Kostpolicy för Landstinget i Östergötland Inom landstinget serveras dagligen ett stort antal måltider till patienter, medarbetare och andra matgäster. Det är viktigt att den mat som serveras är smaklig, näringsriktig och av god kvalitet, eftersom en bra kosthållning kan främja hälsa och förebygga sjukdom. För att uppnå bästa tänkbara kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården är det viktigt att det för den enskilda individen ställs samma krav på nutritionsbehandlingen som på annan medicinsk behandling. För medarbetarna strävar landstinget efter att skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats. Det innebär bland annat att det ska vara enkelt att hitta och välja hälsosamma måltider. Landstingets verksamheter ska präglas av ett kretsloppstänkande. Hänsyn till miljöaspekter ska tas vid upphandling, vid matsedelsplanering och vid hantering av maten inom landstinget. Kostpolicyn omfattar patienter, medarbetare och besökare. Hälsa, miljö, service, kunskap, kvalitet och ansvar är aspekter som beaktas. Områden som berörs är upphandling, tillagning av mat, transport av mat, patientvård, pedagogiska måltider, personalrestauranger, caféer, kiosker och automater, konferenser och sammanträden. Målen för kostpolicyn är att: så långt det är möjligt nyttja livsmedel och måltidtjänster som baseras på ekologiska framställnings metoder samt energi- och resurshållning i alla led. hantering av livsmedel, planering av matsedel och måltider ska ske utifrån styrkt kunskap om vad som bidrar till god hälso- och miljöutveckling. måltider som serveras ska vara näringsriktiga, smakliga och av god kvalitet. Dessutom ska etiska, miljömässiga, kulturella och religiösa aspekter beaktas. identifiering av felnärda patienter och kostrelaterade problem ska ske för att kunna vidta åtgärder och förebygga relaterade komplikationer. patienter, medarbetare och övriga matgäster ska erbjudas en god måltidsservice, som innefattar lyhördhet för individens önskemål och behov. måltiden ska ge tillfälle till möte och trivsel. Den fysiska måltidsmiljön ska sträva mot att överallt vara hälsofrämjande utifrån ljus, färg, ljudnivå, musik, konst, naturkontakt och luftkvalitet. en kostkommitté ska finnas i varje länsdel. För att kunna följa kostpolicyn kompletteras den med Riktlinjer mat och nutrition. Handlingsplaner och lokala rutiner arbetas fram på produktionsenhets- eller arbetsplatsnivå. Dessa ska även innefatta mätbara mål och struktur för uppföljning. www.lio.se
juni 2008 Riktlinjer för mat och nutrition i landstinget i Östergötland Maten är viktig för alla, både patienter, medarbetare och besökare. Maten berör oss ofta känslomässigt, samtidigt som det finns en omfattande kunskapsgrund om att den näringsmässiga sammansättningen, proportionerna, tillagningen och fördelningen av maten över dagen, kan främja hälsa och förebygga sjukdom [1, 2]. Inom landstinget serveras dagligen ett stort antal måltider till patienter, medarbetare och andra matgäster. Att maten som serveras är smaklig, näringsriktig och av god kvalitet är i överensstämmelse med landstingets vision. Folksjukdomar som dominerar sjukdomsbördan i I-länder är i första hand hjärtkärlsjukdomar, diabetes typ 2, cancer och fetma. Dessa sjukdomar är starkt relaterade till matvanorna [3]. Små förbättringar i kosten kan ha betydelse. Forskning visar tillexempel att låg konsumtion av frukt och grönsaker förklarar 31 procent av hjärt- kärlsjukdom, 19 procent av magtarmcancer och 11 procent av slaganfallen [2]. Rekommendationen i Sverige är 500 gram frukt och grönsaker per dag, bland östgötarna uppskattas 12 procent av männen och 17 procent av kvinnorna äta enligt rekommendationen år 2006 [4]. Det finns evidens för att förändringar i kosten har effekter, både i positiv och i negativ riktning. Mest betydelsefullt är kanske att förändringar i kosten inte bara påverkar hälsan just för stunden, utan är avgörande för om individen drabbas av sjukdom långt senare i livet [2, 5-11]. Vid många sjukdomstillstånd har maten en viktig roll i den medicinska behandlingen och är en del av omvårdnaden för alla patienter. Ett bra näringstillstånd är en grund för bästa möjliga resultat av övrig vård och behandling, oavsett vårdtidens