Malung-Sälen - övergripande systemanalys

Innehåll Malung-Sälen - övergripande systemanalys RAPPORT 2012-05-04 Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, kompletterad februari 2009 Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-30, laga kraft 2009-11-26

Innehåll 1 Bakgrund...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 2 Malung-Sälen - regional funktion...5 2.1 Allmän beskrivning...5 2.2 Bebyggelsestruktur...5 2.3 Befolkningsutveckling...6 2.4 Näringsliv...8 2.5 Besöksnäringen...10 2.6 Arbetsmarknad...14 2.7 Kompetensförsörjning...16 2.8 Samhällsservice...17 3 Transportsystemen...18 3.1 Viktiga transportstråk...18 3.2 Vägsystemet...18 3.3 Järnvägssystemet...23 3.4 Flyg...24 4 Vatten, avlopps-, avfalls- och energisystem...25 4.1 Vatten och avlopp...25 4.2 Elförsörjning...25 5 Analys...27 5.1 Generella tendenser...27 5.2 Besöksnäringens behov...30 5.3 Näringslivets behov...30 5.4 Attraktivitet och regional utveckling...31 ÅF INFRAPLAN Tel: 010-505 61 90 Peter Stensson Maria Lundberg Linnea Söderholm 2

1 Bakgrund 1.1 Bakgrund Malung-Sälens kommun står inför flera spännande utmaningar. Kommunen har under lång tid haft negativ befolkningsutveckling och negativt födelsenetto, samtidigt som Sälenfjällen vuxit till att bli norra Europas största vintersportområde. Besöksnäringen planerar dessutom ytterligare, stora investeringar i regionen. 1.2 Syfte Syftet med denna övergripande systemanalys är att bidra till samlat faktaunderlag för kommunens fortsatta arbete med strategier för samhällsplanering. Samtidigt som turismen till området har ökat, och ytterligare stora investeringar är på gång, har transportinfrastrukturen, VA- och energiförsörjningen inte utvecklats i samma takt. Kommunen har även många andra utvecklingsmöjligheter, som på olika sätt ställer krav på effektiv och ändamålsenliga infrastruktursystem. I denna övergripande analys studeras bl.a. kommunens och regionens funktion i ett bredare perspektiv och kopplingen till transportsystemen samt VA- och energiförsörjning. Denna analys kommer att vara ett samlat underlag för kommunen fortsatta arbete inom de olika utmaningar man står inför. 3

4

2 Malung-Sälen - regional funktion 2.1 Allmän beskrivning Malung-Sälen kommun har ett strategiskt läge med såväl Stockholm-Mälardalen, Göteborgsregionen som Osloregionen inom räckhåll. Avståndet från/till Stockholm-Mälardalen är omkring 40 mil och från/till Oslo-regionen ca 30 mil. Malung-Sälen är, tillsammans med övriga Dalarna och angränsande områden i Norge, ett av de mest populära resmålen i Sverige. Detta ställer särskilda krav på transportinfrastrukturen. De huvudsakliga transportstråken är väg 71, E45, E16 samt vägen Mora-Oxberg-Fiskarheden- Sälen, som även är kallas Vasaloppsvägen. Kommunbefolkning jan 2007 250 000 Trondheim 100 000 ÅF Infraplan Oslo 45 70 Östersund Mora 71 Rättvik Malung-Sälen Falun Leksand Karlstad 45 E16 Borlänge E4 Stockholm Sundsvall Gävle 2.2 Bebyggelsestruktur Malung-Sälen kommun har sex huvusakliga tätortsområden Malung, Sälen, Transtrand, Lima, Limedsforsen och Malungsfors. Bebyggelsen är i huvudsak längs Västerdalälven/Väg 71 genom kommunen. Göteborg Figur 2.2:1 Kommunbefolkning Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 70 Sälen 1024/25 Transtrand Linköping Befolkning, kilometerrutor 1000 500 200 ÅF-Infraplan Visby Lima Limedsfors 62 71 Malungsfors Malung 45 Yttermalung E16 Figur 2.2:2 Befolkning per kvadratkilometer Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 5

2.3 Befolkningsutveckling Malung-Sälen har under 2000-talet haft en total befolkningsminskning på ca 4 procent, från ca 10 800 invånare till ca 10 400. Denna nedåtgående spiral har varit ett faktum ända sedan 1960-talet, när invånarantalet var ca 12 600 invånare. Samtidigt har Transtrand och Sälen ökat kraftigt i befolkning, medan centralorten Malung endast haft en måttlig befolkningsminskning. Borlänge kommun har under 2000-talet ökat från 39 600 invånare till 42 700, vilket motsvarar 5 procent ökning på tio år. Även Falun, Mora, och Gagnef har en positivt befolkningstrend. Malung-Sälen har liksom många andra inlandskommuner kvinnounderskott. Andelen kvinnor var 49,1 % år 2010, medan andelen kvinnor i förvärvsarbetande ålder (20-64 år) var 47,3 %. Härjedalen Befolkningsutveckling, kommuner År 2000-2010 100 000 20 000 Ökning >9 % 6-9 % 3-6 % 0-3 % Minskning 0- -3 % -3- -6 % -6- -9 % > -9 % Älvdalen Orsa Mora Rättvik Malung-Sälen Vansbro Leksand Gagnef Borlänge Falun Torsby Ludvika Hagfors Smedjebacken Arvika Sunne Munkfors Filipsstad Ljusnarsberg Hällefors Karlstad Figur 2.3:1 Befolkningsutveckling i kommuner i regionen. Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 6

Tätortsutveckling Av kommunens tätorter har Sälen och Transtrand haft störst befolkningsökning under 2000-talet med mer än 5 procent. I omkringliggande områden uppvisar Siljansbygden en stark positiv utveckling. Även Idre i Älvdalens kommun har haft positiv utveckling medan Särna har minskat kraftigt. Malung och Lima är i stort sett oförändrade, medan övriga tätorter har haft kraftig minskning. Idre Särna Förändring 2000-2010 Källa: SCB >5 % 2-5 % 1-2 % -1- +1 % -1- -3 % -3- -7 % <-7 % Tätortsbefolkning 20 000 10 000 2 000 ÅF Infraplan Sälen Älvdalen Transtrand Orsa Lima Venjan Mora Limedsfors Rättvik Malungsfors Malung Vansbro Leksand Gagnef Falun Äppelbo Borlänge Torsby Figur 2.3:2 Befolkningsutveckling i tätorterna. Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. Hagfors 7 Ludvika

