Hur nöjd är du på ditt arbete?



Relevanta dokument
Brukarundersökning i daglig verksamhet Pict-O-Stat undersökning

Arbetsutvecklingsrapport

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun

Hur nöjd är du med din vård, stöd och omsorg?

Nationell Brukarundersökning FO år 2016

Vad tycker du? Medborgarundersökning i sektor LSS hösten 2018

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016

Vad tycker du? Landskrona stad. Rapport från brukarundersökning 2011 Område funktionshinder

Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2014

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Hur trivs du på ditt jobb? En undersökning om daglig verksamhet inom LSS i Linköpings kommun genomförd med enkätverktyget Pict-O-Stat

Resultat brukarundersökning LSS boende

Resultat av brukarundersökningar 2009

Rapport om resultat och genomförande av SKL:s brukarundersökning

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2017

Så tycker de boende om bostad med särskild service En undersökning genomförd hösten 2010

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning 2010

Brukarenkät Bostad med särskild service 2015

Rapport från brukarundersökning

Vad tycker du? dududu?

Delaktighet, inflytande och medbestämmande

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

PICT-O-STAT ENKÄTVERKTYG FÖR DAGLIG VERKSAMHET

Brukarundersökning inom Boendestöd 2017

- höja svarsfrekvensen - minst 90 % skall vara nöjda Syfte En temperaturmätning som signalerar hur våra brukare

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Vägledning för genomförande av nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet 2016

Brukarundersökning Personlig assistans 2018

Utvärdering pilotundersökning. Pict-O-stat maj 2016

Resultat av brukarenkät - Funktionsnedsättning 2017

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Arbetsutvecklingsrapport

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Checklista för beslut, BP4 Ja Nej. Beslut om att godkänna uppdragets resultat och att avsluta uppdraget, BP4

Landskrona stad. Delaktighetsmodellen Rapport efter brukarundersökning

Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Serviceboenden totalt

Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet. Workshop 18 mars

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Utvärdering av Näregården 2008

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Arbetsutvecklingsrapport

Brukarundersökning IFO 2016

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Nacka Kommun Kvalitetsbarometern LSS 2017 Gruppboenden totalt

Hur nöjda är våra brukare?

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

KOMPASSEN. Flens kommun. Verktyg för brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning

Arbetsutvecklingsrapport

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Sammanställning av brukarenkäten 2012:1 Boendestöd entreprenad

Brukarundersökning inom boende LSS

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013.

Kvalitetsredovisning

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Hur fyller du i enkäten?

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2015

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning Karlstads kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Brukarundersökning IFO 2017

Barn och Familj

Brukarundersökning Socialpsykiatrin

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Vad är delaktighet för dig?

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS

Gruppbostad & daglig verksamhet

Mentorsundersökningen 2018

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Hälsa och kränkningar

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Utvärdering enligt utvärderingsplan delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Haparanda stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Totalt (Exklusive timanställda)

Arbetsmiljö i daglig verksamhet

Brukarundersökning inom handikappomsorgen - gruppbostäder och daglig verksamhet

Transkript:

Hur nöjd är du på ditt arbete? En brukarundersökning inom daglig verksamhet och sysselsättning i Eskilstuna kommun. Genomförd ht 2013 med enkätverktyget Pict-O-Stat. V u x e n f ö r v a l t n i n g e n U p p d r a g s e n h e t e n M a r i e O l s s o n, U t v e c k l a r e 2 0 1 3-1 2-1 1

