Hur lyfter vi kompetensen att energieffektivisera och renovera? Seminarium IVA Energieffektivisering av våra byggnader Stockholm, 20 november 2012 Ivo Martinac, Professor Installations- och energisystem KTH Byggvetenskap Rikard Espling, Utvecklingschef Skanska Installation AB
Vilken kompetens behövs? System- och detaljkunskap om äldre hus för att inventera och kunna ta fram åtgärdsförslag. Energi och inneklimat simulering LCC kalkyler för att motivera investering Kalkylkompetens inom installationsområdet Byggkalkyl kompetens inom renovering Styr- och reglerteknik. Mätteknik och energiuppföljning Förvaltning av lågenergibyggnader Confidential
Varför detta kompetensbehov? Kompetensbehov Energieffektiv renovering Simuleringskompetens Systemkunnande Detaljkompetens installationsteknik Styr- och reglerteknik Kalkylkompetens LCC/LCA kalkyl Mätning och uppföljning Varför? Energi och installationsfrågor kommer in för sent i processen Installations konstruktörer är ofta passiva och avvaktande Bristfällig systemprojektering Bristfällig detaljprojektering Projektering inom styr ofta oklar Installationsteknik kalkyleras inte i projektet (upphandlas istället) Uppföljning är en kritiskt för att verifiera resultat Visualisering viktigt för brukaren Confidential
Ökande byggnadskomplexitet kräver branschövergripande kunskapslyft Källa: Väino Tarandi, AF2507 121114 7
Hållbar byggd miljö - ett systemperspektiv Hög funktions- och servicekvalitet, anpassning till brukarbehov Resurseffektivitet Bra inomhusklimat Låg miljöpåverkan och lägre risker i livscykelperspektiv Maximerad användning av förnybara resurser Attraktiv estetik (yttre/inre) Robusthet (t ex klimatförändringar) och flexibilitet Låg driftskostnad, hög driftsäkerhet God avkastning, högt marknadsvärde
Energieffektivisering i den byggda miljön Nybyggnation ( nära-noll ) < 1%/år Förnyelse/renovering 93% av det befintliga beståndet äldre än 1990 Nybyggnation och förnyelse (NDS & Hjorthagen) 10
Utbildningsbehov Nybyggnation : <2%/år nyexaminerade Förnyelse/renovering : Livslångt lärande >90% av det befintliga beståndet (yrkesverksamma) äldre än 1990 11
Den största potentialen för energieffektivisering i byggnader finns i den befintliga bebyggelsen. Den största potentialen till kunskapslyft finns bland de redan yrkesverksamma. 12
Kunskapsbehov Byggnaden som system Effektiv aktörssamverkan under byggprocessen med fokus på tidiga skeden Byggnader och distrikt som delar av den hållbara staden systemoptimering (t ex energitjänster) från BIM till DIM Hållbar nybyggnation och förnyelse av det befintliga byggnadsbeståndet Inomhusklimat Energikvalitetsförvaltning i byggnader och distrikt (förnybar energi, lågenergi-/lågexergisystem, on-site tjänster) Resurseffektiv byggnadsdrift och förvaltning 13
Kunskapsbehov Integrerad uppföljning och visualisering av byggnadsprestanda samband mellan kundnytta, resursanvändning, ekonomi och miljöpåverkan Flexibla och robusta byggnader Intelligenta byggnader dock inga julgranar Verklighetsnära energimodellering Beteendeaspekter (samverkan mellan humana och tekniska system, visualisering, interaktivitet mm) 14
Kunskapsbehov Innovativa affärsmodeller som bygger på att hög prestanda och hållbarhet skapar marknadsmässiga värden: - Sociala värden (funktionskvalitet, brukarnytta, kundnöjdhet) - Miljövärden (inkl lägre risker) - Ekonomiska värden (låga driftkostnader, god avkastning, högt marknadsvärde) Behovsanpassade lösningar (äldreomsorg, skolor, vårdanläggningar, trafikanläggningar, etc.) 15
Hur skapa kompetens? Öka antalet nya ingenjören som redan på skolan får praktisk erfarenhet av nyttan av samverkan och utbyte mellan olika yrkeskategorier. Identifiera de underliggande kunskap och utbildningsbehov som finns inom arkitekt och ingenjörskårerna Förankra med erfarenheter av demo projekt som säkrar praktiskt genomförande och verkliga resultat Genomför ett nationellt kunskaps och kompetenslyft. Confidential