2.4 Näringsliv Näringslivet har två starka sektorer, turism och industri. I Sälen och i omkringliggande orter är företagen inom besöksnäringen dominerande. Den största aktören är Skistar som driver anläggningarna i Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället. Andra stora aktörer är anläggningarna i Stöten, Kläppen och Högfjällshotellet (som drivs av Topeja). Industriellt har kommunen traditionellt dominerats av skogsbruk och trävaruindustri. Tillverkningsindustrins andel av arbetsmarknaden har, på grund av effektiviseringen inom branscherna, minskat under de senaste tio åren. Företag inom branscherna byggindustri, handel och transport samt privata-, personliga- och kulturella tjänster har däremot ökat sina andelar. Dessa branscher sysselsätter allt fler i takt med att turismen till området ökar. Malung har en stark grossistindustri, bl.a. Autofrom AB och Normark Scandinavia AB. Fiskarheden Trävaru AB i Transtrand är den enda större industri som är lokaliserad utanför Malung. År 2010 producerade Fiskarheden 242 000 kubikmeter sågad vara, vilket är en rekordproduktion för företaget. Även om antalet anställda inom industrin i Malung- Sälen kommun har minskat sedan år 2000 (se figur 2.4:2), så har produktions- och förädlingsvärdet utvecklats positivt. Det industriella produktionsvärdet i kommunen ökade med 47 % mellan åren 2000 och 2007, vilket är cirka 15 procentenheter högre än rikssnitt. Det industriella förädlingsvärdet ökade med 35 %, vilket är cirka 5 procentenheter högre än rikssnitt. År 2007 var det industriella produktionsvärdet i Malung-Sälen cirka 1,3 mdkr och det industriella förädlingsvärdet uppgick till närmare 400 mnkr. Den offentliga sektorn har under den senaste tioårsperioden varit relativt stabil, men minskat något i antal anställda. En positiv trend för kommunen är att företagsamheten under 2000-talet har ökat. Det bidrar till att arbetsmarknaden breddas och stärker områdets konkurrenskraft. Sälen Malung Arbetsplatser, kilometerrutor 1000 500 200 ÅF-Infraplan Figur 2.4:1 Arbetsplatser per kvadratkilometer. Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 8

Branschutveckling Privata tjänstesektorn, byggnadsindustrin och tillverkningsindustrin sysselsätter män i störst utsträckning. Offentlig och privat tjänstesektor sysselsätter flest kvinnor. Drivet av omfattande investeringar inom turismen har antalet sysselsatta inom privata tjänster ökat betydligt det senaste decenniet, såväl för män som för kvinnor. Sysselsättningsgraden inom turismen varierar kraftigt mellan säsongerna. De stora turistföretagen har flest anställda december - april. Majoriteten av de säsongsanställda kommer från Dalarna, Stockholm, mellansverige och södra Sverige. Vissa anläggningar upplever att det inte finns den kompetens de efterfrågar i kommunen, utan säsongsanställer många utanför Malung- Sälen och Dalarna. Under 2000-talet har Malungs centralort fått allt fler företag inom nöjesbranschen och har satsat stort på vissa årliga arrangemang som drar fokus till orten. Det har bidragit till att antalet planerade dagsbesök till Malungs centralort ökat med över 70 procent på 10 år till ca 150 000 besökare per år. Största arbetsgivarna, förutom kommunal verksamhet Skistar AB, rekreation, Sälen. Ca 820 anställda* Årsomsättning: ca 1 150 mnkr Antal sysselsatta 3 000 2 500 2296 2497 2395 2810 2966 2930 Okänt Tillverkning, miljö och energi Jord- och skogsbruk, fiske Stöten, hotell och restaurang, Sälen. Ca 85 anställda* Årsomsättning: ca 110 mnkr Kläppen ski resort AB, rekreation, Sälen. Ca100 anställda* Årsomsättning: ca 100 mnkr 2 000 1 500 1 000 Byggindustri Privata företagstjänster, turism, handel och transport Fiskarheden Trävaru AB, trävaruindustri, Transtrand. 105 anställda Årsomsättning: 600 mnkr Autoform AB, verkstadsindustri, Malung. 57 anställda Årsomsättning: 123 mnkr 500 0 År 2000 År 2007 År 2009 Kvinnor Offentlig verksamhet År 2000 År 2007 År 2009 Män Normark Scandinavia AB, partihandel, Malung. Ca 36 anställda Årsomsättning: 150 mnkr Högfjällshotellet (Topeja) Ca 78 anställda* Årsomsättning 80 mnkr Figur 2.4:2 Antal sysselsatta per bransch och kön i Malung-Sälen kommun Statistikkälla: SCB 2009, bearbetning av ÅF Infraplan * inklusive säsongsanställning 9

2.5 Besöksnäringen Sälenfjällen är en av Nordens största vinterturismregioner. Till denna turismintensiva region kan även inräknas norska Trysil och Engerdal som tillsammans står för nästan hälften så stor volym som Sälenfjällen och delvis mer avancerad åkning. Närliggande Idre har ungefär en tredjedel så stor volym som Sälenfjällen. Turismen i området ökar för varje år. De stora aktörerna och kommunen satsar alltmer på stor variation av aktivitetsutbud året runt och märker att det krävs allt mer för att locka till sig turister. Investeringsviljan är stark. Besökare och säsongsvariation Malung-Sälen hade år 2010 ca 3,6 miljoner gästnätter och en omsättning på drygt 1,8 miljarder kronor. Under vinterns högsäsong skapar turis- Älvdalen (Idre) Kommersiella Gästnätter 2010 1 000 000 500 000 125 000 men uppskattningsvis mer än 1 700 arbetstillfällen. I Sälenfjällen finns ca 60 000 bäddar. Största delen av boendet avser stugor och lägenheter som ägs av privatpersoner. Hotellen svarar för drygt 2 200 av bäddarna och stugbyarna för cirka 5 850 (Källa: Resurs AB, TEM 2009). Under 2000-talet började Sälenfjällen aktivt arbeta med olika sommarsatsningar med målet att generera fler gästnätter sommartid. Detta har hittills resulterat i att Sälenfjällen idag har en femtedel av sina gästnätter på sommar och höst, vilket kan jämföras med en tiondel år 2003. Malung-Sälen och Älvdalen (Idre) har ungefär lika fördelning mellan sommar- och vinterturism. Under mitten av 2000-talet var Sälens sommarturism betydlig lägre. Vid jämförelse med Orsa, Mora, Rättvik och Leksand har fortfarande Sälen liten andel av sin turism på sommaren. Det finns därför stor utvecklingspotential genom kompletterande aktiviteter. jan feb mar apr Skattning maj jun jul aug sept okt nov dec Orsa Malung-Sälen Mora Rättvik Vansbro Leksand Falun Borlänge Torsby Hagfors Ludvika Sunne Arvika Figur 2.5:1 Säsongsvariation bland gästnätter Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan Karlstad Hällefors 10

