2016:1 RÖKNING SMITTAR RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING

Relevanta dokument
RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING 2017:1 KOMPISARS PÅVERKAN RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING [1]

RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING 2018:2 STÖDET BRISTER RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING [1]

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

DET ÄR BARA BARN SOM BÖRJAR ANVÄNDA TOBAK

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Sex steg till en tobaksfri skoltid

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor 2011

Från ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv. TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019

Heta argument mot tobak

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Skolelevers drogvanor 2007

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun

Stockholmsenkäten 2012

Tobaksförebyggande arbete för barn och unga

DON T FEAR SMOKING. Ett nytt sätt att prata om rökning.

Tobaksfria barn och ungdomar

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Hur pratar jag med mitt barn om tobak?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Miljöförvaltningen Hälsoskydd. Handläggare Anna-Lena Albin. Telefon Rökfria skolgårdar. Förvaltningens förslag till beslut

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Sammanfattning av drogvaneundersökningen

Föräldrar och alla viktiga omkringvuxna

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Till dig som har en tonåring i din närhet

Lektionshandledning #127. Tobak, media & reklam 1/5

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Drogvaneundersökning 2016

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

En tobaksfri generation

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Drogvaneundersökning 2017

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Drogpolitiskt program

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Riktlinjer för tobaksfri skoltid på högstadiet

Drogvaneundersökning år 9

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Resultat från Skolelevers drogvanor

Rökfria skolgårdar November 2013

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Global Youth Tobacco Survey 2012

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

4. Behov av hälso- och sjukvård

Ungdomars anskaffning av alkohol

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Ungdomsenkäten Marie Haesert

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8

Handlingsplan för ANDT-strategi

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

Kommunstyrelseförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Drogvaneundersökning 2019

Folkhälsoenkät Ung Resultat och tabeller Arbetsmaterial

ANDT-undersökningen 2017 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Drogvaneundersökning 2016

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Drogvaneundersökning 2018

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Föräldrar är viktiga

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll

Transkript:

206: RÖKNING SMITTAR RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING

FAKTA Undersökningen som denna rapport grundar sig på har genomförts av Novus på uppdrag av A Non Smoking Generation för att undersöka allmänhetens inställning till rökning. Målgruppen var den svenska allmänheten i åldrarna 4-79 år. Totalt genomfördes 36 webbintervjuer under perioden den 7-8 april 206, varav 3 intervjuer gjordes med målgruppen 4-8 år. Deltagarfrekvensen var 6 procent. Citaten på sidorna 2, och 6 är hämtade från en kartläggning av hur unga pratar om om rökning på sociala medier som A Non Smoking Generation genomfört. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord. När, varför och hur börjar unga röka? 2. Tre av tio unga har testat att röka 2.2. Gör psykisk ohälsa att unga börjar röka? 3.3. Äldre kompisar förser ungdomar med cigaretter 4 2. Information om rökning 2.. Tar föräldrar sitt ansvar för att förebygga rökning? 2.2. Skolan en riskmiljö 6 2.3 Är barnarbete skäl nog att avstå tobak? 7 3. Unga vill ha fler rökfria miljöer där barn vistas 8 A Non Smoking Generations förslag 9

RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING FÖRORD A Non Smoking Generation har låtit genomföra en undersökning om ungas attityder till rökning. Resultatet visar att grupptryck från kompisar och en vilja att passa in är de främsta orsakerna till att ungdomar börjar röka. Detta, i kombination med att äldre kompisar i stor utsträckning förser yngre med cigaretter, gör det tydligt att rökning smittar. Regeringen har ställt sig bakom målet om att nå ett rökfritt Sverige till år 202. A Non Smoking Generation har varit med och drivit på målet om ett rökfritt Sverige tillsammans med ett stort antal andra organisationer. För att nå målet måste vi arbeta med att minska rökningen bland unga. De allra flesta lär sig att röka under skolåren. En del lägger under den perioden därmed grunden för ett beroende som i värsta fall följer med genom hela livet och riskerar att orsaka stora hälsoproblem. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) pekar i sin senaste skolundersökning på att tobakskonsumtionen bland unga minskar. Att rökningen minskar bland unga är självklart goda nyheter, men fortfarande finns mycket att göra och nya orosmoln tornar upp sig. Psykisk ohälsa, framförallt bland unga flickor, har ökat dramatiskt de senaste åren och många unga pekar på det som en trolig orsak till att börja röka. Här föreligger en risk att fler kan börja röka som en följd av att de mår psykiskt dåligt. Undersökningen visar att det finns kunskapsluckor vad gäller rökningens verkningar utifrån ett bredare perspektiv, vad det har för inverkan på miljön och att det bidrar till barnarbete inom tobaksindustrin. A Non Smoking Generation arbetar med att prata med ungdomar om dessa frågor och vi ser att det har stor effekt. Empatin för alla barn som arbetar på tobaksfälten under hemska förhållanden gör att många avstår tobak. Föräldrar skulle i större utsträckning kunna förhindra och stoppa rökning genom att prata med sina barn, men två av tre ungdomar har pratat lite eller inte alls om rökning med sina föräldrar. Skolan är en miljö där unga dessvärre inte bara utbildar sig utan även lär sig att röka. Rökningen smittar och det finns ett behov av mer stöd och insatser från föräldrar och skola för att vi ska kunna stoppa rökning bland unga. Tillsammans kan vi göra skillnad. Rökningen smittar och det finns ett behov av mer stöd och insatser från föräldrar och skola för att vi ska kunna stoppa rökning bland unga. Tillsammans kan vi göra skillnad. Helen Stjerna Generalsekreterare A Non Smoking Generation []

RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING. NÄR, VARFÖR OCH HUR BÖRJAR UNGA RÖKA?. Tre av tio unga har testat att röka Om du röker/har rökt, hur gammal var du när du provade första gången? Alla andra började ju då, så det blev rätt naturligt att man själv också började liksom. Gymnasieelev om varför hon började röka på högstadiet Under 3 år 3-4 år -6 år 7-8 år 9-20 år 2-30 år 4 7 6 4 0 9 22 Över 30 år 0 Har aldrig provat Vill ej uppge n 8-79 år n 4-8 år 29 70 0% 0% 20% 30% 40% 0% 60% 70% 80% Drygt 30 % i gruppen 4-8 år hade testat att röka. Skolan är en miljö där unga lär sig att röka. När unga börjar röka har betydelse eftersom grunden för tobaksanvändning ofta läggs under skolåren. Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 203/204 visar även att ungdomar är mer sårbara än vuxna när det gäller nikotin, det krävs mindre doser för att skapa ett beroende hos unga än hos vuxna. När vi tittar på debutålder för rökning framkommer det att de allra flesta gör sin tobaksdebut just under skolåren. I gruppen 4-8 år hade drygt 30 procent av de svarande testat att röka. En tredjedel av dessa uppgav att de rökte för första gången när de var 4 år eller yngre. Sett till resten av befolkningen ser vi att det är få som röker för första gången efter att de fyllt 8 år. I gruppen 8-79 år uppgav 7 procent att de någon gång har rökt. Av dessa uppgav majoriteten att de var 8 år eller yngre när de testade att röka, knappt en av tio uppgav att de gjorde sin tobaksdebut när de var över 8 år vilket ytterligare stärker bilden av att det är under skolåren som unga lär sig att röka. Sju av tio av 4-8- åringarna svarade att de aldrig har provat att röka, vilket är en markant skillnad mot den äldre gruppen där tre av tio svarade att de aldrig testat att röka. Detta kan vara en indikation på att frågan om rökning är en känslig fråga för unga att besvara och att det därmed finns ett mörkertal när vi pratar rökning bland personer under 8 år. För undersökningar med komplexa frågor är denna typ av problematik vanlig, det är lättare att prata om andra än om sig själv även om svaren i undersökningen är anonyma. [2]

RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING.2 Gör psykisk ohälsa att unga börjar röka? Vad av följande tror du är orsaker till att man börjar röka? Kompisars påverkan Vilja att passa in Förebilder använder tobak Vill protestera/provocera Bristande stöd från föräldrar och andra vuxna Mår dåligt psykiskt Mår dåligt fysiskt 6 20 28 27 44 44 43 40 4 4 73 79 92 9 Två av tre flickor ser psykisk ohälsa som skäl till att börja röka. Annat 2 Vet ej n 8-79 år n 4-8 år 2 0% 20% 40% 60% 80% 00% 9 procent av 4-8-åringarna uppgav påverkan från kompisar som främsta orsaken till att börja röka. Grupptryck följs sedan av viljan att passa in på 79 procent. Undersökningen visar tydligt att rökning smittar via kompisars påverkan och grupptryck. Över hälften av de unga svarade att må dåligt psykiskt kan vara skäl att börja röka. Här går det också att se en skillnad mellan gruppen under 8 år och den över 8 år. Bland dem som är över 8 år uppgav 27 procent psykisk ohälsa som möjlig orsak till att börja röka, jämfört med 4 procent för gruppen som är under 8 år. I gruppen 4-8 år svarade flickorna i högre grad än pojkarna att psykisk ohälsa kan vara skäl till att börja röka. Att må psykiskt dåligt var för 67 procent av flickorna en trolig anledning till att börja röka. I Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 203/204 framgår det att allt fler tonåringar mår psykiskt dåligt och det är framförallt flickor som uppger att de mår dåligt. 7 procent av -åriga flickor har minst två psykiska eller somatiska besvär minst en gång i veckan, det är den största andelen sedan studien påbörjades 98. Detta kan jämföras med andelen pojkar med likadana besvär som ligger på 3 procent. Detta är dystra och allvarliga siffror, särskilt när vi tittar på gruppen flickor. Att två av tre flickor ser psykisk ohälsa som skäl till att börja röka kombinerat med att över hälften av alla flickor regelbundet mår psykiskt dåligt gör det inte osannolikt att rökning inom den här gruppen skulle kunna öka ytterligare. 4 procent av ungdomarna uppgav bristande stöd från föräldrar och andra vuxna som möjlig orsak till att börja röka. Flickorna trodde i högre grad att detta kunde vara en orsak till att börja röka, 49 procent såg det som en möjlig orsak. [3]

RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING.3 Äldre kompisar förser ungdomar med cigaretter I de fall ungdomar under 8 år får tag på cigaretter, hur tror du främst att det gått till? Via äldre kompisar Köp i mindre kiosk Via äldre syskon Köp i mindre livsmedelsbutik Via föräldrar (som köper ut eller som man tar ifrån) Via köp i tobaksautomater (t ex på krogen) Köp i större livsmedelsbutiker (t ex stormarknader) Annat Vet ej 2 3 2 9 4 20 38 3 33 39 89 94 0% 20% 40% 60% 80% 00% 4 4 6 n 8-79 år n 4-8 år 94 % i gruppen 4-8 år svarade att äldre kompisar är den främsta kanalen att få tag på cigaretter. När vi tittar på hur ungdomar får tag på cigaretter är bilden tydlig. 94 procent i gruppen 4-8 år svarade att de tror att äldre kompisar är den främsta kanalen för att få tag på cigaretter. Köp i mindre kiosk kommer näst på tur på 6 procent, vilket är betydligt mindre än alternativet äldre kompisar. I den äldre svarsgruppen svarade 89 procent att de ser äldre kompisar som främsta sättet för ungdomar att få tag på cigaretter. Det går dock att se att den siffran är något högre bland 8-29-åringar där 93 procent svarade att de tror att ungdomar främst får cigaretter via sina äldre kompisar. Det är också den här åldersgruppen, 8-29 år, som många av de äldre kompisarna kan antas tillhöra. De är relativt nära i ålder och har möjlighet att köpa cigaretter på laglig väg. Även här kan vi utifrån undersökningen dra slutsatsen att rökning smittar. Det är genom äldre kompisar som unga får cigaretter och det är både ungdomarna och de äldre kompisarna rörande överens om. [4]

RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING 2. INFORMATION OM RÖKNING 2. Tar föräldrar sitt ansvar för att förebygga rökning? Har dina föräldrar pratat med dig om rökning? Ja, mycket Ja, lite Nej 24 3 4 Alltså de vet väl säkert, men de har inte sagt något och jag försöker ju dölja det. Sen röker ju pappa själv så vet jag inte vad han skulle kunna säga. Vill ej uppge n 4-8 år 0% 0% 20% 30% 40% 0% Gymnasieelev om hur hennes föräldrar ser på hennes rökvanor Av undersökningen framgår att drygt 70 procent av 4-8- åringarna har föräldrar som endast har pratat lite eller inte alls med dem om rökning. Trots att det är väldokumenterat att rökning bland unga är vanligt förekommande så är det alltså få föräldrar som pratar med sina barn om rökning i någon större utsträckning. Pojkar uppgav i högre grad än flickor att deras föräldrar har pratat mycket med dem om rökning. 38 procent av pojkarna ansåg att deras föräldrar hade pratat mycket med dem om rökning, jämfört med flickorna där 23 procent uppgav detsamma. Tidigare i denna rapport presenterades att 4 procent av ungdomarna svarade att bristande stöd från föräldrar och andra vuxna är en möjlig orsak till att börja röka. 49 procent av flickorna trodde att detta var en orsak till att börja röka, vilket är fler än bland pojkarna. Flickor ser alltså bristande stöd från sina föräldrar som orsak att börja röka i större utsträckning än pojkar, samtidigt som föräldrar pratar mer om rökning med sina söner än med sina döttrar. Utifrån detta är det rimligt att anta att det finns en föreställning om att flickor inte är lika mycket i riskzonen som pojkar och att föräldrar därför inte pratar lika mycket med sina döttrar. Med tanke på att den psykiska ohälsan bland flickor har ökat alarmerande, samt att två av tre flickor ser psykisk ohälsa som möjlig orsak till att börja röka, är flickor minst lika mycket i riskzonen för rökning om inte mer. CAN:s senaste rapport visar att i både årskurs 9 och i gymnasiet år 2 är det fler flickor än pojkar som röker regelbundet. Det är en återkommande bild, men den verkar inte ha slagit igenom hos föräldrarna och påverkat hur de pratar med sina barn. 7 av 0 uppgav att deras föräldrar har pratat lite eller inte alls med dem om rökning. []

RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING 2.2 Skolan en riskmiljö Har din skola informerat om rökning och de risker som finns med tobak? Jag började typ lite efter alla andra, i ettan på gymnasiet men det var väl också för att alla andra rökte, det kändes som man missade grejer om man inte hängde med rökarna på rasten. Ja, vid särskilda lektioner Ja, ytligt Nej Vet ej 33 47 Gymnasieelev som började röka i skolan. n 4-8 år 0% 0% 20% 30% 40% 0% Skolan är en plats där många lär sig att röka. Därför blir informationen från skolan och det arbete som skolan bedriver för att förhindra rökning viktigt. Det är via skolan som många unga testar att röka och det är via äldre kompisar som de får cigaretter. Grupptrycket som uppstår och som pressar på för att röka kan vara väldigt svårt att stå emot. Skolan spelar här en viktig roll i att skapa en trygg miljö som är fri från tobak. Trots skolans viktiga position i arbetet mot rökning svarade nära hälften av ungdomarna att skolan bara har informerat ytligt eller inte alls om rökning och riskerna med tobak. För ungdomar som av olika anledningar inte får till sig information om risker med rökning från sina föräldrar så är skolan den enskilt viktigaste informationskanalen. [6]

RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING 2.3 Är barnarbete skäl nog att avstå tobak? Vilken eller vilka nedanstående skäl tycker du är skäl nog att avstå tobak? Hälsorisk/risk för sjukdomar Graviditet Barnarbete inom tobaksindustrin Krav på arbetsplatsen/rökfri arbetsplats 2 6 63 72 78 9 93 Fler unga än vuxna ser barnarbete som skäl att avstå tobak. Dålig andedräkt och hy Negativ påverkan på miljön Föräldrars inställning/krav Höjt pris på cigaretter Inget av ovanstående Vet ej n 8-79 år n 4-8 år 0 2 24 36 4 40 46 0% 20% 40% 60% 80% 00% 4 68 Det mest framträdande skälet att avstå rökning är risker för den egna hälsan, följt av graviditet. Detta är inte särskilt förvånande då kopplingen mellan rökning och olika sjukdomar, som t.ex. cancer, får anses som välkända. Samma sak gäller riskerna det medför för ett foster om mamman röker under graviditeten. 63 procent i gruppen under 8 år svarade att barnarbete inom tobaksindustrin är skäl nog att avstå tobak. Samtidigt var det något fler som sade att dålig andedräkt och hy är skäl att avstå tobak. Utifrån detta resultat är en tänkbar tolkning att unga sätter sin andedräkt och hy framför barn som arbetar inom tobakssektorn. En möjlig förklaring till varför bilden ser ut på det sättet, skulle kunna vara att en del ungdomar inte ser ett starkt samband mellan rökning och barnarbete. Vi finner att det finns en kunskapslucka att arbeta med. Det behövs en medvetandegörning om rökningens skadeverkningar utifrån ett bredare perspektiv och inte bara de negativa följderna för den egna hälsan. Att rökning även har negativ inverkan på miljön och upprätthåller barnarbete inom tobaksindustrin. 40 procent av ungdomarna svarade att föräldrars inställning och krav skulle kunna vara skäl nog att sluta röka. Bland de svarande som är 8-79 år är det däremot bara 2 procent som tror att det skulle kunna vara ett tillräckligt starkt skäl. Skillnaden mellan de två grupperna är slående. I den äldre gruppen, där tonåringarnas föräldrar befinner sig, är det en övervägande majoritet som inte tror att föräldrars krav kan påverka barnens rökning. Som vi tidigare kunnat se så har sju av tio föräldrar pratat lite eller inte alls med sina barn om rökning. Samtidigt som 40 procent av ungdomarna säger att deras föräldrars krav skulle vara skäl nog att sluta röka. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att föräldrar har en dålig bild av hur mycket de faktiskt kan påverka sina barn och att de skulle kunna göra betydligt mer. Föräldrar skulle antagligen få mer gehör än vad de kanske tror på förhand. Genom att prata öppet med sina barn om rökning och tobakens risker och vara tydlig med sin egna inställning så skulle antagligen en del av rökningen kunna stoppas. Vi kan också se att tonåringarna är mer priskänsliga än den äldre gruppen. Drygt var tredje ungdom, jämfört med var fjärde person i gruppen 8-79 år, ser höjt pris på cigaretter som ett skäl att avstå tobak. 40 % av ungdomarna svarade att föräldrars inställning och krav skulle kunna vara skäl nog att avstå tobak. [7]

RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING 3. UNGA VILL HA FLER RÖKFRIA MILJÖER DÄR BARN VISTAS Ta ställning till i vilken utsträckning du instämmer i att nedanstående påståenden är okej Av undersökningen framgår också att i gruppen 4-8 år har flickor generellt sett en mer negativ attityd till rökning än pojkar. Men ändå är det flickorna som röker mest enligt CAN:s senaste rapport. Att elever röker i grundskolan är okej Att röka i närheten av barn är okej Att röka vid lekparker är okej Att röka vid badplatser är okej Att röka på uteserveringar är okej Att röka på väntplatser utomhus, såsom på perronger/busskurer är okej Att elever röker i gymnasiet är okej 2 2 2 2 3 7 3 7 6 9 7 0 0 9 2 8 9 20 0% 20% 40% 60% 80% 00% 62 4 86 8 8 73 8 2 n Instämmer helt n 4 n 3 n 2 n instämmer inte alls n Vet ej Resultaten för varje fråga redovisas i avrundade hela procentenheter, vilket leder till att det totala antalet procent i vissa frågor kan avvika från 00, när de summeras. Majoriteten av alla 4-8-åringar har en negativ inställning till rökning i miljöer där rökningen riskerar att gå ut över barn. Omsorgen om barn är det som framträder tydligast i undersökningen och utfallet visar att det finns ett starkt stöd i gruppen 4-8 år för fler rökfria miljöer, särskilt i miljöer där barn vistas. Däremot tar 4-8-åringar inte i samma utsträckning avstånd från rökning på allmänna platser som uteserveringar och väntplatser. De svarande i den här gruppen är generellt sett mer välvilligt inställda till att elever på gymnasiet röker än att elever i grundskolan gör det. 6 procent tycker inte att det är okej för elever i gymnasiet att röka jämfört med 9 procent för elever i grundskolan. De flesta fyller 8 år och blir myndiga under sin gymnasietid. Antagligen anser gruppen 4-8 år dem som berättigade till att röka om de vill och därför är acceptansen också högre. Men faktum kvarstår att de flesta börjar röka innan de fyllt 8 år. För dem är rökningen ett beteende som redan är inlärt och som blir mer accepterat enbart för att personen blivit ett år äldre. Av undersökningen framgår också att i gruppen 4-8 år har flickor generellt sett en mer negativ attityd till rökning än pojkar. Men ändå är det flickorna som röker mest enligt CAN:s senaste rapport. [8]

A NON SMOKING GENERATIONS FÖRSLAG l Skolan och andra barn- och ungdomsverksamheter behöver utvecklas till att bli tobaksfria stödjande miljöer. l Tonårsföräldrar behöver få information om vikten att prata med sitt barn om tobak, och stöd att göra det på rätt sätt. l En informationskampanj riktad till målgruppen 2 åringar som uppmanar tobaksbrukande ungdomar/äldre ungdomar att inte köpa ut, sälja till eller bjuda andra ungdomar på tobak. l Höj kunskapen hos elevhälsa/ungdomsmottagningar om risken för självmedicinering med tobak vid psykisk ohälsa/adhd m.m. och hur man kan stödja dessa ungdomar. l Höj kunskapen bland unga generellt om tobakens sociala- och miljömässiga påverkan. FAKTA Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen (CAN) pekar i sin senaste skolundersökning på att tobakskonsumtionen bland unga minskar både vad gäller i princip daglig konsumtion till mer sporadisk. 20 låg andelen frekventa rökare (röker dagligen eller nästan dagligen) i årskurs 9 på cirka tre procent för pojkarna och fem procent för flickorna. Utöver det var även omkring sex procent av pojkarna och nio procent av flickorna sporadiska rökare. För gymnasieelever var motsvarande siffror åtta procent för pojkarna och procent för flickorna, plus att ytterligare 6 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna var sporadiska rökare. När såväl den mer frekventa (dagliga eller nästan dagliga) användningen av cigaretter och snus som användning över huvud taget summeras är totalt 33 procent av pojkarna och 28 procent av flickorna i årskurs 2 i gymnasiet tobakskonsumenter. Liksom i tidigare undersökningar var det i undersökningen för 20 fler flickor än pojkar som rökte. [9]

TEXT OCH FORM: NARVA Om A Non Smoking Generation Stiftelsen A Non Smoking Generation har sedan 979 verkat för att barn och ungdomar själva ska välja att inte börja använda tobak. Organisationen arbetar aktivt för att begränsa tobakens plats i samhället och skapa skyddande miljöer för barn och ungdomar. www.nonsmoking.se