PLAN FÖR FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN KÖNEN I HELSINGFORS STADS TJÄNSTER

HELSINGFORS STAD 1 (11) PLAN FÖR FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN KÖNEN I HELSINGFORS STADS TJÄNSTER 2013 2016

HELSINGFORS STAD 2 (11) INNEHÅLL 1. Handlingsprogram för främjande av jämställdhet 2. Främjande av jämställdhet genom myndighetsarbete 2.1 Planeringsförpliktelserna i jämställdhetslagen 2.2 Förbindelserna i Den europeiska deklarationen om jämställdhet 2.3 Integrering av genusperspektivet i beslutsfattande och förvaltning 3. Strategiska utgångspunkter för jämställdhet 3.1 De etiska principerna i strategiprogrammet för Helsingfors stad 3.2 Jämställdhetsuppfattningen inom Helsingfors stad 3.3 Jämställdhet ökar välbefinnande 4. Prioriteringarna i jämställdhetsplanen 5. Jämställdhetsplaneringen vid förvaltningarna och affärsverken 5.1 Integrering som utgångspunkt 5.2 Konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv och förhandsanalys av konsekvenser 6. Samordning, ansvar och uppföljning inom jämställdhetsarbetet 6.1 Samordning 6.2 Ansvar och uppföljning 6.3 Jämställdhetskommittén ger stöd och rapporterar

HELSINGFORS STAD 3 (11) 1 Handlingsprogram för främjande av jämställdhet Helsingfors stadsfullmäktige godkände de handlingsprogram som ska utarbetas under fullmäktigeperioden 2013 2016 som en del av strategiprogrammet för fullmäktigeperioden. Ett av dessa var handlingsprogrammet för främjande av jämställdhet. Handlingsprogrammet för främjande av jämställdhet består av två helheter. Den första omfattar den aktuella planen för främjande av jämställdheten i Helsingfors stads tjänster 2013 2016 och jämställdhetsplaneringen vid förvaltningarna och affärverken (affärsverken) på basis av denna. I den andra helheten behandlas personalpolitisk jämställdhetsplanering. Dessa kompletteras med de anvisningar som årligen ges till förvaltningarna och affärsverken. I samband med anvisningarna kan jämställdhetsplanerna vid behov uppdateras. Helsingfors stad har redan länge arbetat för jämställdhet. Staden tillsatte en jämställdhetskommitté för första gången år 1986. Sedan 2006 har Helsingfors utarbetat en gemensam jämställdhetsplan för hela staden som har innehållit både ett personalpolitiskt avsnitt och ett funktionellt avsnitt som gäller tjänsterna. Den aktuella jämställdhetsplanen för tjänster 2013 2016 (tidigare funktionell jämställdhetsplan) är den femte i ordningen. På basis av internationella och landsomfattande rekommendationer och utvecklingsprojekt har man konstaterat att det är motiverat att kommunerna utarbetar en egen plan både för jämställdheten i fråga om tjänster, dvs. den funktionella jämställdheten, och för jämställdheten i fråga om personalen, dvs. den personalpolitiska jämställdheten. Planen för främjande av jämställdhet i stadens tjänster 2013 2016 har tillkommit som ett samarbete mellan personalcentralen och den jämställdhetskommitté som stadsstyrelsen tillsatt. Den personalpolitiska jämställdhetsplanen görs upp i samråd med personalorganisationer och personalcentralen.

HELSINGFORS STAD 4 (11) FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN MELLAN KÖNEN I HELSINGFORS STADS TJÄNSTER Staten styr Kommunernas förbindelser CEDAW FN:s Pekingdeklaration och dess handlingsprogram Europeiska deklarationen om jämställdhet Jämställdhetslagen HELSINGFORS STAD Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen Jämställdhetskommittén Nämnderna och direktionerna Revisionsnämnden Stadsfullmäktiges strategiprogram 2013 2016 Handlingsprogrammet för främjande av jämställdheten Planen för främjande av jämställdheten mellan könen i Helsingfors stads tjänster Planen för främjande av jämställdheten mellan könen inom Helsingfors stads personalpolitik FÖRVALTNINGAR OCH AFFÄRSVERK Henkil Personalcentralen Henkilöstökeskus ja virastojen johto Ledningen för förvaltningarna och affärsverken Jämställdhetsplaneringen vid förvaltningarna och affärsverken Anvisningar