Turistutbud och aktiviteter De alpina anläggningarna har under vinterns högsäsong varje vecka en mängd olika aktiviteter i och utanför skidbackarna. I Lindvallen finns idag upplevelsecentrumet Experium (äventyrsbad, spa, etc). Tanken är att locka turister som har andra intressen än att åka skidor och att detta utbud ska ha hög attraktionskraft. Högfjällshotellet har gjort sig kända genom attraktiva konferensanläggningar och internationellt kända artister. Förutom aktiviteter i de alpina anläggningarna genomförs stora arrangemang, t.ex. Vasaloppsveckan och Vasaloppet, som årligen lockar ca 60 000 åkare och 60 000 turister till regionen, Malungs dansbandsvecka, Country SM och olika motortillställningar. I slutet på 2000-talet gjordes stora investeringar i Sälenfjällen där Experium i Lindvallen var den enskilt största. I Högfjället, Tandådalen/Hundfjället och Stöten har det investerats i utökad bäddkapacitet och skidbackar samt en golfbana i Stöten. Fler investeringar är planerade under 2010-talet. z Sörsjön «v R «Trysil Teckenförklaring R Rörbäcksnäs y Malung: Malungs marknad (pingst), Skinnarspelet, Visfestival (v 28) Dansbandsveckan (juli) Hembygdsgårdar, Tyngsjökyrka v Stöten v Trollskogen- Hundfjället Skarsåsfjällen Norra Transtrandfjällen Närfjället Kungs- leden Tandövalla Högstrand vresjövallen Figur 2.5:2 Besöksnäringens målpunkter och utbud. Källa: Malung-Sälen kommun och turistinformation, bearbetad av ÅF Infraplan. Tandådalen Hundfjället Arrangemang Båt, Kanot/Kajak Sommarsportarrangemang Fiske arrangemang Vandringsled Vintersport- Naturreservat Nationalpark Aktiviteter Utsiktspunkt Golfbana z Sevärdhet v Skidanläggning Camping Badplats Campingplats v Badhus Turistinformation Arrangemang/aktiviteter/sevärdheter x «v Hälla v Sälenfjällen Gamla gravbersvägen Kallbergsleden Stora Almsjön Högfjället- Östfjällsstugan Lindvallen Högfjället Kläppen: «Bäversafari, kanotleder, höghöjdsbana y Rörbäcksnäs: med anor från 1400-talet, likstänger, Kvarnstensbrottet, Skinnmuseum «Hästaktivteter z Sörsjön: Islandshästar, Skinnarbadet, golf, kanotleder z Kultur- och bruksmiljöer Lima, Limedforsen: «Hästridning Folkrace motor och flyg (sept) { Yttermalung: Hundspannsturer, hästaktiviteter, älgpark, «Kulturmiljö bäversafari, kanotleder z Bolliwood Äventyrspark Sälenfjällen: Sälen Grand Prix (jul), Kalasdagar (jul), Fjällhojen (aug), Dansbandshelg (okt), Country SM (sept), Nord11 festival (nov) Grand opening (dec), Julaktiviteter i backarna (dec) Sportlovsfestival (v 7-9) Kultur- och bruksmiljöer Orientering 3+3 (jun), Cykelvasan (aug),stafettvasan (aug), Stavgångsvasan (aug), Runningcamp (aug), Fotbollscamp (aug), AIM Challange (aug), Formtoppen (sept) Vasaloppet och Tjejvasan, (mars) Experium (Äventyrsbad, spa, 3D Biograf, etc), paintball, bowling, Sälen bike park, gocart, Pink park skate arena, kickbiketurer, golf z R z T ««Experium Ö Ö v Hörsäter Kläppen v x Horrmundberget Lima v Byråsen Fenningsberg Limedsforsen Malungsfors Brovägen/ Kungsvägen Vasaloppspåret/leden u Ö Hafta hedarna Lybergsgnupen Öje Malung { Yttermalung Äppelbo 11

I genomsnitt gör en deltagare av med 660 kr/ dag och en åskådare 640 kr/dag. Ca 80 % av deltagarna tar sig till Vasaloppet med bil och 90 % av publiken är bilburen. Av miljöskäl, och för att loppet ska kunna växa, är det viktigt att göra infrastruktursatsningar så att alternativa färdsätt väljs i högre utsträckning. Skiddagar Sälenfjällen är med sina sex stora anläggningar Tandådalen, Hundfjället, Lindvallen, Högfjället, Kläppen och Stöten det fjällområde som har flest skiddagar i Sverige, se figur 2.5:3. Trysil är dessutom en av Norges största alpina anläggningar. Vasaloppet Vasaloppet har stor dragningskraft och ger de tre vasaloppskommunerna Malung-Sälen, Mora och Älvdalen både nationell och internationell uppmärksamhet. Allt fler Vasaloppsåskådare väljer att övernatta i Malung-Sälen, men fortfarande är det målgången i Mora som drar de flesta åskadarna. Både åskådares och deltagares konsumtion ökar i takt med att utbudet av aktiviteter och handel ökar i området. Turismen ökar befolkningen Malung-Sälen (i praktiken Sälenfjällen) och Älvdalen (i praktiken Idre/Fjätervålen/Grövelsjön) är de kommuner som har störst andel vinterturister jämfört med den bofasta befolkningen. När områden med hög vinterturism respektive hög sommarturism ligger nära varandra finns betydande potentialer i resurssamordning av olika slag. För detta krävs goda kommunikationer som stärker arbetsmarknadssamspelet med goda dagspendlingsmöjligheter. När beläggningen är som störst i Sälenfjällen ökar befolkningen från några hundra invånare till storleken av en större stad i Sverige. Under några månader om året ökar belastningen på service, vägnät och övrig infrastruktur markant. Riksgränsen Björkliden Dundret Helårsboende och besökare under vintersäsongen -antal personer en högsäsongsdag Hemavan/ Tärnaby Härjedalen Antal helårsbofasta 2006 Övernattande besökare per dygn under vårvinterns högsäsongsvecka Nordanstig Cirklarna för Malung-Sälen, Idre, och Siljansbygden innefattar även bedömda icke-kommersiella gästnätter. Ljusdal 50 000 25 000 Åre Hudiksvall Stöten 250 000 Vemdalen/ Klövsjö Tänndalen Sälenfjällen Idrefjäll Tandådalen/ Hundfjället 785 000 Trysil Sälenfjällen Branäs ÅF Infraplan Bollnäs Ovanåker Lindvallen 687 000 Älvdalen Siljansbygden Ockelbo Kläppen 298 000 Borlänge Stockholm Antal skiddagar 09/10 Malung-Sälen 1 000 000 500 000 Gagnef Falun Sandviken Hofors Borlänge Säter ÅF Infraplan Källa: SLAO Hedemora Torsby Ludvika Smedje0 100 200 km Ulricehamn Avesta Hagfors backen Norberg Figur 2.5:4 Helårsboende och besöfigur 2.5:3 Antal sålda skiddagar säeda Sunne Ljusnarsberg Fagersta kare under vintersäsongen songen 2009/2010 Statistikkälla: TEM-analys, bearbetning av ÅF Statistikkälla: SLAO, bearbetad av ÅF Infraplan Infraplan Vansbro 100 000 12

Ekonomisk betydelse Besöksnäringen har stor betydelse för kommunen. Figur 2.5:5 visar att aktiviteter tillsammans med logi står för över hälften av Sälens omsättning inom turismen. Turismen har dessutom stor betydelse för den lokala bygg- och hantverkarindustrin. För Malungs centralort är handel den näring som ger störst omsättning tätt följt av transport och resor. Antalet skiddagar i Sälenfjällen ökade med 20 procent mellan säsongerna 2000/2001 och 2004/2005. Under högsäsongen 2004/2005 var antalet besökare drygt 100 000 per vecka. Antalet besökare har därefter fortsatt att öka kraftigt och under högsäsongen 2009/2010 rörde sig i genomsnitt cirka 125 000 besökare per vecka i området. Mellan 2005 och 2010 har Sälen ökat sin liftomsättning från 320 mnkr till 385 mnkr och Sälenfjällen har ca 30 % av Sveriges liftmarknad. I Sälenfjällen är Skistar den största aktören och driver anläggningarna Lindvallen och Tandådalen/Hundfjället. Företaget har också en stark position i övrigt med anläggningar i Trysil, Åre och Vemdalen. För att kunna möta behovet hos den ökande vinter- och sommarturismen och viljan att investera i anläggningarna behöver infrastrukturen i övrigt ses över. 129 369 99 Sälen Högfjället Rörbäcksnäs Tandådalen Hundfjället Lindvallen 255 Stöten Kläppen 204 517 43 Malung 12 25 15 17 28 Turismens omsättning fördelat proportionerligt per bransch 2010 (mkr) Logi Livsmedel Resor Transport Handel Aktivitet SITE Destination Gränskommunerna Malung-Sälen och Älvdalen i Sverige, samt Trysil och Engerdal i Norge har en politisk överenskommelse att tillsammans vidareutveckla Sälen, Idre, Trysil och Engerdal till en hållbar världsdestination med helårsturism som huvudnäring. SITE Destination är ett nystartat samarbetsprojekt med syfte är att skapa samarbetsprocesser mellan gränskommunerna för att stärka regionen som internationell turistdestination. För ökad genomslagskraft kommer SITE Destination att samarbeta med närliggande utvecklingsprojekt, till exempel Sälen-Trysil-Idre Airport som arbetar med att få till stånd en internationell flygplats och Green 2020 som stöttar skidanläggningars arbete med att minska deras energiförbrukning. Sammantaget uppgår de största turistföretagens planerade investeringar i Sälenfjällen de närmaste 5 åren till ca 1 miljard kronor. Exempel på planerade investeringar: Nya liftar och fler nedfarter hos flera skidanläggningar Förbättrat och utbyggt vägnät inom anläggningsområden Utökad hotell- och stugbykapaciteten i form av utbyggnad av hotell, stugbyar och renovering av befintliga byggnader Golfbana i Kläppen (pågår) Diskuterade investeringar: Flygplats som kan ta emot internationellt flyg, Sälen-Trysil-Idre Airport Förbättrad järnvägenskapacitet till Mora och förbättrad kommunikation till Sälenfjällen. Figur 2.5:5 Turismens omsättning fördelat på bransch och ort. Statistikkälla: TEM-analys, bearbetning av ÅF Infraplan. 13

