2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner
Röster från Liv & Hälsa ung Hej! Det var en väldigt intressant och rolig enkät. Jag hoppas på fler av den sorten även om det var lite för personliga frågor på vissa ställen. Det är bra att ni gör såna här enkäter. Hoppas ni kan hjälpa dom behövande. Häftet var jätteroligt att fylla i!! Ni får fixa lite roligare frågor till nästa gång. Varför ska ni veta allt det här? Vissa frågor var väldigt jobbiga att svara på. 2
Liv & Hälsa ung Landstingets Folkhälsocentrum och FoU-centrum gör i samarbete med Södermanlands kommuner enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till elever i årskurserna 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Liv & Hälsa ung har genomförts åren 2004, 2006, 2008 och 2011 under veckorna 9-11 och omfattar cirka 10 000 elever per tillfälle. På skolorna har skolsköterskan eller annan personal ansvarat för utlämnandet och insamlandet av enkäterna. Eleverna har besvarat enkäterna på skoltid, med en lärare närvarande. Efter ifyllandet lägger eleven enkäten i ett kuvert. Frågeområden Enkäten innehåller frågor kring elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Frågor ställs bland annat om: familjeförhållanden, trygghet, ekonomiska resurser, skolan och fritiden kost, motion, sömn, alkohol och tobak fysisk och psykisk hälsa Enkäterna till eleverna i årskurs 9 och 2 är mer omfattande och innehåller frågor om t.ex. kriminalitet, narkotika, ungdomsmottagningar samt sex och samlevnad. Svarsfrekvenser i Liv & Hälsa ung Södermanland 2004 2006 2008 2011 Årskurs 7 93% 88% 88% 86% Årskurs 9 89% 86% 84% 84% Årskurs 2 84% 81% 78% 77% Syfte och användningsområde Syftet med Liv & Hälsa ung är att ge ett brett och mångsidigt kunskapsunderlag om hur de sörmländska ungdomarna själva upplever sina livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten kan användas av verksamheter i kommuner, landstinget, andra offentliga verksamheter och frivilligorganisationer för planering, uppföljning och som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett övergripande och långsiktigt mål är att Liv & Hälsa ung ska vara en del i de underlag och prioriteringar som styr kommunernas och landstingets åtgärder för barn och ungdomar. Detta är en kommunprofil Kommunprofilen är en redovisning av kommunens och länets resultat från Liv & Hälsa ung inom ett antal frågeområden för åren 2004, 2006, 2008 och 2011. Dessutom redovisas ett antal frågor som funnits med i enkäterna vissa år. Resultaten är uppdelade på flickor och pojkar och per årskurs. Kommunprofilen riktar sig till dig som: är politiker eller tjänsteman med ansvar för barn- och ungdomsfrågor inom ditt verksamhetsområde möter barn och unga vill följa hur barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor ser ut och har utvecklats över tid i Södermanland och i dess kommuner Beslutsfattare på olika nivåer i samhället har viktiga roller genom att de påverkar barns och familjers dagliga livsvillkor. Liv & Hälsa ung är ett exempel på faktaunderlag som kan vara till stöd i detta arbete, det är också ett sätt att ta tillvara barns och ungas röst i beslutsprocesser. Framtagen av Folkhälsocentrum och FoU-centrum, Landstinget Sörmland november 2011. 3
Barns och ungas hälsa och ohälsa Folkhälsan i Sverige är generellt sett bra och de flesta barn som växer upp i Södermanland har en bra hälsa, gynnsamma livsvillkor och goda levnadsvanor. Den stora utmaningen när det gäller ungas hälsa är de skillnader som finns mellan olika grupper som till stor del beror på ojämlika uppväxtvillkor. Till exempel rapporterar unga som växer upp i ekonomisk utsatthet sämre hälsa, unga homo- bi- och transexuella rapporterar betydligt mer psykisk ohälsa och det samma gäller för unga med funktionsnedsättning. Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan i Sverige ska bli bättre men även för att kunna påverka ojämlikhet i hälsa. Det handlar bl.a om att skapa möjligheter till en bra start i livet för alla barn och unga. Trygga uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning. Detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Ohälsan kostar samhället mycket pengar medan tidiga och förebyggande insatser både är billigare och ökar förutsättningarna för att kunna förebygga ohälsa och undvika framtida marginalisering. Exempelberäkningar från Statens Folkhälsoinstitut visar att sena åtgärder för ett barn med ADHD kan leda till att barnet i sitt vuxna liv kan komma att kosta samhället 12-27 miljoner kronor mer än om tidiga åtgärder sätts in (2010:16). Aktörer i Folkhälsoarbetet Skolan har möjligheter att påverka utvecklingen av elevernas hälsa och är därför en viktig hälsofrämjande arena. Det finns en koppling mellan hälsa och lärande, en god hälsa ger bättre förutsättningar för eleven att uppnå kunskapsmålen. Att gå ur skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet. Det finns förstås en rad andra viktiga aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och unga, såsom förskola, elevhälsa, fritidsverksamheter, familjecentraler, ungdomsmottagningar, föreningsliv, och hälso- och sjukvården för att nämna några. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är viktigt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer. Brottsförebyggande, trygghetsskapande och arbete inom ANDT-området (alkohol, narkotika, doping och tobak) är andra exempel på områden av relevans för folkhälsan. Att i samhällsplanering beakta olika folkhälsoaspekter såsom trygghet, jämställdhet och tillgänglighet är också viktigt. Likaså är möjligheten till delaktighet och inflytande för barn och unga en viktig del i arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor. Det kan handla om att skapa olika typer av förutsättningar för barn och unga att komma till tals inom områden och frågor som berör dem i vardagen. 4
Den generella basen goda uppväxtvillkor Några faktorer som är viktiga för att barn och unga ska utveckla en god hälsa är: föräldrar som kan ge trygghet och tillit ekonomisk trygghet i familjen inflytande och delaktighet en skola med hög trivsel där alla elever blir sedda en meningsfull fritid en god boendemiljö goda sociala nätverk hälsosamma levnadsvanor Folkhälsopolitisk rapport (Statens Folkhälsoinstitut 2010:16) framhåller att de viktigaste samhälleliga förutsättningarna för barn och ungas hälsa skapas genom goda livsvillkor som främjar miljön i hemmet, förskolan och skolan. Som komplement till generella insatser behöver också strategier och metoder finnas för förebyggande insatser där tidig upptäckt och riktat stöd till sårbara grupper eller individer är viktiga delar. De olika nivåer som finns för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet illustreras i pyramiden nedan. Basen är de hälsofrämjande insatserna som når alla och där det handlar om att stärka de skyddsfaktorer som finns i barn och ungas uppväxtmiljö. I den andra nivån återfinns det förebyggande arbetet som handlar om att försöka förhindra att ohälsa uppstår. Förebyggande arbete är oftast riktat mot vissa grupper i befolkningen och att minimera de riskfaktorer som gör att barn och unga hamnar i ohälsa eller i en marginaliserad situation. Den översta delen av pyramiden handlar framförallt om det mer individinriktade arbetet som ofta är av behandlande eller rehabiliterade karaktär. Alla tre nivåerna i pyramiden är viktiga och nödvändiga delar att ett framgångsrikt hälsoarbete. Inte minst är det viktigt att komma ihåg att det behövs ett bra samspel mellan de olika nivåerna. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är basen för en gynnsam utveckling för barn och ungas uppväxtvillkor generella insatser som når alla barn och unga. Ju mer som satsas på den generella basen desto fler skyddsfaktorer får vi som kan verka gynnsamt för alla. Inom ramen för de insatser som sker är det viktigt att dessa utformas på så sätt att de även når sårbara grupper. Framgångsrikt hälsoarbete Behandling, rehabilitering Förebyggande arbete tidig upptäckt och tidiga insatser Hälsofrämjande arbete, med generella insatser för alla 5