Innehåll Rapport gällande undersökning inom daglig verksamhet enligt LSS och sysselsättning enligt SoL... 2 Sammanfattning... 2 Spindeldiagram som indikerar deltagarnas upplevda nöjdhet inom varje frågeområde... 3 Föreslagna förbättringsområden för verksamhetsutveckling... 3 Inledning... 4 Projektgrupp... 4 Syfte och frågeområden... 4 Bakgrund... 4 Omvärldsbevakning... 4 Daglig verksamhet och sysselsättning i Eskilstuna kommun... 5 Metod... 5 Material/verktyg... 5 Urval och Bortfall... 6 Val av områden och frågor... 6 Genomförande... 7 Förberedelser... 7 Samtycke... 7 Praktiskt stöd vid genomförande... 7 Resultat... 8 Totalt antal svarande fördelat per fråga... 8 Sammanställning jämförelse mellan Eskilstuna, Norrköping och Linköping utifrån ovanstående svarsresultat.... 14 Jämförelse män och kvinnor per frågeområde... 15 Jämförelse mellan ålderskategorier per frågeområde... 15 Jämförelse mellan deltagare som har beslut om SoL och beslut om LSS per frågeområde... 16 Avslutande reflektioner... 16 Föreslagna förbättringsområden för verksamhetsutveckling... 17 Bilagor... 18 Bilaga 1... 18 1

Rapport gällande undersökning inom daglig verksamhet enligt LSS och sysselsättning enligt SoL Sammanfattning I denna rapport presenteras en enkätundersökning som gjorts inom daglig verksamhet enligt LSS och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL i Eskilstuna kommun, Vuxenförvaltningen hösten 2013. Syfte med undersökningen har varit att mäta deltagarnas 1 upplevelser om sin dagliga verksamhet/sysselsättning för att få ett underlag för verksamhetsutveckling samt ge rapport till vuxennämnden inklusive jämförelse med andra kommuner. Målsättning var att öka inflytandet för den enskilde och förbättra verksamhet. 198 av 292 besvarade enkäten (svarsfrekvens 68 %) med frågor om upplevd kvalitet på sin arbetsplats. För att i största mån självständigt kunna förstå och besvara enkäten har det ljud- och bild baserade nätverktyget Pict- O-Stat använts i utförandet. Det webbaserade enkätverktyget är framtaget av företaget Neonova och är anpassat för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Sammanfattningsvis visar undersökningen att inom merparten av frågeområdena var deltagarna som svarade nöjda. Frågeområdet Uppskattning och respons där deltagarna svarade på frågan om de får beröm av personalen när de gjort något bra fick högst resultat. Även området Kommunikation fick högt resultat med frågor som behandlade att deltagarna känner att personalen lyssnar på dem samt att de förstår vad personalen säger samt området Sysselsättning som bl. a visade att deltagarna upplever sitt jobb viktigt och att det finns utrymme för valfrihet. Ett klart utvecklingsområde hittades, Fysisk arbetsmiljö, där deltagarna fick svara på om de upplever för mycket ljud på arbetet. Två andra frågeområden som fick något lägre resultat än övriga var också Information, där deltagarna svarade på två frågor om de vet vem de ska kontakta om de vill framföra klagomål eller byta arbetsplats samt Påverkan och maktbalans, där deltagarna svarade på om de får vara med och bestämma i viktiga saker samt om de har möte med personalen där de kan uttrycka hur de har det på jobbet. Det är stor spridning mellan verksamheterna hur deltagarna upplever sin arbetsplats. Överlag är det små skillnader i hur kvinnor respektive män svarat på enkäten. Skillnader mellan åldersgrupperna är också små i de olika frågeområdena, förutom vid Fysisk arbetsmiljö där ålderskategori 20-29år och 40-49år upplever att de störs av för mycket ljud på arbetsplatsen och inom Information så upplever de över 60år att de inte vet vem de ska kontakta i vissa frågor. I merparten av frågeområdena är det små skillnader mellan hur personer med SoL- respektive LSS beslut har besvarat enkäten. Det finns dock skillnader, där deltagare med SoL beslut upplever att de kan påverka mindre. Deltagare med LSS beslut är mindre nöjda med den information som ges dem samt tycker ljudet på arbetsplatsen är för högt, än de med SoL beslut. Jämförelsen mellan Eskilstuna, Norrköping och Linköpings undersökning visade sammanfattningsvis att av de 16 jämförbara frågorna mellan kommunerna så får Eskilstuna kommun bäst resultat i 9 av dessa. Det goda resultatet tangerade områden såsom Psykosocial arbetsmiljö, Fysisk arbetsmiljö, Kommunikation, Sysselsättning samt Påverkan och maktbalans. Eskilstuna får desto sämre resultat inom Information och Stödbehov i jämförelse med Linköping och Norrköping. 1 Med deltagare åsyftas, i rapporten, arbetstagare inom daglig verksamhet eller sysselsättning 2