längd. En tilltalande näringsriktig måltid och en avvägd måltidsordning ökar förutsättningarna för att maten upplevs positivt även vid sjukdom, då aptiten är sämre. Näringstillförseln behöver anpassas till sjukdomstillstånd och ta hänsyn till patientens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring, till exempel i palliativ vård. Hänsyn ska också tas till olika åldersgrupper som barn och äldre och det ska finnas utrymme för individuella önskemål. Maten på sjukhus kan även ha en pedagogisk roll som till exempel vid nyupptäckt diabetes. Tillstånd av näringsbrist är ett vanligt problem inom vård och omsorg i Sverige. I genomsnitt är 28 procent undernärda [12-14]. Bland kroniskt sjuka äldre är förekomsten ännu högre, där uppskattas en av tre lida av undernäringstillstånd [15]. För en välnutrierad individ förkortas sjukhusvistelsen och vårdbehovet minskar. Undernärda patienter kan ha upp till 50 procent längre vårdtid och löper större risk att drabbas av komplikationer. Förutom ökad livskvalitet hos individen finns ekonomiska besparingar för hälso- och sjukvården/samhället att uppnå genom att patienter är välnutrierade [15]. 1
Vid sjukdom eller funktionsnedsättning ska det ges förutsättningar för ett liv i autonomi, värdighet och trygghet. Även den fysiska och psykiska miljön vid matsituationen är av stor betydelse. En god hälso- och sjukvård vad gäller kvalitet och patientsäkerhet omfattar att även nutritionsbehandlingen för den enskilda individen underkastas samma krav som annan medicinsk behandling För medarbetarna strävar landstinget efter att skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats. Det innebär bland annat att det ska vara enkelt att hitta och välja hälsosamma måltider. Matrasten ger möjlighet att tillföra energi och näring samt ge avkoppling och gemenskap. Miljöbelastningen från livsmedelsförsörjningen är stor. Livsmedlen kräver en femtedel av Sveriges totala energianvändning. Det går åt mycket resurser och alstras mycket avfall i livsmedelskedjan från jordbruksproduktion och transporter till tillredning. Eftersom olika livsmedel har olika stor påverkan på miljön, har exempelvis planeringen av matsedeln en nyckelroll [16]. I landstingets uppdrag ingår att medverka till en hållbar utveckling som innebär att även kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Landstingets verksamheter ska präglas av ett kretsloppstänkande. Hänsyn till miljöaspekter ska tas vid upphandling, vid matsedelsplanering och vid hantering av maten inom landstinget. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Hälso- och sjukvården ska också arbeta för att förebygga ohälsa (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763). Visionen för landstinget i Östergötland är: Bra vård och bättre hälsa Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Landstinget i Östergötland är också medlem i WHO-nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, som bland annat arbetar med att utveckla sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser för patienter och att främja en positiv hälsoutveckling hos medarbetarna (www.natverket-hfs.se). Denna kostpolicy tar hänsyn till hälsa och miljö och stärker kvaliteten och hanteringen av maten inom landstinget i Östergötland och syftet är att med mat och måltid främja hälsa och förebygga sjukdom. Hälso- och sjukvårdens politiker, tjänstemän och verksamhetschefer har ansvar för maten till patienter på sjukhus och att matkedjan fungerar från upphandling till serverad måltid. 2
Målen för kostpolicyn är att: kostpolicyn följs vid upphandlingar och inköp av livsmedel och måltidstjänster i köksverksamhet, och till dem som tillhandahåller måltider eller livsmedel i landstingets lokaler. Så långt det är möjligt baseras livsmedel och måltidtjänster på ekologiska framställningsmetoder samt energi- och resurshållning i alla led. hantering av livsmedel, planering av matsedel och måltider ska ske utifrån styrkt kunskap om vad som bidrar till god hälso- och miljöutveckling. måltider som serveras ska vara näringsriktiga, smakliga och av god kvalitet. Dessutom ska etiska, miljömässiga, kulturella och religiösa aspekter beaktas. identifiering av felnärda patienter och kostrelaterade problem