2.6 Arbetsmarknad Arbetspendling stärker mindre orters tillgång på arbetsplatser, vilket kan kompensera för brister i den egna arbetsmarknaden. För att detta ska fungera effektivt krävs en god transportinfrastruktur mellan orterna som ger korta restider och ett pendlingssamspel som kan skapa en sammanhängande regional arbetsmarknad. Att det finns goda pendlingsmöjligheter kan ha positiva effekter på individen. Det kan innebära att människor får ett arbete som de trivs med, ett välbetalt arbete samtidigt som de kan bo kvar och inte behöver byta bostadsort. Idag pendlar både män och kvinnor i hög utsträckning men männen pendlar generellt längre sträcka och oftare med bil. För industriorter med strukturomvandlingsproblem är det av stor betydelse att utpendlingsmöjligheterna är goda till närbelägna, attraktiva arbetsmarknader. Närheten till Norge påverkar också arbetsmarknaden. I närbelägna Trysil är det nästan 80% svenskar som arbetar inom turismen och många av dess kan antas pendla från Malung-Sälen kommun eller Dalarnas län. Män Förvärvsfrekvensen för män ligger i Malung- Sälen något högre än rikssnittet. Det gäller även för grannkommunerna Vansbro, Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Rättvik, Mora och Älvdalen. Gränskommunerna Torsby och Kongsvinger har sysselsättningsnivåer långt under respektive rikssnitt. De orter som har störst pendling till och från Malung-Sälen är Vansbro, Mora, Torsby, Falun och Borlänge. Dessa orter kompletterar varandra och är beroende av att det finns ett fungerande pendlingssystem. Sundsvall Arbetspendling Män 1-200 km fågelvägen, Färre än 10 pendlare redovisas ej. 100 200 Förvärvsfrekvens Män16-65 år, studentkorr. 400 jmf med rikssnitt, 2005 800 1 000 50 000 10 000 +>5% +3-5% +1-3% +0-1% ÅF Infraplan - 0-1% - 1-3% - 3-5% - >5% Trysil Härjedalen Älvdalen Orsa Ljusdal Ovanåker Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Elverum Mora Rättvik Ockelbo Malung-Sälen Leksand Sandviken Gävle Nord- Åsnäs Gagnef Falun Odal Älvkarleby Sør- Grue Vansbro Hofors Odal Borlänge Kongsvinger Säter Tierp Hedemora Oslo Torsby Ludvika Smedjebacken Nes Hagfors Avesta Eidskog Norberg Heby Aurskog- Eda Uppsala Sunne Høland Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Arvika Rømskog Hällefors Västerås Marker Filipsstad Figur 2.6:1 Sysselsättning och Kil arbetspendling män. Statistikkälla: SCB och SSB, Årjäng bearbetning av ÅF Karlstad Infraplan. Sarpsborg Grums Karlskoga ÖrebroEskilstuna Stockholm Aremark Kristine -hamn14

Sundsva Kvinnor Även för kvinnor är förvärvsfrekvensen i Malung-Sälen något högre än rikssnittet. Det gäller också för kommunerna runt Siljan och Borlänge. Gränskommunerna Torsby och Kongsvinger har sysselsättningsnivåer under rikssnittet. Kvinnor arbetspendlar generellt kortare sträckor än män och de nyttjar i högre grad kollektivtrafik. Det kan förklaras av att fler kvinnor har mindre tillgång till bil. Väl utbyggd och tillgänglig kollektivtrafik är betydelsefull för att göra Malung-Sälen attraktivt för kvinnor. Möjligheter För kommuner i Dalarna är det viktigt att arbetsmarknaderna kan kompletterade varandra. Genom förbättrade pendlingsmöjligheter uppnås regionförstoring. Det minskar sårbarheten vid omstruktureringar inom näringslivet och underlättar för inflyttade familjer att hitta arbete till båda. Åldersstrukturen i Malung-Sälen visar att på några års sikt kommer fler att gå i pension än det antal som kommer in i förvärvsarbetande ålder. Fungerade pendling bidrar härvid till utjämning, men attraktivitet för inflyttare är särskilt viktig. Arbetspendling Kvinnor Sverige 2006, Norge och gränsöverskridande 2004 1-200 km fågelvägen, Färre än 10 pendlare redovisas ej. 100 200 400 800 1 000 50 000 Förvärvsfrekvens Kvinnor 16-65 år, studentkorr. jmf med rikssnitt, 2005 +>5% +3-5% +1-3% +0-1% - 0-1% - 1-3% - 3-5% - >5% Härjedalen Ljusdal Nordanstig Hudiksvall 10 000 Trysil ÅF Infraplan Älvdalen Orsa Ovanåker Bollnäs Söderhamn Elverum Mora Rättvik Ockelbo Malung-Sälen Leksand Sandviken Gävle Nord- Åsnäs Gagnef Falun Odal Älvkarleby Sør- Grue Vansbro Hofors Odal Borlänge Kongsvinger Säter Tierp Hedemora Oslo Torsby Ludvika Smedjebacken Nes Hagfors Avesta Eidskog Norberg Heby Aurskog- Eda Sunne Høland Ljusnarsberg Fagersta Uppsala Munkfors Sala Arvika Rømskog Hällefors Västerås Figur 2.6:2 Sysselsättning och arbetspendling Filipsstad kvinnor. Marker Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning Kil av ÅF Infraplan. Årjäng Karlstad Sarpsborg Grums Karlskoga Örebro Eskilstuna Aremark 15 Stockholm