Spindeldiagram som indikerar deltagarnas upplevda nöjdhet inom varje frågeområde Frågeområden: 1 Psykosocial miljö 88 % 2 Kommunikation 91 % 3 Stödbehov 84 % 4 Information 76 % 5 Fysisk arbetsmiljö 62 % 6 Uppskattning och respons 92 % 7 Sysselsättning 91 % 8 Påverkan och maktbalans 74 % Mätningen redovisas i procent där 100 % indikerar bästa möjliga resultat medan 0 % är sämst. Föreslagna förbättringsområden för verksamhetsutveckling Fysisk arbetsmiljö, där 51 % av deltagarna upplever att det ofta eller ibland är för mycket ljud på arbetet (främst personer mellan 20-29år samt 40-49år) Fysisk arbetsmiljö, främst deltagare med LSS beslut finner att ljudet på arbetsplatsen är för högt Information, där 31 % av deltagarna är osäkra på vem de ska kontakta om de vill byta arbetsplats och 16 % vet inte vem de ska prata med om något är dåligt på arbetet (främst personer över 60år). Information, främst deltagare med LSS beslut är mindre nöjda med den information som ges dem Påverkan och maktbalans, där 50 % av deltagarna, svarade att de ibland eller inte alls får vara med och bestämma om viktiga saker på arbetet samt 23 % uppger att de inte haft möte eller inte vet om de haft möte med personalen om hur de har det på jobbet (jämt fördelat på alla ålderskategorier). Påverkan och maktbalans, deltagare med SoL beslut upplever att de kan påverka mindre Psykosocial arbetsmiljö, 28 % av deltagarna anger att de ibland eller ofta är rädda för något på jobbet. 3

Stödbehov, 29 % av deltagarna upplever att personal inte vet eller bara ibland vet vad de vill ha hjälp med. Sysselsättning, 26 % av deltagarna upplever att de vill ha kortare arbetsdagar Inledning Detta är den andra enkätundersökningen som genomförs inom funktionshinderområdet på uppdrag av vuxennämnden. Den första undersökningen genomfördes år 2011 för personer som har beslut om bostad med särskild service enligt 9. Denna kvalitetsuppföljning riktar sig till personer som har daglig verksamhet (LSS) eller sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar (SoL). Dessa två grupper har erbjudits att delta i undersökningen. Syftet med undersökningen är att få deltagarnas uppfattning kring ett antal kvalitetskategorier gällande deras arbetsplats. Utifrån de erfarenheter som gjorts av enkäter inom daglig verksamhet, sysselsättning och genom omvärldsbevakning valdes ett nätbaserat enkätverktyg utvecklat för personer med kognitiva svårigheter. Projektgrupp Utvecklare på Uppdragsenheten har verkat som projektledare för att utreda, planera, leda, organisera och genomföra undersökningen. Sex stycken medarbetare (arbetshandledare och kvalitetssäkringssamordnare) inom området dv/sysselsättning har bistått Uppdragsenheten genom att inneha funktion som enkätmedhjälpare och praktiskt genomföra undersökningen på enheterna samt stötta de individer som har ett behov av stöd i själva besvarandet av enkät. Syfte och frågeområden Syftet med undersökningen är att få deltagarnas uppfattning kring ett antal kvalitetskategorier (deras nöjdhet) för att få ett underlag för verksamhetsutveckling, inklusive att kunna jämföra resultatet med andra kommuner. Resultatet redovisas för nämnd. Åtta områden valdes ut. I syfte att kunna jämföra med andra kommuner valdes samma frågeområden som använts vid enkätundersökning som gjorts i Norrköping och Linköpings kommun. Dessa områden var: Psykosocial arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljö Information Kommunikation Uppskattning och Respons Sysselsättning Påverkan och maktbalans Stödbehov Bakgrund Omvärldsbevakning Varken SKL eller Socialstyrelsen, i inledningsskedet för denna brukarundersökning, hade någon brukarenkät eller vägledning att tillgå för brukarundersökningar inom funktionshinderområdet. Under hösten publicerades dock ett frågebatteri, ett förslag på brukarenkät för kommun och landsting att använda inom området socialpsykiatri. Avsikten är att genomföra sådan undersökning under 2014. För att kunna nå så många som möjligt inom målgruppen så uteslöts alternativet att ha en enkät i pappersform vilket skulle utestänga många med kognitiva funktionsnedsättningar från att själva kunna besvara frågorna. För att öka tillgängligheten när det gäller information och kommunikation 4