HELSINGFORS STAD 5 (11) 2 Främjande av jämställdhet genom myndighetsarbete 2.1 Planeringsförpliktelserna i jämställdhetslagen Med jämställdhet avser man i den här planen jämställdheten mellan män och kvinnor i enlighet med jämställdhetslagen (609/1986) och jämställdheten bland könsminoriteter enligt jämställdhetsombudsmannens tolkning. FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) ligger till grund för jämställdhetslagen. FN:s CEDAW-kommitté, som övervakar verkställigheten av avtalet, har genom allmänna rekommendationer gett viktiga anvisningar om hur avtalet ska tolkas: kommittén har bland annat fastställt att våld mot kvinnor är sådan diskriminering av kvinnor som förbjuds i avtalet (nr 19/92). Jämställdhetsarbetet i fråga om Helsingfors stads tjänster baserar sig på 4 i jämställdhetslagen. Jämställdhetslagen kompletterades år 2005 (232/2005) på så sätt att planmässigt främjande av jämställdheten mellan kvinnor och män också gäller för kommuner. Enligt 4 i jämställdhetslagen ska myndigheterna i all sin verksamhet främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt samt skapa och befästa sådana förvaltnings- och tillvägagångssätt som säkrar främjandet av jämställdheten mellan kvinnor och män vid beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. De förhållanden som hindrar att jämställdhet uppnås ska ändras. Främjandet av jämställdheten ska beaktas i fråga om tillgången på och utbudet av tjänster. Enligt 4 a i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 % vardera i kommunala organ, med undantag för kommunfullmäktige. Enligt 6 b i jämställdhetslagen ska läroanstalterna, med undantag för grundskolor, utarbeta en jämställdhetsplan för undervisningen och den övriga verksamheten i läroanstalten i samarbete med representanter för personalen och de studerande. Jämställdhetslagen innehåller dessutom bestämmelser om främjande av jämställdheten bland personalen. Om antalet anställda i anställningsförhållande hos en arbetsgivare regelbundet är minst 30, ska arbetsgivaren med stöd av 6 a i jämställdhetslagen årligen (i samarbete med personalorganisationer) göra upp en jämställdhetsplan som särskilt gäller lön och andra villkor i anställningsförhållandet. 2.2 Förbindelserna i Den europeiska deklarationen om jämställdhet Utöver planeringsförpliktelsen med stöd av jämställdhetslagen har Helsingfors förbundit sig till att främja jämställdheten i stadens tjänster genom att ha undertecknat

HELSINGFORS STAD 6 (11) Den europeiska deklarationen om jämställdhet år 2008. Kommunorganisationerna och kommunerna i Europa har åren 2005 2006 gjort upp Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, A European Charter for Equality for Women and Men in Local Life, under samordning av Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter, Council of European Municipalities and Regions (CEMR), och med stöd av EU:s jämställdhetsprogram. De som undertecknar Den europeiska deklarationen om jämställdhet förbinder sig till att utarbeta och införa en jämställdhetsplan som gäller tjänster och funktioner och som justeras och revideras vid behov. I jämställdhetsplanen ska man ange de främsta prioritetsområdena, de planerade åtgärderna och för ändamålet angivna resurser. De som undertecknar deklarationen förbinder sig till att informera om jämställdhetsplanen och att utvärdera hur den verkställs. Den europeiska deklarationen om jämställdhet är uppdelad i tre huvuddelar: I Principer, II Genomförande av deklarationen och åtaganden enligt denna och III Demokratiskt ansvar. Länk till Den europeiska deklarationen om jämställdhet: http://www.kommunerna.net/sv/sakkunnigtjanster/fou/projekt/tase/documents/europeisk%2 0deklaration%20om%20jämställdhet.pdf 2.3 Integrering av genusperspektivet i beslutsfattande och förvaltning Integreringen av genusperspektivet betyder enligt FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) att man övergripande tillämpar genusperspektivet utgående från att man redan i planeringsfasen utvärderar konsekvenserna av alla åtgärder med tanke på både män och kvinnor inom alla områden och på alla nivåer. Finland förpliktade sig att integrera genusperspektivet genom att godkänna FN:s Pekingdeklaration och handlingsprogram år 1995. Enligt Europarådets definition är integreringen av genusperspektivet ett strategiskt betraktelsesätt med vilket man utvecklar förvaltnings- och handlingsmetoder som stöder främjandet av jämställdheten som en del av myndigheternas övriga verksamhet. 3 Strategiska utgångspunkter för jämställdheten 3.1 De etiska principerna i strategiprogrammet för Helsingfors stad Det konstateras i Helsingfors stads strategiprogram för fullmäktigeperioden 2013 2016, att jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet för alla