2.7 Kompetensförsörjning Andel högre utbildade I Malung-Sälens kommun finns en tradition av att efter gymnasiet gå direkt till arbetslivet inom skogs- och tillverkningsindustrin. Kommunen ligger mer än nio procentenheter under riksgenomsnittet för antalet högutbildade. För att uppnå bättre balans och långsiktig konkurrenskraft är det strategiskt viktigt att göra högre utbildning tillgänglig på orten eller genom möjligheter till dagspendling. Utbildningsutbud Närmaste orter med högskoleutbud är Mora, Leksand, Falun och Borlänge. Tillgången till högre utbildning har förbättrats under 2000-talet genom att det skett stora satsningar på decentraliserade utbildningar, distansutbildningar via Internet, lärcenter och förbättrade pendlingsmöjligheter. Detta har resulterat i att rekryteringen till högre utbildning har ökat. För att klara framtida behov och nå en hållbar utveckling behöver tillgängligheten ytterligare förstärkas. Pendlingsmöjligheterna är av stor betydelse för kompetensförsörjningen och då särskilt till Högskolan Dalarna (med campus i Falun och Borlänge) som har en stor andel av Dalarnas nybörjarstudenter. Även kommunikationerna till Uppsala/Stockholm, Mälardalen, Gävle, Karlstad och Örebro är av stor betydelse. Idag finns möjlighet till vuxenutbildningar i Malung och Sälen. Malung har en folkhögskola med inriktningarna folkmusik och fjällkunskap. I övrigt har Dalarna folkhögskolor i Ludvika, Borlänge, Leksand, Mora och Avesta. Det finns dessutom konkreta planer på att etablera ett Campus Lindvallen. Syftet är bland annat att möjliggöra för säsongsanställda att stanna kvar och vara anställningsbara under en längre tid. Andel högre utbildade personer >11% över 6-11% över 3-6% över 0-3% över Rikssnitt: Sverige: 16,5 % Norge: 39 % 0-3% under 3-6% under 6-9% under >9% under 2005 >= 3 år högre utb. >= 2 år högre utb. Universitet Högskola Härjedalen Ånge Ljusdal Sundsvall Nordanstig Hudiksvall ÅF Infraplan Älvdalen Ovanåker Bollnäs Lillehammer Elverum Hamar Oslo Marker Sarpsborg Fredriksstad Aremark Halden Trysil Vansbro Gagnef Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Avesta Hagfors Heby Norberg Ljusnarsberg Sala Munkfors Filipsstad Hällefors Forshaga Västerås Våler Åsnäs Nord- Odal Grue Sør- Torsby Odal Kongsvinger Nes Aurskog- Eidskog Eda Sunne Høland RømskogArvika Årjäng Grums Säffle Kil Malung- Sälen Karlstad Mora Leksand Rättvik Falun Ockelbo Figur 2.7:1 Utbildningsnivå och utbildningsenheter. Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. Orsa Karlskoga Örebro Sandviken Söderhamn Kristinehamn Eskilstuna Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Östhammar Stockholm Norrtälje 16

2.8 Samhällsservice Malung har som kommuncentrum det bredaste utbudet av samhällservice. Sälen har hög servicenivå i förhållande till sin fasta befolkning. Kommunens enda gymnasium finns i Malung och lärcentrum/vuxenutbildning finns i både Malung och Sälen. Livsmedelsbutiker och bensinstationer finns i de större orterna och alpinanläggningarna, men en del av dessa har bara öppet vid högsäsong. Detta skapar en obalans i utbudet mellan olika tider på året. Stöten Rörbäcksnäs Sörsjön Tandådalen Högfjället Hundfjället Lindvallen Sälen POLIS Samhällsservice Kommunhus Årskurs1-5/6 Årskurs 6-9 Gymnasieum Lärcentrum/Vuxenutb. Bensinstation Vårdcentral Systembolag Livsmedelsbutik/er Apotek R Länsstyrelse Regional myndighet med ansvar för den regionala utvecklingen Folkhögskola Högskola/Universitet och utlokaliserade enheter Läns- länsdelssjuhus Järnväg Kläppen Lima Mora Limedsforsen Öje Malungsfors Malung POLIS Yttermalung Vansbro Leksand Falun Borlänge Figur 2.7:2 Utbud av samhällsservice Malung-Sälen. Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 17

3 Transportsystemen 3.1 Viktiga transportstråk De viktigaste transportstråken för Malung-Sälen kommun är vägarna 71, E45 och E16 samt 1024/1025 (Vasaloppsvägen) och Rv 70. Rv 71 Borlänge-Malung-Sälen-Norska gränsen övergår i Norges väg 25 mot Oslo. Rv 71 är ett uppsamlande huvudstråk för den omfattande turisttrafiken till/från Sälenfjällen. Den är dessutom ett viktigt stråk för arbetspendling och för regionens funktion. Vägen är en del av E16- stråket Gävle-Oslo. Trafikverket har beslutat att rusta upp sträckan Östra Tandå - Bu (Limedsforsen). E45 är ett viktigt stråk som förbinder EU, västsverige, mellansverige och Norrland. E45 är betydelsefull för gods- och persontransporter och nyttjas av turister från väst- och sydsverige och Danmark till /från Dalafjällen. E16 skyltas våren 2012 som tvärstråk mellan Gävle och Oslo via Falun/Borlänge-Vansbro- Malung-Torsby. Ansökan till EU tas nu fram för att de standardmässigt svaga länkarna ska rustas upp. Väg 1024/1025 Vasaloppsvägen är en viktig länk till Sälenfjällen för trafik från norra Stockholm och Uppsala via E4 Gävle och Rv80 samt för järnvägstrafik via Mora. 3.2 Vägsystemet E45-stråket har en varierad standard avseende framkomlighet och trafiksäkerhet. Två flaskhalsar i Dalarna är genomfarten i Mora och delen Mora - Orsa. Åtgärd på RV 45/70 genom Mora finns i transportplanen för 2010-2021. Kostnaden uppgår till 118 mnkr, varav merparten ligger i slutet av planperioden. 45 E14 Röros Vemdalen 84 Sundsvall Idre Sveg Särna 26 45 E4 NORGE Trysil 70 Älvdalen 25 Sälenfjällen Sälen 1024/25 Mora 62 71 Malung 80 Falun Gävle E16 Borlänge Oslo E16 45 70 E4 Uppsala 0 50 100 km Karlstad E18 Örebro Stockholm Figur 3.1:1 Viktiga stråk till Sälenfjällen. Statistikkälla: Trafikverket, bearbetning av ÅF Infraplan. 18

Riksväg 71 är stommen i Malung-Sälens vägnät, såväl för den lokala trafiken, som för den stora strömmen turisttrafik. Under högsäsong har vägen mycket höga trafikflöden. Sträckan Sälen-Malung har flera delsträckor med stora brister, som Trafikverket delvis kommer att åtgärda med ny sträckning förbi Limedsforsen. Oskyddade trafikanter blandas med biltrafiken och vägen betraktas som osäker. Planerad ombyggnad kommer att medföra färre direktutfarter och förbättringar för GC-trafiken. Planerad byggtid är 3 år. Kostnaden i planen uppgår till 126 mnkr, fördelad under perioden 2011-2014. E16-stråket Torsby-Malung-Borlänge har också varierande standard avseende tillgänglighet och trafiksäkerhet. Identifierade flaskhalsar är Borlänge-Djurås och Dala Järna-Vansbro. Delsträckorna Dala Järna-Vansbro /- Mockfjärd/ samt sträckan genom Yttermalung har särskilt stora brister, med mycket randbebyggelse, dålig framkomlighet, miljö- och trafiksäkerhetsproblem samt mycket höga trafiktoppar under vintersäsongen. Förbifart vid Yttermalung finns med i gällande länstransportplan. Åtgärden innebär ny sträckning för E16/väg 71 öster om Yttermalung. Totalkostnaden för åtgärden är 161 mnkr under perioden 2018-2021. Dala Järna - Vansbro är ett prioriterat stråk i den gemensamma länsstrategin och tillväxtavtalet. Åtgärder på delsträckan är viktiga för arbetspendlingen och kan tillsammans med andra väginvesteringar knyta samman tätorter längs vägarna 70-71 till en vidgad arbetsmarknadsregion. Vägutredning finns framtagen och alternativ med nysträckning har valts. Åtgärderna på sträckan finns med i den nationella planen. Kostnaden uppgår till 141 mnkr och ligger under åren 2016-2018. Länsväg 1024/25 Vasaloppsvägen är viktig länk för en stor del av turisttrafiken till Sälenfjällen och är även ett viktigt stråk för den tunga trafiken, varför bärighetsåtgärder är planerade längs vägsträckan. Ytterligare åtgärder är sannolikt nödvändiga för att kunna behålla nuvarande hastighet 90 km/h. Infrastruktursatsning minskar restid Restiden mellan Vansbro och Borlänge har minskat genom väginvesteringar. Detta ger resvinster för pendlare och turister till/ från Malung-Sälen. Fortsatt utveckling av vägstandarden är viktig för företag och för turister och för att uppnå attraktivt boende året runt med välfungerande samhällservice och fler arbetstillfällen. Härjedalen Vägbredd > 18 m 10-18 8-10 < 8 Hastighet km/h 110 (2+1/2+2-väg) 100-110 80-90 60-70 <= 50 Källa: NVDB Sverige maj 2008, NVDB Norge aug 2008 Ljusdal ÅF Infraplan Trysil Sälen Älvdalen Orsa Ovanåker Mora Rättvik Malung Leksand Gagnef Falun Oslo Kløfta Vansbro Borlänge Skarnes Säter Kongsvinger Torsby Ludvika Smedjebacken Figur 3.2:1 Hastighetsstandard Hagfors och vägbredd. Statistikkälla: Trafikverket, bearbetning av ÅF Infraplan. Norberg Sunne Ljusnarsberg Fagersta 19