behövde enkäten erbjudas i sådan form att den möjliggör för individen att själv kunna besvara enkäten och minimerar de svårigheter som finns i traditionell enkät. Genom att ta del av andra kommuners undersökningar och erfarenheter så har flertalet kommuner valt att använda sig av det webbaserade enkätverktyget Pict- O-Stat, två av dessa kommuner är Norrköping och Linköping som vi valt att jämföra med i denna undersökning. Med hänsyn till liknande jämförbara faktorer i dessa kommuners undersökningar så fanns endast deras urval av frågor att jämföra med. Norrköpings kommun gjorde 2007/2008 en utvärdering av sina dagliga verksamheter med hjälp av Pict-O-Stat som resulterade i rapporten Man ska vara glad på jobbet. Sju verksamheter valdes ut inom gruppen lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Slutsatser från den undersökningen är att deltagarna trivs på sina jobb, trivs med arbetskamrater och personal och för det mesta känner sig glada på jobbet. Dock upplevde deltagarna att de inte fick så mycket uppskattning och beröm som de önskade, att de inte hade så mycket medbestämmande och inflytande som de ville och tyckte ofta att personalen bestämde vad de skulle göra på jobbet. Flera visste inte heller vart de skulle vända sig om de ville byta jobb eller trodde inte de fick byta jobb om de ville 2. Linköpings kommun gjordes en enkätundersökning inom sina dagliga verksamheter under 2009. 34 verksamheter erbjöds undersökningen, både kommunala och privata utförare. Slutsatsen från deras undersökning är att deltagarna är nöjda inom de flesta områden. Dock upplevde många att det är högt ljud på jobbet och att de inte hade så mycket inflytande och medbestämmande som de önskade. Ett flertal uppgav att de inte haft möte på jobbet så de inte fått möjligheten att påverka 3. Daglig verksamhet och sysselsättning i Eskilstuna kommun Daglig verksamhet enligt LSS och sysselsättning enligt SoL drivs av kommunala utförare i Eskilstuna. Verksamheten tillhandahåller meningsfulla aktiviteter i form av daglig verksamhet/sysselsättning. Verksamheten är anpassad för personer med kognitiva funktionsnedsättningar och de aktiviteter som erbjuds ska baseras på den enskildes behov samt vara anpassade efter dennes funktionsnedsättning. Aktiviteterna kan vara allt från sinnesstimulering till produktion av varor och tjänster. Individen ska ges möjlighet att arbeta 100 % av sin egen förmåga. I denna rapport har upplevd kvalitet mätts inom 28 verksamheter/arbetsplatser. En del enheter är renodlade verksamheter för personer med beslut om LSS eller SoL, andra verksamheter är integrerade. I denna undersökning har en urskiljning gjorts mellan SoL och LSS. De enheter som är integrerade har delats upp i två grupper, individer som har beslut enligt SoL och individer som har beslut enligt LSS, i syfte att kunna se eventuella skillnader i upplevd kvalité av sin arbetsplats. Metod Material/verktyg Pict-O-Stat är ett enkätverktyg som är framtaget av företaget Neonova. Verktyget är utvecklat genom fokusgrupper (med personer med kognitiva funktionsnedsättningar) för att kunna nå en större målgrupp inom funktionshinderområdet. Enkätverktyget är webbaserat vilket innebär att enkäten kan besvaras från vilken dator som helst som har internetanslutning, genom pekskärm, vanlig mus eller tangentbord. Varje individ får ett eget inlogg. Pict-O-Stat har testats, utvärderats och utvecklats i flera omgångar för att fler individer självständigt (eller med visst stöd) ska kunna svara på hur de upplever kvalitén på sin vård och omsorg. Den 2 Norrköpings kommun, Vård- och omsorgskontoret 2008 3 Linköpings kommun, omsorgskontoret 2009 5