HELSINGFORS STAD 7 (11) och ett grundläggande samhälleligt värde. Staden är jämställd och jämlik. Den gör systematiskt konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv och främjar jämställdhet och jämlikhet i sin verksamhet. Konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv, konsekvenserna i fråga om likabehandling och miljökonsekvenserna beaktas i beslutsfattandet. (s. 3 och 27) 3.2 Jämställdhetsuppfattningen inom Helsingfors stad Jämställdheten mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet för alla och ett grundläggande samhälleligt värde. Fullständig jämställdhet mellan kvinnor och män har dock ännu inte uppnåtts, utan social, politisk, ekonomisk och kulturell ojämlikhet förekommer fortfarande. Ojämlikhet mellan kvinnor och män kan förebyggas genom att ändra de sociala strukturerna och de stereotypa uppfattningarna om könen i samhället. De tidigt tillägnade stereotypa uppfattningarna om manlighet och kvinnlighet förstärker de sociala strukturer som producerar ojämställdhet. Staden ska samtidigt förebygga diskriminering på flera grunder, vilket innebär att en person förutom på grund av kön samtidigt diskrimineras på grund av exempelvis etniskt ursprung. 3.3 Jämställdhet ökar välbefinnande Könet och de antaganden och förväntningar som är förknippade med detta påverkar val som gäller verksamheten. När användarna av en tjänst även granskas på basis av deras kön förbättras samtidigt kunskapsunderlaget för beslutsfattandet. Då genusperspektivet beaktas i ordnandet av tjänster styrs resurserna mot i en mer ändamålsenlig riktning och detta leder till bättre kostnadseffektivitet och större effekt. Genusperspektivet ökar kännedomen om användarna hos tjänsterna och främjar utvecklingen av mer kundorienterade tjänster. Att beakta könet ur ett regionalt, ekonomiskt och socialt perspektiv kan frambringa nya innovationer. Helsingforsarnas välbefinnande ökar i och med att jämställdheten främjas genom att könens olika livssituationer och eventuella behov beaktas. 4 Prioriteringarna i jämställdhetsplanen I del III i Den europeiska deklarationen om jämställdhet ingår sammanlagt 30 artiklar. Artikel 12 handlar om offentlig upphandling och artiklarna 13 23 om rollen som tjänsteleverantör. I dessa roller förbinder man sig att avlägsna hinder för jämställdhet genom att öka jämställdheten inom följande delområden:

