej EA Nej Nej Gislaved 2 7 Nej EA Ja EA Nej Ja Gnosjö 1 7 Ja Delvis Delvis Ja Ja Ja Habo 1 4 Ja Delvis Delvis Nej Nej Ja Jönköping 4 3 Ja Delvis Ja Nej Nej Ja Mullsjö 1 5 Ja EA Ja EA Nej Ja Nässjö 2 9 Ja Delvis Ja Nej Ja Nej Sävsjö 1 7 Ja Delvis Delvis Ja Nej Ja Tranås 2 7 Ja Nej Delvis Nej Nej Nej Vaggeryd 1 7 Ja Ja Nej Ja Nej Ja Vetlanda 2 7 Ja Delvis Ja Nej Nej Nej Värnamo 3 7 Ja Delvis Ja Nej Nej Ja Jkpg län 77 % 10 % 54 % 30 % 15 % 62 % Riket 49 % 31 % 51 % 6 % 6 % 49 % Tabell: Kunskapsbaserad vård och omsorg Verksamhetsstatistik Indikatorsnamn Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Verksamhetssystem med uppgifter om insatser till enskilda Kommunen eller stadsdelen har ett verksamhetssystem med möjlighet att ta fram uppgifter om antalet a) våldsutsatta vuxna b) våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld samt c) personer som utövat våld som fått biståndsbeslutade insatser. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 första stycket SoL). Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 tredje stycket SoL). Statistik om antalet enskilda som fått olika typer av insatser ger kommunen möjlighet att följa och värdera kvaliteten i verksamheten. Kommunen eller stadsdelen har ett verksamhetssystem med möjlighet att ta fram statistik om insatser till våldsutsatta barn och vuxna, barn som bevittnat våld samt personer som utövat våld. Strukturmått. Enkätfråga: Kan ni hämta uppgifter från ert verksamhetssystem om antalet enskilda i följande målgrupper som fått biståndsbeslutade insatser från socialtjänsten under 2013: kvinnor utsatta för våld av närstående män utsatta för våld av närstående barn som bevittnat våld av närstående barn som själva utsatts för våld av närstående Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 10
män som utövat våld mot närstående Kvinnor som utövat våld mot närstående. Datakällor Brukarmedverkan Indikatorsnamn Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Svarsalternativ: Ja, Nej. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen svarat Ja dels på frågan om kommunen genomfört en kartläggning, dels Ja på frågan om kartläggningen använts för att utveckla verksamheten. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. svarat Ja på enkätfrågan. Mätdatum: 2013. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Använder brukares uppfattning för att utveckla verksamheten. Kommunen eller stadsdelen har genomfört minst en undersökning om hur våldsutsatta vuxna uppfattar socialtjänstens insatser och använt resultaten för att utveckla verksamheten. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 första stycket SoL). Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 tredje stycket SoL). Att ta tillvara brukares erfarenheter är en viktig del i ett system för kvalitetsutveckling. Genom att lyssna på brukares behov och erfarenheter kan kommunen få viktig kunskap om hur verksamheten uppfyller målgruppens behov. Detta är också en viktig del i en evidensbaserad praktik. Kommunen eller stadsdelen använder våldsutsatta vuxnas synpunkter för att utveckla verk-samheten. Processmått. Enkätfrågor: Har ni under 2013 genomfört minst en undersökning av hur våldsutsatta vuxna uppfattar socialtjänstens insatser? Svarsalternativ Ja, Nej. Följdfråga: Om Ja, har ni använt resultaten för att utveckla verksamheten? Svarsalternativ Ja, Nej. Definition: Med undersökning menas olika former av enkäter och strukturerade intervjuer i syfte att fånga enskildas uppfattning om verksamhetens kvalitet. Resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljning av genomförandeplaner. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs dels att kommunen svarat Ja på frågan om en undersökning genomförts, dels svarat Ja på frågan om resultaten använts för att utveckla verksamheten. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja på både huvudfråga och följdfråga. Mätdatum: 2013. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 11
respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också upp-stå vid databearbetningen. Handläggarnas kompetens Indikatorsnamn Typ av indikator Målvärde Teknisk beskrivning Datakälla Plan för handläggarnas kompetensutveckling. Kommunen eller stadsdelen har en aktuell plan för kompetensutveckling för handläggare som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 andra stycket SoL). Socialnämnden har ansvar för att personalen har tillräcklig kompetens för det arbete som ska utföras samt att ge personalen den kompetensutveckling som behövs som motsvarar verksamhetens behov. Det innebär en planering för grundläggande kompetens samt kontinuerlig kompetensutveckling. I nämndens ansvar ingår därför att kontinuerligt gå igenom personalens kompetens och planera behovet av kompetensutveckling, handledning etc. Processmått. Kommunen eller stadsdelen har aktuell samlad plan för kompetensutveckling för handläggare som utreder behov hos a) våldsutsatta vuxna och b) våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. Enkätfrågor: Har ni den 15 januari 2014 en samlad plan för kompetensutveckling inom området våld i nära relationer för handläggare som utreder behov hos våldsutsatta barn och vuxna och/eller barn som bevittnat våld? Följdfråga: Har den samlade planen upprättats eller reviderats under perioden 15 Januari 15 februari 2014? Svarsalternativ: Ja, Nej, Ej aktuellt, har ingen rutin. Definitioner: Med samlad plan avses en plan för handläggarnas kompetensutveckling som bygger på verksamhetens mål och en analys av handläggarnas individuella kompetenser. Med kompetensutveckling avses att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån verksamhetens uppdrag. Med handläggare avses personal som handlägger ärenden som rör vuxna som utsatts för våld samt personal som handlägger ärenden som rör barn som bevittnat våld och barn som själva har utsatts för våld. Planerna kan finnas beskrivna i ett gemensamt dokument eller separata dokument. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen dels svarat Ja på frågan om den har en samlad plan för handläggare som utreder behov hos våldsutsatta vuxna, dels svarat Ja på frågan om de har detsamma för handläggare som utreder behov hos våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. Dessutom ska de ha svarat Ja på frågan om respektive plan upprättats eller reviderats under den senaste tvåårsperioden. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärde. Mätdatum: 2013. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 12
Handläggarnas kompetens Indikatorsnamn Typ av indikator Målvärde Teknisk beskrivning Kompetensutveckling och ärendehandledning. Kommunen eller stadsdelen har under 2013 gett a) kompetensutveckling inom området våld i nära relationer och b) kontinuerlig ärendehandledning till handläggare som utreder behov hos våldsutsatta vuxna samt handläggare som utreder behov hos våldsutsatta barn och bevittnat våld. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 andra stycket SoL). All personal som arbetar med hand-läggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen bör ha teoretiska kunskaper inom området våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt förmåga att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. Den personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör regelbundet få kompetensutveckling inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående(sosfs 2009:22). För att kunna genomföra utredningar av god kvalitet är det viktigt att handläggare har kunskap om våld i nära relationer, t.ex. om olika former av våld och konsekvenser av våldsutsatthet samt riskbedömningar. Processmått. Kommunen har gett berörda handläggare kompetensutveckling inom området våld i nära relationer respektive kontinuerlig ärendehandledning. Enkätfrågor: Fråga 1: Har ni under 2013 genomfört någon kompetensutveckling inom området våld i nära relationer för handläggare som utreder behov hos: a) våldsutsatta vuxna respektive b) våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld? Svarsalternativ: Ja, Nej. Fråga 2: Har ni under 2013 gett kontinuerlig handledning till handläggare som utreder behov hos: a) våldsutsatta vuxna respektive b) våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld? Svarsalternativ: Ja, Nej. Definitioner: Med kompetensutveckling avses att personalen erbjudits utbildning för att utveckla sin kompetens inom området våld i nära relationer. Kompetensutvecklingen kan ha arrangerats av kommunen eller stadsdelen själv eller av annan aktör. Med handledning avses handledning i enskilda ärenden av utbildad handledare. Handledningen kan vara i grupp eller enskilt och vara regelbundet återkommande. För länen och riket redovisas