praktiska erfarenheten och brukarmedverkan finns viss evidens för, genom ett antal FoU rapporter, dock ingen regelrätt forskning har gjorts på verktyget. Pict-O-Stat använder sig av inspelat tal, text, pictogrambilder, film och fotografier för att ställa frågor till personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Pictogram är ett bildsystem för kommunikation. Pictogrambilder används som ett visuellt språk och är väl beprövat, innefattar 1400bilder och finns tillgängligt på 14 olika språk. Varje individs enkät har anpassats beroende på individens behov av kognitivt stöd. Enkäten kan genomföras på fyra olika tydlighetsnivåer; Nivå 1 - Text och tal Nivå 2 - Text, tal och pictogram Nivå 3 - Text, tal, pictogram och fotografier (individuella anpassningar genom personliga foton) Nivå 4- Text, tal, pictogram, fotografier och film (individuella anpassningar för personer med förvärvad hjärnskada) I Pict-O-Stat finns en analys- och åtgärdsdel där verksamheterna kan jobba vidare för att analysera svar och ta fram förbättringsåtgärder. Medarbetare och deltagare kan tillsammans arbeta fram vad som behöver förändras och följa upp de förändringar som görs. Urval och Bortfall Ca 530 individer har beslut om daglig verksamhet eller sysselsättning i Eskilstuna kommun. Av dessa så har ca 180 individer en individuell extern placering utanför förvaltningen. Dessa individer ingår inte i denna undersökning då frågebatteriet är anpassat för en lägre utvecklingsnivå samt för att kunna jämföra med andra kommuner där denna avgränsning är gjord. Andra kommuner som använt sig av samma enkätverktyg har haft ett bortfall på ca 10 % som representerats av personer som har grava utvecklingsnedsättningar (kognitiv förmåga motsvarande ett barn upp till 18månader). Vuxenförvaltningen valde att inte erbjuda undersökningen till 65 individer med grava utvecklingsnedsättningar och har aktivitet exempelvis i form av sinnesstimulering, vilket motsvarar ca 12 %. Detta med hänsyn till att inte skapa någon oro för individen och/eller att individen inte kan tillgodogöra sig undersökningen. Av 292 som erbjöds att delta besvarade 198 stycken enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 68 %. Av den totala mängden deltagande var 60 % män och 40 % kvinnor. 172 män och 120 kvinnor erbjöds att delta i undersökningen varav 119 män och 79 kvinnor sedan deltog vilket motsvarar en svarsfrekvens på 69 % för männen och 66 % för kvinnorna. Val av områden och frågor Utgångspunkt är att frågorna mäter upplevelsen av frågeställningarna d.v.s. varje individs individuella upplevelse av sin arbetsplats tillfångatas. Ett frågebibliotek anpassat för daglig verksamhet har använts och ur frågebiblioteket har åtta områden och 20 frågor valts ut ur Pict-O- Stats frågebibliotek med tusentalsfrågor, utifrån strävan att kunna jämföra undersökning med Linköping och Norrköpings undersökningar. Områdena är Psykosocial arbetsmiljö, Fysisk arbetsmiljö, Information, Kommunikation, Uppskattning/respons, Sysselsättning, Påverkan/maktbalans samt Stödbehov. Tre frågor har lagts till undersökningen, en anpassning till Eskilstuna kommun. Kompletterande frågor var; Förstår du vad personalen säger till dig?, Får du ta paus om du blir trött när du jobbar? och Hur trivs du på din arbetsplats? 6