HELSINGFORS STAD 8 (11) Offentlig upphandling och kontrakt artikel 12 Utbildning och livslångt lärande artikel 13 Hälsa artikel 14 Social omsorg och sociala tjänster artikel 15 Barnomsorg artikel 16 Vård av andra anhöriga artikel 17 Social integration artikel 18 Bostäder artikel 19 Kultur, idrott och fritid artikel 20 Säkerhet och trygghet artikel 21 Könsrelaterat våld artikel 21 Människohandel artikel 23 De jämställdhetsfrämjande delområdena integreras i jämställdhetsarbetet vid förvaltningarna på samma sätt som målen och åtgärderna i stadens strategiprogram 2013 2016 implementeras. Prioriteringar som ökar jämställdheten inom stadens tjänster Barnomsorgen stöder genomförandet av jämställdheten mellan könen både innehållsmässigt och strukturellt. Praxisen inom barnomsorgen får inte bygga på stereotypa uppfattningar om könen. (artiklarna 6 och 13) Den utbildning och position i arbetslivet som staden erbjuder unga och tjänsterna och projekten inom ramen för ungdomsgarantin bidrar till jämställdhet mellan könen både innehållsmässigt och strukturellt. (artikel 16) Kvinnors och mäns olika behov beaktas inom utbudet av hälso-, sjuk- och socialvårdstjänster. Dessutom identifieras och undviks stereotypa uppfattningar inom tjänsteutbudet. En mer jämlik fördelning av vårdansvaret mellan män och kvinnor främjas. (artiklarna 14 och 15) Flickor och pojkar samt kvinnor och män kan ha olika erfarenheter och intressen när det gäller idrott och rekreation. Staden ska säkerställa att alla har lika tillgång till alla lokaler. (artikel 20) Stereotypa attityder kan påverka hurdana intressen man har. Därför utmanar staden stereotypa könsrollsmönster i idrotts- och motionshobbyer. (artiklarna 6 och 20) Modellerna för hur man hjälper offren för våld i nära relationer och förebygger våldet ska etableras. (artiklarna 21, 22 och 23)

HELSINGFORS STAD 9 (11) I samband med verkställandet av den nya äldreomsorgslagen främjas jämställdheten mellan könen. (artikel 17) Staden främjar integrering av invandrarkvinnor och -män med beaktande av deras särskilda behov och familjens situation. (artikel 18) Staden främjar jämställdheten mellan könen inom stadens funktioner som gäller boende, planläggning, trafik och hållbar utveckling och den kommande metropolutredningen. (artikel 19) Könskonsekvenserna ska utredas vid beredning av upphandlingar. (artikel 12) 5 Jämställdhetsplaneringen vid förvaltningarna och affärsverken 5.1 Integrering som utgångspunkt Jämställdhetsplaneringen vid stadens förvaltningar och affärsverk syftar till att integrera genusperspektivet. Planeringen av Helsingfors stads tjänster och beredningen av beslutsfattandet i nämnderna utvecklas utgående från att de främjar jämställdheten mellan könen. I beredningen och beslutsfattandet ska man utnyttja statistikuppgifter specificerade enligt kön 1. Integreringen av genusperspektivet verkställs på alla organisationsnivåer, i arbetsenheterna och i de enskilda tjänste- och befattningsinnehavarnas arbete. Planeringen av jämställdheten i tjänster ska behandlas i förvaltningarnas och affärsverkens ledningsgrupper. Under behandlingen kommer man överens om de åtgärder med vilka målen för prioriteringarna i den aktuella jämställdhetsplanen för stadens tjänster och de övriga frågor som bidrar till jämställdheten mellan könen kan främjas vid förvaltningarna och affärsverken. Arbetets resultat framställs i samband med ekonomi- och verksamhetsplaner antingen i form av en självständig jämställdhetsplan eller en annan beskrivning av de planerade åtgärderna. 5.2 Konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv och förhandsanalys av konsekvenser I syfte att främja jämställdheten i verksamheten och tjänsterna har man byggt upp en metod för konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv. Med hjälp av ana- 1 Helsingfors stads faktacentral (TIEKE) har sammanställt statistik specificerad enligt kön på sin webbsida http://www.hel.fi/hel2/tietokeskus/tasa_arvo/