ande-len svarande kommuner som uppnått målvärdet. Beräkning för indikatorn som rör kompetensutveckling: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen dels svarat Ja på frågan om kommunen eller stadsdelen har gett kompetensutveckling under 2013 till handläggare som utreder behov hos våldsutsatta vuxna, dels svarat Ja på frågan om de gett detsamma till handläggare som utreder behov hos våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner och stadsdelar som uppnått målvärdet. Beräkning för indikatorn som rör ärendehandledning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen dels svarat Ja på frågan om kommunen eller stadsdelen har gett kontinuerlig ärendehandledning under 2013 till handläggare som utreder behov hos våldsutsatta vuxna, dels svarat Ja på frågan om de gett detta till handläggare som utreder behov hos våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 13
Datakällor Mätdatum: 2013. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Skolgång för barn i skyddat boende Indikatorsnamn Aktuell rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende. Kommunen eller stadsdelen har en skriftlig, aktuell rutin för hur handläggare ska säkra skol-gången för barn i skyddat boende. Barn som följer med en förälder till skyddat boende har skolplikt och rätt till fortsatt skolgång. I den turbulens som kan uppstå vid en hastig flytt från hemmet är ett barns behov av kontinuitet och normalitet i vardagen viktig och där fyller skolan med struktur, stimulans och kamrater en avgörande funktion. Många barn kan däremot av säkerhetsskäl eller geografiskt avstånd inte gå kvar i sin gamla skola. I en rapport från Sveriges kvinnojourers och tjejjourers riksförbund (SKR) år 2011 framkom att hälften av SKR:s lokala kvinnojourer hade 1 10 barn som haft uppehåll i sin skolgång under det senaste 1,5 åren. Avbrotten varierade mellan några dagar upp till 8 månader. Skolgång är en viktig skyddsfaktor för barns hälsa. Skriftliga rutiner för hur personalen ska agera för att tillgodose barns skolgång kan vara ett stöd för personalen. Det är också ett sätt att säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2009:11) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Målvärde Kommunen eller stadsdelen har en aktuell rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat bo-ende. Typ av indikator Strukturmått. Teknisk beskrivning Enkätfrågor: Har ni den 15 januari 2014 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare ska agera för att barn som vistas med sin förälder i skyddat boende ska få sin skol-gång tillgodosedd? Svarsalternativ: Ja, Nej. Följdfråga: Har ni under perioden 15 januari 2012 15 januari 2014 följt upp rutinen? Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen dels svarat Ja på frågan om den har en rutin, dels följt upp rutinen under alternativt tagit fram den efter den 15 januari 2012. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Mätdatum: 15 januari 2014. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Datakällor Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 14
SKL:s Kommuntyp (1-10) Befolkningsgrupp (1-5) Verksamhetsstatistik Brukarmedverkan Handläggarnas kompetens Skolgång barn i skyddat boende Förklaringar EA = Ej aktuellt Verksamhetssystem med uppgifter om antalet våldsutsatta vuxna som fått insatser Verksamhetssystem med uppgifter om antalet barn som upplevt våld som fått insatser Verksamhetssystem med uppgifter om antalet vuxna som utövat våld som fått insatser Använder brukarnas uppfattning för att utveckla verksamheten Kompetensutveckling om våld i nära relationer till handläggare som utreder våldsärenden Ärendehandledning till handläggare som utreder våldsärenden Plan för kompetensutveckling för handläggare som utreder våldsärenden Aktuell rutin för att säkra barns skolgång för barn i skyddat boende Aneby 1 5 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Eksjö 2 9 Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Gislaved 2 7 Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Gnosjö 1 7 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Habo 1 4 Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Jönköping 4 3 Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Mullsjö 1 5 Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nässjö 2 9 Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Sävsjö 1 7 Ja Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Tranås 2 7 Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Vaggeryd 1 7 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Vetlanda 2 7 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Värnamo 3 7 Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Jönköpings län 85 % 62 % 46 % 0 % 92 % 62 % 69 % 0 % Riket 46 % 47 % 23 % 13 % 76 % 76 % 24 % 14 % Tabell: Kunskapsbaserad vård och omsorg Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 15