Den begränsade mängden frågor är en anpassning byggd på Neonovas erfarenhet av tidigare undersökningar i andra kommuner, att besvarandet av enkät inte ska försvåras av för många frågor med hänsyn till deltagarnas kognitiva funktionsnedsättningar. Deltagarna svarade endast på dessa 20 frågor. Annan information som t ex namn, ålder, arbetsplats, kön är redan besvarade av administratörerna/medhjälparna i undersökningen för att underlätta för individen. En anpassning har också gjorts gällande ordningen på frågorna. Frågorna har kunnat besvaras i en följd men enkätverktyget erbjuder möjligheten att pausa och återuppta besvarandet vid annat tillfälle, hur många gånger som helst. Deltagarna har också haft möjlighet, frivilligt, att lämna kommentarer i enkätverktyget vid varje fråga om de upplevt ett behov av att förtydliga sitt svar med mer uttömmande information på frågan. Genomförande Förberedelser Projektledaren (huvudadministratör) och sex administratörer/medhjälpare av enkätverktyget har utbildats i hantering av verktyget. Projektledaren har informerat enhetschefer om undersökning samt inventerat behovet och tillgängligheten av tillgång till egen dator, enhetens dator eller läsplatta. Administratörerna har varit i kontakt med medarbetare på alla berörda enheter för introduktion av undersökning och enkätmaterialet. Sedan har medarbetare presenterat materialet och informerat om frågorna samt syfte med undersökning för deltagarna som förberedelse innan besvarandet av enkät. Detta för att deltagarna vid besvarandet av enkät skulle känna sig förtrogna med materialet innan. Vissa deltagare har behövt träna på att hantera dator, läsplatta etc. eller andra individuella anpassningar för att kunna besvara enkäten. Även tolk (språk- och teckentolk) har använts för att kunna nå fler. Administratörerna har individanpassat enkäten för varje deltagare för att passa varje deltagares behov av stöd. Behov av text, tal och/eller pictogram har anpassats efter individen. Samtycke Varje deltagare har muntligen fått ge sitt samtycke till att delta i undersökningen och att personuppgifter fick lagras i enkätverktyget. Fullständigt personnr valdes att inte lagras i verktyget. Samtycket har dokumenterats i verktyget. Deltagarnas svar är anonyma i undersökningen. Gällande anhöriga och företrädare (i de fall det är aktuellt med företrädare) så har de inte behövt ge sitt samtycke till undersökningen. Inget formellt krav behövs eftersom individen inte är omyndigförklarad i sekretessfrågor varav vår bedömning varit att om individen i fråga kan delta i undersökningen så är individen även lämplig att själv ge sitt samtycke till detta. Praktiskt stöd vid genomförande Administratörerna har bistått som medhjälpare och fick uppdraget att praktiskt genomföra undersökningen och finnas till hands för de individer som behövde stöd för att kunna besvara frågorna. Administratörerna har i största strävan inte haft koppling till de individer som besvarat enkäterna för att utesluta risken att individen hamnar i beroendeställning. Dock har det funnits undantag där individen har varit beroende av, för dem, känd personal för att ta emot stöd att besvara enkät. Det har eftersträvats att deltagaren själv besvarat enkäten. Om deltagaren behövt stöd har medhjälparen bistått med det men har inte varit delaktig i de svar som individen valt. Graden av praktiskt stöd har varierat från helt självständigt besvarat enkät till att medhjälparen suttit med bredvid under besvarandet. 7