Fjällpaketet Dalarna I fjällpaketet ingår att förbättra tillgängligheten till dalafjällen för besökare och varor. Det innefattar åtgärder på väg 71 och E16, som ovan beskrivits. Under 2012 genomför Trafikverket ytterligare åtgärder för att öka vägstandarden. I paketet ingår förbättringar av parkeringsplatser och förbättringar för kollektivtrafiken. Dessa mindre åtgärder kostar cirka 1,2 mnkr. De största godstrafikflödena på Dalarnas vägnät går på riksvägarna 80, 70, 50 och 68. Väg 80 tillgodoser den öst-västliga trafiken till Gävle hamn och mot norra Sverige, väg 70 från Mora ner mot Mälardalen och väg 50 både norrut mot E4 samt mot södra Sverige. Väg 68 är viktig för näringslivets transporter genom Bergslagen, både söderut och till kusten/e4 inklusive Gävle hamn. Vägtransporter Väg 70, 71, 80 och E45 är även viktiga för godstransporter. För att industri och handel ska kunna hålla god konkurrenskraft krävs ett effektivt vägsystem. Årsmedeldygnstrafik Tung trafik 50 Härjedalen Data hämtat från NVDB april 2008 100 500 1000 Särna Icke verifierade vägdelar exkluderade Vägkategori under sekundär länsväg exkluderad ÅF Infraplan Ljusdal Nordanstig Hudiksvall Älvdalen Orsa Ovanåker Bollnäs Söder hamn Mora Rättvik Ockelbo Eda Arvika Torsby Sunne Kil Malung Karlstad Leksand Gagnef Falun Årjäng Grums Karlskoga Kristinehamn Örebro Figur 3.2:2 Godstrafikflöden (Ådt) på väg. Statistikkälla: Vägverket, bearbetning av ÅF Infraplan. Sandviken Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Eskilstuna Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Stockholm 20

Trafik och säsongsvariationer Turistresandet med bil innebär stora säsongsoch veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går under högsäsong stora mängder trafik på de mindre vägarna, som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden. Vägnätet har stora kapacitetsproblem under turistsäsong, vilket förväntas tillta i och med turistnäringens planerade investeringar. Vägnätet till Malung-Sälen och Dalafjällen är en flaskhals för turistnäringens utveckling. Belastningen är som störst under februari och mars och särskilt under de stora bytesdagarna. Planerade åtgärder i vägnätet kring Malung-Sälen kommun och angränsande stråk: E16 ska skyltas senast våren 2012 Ombyggnad på tre etapper på svensk sida och två på norsk sida fram till 2021. Riksväg 71 Förbifart Limedsforsen. E16/väg 71 Förbifart Yttermalung Väg 1020/1025 Bärighetsåtgärder Förutom att vägens standard och kapacitet behöver förbättras, behöver turistföretagen fortsätta att fördela på fler bytesdagar och turisternas attityder och resmönster behöver förändras till större andel kollektivt resande. Trafikolyckor 2003-2008 Antal allvarligt skadade W: 725 X:489 Antal dödsfall W: 109 X: 101 Källa: NVDB april 2008 10 5 ÅF Infraplan Älvdalen Sälen 10 000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 10 ggr mer biltrafik under högsäsong! Malung 3000 2000 1000 Vansbro Vecka Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Figur 3.2:3 Belastningsvariation på riksväg 71 Statistikkälla: Trafikverket, bearbetning av ÅF Infraplan. Figur 3.2:4 Antal polisanmälda trafikolyckor 2003-2008. Statistikkälla: Trafikverket, bearbetning av ÅF Infraplan. 21

Kollektivtrafik och regional tillgänglighet Kollektivtrafiken i Malung-Sälen kommun är sammankopplad med resten av Dalarna och bedrivs av Dalatrafik. Busslinjerna följer bosättningsmönstret och dagens utbud har som främsta uppgift att tillgodose arbetspendling och skolresor. Totalt antal resor under ett år är ca 9 miljoner. I snitt är 30% av resenärerna barn till och från skolan och på vissa sträckor ändå upp till 80%. Utan skolresenärer skulle vissa sträckor inte ha tillräckligt underlag för att kunna trafikeras. Under turismens högsäsong går bussar till Malung-Sälen från Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Skåne och Halland. För turister i Sälenfjällen med SkiPass går specialbussar till och från liftanläggningar, hotell och stugbyar. Bussen har avgångar flera gånger i timmen, vilket gör att besökarna inte måste bo nära liften eller ta bilen. Stöten 157, 200 Kollektivtrafik Malung-Sälen Sörsjön 98 Nödvändiga åtgärder för kollektivtrafiken i Malung-Sälen: Förbättra kollektivtrafiken Sälen - Mora respektive Sälen - Borlänge för att underlätta för tågresenärer att ta sig vidare till Sälenfjällen, genom bland annat - Fungerande resekedjor - Integrerade biljettsystem mellan trafikslag - Direktlinjer - Anlägga pendlarparkeringar - Moderna resecentrum vid knutpunkter - GC-system med hög tillgänglighet i anslutning till resecentrum Det finns även behov för besökande att ta sig från kollektiva knutpunkter vidare till olika anläggningar. Dalarnas län är ett av Sveriges biltätaste län och andel personer över 18 år som har tillgång till bil är ca 90 procent. Barn, ungdomar, funktionshindrade och äldre har mindre möjligheter att använda sig av bil. Sälenfjällen 95 Lima 98, 99 Sälen Effektiv kollektivtrafik är viktig för att kunna uppfylla samhällets målsättningar om ökad trafiksäkerhet, minskade utsläpp och bra luftmiljö i våra tätorter. Västra Tandö 99 Västra Fors 97 Malung 57,92,93,95,96, 97,0157,200, 209, 257,448 Vansbro Mora Djurås Utsjö 96 Borlänge Figur 3.2:5 Kollektivtrafikens linjesträckning i Malun-Sälen kommun Statistikkälla: Dalatrafik 2011, bearbetning av ÅF Infraplan. Torsby, Varnäs 209 Västra Yttre Malung 93 92, 257 95, 92 57 257, 448 Bristanalys I Malung-Sälen, som i många andra kommuner, finns önskemål om att öka andelen kollektivtrafik. Det är dock svårt att få lönsamhet, särskilt på kvällar och helger då resandet är betydligt mindre än under högtrafiktid. Planerade åtgärder Dalatrafik har tagit fram kompletterande trafikformer till den traditionella kollektivtrafiken. Denna ska öka tillgängligheten och kompensera för resandets olika belastning under året. Dalatrafik arbetar idag främst med tre olika åtgärder: Anslutningstrafik. Dessa insatser avser det dagliga resande som är begränsat eller oregelbundet. Det ska byggas upp system för att komplettera kollektivtrafiken vid anslutning till och från utpekade bytespunkter. Servicetrafik. Denna trafik är för de resenärer som behöver ta sig till och från viktiga servicepunkter och vars resebehov är någon dag i veckan. Nattrafik avser nöjes- och fritidsresor. 22