ska ske för att kunna vidta åtgärder och förebygga relaterade komplikationer. patienter, medarbetare och övriga matgäster ska erbjudas en god måltidsservice, som innefattar lyhördhet för individens önskemål och behov. måltiden ska ge tillfälle till möte och trivsel, en strävan ska vara att den fysiska måltidsmiljön ska sträva mot att överallt vara hälsofrämjande utifrån ljus, färg, ljudnivå, musik, konst, naturkontakt och luftkvalitet. en kostkommitté ska finnas i varje länsdel. Landstinget arbetar aktivt med mat och mathantering genom att vid: Upphandling Ställa krav på ett hälsosamt utbud av livsmedel, måltider och måltidstjänster Så långt det är möjligt baseras livsmedel och måltidtjänster på ekologiska framställningsmetoder samt energi- och resurshållning i alla led. Behovsinventering och kravspecifikation grundas på kunskap. Tillämplig lagstiftning följs. Kompetenta medarbetare inom mat och näring säkerställer detta. Uppföljning av att avtal följs sker kontinuerligt. Ansvar har Försörjningscentrum. Tillagning av mat Måltiderna till patienter tillagas enligt riktlinjer i Svenska Näringsrekommendationer och Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg [1, 12, 17]. Matsedeln är näringsberäknad och planeras utifrån förstklassiga råvaror och säsongsanpassas så långt det är möjligt. Patientens måltid styrs av diagnos och nutritionsstatus, samt i möjligaste mån utifrån individuella önskemål. Det systematiska miljöarbetet följer landstingets miljöpolicy. Tillagningsprocessen ger förutsättningar för att varje måltid som serveras blir en positiv upplevelse. Regelbunden kommunikation mellan kök och mottagare krävs för ett gott resultat. Kompetent personal inom näringslära, dietetik, livsmedelshygien och matlagning sköter tillagningen. Kontinuerlig fortbildning sker av alla medarbetare. Enhetschef för köksverksamheten har ansvar för näringsinnehåll, smak, ekonomi, miljöaspekter, kompetensutveckling och uppföljning. 3
Transport av mat Rutiner och tider för mattransporter följer måltidsordningen på sjukhusen. Kortast möjliga varmhållningstid efterstävas. Tillämplig lagstiftning och myndighetsföreskrifter när det gäller kvalitet, hygien och miljö följs. Uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt av utsedd ansvarig. Patientvård Vid öppenvårdsbesök identifieras kostrelaterade problem och vid behov upprättas en behandlingsplan som dokumenteras, följs upp och utvärderas. Vid inskrivning av patient i slutenvård görs en nutritionsbedömning där energi- och näringsbehov fastställs. Vid behov upprättas en plan för nutritionsbehandlingen som dokumenteras, följs upp och utvärderas. Vid identifiering av felnärda patienter används validerade instrument. Vid utskrivning bedöms behovet av fortsatt nutritionsstöd. Information ges till patienten och eventuellt annan vårdgivare. Läkare, sjuksköterska och dietist har gemensamt ansvar för bedömning, dokumentation och informationsöverföring [15]. På vårdavdelning serveras frukost, lunch, middag och tre mellanmål, måltiderna serveras jämnt fördelade över dagen, mellan klockan 07.00-8.00 och 20.00-21.00 [12]. Patienter får näringsriktig mat och vid behov specialkost [1, 12, 17]. Alla måltider serveras utifrån hälsofrämjande aspekter, så som måltidsmiljö, patientens förberedelse inför måltiden, valmöjligheter i menyn och med aptitlig servering [18]. Vid matning tas största hänsyn till patientens integritet och autonomi. Matsituationen bygger på ömsesidig tillit. Rutiner finns för mottagande av matvagnen, portionering och servering. Kostansvarig utses på varje vårdavdelning. Varje enhet har stöd av dietist. Fortbildning i kostfrågor sker kontinuerligt. Ansvarig är enhetschefen. Pedagogiska måltider Pedagogiska måltider bör följa rekommendationerna [1, 12, 17]. Måltiden är ett lärtillfälle och en hjälp för individen att förändra kosthållningen och eller beteendet i matsituationer. Ansvarig är enhetschefen. Personalrestaurang Personalrestaurangen ska utstråla matglädje! Svenska näringsrekommendationer följs. Måltiderna är vällagade av förstklassiga råvaror och aptitligt serverade. Kompetenta medarbetare inom matlagning, näringslära, service och hygien finns och fortbildning sker kontinuerligt. Måltider som serveras i personalrestaurangen är en del av landstingets satsning på en hälsofrämjande arbetsplats. Det ska vara lätt att göra hälsosamma val. 4