Deltagarna har besvarat enkät genom att använda dator hemma, använda arbetsplatsens dator, eller via läsplatta. Resultat Totalt antal svarande fördelat per fråga Nedan presenteras resultatet för varje fråga i undersökningen utifrån varje frågeområde; Psykosocial arbetsmiljö, Fysisk arbetsmiljö, Information, Kommunikation, Uppskattning och Respons, Sysselsättning, Påverkan och maktbalans samt Stödbehov. Vid varje fråga redovisas de kommentarer som lämnats av de individer som besvarat enkäten. 13 individer (av 198 svarande) har valt att lämna kommentarer. Där så är möjligt görs även jämförelse med enkätresultaten från Norrköping och Linköping. Frågeområdet Psykosocial arbetsmiljö innefattar frågorna: Hur trivs du på din arbetsplats? Hur känner du dig när du jobbar? Kan du äta din lunch i lugn och ro? Är det ngt du är rädd för på jobbet? Tycker du om personalen? 1. Hur trivs du på din arbetsplats? - Psykosocial miljö Bra 166 / 197 84.26 % Sådär 30 / 197 15.23 % Dåligt 1 / 197 0.51 % I Eskilstuna svarade 84 % att de trivs bra på sin arbetsplats. Denna fråga fanns inte med i de andra kommunernas undersökning. Kommentarer: Inga kommentarer har lämnats 2. Hur känner du dig när du jobbar? - Psykosocial miljö Glad 145 / 198 73.23 % Inget särskilt 50 / 198 25.25 % Ledsen 3 / 198 1.52 % I Eskilstuna svarade 73 % att de känner sig glada när de jobbar. Detta kan jämföras med Norrköping där 74 % svarade att de känner sig glada och i Linköping var motsvarande 80 %. Kommentarer: Ibland ledsen 3. Kan du äta din lunch i lugn och ro? - Psykosocial miljö Ja 157 / 188 83.51 % Ibland 21 / 188 11.17 % Nej 10 / 188 5.32 % I Eskilstuna svarade 84 % att de kan äta sin lunch i lugn och ro. I Linköping upplevde 75 % att de kunde äta i lugn och ro. Motsvarande fråga besvarades inte i Norrköping enkät. Kommentarer: Äter lunch hemma 8

4. Är det något du är rädd för på jobbet? - Psykosocial miljö Ja 27 / 195 13.85 % Ibland 28 / 195 14.36 % Nej 140 / 195 71.79 % I Eskilstuna svarade 72 % att de inte är rädda för något på jobbet. 28 % anger att de ibland eller ofta är rädda för något på jobbet. Inget resultat finns att tillgå i Linköping och Norrköpings undersökning. Kommentar: Åskan, äter lunch hemma, för mycket folk. Detta är ett utvecklingsområde som berörda verksamheter bör titta närmare på och analysera vad det kan bero på. 5. Tycker du om personalen? - Psykosocial miljö Ja 181 / 197 91.88 % Ibland 13 / 197 6.60 % Nej 3 / 197 1.52 % I Eskilstuna svarade 92 % att de tycker om sin personal. I Norrköping upplevde 74 % detsamma och i Linköping svarade 90 % att de tycker om sin personal. Kommentarer: Inga kommentarer har lämnats. Frågeområdet Fysisk arbetsmiljö innefattar frågorna: Är det för mycket ljud på jobbet? 6. Är det för mycket ljud på jobbet? - Fysisk arbetsmiljö Ja 47 / 195 24.10 % Ibland 53 / 195 27.18 % Nej 95 / 195 48.72 % I Eskilstuna upplever 49 % att de inte är för mycket ljud på jobbet. 51 % upplever dock att det ibland eller ofta är för mycket ljud på jobbet. I Linköping är motsvarande siffra 61 % som upplever för mycket ljud på jobbet ibland eller ofta. Kommentarer: Inga kommentarer har lämnats. Detta är ett utvecklingsområde för verksamheterna som förslagsvis behöver analyseras och arbetas vidare med. Spridningen är stor mellan verksamheterna hur deltagarna uppfattar ljudnivån. Frågeområdet Information innefattar frågorna: Vet du vem du ska prata med om någonting är dåligt på jobbet? Vet du vem du ska prata med om du vill byta arbetsplats? 7. Vet du vem du ska prata med om någonting är dåligt på jobbet? - Information Ja 164 / 195 84.10 % Nej 31 / 195 15.90 % 9