3.1.2 Säker vård och omsorg Aktuell rutin vid indikation på våld Indikatorsnamn Aktuella rutiner vid indikation på våld inom socialtjänstens verksamheter. Kommunen eller stadsdelen har aktuella, skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur personal ska agera vid indikation på våldsutsatta vuxna inom följande verksam-heter: a) ekonomiskt bistånd, b) sociala barn- och ungdomsvården, c) familjerätten, d) missbruks- och beroendeverksamheten, e) socialpsykiatrin, f) LSS-verksamheten samt g) äldreomsorgen. Socialnämnden har ansvar för att vid behov ge stöd och hjälp till den som utsatts för brott och dennes närstående (5 kap. 11 SoL). För att kunna hjälpa en våldsutsatt per-son är ett första steg att få vetskap om våldet. Många våldsutsatta berättar inte på eget initiativ. Därför är det viktigt att all personal inom socialtjänsten är uppmärksam på att en enskild kan vara våldsutsatt, även om hon eller han inte på eget initiativ berättar om våldsutsatthet. Det är inte ovanligt att personal upplever hinder för att fråga om känsliga ämnen som våldsutsatthet. Skriftliga rutiner för hur personalen ska fråga och agera vid indikation på våld kan vara ett stöd för personalen. Det är också ett sätt att säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Målvärde Kommunen eller stadsdelen har aktuella rutiner för att uppmärksamma och identifiera vuxna utsatta för våld. Teknisk Enkätfrågor: Har ni den 15 januari 2014 skriftliga och på ledningsnivå beslutade beskrivning rutiner för hur handläggare ska agera vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld av närstående? Svarsalternativ Ja, Nej. Följdfråga 1: Omfattar rutinerna följande delverksamheter inom socialtjänsten? Ekonomiskt bistånd, sociala barn- och ungdomsvården, familjerätten, missbruksoch beroendeverksamheten, socialpsykiatrin, LSS/vuxen, LSS/barn, äldreomsorgen. Svarsalternativ: Ja, Nej, Ej aktuellt rutinen upprättades efter 15 januari 2012. Följdfråga 2: Har ni under perioden 15 januari 2012 15 januari 2014 följt upp rutinerna som rör: Ekonomiskt bistånd, sociala barn- och ungdomsvården, familjerätten, missbruks- och beroendeverksamheten, socialpsykiatrin, LSS/vuxen, LSS/barn, äldreomsorgen? Definitioner: Rutinen ska beskriva ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur handläggaren vid indikation på våld ska a) fråga den enskilde om utsatthet för våld, och b) hur handläggaren ska agera om det framkommer att personen utsatts för våld. Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa gemensamma rutiner. Med indikation avses någon form av tecken på att en person utsatts för våld. Med aktuell avses att rutinen upprättades efter den 15 januari 2012 eller att kommunen eller stadsdelen kontrollerat att rutinen används och fungerar på avsett sätt och att den vid behov reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen svarat Ja på den första frågan om de har de aktuella rutinerna, och Ja på följdfråga 1 att rutinen följts upp, alternativt att den upprättades efter den 15 januari 2012. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner och stadsdelar som uppnått målvärdet. Mätdatum: 2014-01-15. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Datakällor Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, etc. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 16