Meny, sallad, bröd och övrigt sortiment varieras och utvecklas fortlöpande utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Regelbunden uppföljning av kundtillfredsställelse genomförs. Ansvarig är enhetschef för personalrestaurang. Café, kiosk och automat Vid upphandling av kiosker, cafeterior och automater ska landstingets kostpolicy beaktas. Utbudet är i linje med landstingets inriktning som en hälsofrämjande organisation. Det ska vara lätt att göra hälsosamma val. Regelbunden uppföljning av kundtillfredsställelse genomförs. Ansvarig är respektive entreprenör. Konferens och sammanträden Vid möten och konferenser är förtäringen i linje med landstingets inriktning som en hälsofrämjande organisation. Vid upphandling av konferensanläggningar ska landstingets kostpolicy beaktas. Kostkommitté Kostkommittén är representanter för de verksamheter som hanterar mat och näring. Kostkommittén samordnar, värnar och utvecklar kostfrågorna i länsdelen, Är diskussionsforum och kunskapsstöd för verksamheterna. Initierar utbildning och fortbildning Kostpolicyn ska vara ett stöd för verksamheterna att stärka kvalitén och hanteringen av maten. Målet är också att det ska vara enkelt för patienter, medarbetare och besökare att välja måltider och livsmedel som är bra för hälsan och för miljön. För att nå målen ska policyn kompletteras med lokala rutiner och handlingsplaner på produktionsenhets- eller arbetsplats nivå. Dessa ska även innefatta mätbara mål och struktur för uppföljning. Varje enhetschef ansvarar för att kostpolicyn görs känd hos berörda medarbetare. Kostpolicyn ska ses över och revideras fortlöpande. Referenser 1. Alexander J, et al., Nordic Nutrition Recommendations 2004. 4th ed. 2004, Copenhagen: Nordic Council of Ministers. 2. WHO, Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases, in WHO Tech Rep Ser 916, R.o.t.W.F.J.e. consultation, Editor. 2003: Geneva. 3. WHO, The World Health Report 2002 - Reducing risks, promoting healthy life, WHO, Editor. 2002: Geneva. 5
4. Lindhe Söderlund L, et al., Östgötens hälsa 2006 - Östgötarnas levnadsvanor och motivation att förändra dessa, in Rapport 2007:1, L.i. Östergötland, Editor. 2006, Folkhälsovetenskapligt centrum: Linköping. 5. Eriksson KF and Lindgärde F, Prevention of type 2 diabetes mellitus by diet and physical exercise. The 6-year Malmö feasibility study. Diabetologia, 1991. 34: p. 891-8. 6. Hu FB and Willett WC, Optimal Diets for Prevention of Coronary Heart Disease. JAMA, 2002. 288: p. 2569-2578. 7. International, W.C.R.F., Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective, ed. A.I.f.C. Research. 2007, Washington. 8. Knowler WC, et al., Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metfromin. N Engl J Med, 2002. 346: p. 393-403. 9. Kosaka K, Noda M, and Kuzuya T, Prevention of type 2 diabetes by lifestyle intervention: a Japanese trail in IGT males. Diabetes Res Clin Pract, 2005. 67: p. 152-62. 10. Mozaffarian D and Rimm EB, Fish intake, Contaminants, and Human Health. Evlauating the Risks and the Benefits. JAMA, 2006. 296: p. 1885-99. 11. Tuomilehto J, et al., Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med, 2001. 344: p. 1343-50. 12. 2002-2003, E.-g., Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, ed. A. Merethe. 2003, Uppsala: Livsmedelsverket. 13. Cederholm T, Undernäring vanligt inom svensk sjukvård. Värdering av evidensläget ger tydligt resultat: Hög tid satsa på klinisk nutrition. Läkartidningen, 2006. 103: p. 1713-17. 14. Johansson U, et al., Nutritionsbehandling inom slutenvården Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer. Läkartidningen, 2006. 103: p. 1718-24. 15. Mossberg T, Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. SoSrapport 2000:11. 2005, Stockholm: Socialstyrelsen. 16. Naturvårdsverket, M. Våra 16 miljökvalitetsmål. Miljömålsportalen 2008 [cited 2008 04 18]. 17. Livsmedelsverkets and e.f.k.-o.h.o.f.p.n. SLV, Svenska näringsrekommendationer, ed. Livsmedelsverket. 2005, Uppsala. 18. Wikby K and Fägerskiöld A, The willingness to eat. Scand j Caring Sci, 2004. 18: p. 120-27. 6