Trondheim Oslo 3.3 Järnvägssystemet Tillgång till spårbundna transporter tillmäts allt större regional betydelse. Dalarna har lång tradition av att nyttja järnvägen för såväl godstransporter som för persontrafik. Länsjärnvägen Västerdalsbanan förbinder Malung med Borlänge och de nationellt strategiska Kiruna järnvägsstråken Dalabanan och Bergslagsbanan. (Banan byggdes under 1920-talet och gick Gällivare ända upp till Sälen. Under 1960-talet revs sträckan norr om Malungsfors). Västerdalsbanan har generellt låg standard, men har under 2010 utrustats med ett modernare signalsystem. Banan är i huvudsak godsbana med viss Arvidsjaur begränsad Älvsbyn persontågstrafik. Tåg i Bergslagen, som trafikerar Storuman Jörn sträckan, avser att lägga ner persontågstrafiken helt från och med december 2011. Idre Karlstad Östersund Sälen Mora Malung Hoting Falun Borlänge Örebro Narvik Sundsvall Gävle Härnösand Uppsala Stockholm Umeå Örnsköldsvik Luleå Piteå Skellefteå Vasa Dalabanan mellan Mora och Uppsala/Stockholm är betydelsefull för besöksnäringarna i Malung- Sälen. Genom effektiva transferupplägg till/från besöksanläggningarna i Sälenfjällen har tåget blivit ett alternativt transportsätt med stora utvecklingsmöjligheter. Trafiken på Dalabanan har ökat kraftigt och kapacitetssituationen blir allt svårare. Planerade åtgärder Utredningar pågår med syfte att öka kapaciteten och förbättra restiderna på Dalabanan. I Nationella planen finns 500 miljoner kronor avsatta Haparanda Kalix för en första etapp av upprustning Uppsala- Borlänge. Uleåborg Behovsanalys För Malung-Sälen har järnvägen viktiga systemutvecklande potentialer, särskilt med ökade klimat- och miljökrav. Kapacitetshöjande och restidsförkortande åtgärder på Dalabanan är viktiga och har stora utvecklingspotentialer både regionalt och interregionalt. För regionen är det viktigt att arbeta för en bibehållen persontrafik på Västerdalsbanan, som får större betydelse när järnvägssystemet i övrigt vidareutvecklats. Potentialerna för en återuppbyggnad av Sälenbanan mellan Sälenfjällen-Malung är viktiga att Helsingfors beakta. Järnvägstransporter direkt till Sälenfjällenområdet möjliggör att området kan utvecklas utan alltför stora trafikökningar på vägarna. Göteborg Halmstad Helsingborg Köpenhamn Malmö Karlskrona Kalmar Järnvägsnätet 2007 Dubbelspår Visby Enkelspår Hastighetsstandard (STH, Km/tim) >= 200 160-199 130-159 90-129 <90 ÅF Infraplan Figur 3.3:1 Hastighetsstandard på dagens järnvägsnät. Statistikkälla: Banverket, bearbetning av ÅF Infraplan. För regionen är det viktigt att fortsätta arbeta för en bibehållen persontrafik på Västerdalsbanan. Återuppbyggnad av Sälenbanan Sälenfjällen-Malung är också en långsiktig, strategiskt viktig fråga. 23

Atlanten Oslo 3.4 Flyg Tillgänglighet med flyg är en av flera viktiga tillväxtfaktorer för turismnäringen och för regionens funktion som helhet. Flyget är ett viktigt komplement till övriga trafikslag och särskilt för näringslivets möjligheter utvecklas. Passagerare Mora-Siljans flygplats och Dala Airport i Borlänge har relativt lågt nyttjande i förhållande till befolkningsunderlagen. Detta beror främst på goda järnvägsförbindelser och vägförbindelser med Arlanda och Stockholm. År 2010 hade Borlänge och Mora 34 000 respektive 8 000 passagerare. Borlänge har en relativt stor andel utrikestrafik, i huvudsak i form av utgående charter. 8500 Trafikutbud Atlanten Kiruna Dala Airport i Borlänge har dagliga turer till/från 1500 Göteborg/Landvetter och Malmö/Sturup. 360 Mora Pajala- Gällivare Ylläs Siljans flygplats har dagliga turer till/från Arlanda och två turer i veckan till/från 4200 5500 6000 Ängelholm. Arvidsjaur Hemavan- Tärnaby 350 Storuman 1600 860 Vilhelmina Lycksele 3000 580 Sveg Borlänge 100Mora 160 200 Torsby Hagfors Östersund Kramfors600 Sundsvall/ Härnösand 190 1300 1500 Passagerare per 1000 inv i upptagningsområdet 5 000 25 000 2 500 100 000 1 000 200 000 Inv i upptagningsområdet 2010 Örnsköldsvik Luleå 3000 Skellefteå 6100 Umeå Figur 3.4:1 Passagerare per 1000 invånare i upptagningsområdet 2010 Statistikkälla: Transportstyrelsen, bearbetning av ÅF Infraplan. Norska flygplatser Gardermoens internationella flygplats utanför Oslo, ligger cirka 25 mils bilväg från Malung-Sälen. Gardermoen hade drygt 19 miljoner passagerare år 2010, vilket är i samma storleksordning som Stockholm-Arlanda. Planerade åtgärder För att skapa ett av Europas mest tongivande turistområden, är en utbyggd flygplats mellan Sälen och Trysil (vid Rörbäcksnäs) en av de högst prioriterade frågorna. Flygplatsen avses användas både för inrikes förbindelser och för internationella flygförbindelser och skulle möjliggöra både nya besökarkategorier och en påtagligt vidgad geografisk marknad. Kiruna 3' Pajala Gällivare 34' Planer finns på en gemensam flygplats för Sälen, Trysil och Idre. Flygplatsen bedöms främst öka tillgängligheten för Hemavan internationella 979' 11' marknader. 42' Arvidsjaur Luleå Sveg 6' Sundsvall/ Härnösand 8' Mora 34' Torsby Borlänge 3' 3' Hagfors 200' hemavan skalenlig ska vara 0,141. här uppdragen till 0,2 för att synas bättre. EB 100304. Storuman 3' 224' 14' 21' Skellefteå Vilhelmina Lycksele 846' Östersund Umeå 86' 356' Örnsköldsvik 22' Kramfors 256' Passagerare per flygplats 2010 Inrikes Utrikes 1 000 000 500 000 100 000 Figur 3.4:2 Passagerare per flygplats Statistikkälla: Transportstyrelsen, bearbetning av ÅF Infraplan. 24