SKL:s Kommuntyp (1-10) Befolkningsgrupp (1-5) Rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld Förklaringar EA = Ej aktuellt Aktuell rutin 7 vid indikation på våld inom ekonomiskt bistånd Aktuell rutin vid indikation på våld inom barn- och ungdomsvård Aktuell rutin vid indikation på våld inom familjerätten Aktuell rutin vid indikation på våld inom missbruks- och beroende Aktuell rutin vid indikation på våld inom socialpsykiatrin Aktuell rutin vid indikation på våld inom LSSverksamhet Aktuell rutin vid indikation på våld inom äldreomsorgen Aneby 1 5 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Eksjö 2 9 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Gislaved 2 7 Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Gnosjö 1 7 Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Habo 1 4 Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Jönköping 4 3 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Mullsjö 1 5 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nässjö 2 9 Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Sävsjö 1 7 Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Tranås 2 7 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Vaggeryd 1 7 Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Vetlanda 2 7 Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Värnamo 3 7 Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Jönköpings län 77 % 77 % 54 % 77 % 31 % 23 % 23 % Riket 59 % 59 % 55 % 58 % 36 % 29 % 27 % Tabell: Säker vård och omsorg 7 För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen svarat Ja på den första frågan om de har de aktuella rutinerna, och Ja på följdfråga 1 att rutinen följts upp Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 17
Insatser Indikatorsnamn Målvärde Typ av Indikator Teknisk beskrivning Datakällor Insatser Indikatorsnamn Stödsamtal till våldsutsatta vuxna. Kommunen eller stadsdelen erbjuder stödsamtal med biståndsbeslut till våldsutsatta vuxna för att stärka uppbrott. Socialnämnden har ansvar för att den som utsatts för brott och dennes närstående får det stöd och den hjälp som personen behöver. Nämnden ska särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 SoL). Kvinnor som lämnat en relation där de har utsatts för våld kan vara i behov av samtal som bl.a. syftar till att stärka självkänslan och minska känslor av skuld och skam. Nämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning om vad som genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 SoL). Med utredningen som grund kan insatser erbjudas som motsvarar den enskildes behov. Forskare har börjat diskutera behovet av en insatstrappa, med olika nivåer av stöd från ett bemötande som synliggör utsattheten och skydd, till krissamtal och mer omfattande insatser som traumabehandling. I olika undersökningar framkommer det att social-tjänsten inte alltid utreder våldsutsattas behov. Den nationella tillsynen visade att vålds-utsatta kvinnor hänvisas direkt till den verksamhet som utför serviceinsats eller till en kvinnojour, utan att få sina behov utredda. Detta äventyrar den enskildes rättsäkerhet, eftersom insatser utan biståndsbeslut inte kan överklagas. Dessutom dokumenteras inte insatser utan bi-ståndsbeslut, vilket hindrar uppföljning såväl på individuell som på systematisk nivå. Om den enskilde återkommer till verksamheten saknas dokumentation om tidigare våldsutsatthet och genomförda insatser. Kommunen eller stadsdelen erbjuder stödsamtal med biståndsbeslut till våldsutsatta vuxna för att stärka uppbrott. Processmått. Enkätfråga: Erbjuder ni efter biståndsbeslut stödsamtal för att stärka uppbrott från våld till a) kvinnor utsatta för våld av närstående och b) män utsatta för våld av närstående? Svarsalternativ Ja, Nej. Definition: Med stödsamtal avses t.ex. krissamtal och samtal för att stärka självkänslan och minska känslor av skuld och skam. Det kan handla om enskilda samtal eller samtal i grupp. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen svarat ja på frågan om den erbjuder stödsamtal med biståndsbeslut. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Mätdatum: 2014-01-15. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Stödsamtal till våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld. Kommunen eller stadsdelen erbjuder biståndsbeslutade stödsamtal till våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld med syftet att barnet ska få möjlighet att bearbeta våldsupplevelsen. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 18
