Relevanta dokument
Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Framtidens samhälle. program för framtidsstudier

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Hållbar välfärdspolitik Vilka utmaningar & möjligheter står den framtida välfärdspolitiken inför? Joakim Palme Uppsala universitet

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 27 maj 2010 (3.6) (OR. en) 9989/10 SOC 359 ECOFIN 289

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Det handlar om jämlik hälsa

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

TILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion.

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Rapportens slutsatser

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

SmåKom höstmöte 28 november

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Europa Anne Graf

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

Ekonomisk utveckling och fysisk planering

Åsa Löfström docent em.

Den nordiska modellen

Nordiskt statistikermöte 2004 ( augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Det handlar om jämlik hälsa

Investera i Europas framtid

Välfärden, medborgaren och marknaden

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Det handlar om jämlik hälsa!

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

samhällskunskap Syfte

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Vart tar världen vägen?

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Över 5 miljoner människor i jobb år

Svenska staten och skatteteori

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Kort om Europeiska investeringsbanken

Ett Sverige som håller ihop

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Den svenska arbetsmarknadsmodellen en jämförelse med andra länder. Joakim Palme Statsvetenskalpiga institutionen och UCLS Uppsala universitet

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Guide till EU-projektansökan

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

Ekonomi Sveriges ekonomi

Inkomstpolitiskt program

Konjunkturrådets rapport 2018

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Digitaliseringens transformerande kraft

Arbetsliv och arbetsmarknad i ett europeiskt perspektiv. Arbetsvetenskaplig specialkurs maj 2010 Lena Gonäs, föreläsning 5

Inkomstpolitiskt program

Regional överenskommelse

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

RÖSTA FINLAND TILLBAKA

Kommunal tillväxt. 31 januari

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2)

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

Kamrater Mötesdeltagare!

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Transkript:

www.framtidsstudier.se

Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier

När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb, om det finns mat om det är drägligt där dom bor, finns det får och kor och vatten och luft? Kan dom sola sig gratis, finns det blommor och blad? Har dom fläsk och potatis, kan dom ta sig ett bad? Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl men man hoppas att barna ändå får ett glas öl. Hasseåtage

Väntade och oväntade framtider Väntade Befolkningsstruktur Samhällets institutioner

Sveriges befolkning år 2006 fördelad på ålder och kön 100+ år 90 år 80 år 70 år Män Kv 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år 75 000 50 000 25 000 0 000 25 000 50 000 75 000

Väntade och oväntade framtider Oväntade Pandemier Klimat Imperiers fall Migration och barnafödande Teknologiska genombrott och sammanbrott Global finanskris

Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för de europeiska välfärdssystemen den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna

Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser.

Storstadsregion 2004 2025 2004 2025 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kv Män Kv 40 000 20 000 0 20 000 40 000 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 40 000 20 000 0 20 000 40 000

10 Medianregioner 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2004 2025 2004 Män Kv Män Kv 4 000 2 000 0 2 000 4 000 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2025 4 000 2 000 0 2 000 4 000

10 Svagaste regioner 2004 2025 2004 2025 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kv Män Kv 600 300 0 300 600 10 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 600 300 0 300 600

Hur ser den ekonomiska livscykeln ut? I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn

Omfördelningar per capita 2003 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000-200 000-300 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Nettosparande Inom hushåll Mellan hushåll Genom offentliga sektorn Arbetsinkomster

En humankapitalansats Hur social- och skattepolitik interagerar med fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud - den framtida skattebasen är avgörande Vi behöver reformera systemen för att öka antalet skattebetalare

Utbildning och tillväxt: Makromodell 14 EU länder 1950-2000 Statistiskt signifikanta samband Utbildningssatsningar: positiv effekt på BNP/capita BNP/capita: positiv effekt på utbildningsnivån i befolkningen men en negativ effekt på BNP andelen som går till utbildning Utbildningssatsningar: negativ påverkan på fertiliteten

Ekonomiskt hållbar strategi: Incitament; universella förmåner och inkomstrelaterade socialförsäkringar Humankapital; investeringar i utbildning, livslångt lärande Välfärdstjänster som infrastruktur; barnomsorg, äldreomsorg Sysselsättningsmöjligheter; prioriteringar i makroekonomisk politik

Hur ökar man skattebasen i framtiden? På lång sikt (20-70 år) Öka födelsetalen! På medellång sikt (10-50 år) Förbättra och snabba upp utbildningen! På kort sikt (-10 år) Arbetskraftsinvandring! Summering: Investera i humankapital!

Åldrandet föryngrar

Åldrandet föryngrar 40-talisternas uttåg ger yngre arbetskraft 90-boomen träder in på arbetsmarknaden 60-talisterna ersätter 40-talisterna Utbildningsnivån höjs

Föryngring av arbetsmarknaden 40-talister 100+ 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 40 000 60 000 80 000 kvinnor män 105+ 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 40 000 60 000 80 000 kvinnor män 2005 2015 Baby boom 86-95

Välfärd Välfärdsstat

Välfärd Individers resurser som gör det möjligt att styra och kontrollera livsvillkoren Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande Ofärd: socialpolitiskt uppfordrande, svårare att enas om vad som utgör det goda livet

Välfärdsinstitutioner Stat - kommun, marknad, tredje sektorn, familjen Resurs för individen som brukare Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet

Brytningstider i socialpolitiken Det svenska fallet: Universalismens genombrott 1930-talets kris och befolkningsfrågan Socialt medborgarskap efter kriget Inkomstrelaterad socialförsäkring Modern familjepolitik Efter krisen med åldrande befolkningar? Varje skede har präglats av politisk mobilisering och koalitionsbildning som svar på strukturförändring

Pensionsreformen, men sen Välfärdstjänstesektorns framtida finansieringsalternativ (jmf. LU): Högre tillväxt Högre produktivitet Högre skattesatser Högre brukarfinansiering Ökat arbetsutbud

Landstingskommunen Beställare Upphandlare Partner Arena

Medborgare, opinionsbildare och politiker har sina värderingsgrundade uppfattningar om hur det goda samhället bör gestalta sig i framtiden. Här är alla lika goda experter, varje individ har sin självklara rätt att vara visionär.

Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.

Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

Slut på den svenska modellen?

Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar! Blott Sverige svensk välfärd har. Fritt efter Carl Jonas Love Almqvist "Om svenska rim" (1838)

www.framtidsstudier.se Du läser väl Framtider? 4 nummer per år 100 kr Bli prenumerant idag, gå in på hemsidan!