4 Vatten, avlopps-, avfalls- och energisystem 4.1 Vatten och avlopp Fjällområdena i Malung-Sälens kommun har haft en snabb utveckling av skidturismen med tillhörande boende och kringverksamheter. Denna utveckling har skett genom exploateringar genomförda av många olika privata exploatörer. Detta har medfört att också systemen för vatten- och avloppsförsörjningen successivt byggts ut med olika huvudmän som ansvariga. Ofta har mindre, lokala lösningar gjorts för varje delområde utan att hänsyn tagits till en framtida helhetslösning. Denna utveckling har främst varit tydlig när det gäller vattenförsörjningen. I området finns många olika vattentäkter och vattenverk som drivs av samfälligheter eller företag utan inbördes samordning. Detta gör att man generellt sett i de aktuella områdena saknar vattenskyddsområden och tillstånd för vattenuttag. Den splittrade situationen ger problem vid planläggning av nya områden, som i de fall de inte kan ansluta till ett befintligt vattenförsörjningsområde, måste ordna egen vattenförsörjning. Både kommunens miljökontor och Länsstyrelsen har i samband med planärenden påpekat att vattenförsörjningen måste ordnas på ett sådant sätt att miljön och människors hälsa säkerställs även på längre sikt. Länsstyrelsen uppmärksammar problemen i särskild tjänsteskrivelse till Malung-Sälens kommun och betonar vikten av att kommunen påbörjar en process för att möjliggöra en samordnad vattenförsörjning för hela området. Planerade åtgärder Kommunen har nu inlett arbetet med en VAplan för hur man ska åstadkomma säker och hållbar vattenförsörjning för hela området. Sälfjällets avloppsreningsverk byggs nu ut och kommer tillsammans med Tandådalens reningsverk att kunna ta emot avloppsvatten från en planerade framtida utbyggnad inom ramen för Malung-Sälens Översiktsplan från 2008. Sälfjällets nya reningsverk planeras att tas i drift under våren 2012. 25 Kommunens miljökontor och Länsstyrelsen har i samband med planärenden påpekat att vattenförsörjningen måste ordnas på ett sådant sätt att miljön och människors hälsa säkerställs även på längre sikt. Kommunen har påbörjat en process för att möjliggöra en samordnad vattenförsörjning för hela området 4.2 Elförsörjning Det regionala elnätet i området runt Sälenfjällen har varit föremål för flera utredningar de senaste åren. Förstärkningar i den elektriska infrastrukturen i området har skett gradvis. Dock har dessa investeringar inte fullt ut kompenserat för lastökningarna, vilket har medfört att kapacitetsmarginalerna i händelse av fel på kritiska komponenter har minskat. Kortsiktigt råder ett kapacitetsproblem vid Sälsätern. I händelse av fel på en av de två 20 MVA transformatorerna riskeras överlastsituationer som allvarligt påverkar driftsäkerheten. (Detta kan leda till behov av roterande frånkoppling och i värsta fall ett haveri på kvarvarande transformator.) Långsiktigt är området i behov av förstärkning av matningen till Tandådalen. Möjlighet finns att från sydväst ta sig in mot Tandådalen med ny matarledning. Detta skulle kunna vara möjligt antingen via byggande av en 130 kv ledning, som ansluter till regionnätet i Värmland eller som en avgrening från existerande anslutning. En fördel med dessa föreslagna lösningar är att de eventuellt kan samordnas med anslutning av vindkraftparker som planeras i området direkt söder om Sälenfjällen. Dagens nät Sälenfjällen matas från en 130/50 kv tranformering (Osanden) norr om Sälen by. Numera är redundansen i denna punkt mycket god då omfattande investeringar genomförts de senaste

åren både på lednings- och transformatorsidan. Från Osanden går en 50 kv ledning till Sälsätern byggd med FeAl 454. Denna ledning ägs av Fortum. Från Sälsätern äger Malung Elnät ett 50 kv nät som går via Tandådalen (FeAl 234), vidare till Stöten (FeAl 99) och slutligen till Horrmund (FeAl 157). Lokal transformatorredundans finns i Sälsätern, Stöten, och Tandådalen där främst läget i Sälsätern börjar bli något ansträngt. Lokal ledningsredundans är något mer problematisk. Ledningen mellan Horrmund och Stöten kan överföra cirka 24 MW till Tandådalen medan överföringsförmågan söderifrån via Sörnäs/Sälsätern är i stort sett försumbar. Belastningsprognos Historiskt har de senaste 10 åren lasten ökat i Malung Kommun ökat med cirka 1,5 % per år, både om man tittar på förbrukning och effektuttag. Detta inkluderar även lite större investeringar som exempelvis Experium. Denna tillväxt kan fortgå även de närmaste 10 åren, dock men något reducerad lastökning kopplat till nya regelverk (BBR etc.) samt en i allt högre grad nyttjande av fjärrvärme. Tillkommande utöver denna lastökning är: Ytterligare exploatering av området söder om Lindvallen: 3 MW på 10 år Expansion av Fiskarhedens sågverk: 3 MW på 10 år Pumpanläggning för konstsnö, Sälen by: 3,5 MW år 2012 Pumpanläggning för konstsnö, Lindvallen: 3 MW år 2012 Kortsiktigt råder ett kapacitetsproblem avseende elförsörjningen vid Sälsätern. Långsiktigt är Sälenfjällen i behov av förstärkning av elmatningen till Tandådalen. Fjärrvärme Lindvallen: -2 MW på 10 år Fjärrvärme Tandådalen: -2 MW på 10 år Expansion, Fiskarheden sågverk: 3 MW på 5 år Horrmund: Ingen skillnad från prognos av Malung Elnät. Antages att Stöten tar över cirka 0,7 MW last från Horrmund, därav den minskade lasten till 2015. Stöten: Uppvisar historiskt högre tillväxt än genomsnittet. Prognos från Malung Elnät verkar stämma. Tandådalen: Om den historiska tillväxten håller i sig förväntas lasten öka 9 MW på 10 år. Krav på energieffektivisering, nya Byggnormer etc. förväntas dämpa tillväxten till 7 MW. Utöver detta har antagits att Skistar i egen regi investerar i fjärrvärme vilket reducerar lasten med 2 MW på 10 år (-1 MW år 2015). Sälsätern: Området har de senaste 10 åren inte expanderat i samma takt som Stöten och Tandådalen. Om den historiska tillväxten håller i sig förväntas lasten öka 4-5 MW på 10 år. Krav på energieffektivisering, nya Byggnormer etc. förväntas dämpa tillväxten till 4 MW. Som tillkommande effekt beräknas exploateringen av Lindvallen söderut påbörjas, vilket förväntas ge lastökningar på 4 MW varav hälften realiserats till 2015. Utöver detta har antagits att Skistar i egen regi investerar i fjärrvärme vilket reducerar lasten med 2 MW på 10 år (-1 MW år 2015). Pumpanläggningarna förväntas inte påverka maximala effektuttaget i nätet nämnvärt då dessa inte förväntas vara i produktion i samband med höglastperioderna. Dock har som säkerhetsmarginal antagits 2 MW ökad belastning som konsekvens av pumpanläggningarna i utredningen. Sörnäs: Lastökningar på 2,5 MW förväntas på 10 år, främst kopplat till området kring Kläppen. Utöver detta finns planer för ökat effektuttag vid Fiskarhedens sågverk, 3 MW till 2015. 26