Målvärde Typ av Indikator Teknisk beskrivning Datakällor Insatser Indikatorsnamn Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden (5 kap. 1 SoL). Socialnämnden har ansvar för att barn som utsatts för brott och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ansvarar för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp som barnet behöver (5 kap. 11 tredje och fjärde stycket SoL). Nämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning om vad som genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 SoL). Med utredningsmaterialet som grund görs en analys av vilka insatser som bäst svarar mot barnets behov. Stödsamtal för att barn ska få möjlighet att bearbeta våldsupplevelsen är en av de insatser barnet kan behöva. Forskare har börjat diskutera behovet av en insatstrappa, med olika nivåer av stöd från ett bemötande som synliggör utsattheten och skydd, till krissamtal och mer omfattande insatser som trauma-behandling. Kommunen eller stadsdelen erbjuder biståndsbeslutade stödsamtal till våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld med syftet att barnet ska få möjlighet att bearbeta våldsupplevelsen. Processmått. Enkätfråga: Erbjuder ni efter biståndsbeslut stödsamtal för att bearbeta våldsupplevelsen till: a) barn som bevittnat våld av eller mot närstående och b) barn som själva utsatts för våld av närstående? Svarsalternativ: Ja, Nej. Definition: Med stödsamtal avses t.ex. enskilda krissamtal eller pedagogisk verksamhet för barn enskilt eller i grupp. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen svarat Ja, dels på frågan om stödsamtal erbjuds barn som bevittnat våld, dels på frågan om stödsamtal erbjuds barn som själva utsatts för våld. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen svarat ja på frågan om den erbjuder stödsamtal med biståndsbeslut. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Mätdatum: 2014-01-15. Datatäckning: Svarsfrekvensen på brottsofferenkäten var 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna Göteborg, Malmö och Stockholm. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Stödsamtal till personer som utövat våld Kommunen eller stadsdelen erbjuder stödsamtal med biståndsbeslut till personer som utövat våld, med syftet att våldet ska upphöra. Insatser som riktar sig till personer som utövat våld är en viktig del i arbetet för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. I detta sammanhang har socialtjänsten ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp om frågan och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive per-son behöver (prop. 2006/07:38 s. 25). Det innebär ett ansvar för att personer som utövat våld erbjuds stöd och hjälp att förändra sitt beteende [6]. Behandling av män som utövat våld kan vara ett verksamt medel för att förebygga och motverka våld [48]. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning om vad som genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 SoL). På senare tid har forskare lyft fram att det finns olika typer av partnervåld, och att det därför Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 19
finns ett behov av differentierade insatser för att våldsutövandet ska upphöra [49, 50]. Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Kommunen eller stadsdelen erbjuder biståndsbeslutade stödsamtal till personer som utövat våld, med syftet att våldet ska upphöra. Processmått. Enkätfråga: Erbjuder ni efter biståndsbeslut stödsamtal för att våldsutövandet ska upphöra till: a) kvinnor som utövat våld mot närstående och b) män som utövat våld mot närstående? Svarsalter-nativ Ja, Nej. Definition: Med stödsamtal avses är avses enskilda samtal eller samtal i grupp. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen eller stadsdelen svarat Ja på frågan om den erbjuder biståndsbeslutade stödsamtal till personer som utövat våld. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Mätdatum: 2014-01-15. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid data-bearbetningen. Insatser Indikatorsnamn Skyddat boende Kommunen eller stadsdelen erbjuder efter biståndsbeslut skyddat boende till a) våldsutsatta kvinnor och b) våldsutsatta män. Socialnämnden har ansvar för att den som utsatts för brott får det stöd som han eller hon behöver (5 kap. 11 SoL). Alla kommuner måste kunna erbjuda ett skyddat boende till de kvinnor som har behov av detta (prop. 2006/07:38 s. 44). Skyddat boende är en viktig insats för den som behöver skydd från våld och övergrepp [6]. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning om vad som genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 SoL). Skyddat boende är en individuellt anpassad insats som ges efter utredning och beslut [41]. Med utredningen som grund kan insatser erbjudas som motsvarar den enskildes behov av skydd. Målvärde Kommunen eller stadsdelen erbjuder skyddat boende efter biståndsbeslut till a) våldsutsatta kvinnor och b) våldsutsatta män. Typ av indikator Processmått. Teknisk beskrivning Enkätfråga: Erbjuder ni efter biståndsbeslut skyddat boende till kvinnor som utsatts för våld av närstående Män som utsatts för våld av närstående? Svarsalternativ: Ja, Nej. Definition: Med skyddat boende avses boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. På ett skyddat boende kan det finnas olika typer av åtgärder till skydd mot hot, våld eller andra övergrepp, t.ex. skyddsanordningar samt möjlighet för den enskilde att få samtal och stöd att förändra sin situation. Det ska finnas tillräcklig bemanning av personal som har för målgruppen relevant utbildning och erfarenhet. Annat tillfälligt Boende som t.ex. hotellrum eller jourlägenhet räknas inte som skyddat boende. Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 20
Datakällor Insatser Indikatorsnamn Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Beräkning av indikator som rör skyddat boende till våldsutsatta kvinnor: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen eller stadsdelen svarat Ja på frågan om den erbjuder skyddat boende efter biståndsbeslut till våldsutsatta kvinnor. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Beräkning av indikator som rör skyddat boende till våldsutsatta män: För att uppnå mål-värdet krävs att kommunen eller stadsdelen svarat Ja på frågan om den erbjuder skyddat boende efter biståndsbeslut till våldsutsatta män. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner och stadsdelar som uppnått målvärdet. Mätdatum: När enkäten besvaras, d.v.s. januari februari 2014. Datatäckning: Svarsfrekvens 89 procent. Enkät till samtliga landets kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm. I samband med datainsamlingen kan fel uppstå. Felen kan bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna. Fel kan också uppstå vid databearbetningen. Skyddat boende särskilt anpassat till behoven hos våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem. Kommunen eller stadsdelen erbjuder efter biståndsbeslut skyddat boende särskilt anpassat till våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem. Socialnämnden har ansvar för att den som utsatts för brott får det stöd som han eller hon behöver (5 kap. 11 SoL). Alla kommuner måste kunna erbjuda ett skyddat boende till de kvinnor som har behov av detta (prop. 2006/07:38 s. 44). Skyddat boende är en viktig insats till den som behöver skydd från våld och övergrepp. Våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem är en särskilt utsatt grupp som ofta befinner sig i livssituationer som ökar risken att utsättas för våld samtidigt som de tycks ha svårare att få hjälp jämfört med andra våldsutsatta. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning om vad som genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 SoL). Med utredningen som grund kan insatser erbjudas som motsvarar den enskildes behov. Det är viktigt att kvinnor med missbruks- och beroendeproblem erbjuds skyddat boende som är anpassat för att ta emot denna målgrupp, t.ex. behövs personal med kompetens inom kunskapsområdena våld och missbruk. Kommunen eller stadsdelen kan erbjuda skyddat boende särskilt anpassat till behoven hos våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem. Processmått. Enkätfråga: Erbjuder ni skyddat boende som är särskilt anpassat till kvinnor som är i aktivt missbruk och beroende? Svarsalternativ Ja, Nej. Definition: Med skyddat boende avses boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. På ett skyddat boende kan det finnas olika typer av åtgärder till skydd mot hot, våld eller andra övergrepp, t.ex. skyddsanordningar samt möjlighet för den enskilde att få samtal och stöd att förändra sin situation. Det ska finnas tillräcklig bemanning av personal som har för målgruppen relevant utbildning och erfarenhet. Annat tillfälligt boende som t.ex. hotellrum eller jourlägenhet räknas inte som skyddat boende. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs dels att kommunen eller stadsdelen Öppna Jämförelser Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2014 Henrik Ahlgren 21