HELSINGFORS STAD 10 (11) lysen strävar man att i förväg bedöma beslut och åtgärder med tanke på hurdana konsekvenser de kan ha för könen. Vissa lösningar i fråga om serviceproduktion är könsneutrala, men andra kan i själva verket behandla könen på ett ojämlikt sätt. Därför är det viktigt att i förväg analysera lösningarna genom s.k. könsglasögonen. Konsekvensanalysen ur ett jämställdhetsperspektiv ska bifogas de övriga lagstadgade förhandsanalyserna i samband med beslutsfattandet (förhandsanalys av konsekvenser). Finlands Kommunförbund har år 2011 antagit en rekommendation om förhandsanalys av konsekvenserna inom det kommunala beslutsfattandet. Det konstateras i rekommendationen att man vid beredning av beslut och beslutsfattande ska beakta effekterna av besluten för invånarna, miljön, organisationen, personalen och ekonomin. Till förhandsanalysen av konsekvenser kan bifogas till exempel hälso- och sjukvårdslagens förpliktelse om att beakta hälso- och välfärdskonsekvenserna i samband med beslutsfattande. Enligt 11 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska en kommun i samband med beredning av beslut och avgöranden bedöma och beakta de konsekvenser besluten och avgörandena har för befolkningens hälsa och sociala välfärd. I stadens ekonomi- och planeringscentrals anvisningar för hur Helsingfors stads förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014 2016 ska utarbetas förutsätter man att könskonsekvenserna ska analyseras. Konsekvensanalysen ur ett jämställdhetsperspektiv innebär att konsekvenserna av åtgärder eller tjänster analyseras ur både kvinnors och mäns perspektiv. Målet är att förebygga icke-önskade effekter för könen och att främja jämställdheten mellan könen. Analysen kan utgå från att granska hur en åtgärd påverkar kvinnornas och männens ställning och resurser i samhället. Utifrån analysen kan man framföra korrigerande förslag i syfte att minska diskriminering och icke-önskvärda effekter och att avlägsna hinder för jämställdheten. Det är möjligt att i förväg analysera konsekvenserna om analysen även omfattar en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv. 6 Samordning, ansvar och uppföljning i jämställdhetsarbetet 6.1 Samordning Helsingfors stads personalcentral (fr.o.m. 1.1.2014 stadskansliets personalavdelning) ansvarar för samordning av jämställdhetsarbetet i fråga om både tjänster och personalpolitik. Personalcentralen ansvarar också för förvaltningsuppgifterna för Helsingfors stads jämställdhetskommitté. Personalcentralen sammankallar de av förvaltningarnas och affärsverkens ledning utsedda kontaktpersonerna för jäm-

HELSINGFORS STAD 11 (11) ställdhetsarbetet i syfte att främja planeringen av jämställdheten i tjänsterna. Personalcentralen ordnar kurser i konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv. 6.2 Ansvar och uppföljning Personalcentralen (fr.o.m. 1.1.2014 stadskansliets personalavdelning) och jämställdhetskommittén följer upp hur jämställdhetsplanen verkställs inom de valda prioriteringsområdena och i förvaltningarnas och affärsverkens verksamhet i allmänhet. För uppföljningen utarbetar personalcentralen en blankett på vilken det är lätt att beskriva åtgärderna för jämställdhetsarbetet. Samtidigt får man systematiskt insamlat information för rapportering om jämställdheten inom staden. Också nämnder och direktioner, stadsstyrelsen, stadsfullmäktige och revisionsnämnden kan följa upp hur jämställdhetsarbetet verkställs) 6.3 Jämställdhetskommittén ger stöd och rapporterar Helsingfors stads jämställdhetskommitté fungerar som sakkunnigorgan inom stadens jämställdhetsarbete. I beslutet (Stn 18.3.2013) om att tillsätta en jämställdhetskommitté för åren 2013 2014 anges uppgifterna för jämställdhetskommittén med dess 10 medlemmar. Kommittén ska: - följa upp och utvärdera hur jämställdheten verkställs inom både stadens personal och de tjänster som staden tillhandahåller - i samarbete med förvaltningarna behandla hur jämställdheten målinriktat och planmässigt kan främjas i deras verksamhet - framställa förslag om hur jämställdhetsarbetet kan främjas och verkställas - säkerställa att statistik och kunskaper om jämställdheten mellan könen finns till både beslutfattarnas och invånarnas förfogande - rapportera om jämställdhetsarbetet när det gäller stadens personal och om hur den funktionella jämställdheten förverkligas inom de prioritetsområden som kommittén fastställt Helsingfors stads jämställdhetskommitté rapporterar till stadsstyrelsen om hur jämställdhetsplanen för stadens tjänster verkställs vid utgången av verksamhetsperioderna 2013 2014 och 2015 2016.