för kommun På följande sidor redovisas resultat från Liv & Hälsa ung för åren 2004, 2006, 2008 och 2011. Dessutom redovisas ett antal frågor som funnits med i enkäterna vissa år. Resultaten redovisas oftast uppdelat på flickor och pojkar samt visar kommunens och länets värden för de olika årskurserna. Att tolka resultaten På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos skolungdomar. När det gäller att tolka resultaten på kommunnivå bör en viss försiktighet iakttas då det ibland handlar om mindre grupper av elever. Tänk på att se mönster i resultaten istället för att dra slutsatser från enstaka frågor. En förhållandevis stor andel av s gymnasieungdomar går i skolan utanför länet. Detta gör att resultaten inte kan antas spegla förhållandena för samtliga elever i årskurs 2 i kommun. Av detta skäl redovisas inte värdena för årskurs 2. Några frågor att fundera på när du läser tabellerna: Skiljer sig kommunen åt från länet? Finns skillnader mellan pojkar och flickor? Vad kan eventuella skillnader bero på? Vad betyder resultaten för oss i vår kommun? Framträder ett mönster som gör att vi i vår kommun kan behöva arbeta särskilt med något område? Det här var bra man fick tänka efter och det kändes skönt för kropp och själ. Tomma rutor innebär att frågorna inte ställdes det året. * OBS! Svarsalternativen och/eller frågorna annorlunda formulerade 2004 ** OBS! Svarsalternativen och/eller frågorna annorlunda formulerade 2004 och 2006 6
Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 7 Totalt 64 68 65 65 64 67 63 61 Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt 15 18 11 15 15 15 Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt 2 3 6 3 11 11 14 16 Andel elever som uppger att det hemma är ganska eller mycket noga att de sköter sitt skolarbete. Totalt 94 96 96 96 95 95 95 96 Trygghet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor 89 92 89 89 Pojkar 97 91 93 93 Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor 42 42 45 49 Pojkar 78 72 73 70 Skolan Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Flickor 80 92 89 87 82 84 83 84 Pojkar 84 91 88 88 83 87 87 85 Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor 68 68 80 87 74 76 73 73 Pojkar 80 67 79 94 77 80 79 73 Andel elever som mobbats denna termin. Flickor 17 16 16 10 16 14 19 20 Pojkar 18 8 12 22 16 12 14 16 Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor 3 3 2 0 5 4 6 5 Pojkar 5 1 5 13 6 4 5 7 Andel elever som aldrig skolkar. Flickor 73 82 80 87 79 77 77 78 Pojkar 80 75 79 75 80 77 80 77 Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Totalt 10 48 28 43 7
Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Årskurs 7 Flickor 65 72 71 64 64 62 59 50 Pojkar 61 59 44 47 64 60 54 51 Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor 86 82 85 85 Pojkar 89 84 92 93 Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor 3 4 3 4 4 4 Pojkar 1 9 6 4 4 4 Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor 91 89 92 91 93 93 Pojkar 79 78 78 83 82 83 Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Flickor 85 88 86 77 84 84 81 78 Pojkar 91 94 83 84 91 90 91 85 Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor 61 57 54 60 56 56 Pojkar 49 45 44 49 47 47 Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor 6 5 0 5 10 6 6 6 Pojkar 21 9 12 13 19 12 15 14 Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor 51 53 56 52 Pojkar 55 42 60 52 Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor 79 78 78 77 68 71 69 65 Pojkar 77 80 67 55 74 79 74 73 Andel elever som aldrig använder cykelhjälm. (Av de som cyklar) Flickor 31 11 21 53 31 37 Pojkar 32 32 28 55 35 34 Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor 94 89 85 87 89 90 Pojkar 81 87 100 90 91 91 Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor 8 8 8 14 Pojkar 8 6 9 11 8
Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 7 Flickor 4 0 2 0 2 3 2 2 Pojkar 2 1 4 3 2 1 2 2 Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor 0 0 0 0 0 0 1 0 Pojkar 0 0 2 0 3 2 1 1 Andel elever som druckit alkohol någon gång. Flickor 61 53 61 37 58 54 52 38 Pojkar 62 57 53 52 60 53 49 45 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de röker. Flickor 87 100 94 94 Pojkar 95 87 96 91 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol. Flickor 62 84 81 86 Pojkar 88 77 85 81 9
Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 7 Flickor 81 87 82 90 84 85 80 82 Pojkar 88 94 95 91 90 91 94 92 Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor 61 56 59 53 60 61 Pojkar 64 78 72 65 82 83 Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor 7 15 8 6 10 10 10 10 Pojkar 13 11 17 26 16 15 17 19 Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor 83 93 92 83 86 91 Pojkar 74 72 84 82 84 83 Andel elever som under de tre senaste månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor 22 16 13 13 18 16 16 14 Pojkar 9 10 13 10 9 8 7 6 Andel elever som under de tre senaste månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor 18 8 4 8 19 10 8 10 Pojkar 6 9 7 7 7 6 3 4 Andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor 20 13 41 43 23 19 37 33 Pojkar 8 6 19 19 11 6 20 19 Andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor 6 9 6 14 11 10 16 15 Pojkar 2 6 9 16 4 4 7 7 Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor 88 91 89 87 87 90 Pojkar 95 93 100 96 96 96 Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor 82 82 89 87 86 84 83 86 Pojkar 91 85 86 84 89 91 90 90 10
Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 9 Totalt 64 66 63 62 64 65 60 60 Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt 8 19 12 11 17 13 Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt 4 5 5 11 11 11 12 16 Andel elever som uppger att det hemma är ganska eller mycket noga att de sköter sitt skolarbete. Totalt 90 91 94 88 91 92 94 92 Trygghet & delaktighet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor 88 88 92 91 Pojkar 95 88 93 92 Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor 58 72 56 56 Pojkar 89 72 81 81 Andel elever som bär eller kan tänka sig att bära märken/symboler som uttrycker en åsikt. Flickor 61 62 59 57 Pojkar 58 60 52 56 Andel elever som är eller kan tänka sig att bli medlem i ett politiskt parti. Flickor 38 35 31 34 Pojkar 36 46 33 38 Andel elever som under de senaste tre månaderna upplevt att de blivit nedlåtande behandlade. Flickor 32 39 33 40 Pojkar 24 16 17 17 11
Skolan Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Årskurs 9 Flickor 69 67 77 80 71 74 76 78 Pojkar 70 81 80 78 76 75 80 79 Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor 65 68 68 80 74 78 75 75 Pojkar 73 73 61 75 77 74 77 71 Andel elever som mobbats denna termin. Flickor 14 10 12 14 14 13 13 13 Pojkar 17 7 13 10 13 10 12 9 Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor 2 5 3 4 5 4 4 4 Pojkar 2 5 7 3 5 5 5 4 Andel elever som aldrig skolkar. Flickor 43 46 62 68 50 52 58 65 Pojkar 37 61 47 57 52 51 57 63 Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Totalt 93 85 85 86 Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Flickor 48 59 62 36 58 56 58 44 Pojkar 68 53 70 52 60 58 57 51 Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor 72 80 77 74 Pojkar 87 90 86 87 Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor 11 7 6 10 7 4 Pojkar 4 12 9 8 6 4 Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor 94 90 90 90 89 90 Pojkar 85 87 76 81 84 85 12
Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Årskurs 9 Flickor 76 82 75 70 78 79 76 72 Pojkar 86 82 77 84 84 84 80 78 Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor 67 59 54 64 59 54 Pojkar 44 40 42 44 41 45 Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor 5 6 2 0 11 8 8 8 Pojkar 23 19 14 31 27 22 23 20 Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor 59 42 52 49 Pojkar 56 31 55 51 Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor 54 62 55 47 61 65 62 58 Pojkar 80 64 71 61 74 73 72 70 Andel elever som aldrig använder cykelhjälm. (Av de som cyklar.) Flickor 64 54 80 78 Pojkar 65 68 81 78 Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor 90 88 90 90 89 90 Pojkar 94 90 95 93 91 92 Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor 20 33 19 25 Pojkar 21 25 17 18 13
Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 9 Flickor 10 11 8 8 12 9 10 10 Pojkar 4 8 4 10 5 6 7 8 Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor 0 0 2 4 1 1 2 1 Pojkar 13 11 10 0 14 11 10 5 Andel elever som druckit alkohol under det senaste året. Flickor 69 73 63 58 64 62 69 61 Pojkar 68 68 75 62 59 55 64 55 Andel elever som någon gång använt narkotika. Flickor 3 11 0 2 6 7 6 6 Pojkar 8 9 2 5 7 6 8 7 Andel elever som tror eller vet att de känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Flickor 33 34 22 25 38 36 33 34 Pojkar 27 36 33 25 35 35 34 35 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de röker. Flickor 93 88 88 88 Pojkar 95 82 87 83 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol. Flickor 57 66 55 62 Pojkar 54 67 60 62 Andel elever som har rökt vattenpipa. Flickor 29 37 Pojkar 31 45 Brott Andel elever som aldrig tagit varor i varuhus, kiosk eller butik utan att betala. Flickor 59 60 68 68 60 64 66 69 Pojkar 43 57 39 56 50 53 57 59 Andel elever som aldrig med avsikt slagit till någon så att han/hon börjat blöda eller fått annan skada. Flickor 82 89 87 82 84 85 83 85 Pojkar 58 64 56 64 65 65 66 70 14
Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 9 Flickor 78 67 70 78 76 76 75 77 Pojkar 86 85 88 88 86 85 89 89 Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor 41 59 50 48 52 51 Pojkar 63 75 66 57 75 76 Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor 9 12 15 9 10 11 12 11 Pojkar 25 11 18 26 19 19 21 22 Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor 87 90 94 81 88 90 Pojkar 76 84 90 77 82 83 Andel elever som uppger att de haft samlag. Flickor 50 46 33 37 39 39 40 36 Pojkar 32 23 39 23 32 31 39 37 Andel elever som mått dåligt minst två veckor i rad under det senaste året.** Flickor 52 74 52 45 58 53 Pojkar 23 31 16 17 25 19 Andel elever som under de tre senaste månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor 19 27 18 28 27 26 22 22 Pojkar 8 8 9 5 9 8 7 7 Andel elever som under de tre senaste månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor 23 30 8 16 22 17 13 13 Pojkar 2 4 4 5 7 7 5 5 Andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor 43 60 62 61 48 49 60 59 Pojkar 18 15 34 33 21 21 35 30 Andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor 21 20 32 24 24 22 32 31 Pojkar 6 5 17 15 9 7 14 13 Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor 82 90 88 86 85 88 Pojkar 94 96 95 94 93 95 Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor 79 75 78 74 78 80 79 82 Pojkar 87 87 84 86 87 84 85 86 OBS! En förhållandevis stor andel av s gymnasieungdomar går i skolan utanför länet. Detta gör att resultaten inte kan antas spegla förhållandena för samtliga elever i årskurs 2 i kommun. Av detta skäl redovisas inte värdena för årskurs 2. 15
Liv & Hälsa ung fångar upp hur folkhälsan utvecklas hos barn och unga i Södermanland. Det kan med fördel användas som underlag för att planera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Datamaterialet är omfattande och ger goda möjligheter till fördjupningar inom olika områden och kan användas av såväl offentliga aktörer som av frivillig sektorn. Välkommen till oss med dina frågor om barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa! Kontaktuppgifter och mer information om Liv & Hälsa ung hittar du på: www.landstingetsormland.se/lhu Folkhalsocentrum@dll.se FoU-centrum@dll.se