84 % svarade i Eskilstuna att de vet vem de ska prata med om något är dåligt på jobbet. I Linköping svarade något fler, 89 % ja på samma fråga. Kommentarer: Det är Britt Marie 16 % uppger att de inte vet vem de ska prata med om något upplevs sämre. Det är stor spridning mellan verksamheterna. Berörda verksamheter bör titta vidare på frågan. 8. Vet du vem du ska prata med om du vill byta arbetsplats? - Information Ja 130 / 189 68.78 % Nej 59 / 189 31.22 % I Eskilstuna svarade 69 % att de vet vem de ska prata med om de vill byta arbetsplats. I Norrköping visste 63 % vem de kan prata med om de vill byta jobb och motsvarande siffra i Linköping var 76 %. Ca en tredjedel i Eskilstuna är osäkra på vem de ska kontakta om de vill byta arbetsplats. Information om möjligheten att byta arbetsplats och vem deltagaren kan kontakta behöver utvecklas. Spridningen är stor i de olika verksamheterna hur vidare deltagare vet vem de ska kontakta om de har önskemål att byta arbetsplats. Frågeområdet Kommunikation innefattar frågorna: Lyssnar personalen på dig? Förstår du vad personalen säger till dig? 9. Lyssnar personalen på dig? - Kommunikation Ja 165 / 197 83.76 % Ibland 29 / 197 14.72 % Nej 3 / 197 1.52 % I Eskilstuna svarade 84 % att de känner att personalen lyssnar på dem. I Norrköping var motsvarande siffra 70 % och i Linköping upplevde 82 % så. Kommentar: Inga kommentarer har lämnats. 10. Förstår du vad personalen säger till dig? - Kommunikation Ja 161 / 194 82.99 % Ibland 31 / 194 15.98 % Nej 2 / 194 1.03 % 83 % i Eskilstuna har svarat att de förstår vad personalen säger till dem. 16 % svarar att de endast förstår ibland. Finns ingen motsvarande mätning gjord i Norrköping eller Linköping. Kommentarer: Inga kommentarer har lämnats. 10

Frågeområdet Uppskattning och respons innefattar frågorna: Får du beröm av personalen när du gör någonting bra? 11. Får du beröm av personalen när du gör någonting bra? - Uppskattning och respons Ja 169 / 196 86.22 % Ibland 21 / 196 10.71 % Nej 6 / 196 3.06 % I Eskilstuna tyckte 86 % att de fick beröm av personalen när de gjorde något bra. I Linköping upplevde 84 % detsamma och i Norrköping tyckte 74 % det. Kommentarer: Inga kommentarer har lämnats. Frågeområdet Sysselsättning innefattar frågorna: Är ditt jobb viktigt för dig? Får du välja mellan olika saker att göra på jobbet? Får du ta paus om du blir trött när du jobbar? Vill du ha kortare arbetsdagar? Vill du byta arbetsplats? 12. Är ditt jobb viktigt för dig? - Sysselsättning Ja 177 / 195 90.77 % Vet inte 14 / 195 7.18 % Nej 4 / 195 2.05 % 91 % upplevde att deras arbete är viktigt för dem. I Linköping upplevde 85 % att jobbet är viktigt. Kommentarer: Det är viktigt med det sociala 13. Får du välja mellan olika saker att göra på jobbet? - Sysselsättning Ja 152 / 192 79.17 % Ibland 31 / 192 16.15 % Nej 9 / 192 4.69 % I Eskilstuna svarade 79 % att de får välja mellan olika saker att göra på jobbet, i jämförelse med Norrköping där svarade 59 % att de fick välja mellan olika saker och i Linköping blev resultatet 65 %. Kommentarer: Inga kommentarer har lämnats. 14. Får du ta paus om du blir trött när du jobbar? - Sysselsättning Ja 172 / 196 87.76 % Vet inte 13 / 196 6.63 % Nej 11 / 196 5.61 % 88 % upplever att de får ta paus när de jobbar. Denna fråga fanns inte med i de andra kommunernas undersökning. Kommentarer: Men bara ibland 11

15. Vill du ha kortare arbetsdagar? - Sysselsättning Ja 50 / 194 25.77 % Vet inte 19 / 194 9.79 % Nej 125 / 194 64.43 % I Eskilstuna svarade 64 % att de inte vill ha kortare arbetsdagar. I Linköping svarade 19 % att de ville ha kortare arbetsdagar och 16 % ville ha längre arbetsdagar. Kommentarer: Inga kommentarer har lämnats. Ca en fjärdedel uppger att de vill ha kortare arbetsdagar. Verksamheterna bör titta på vidare på detta område. 16. Vill du byta arbetsplats? - Sysselsättning Ja 33 / 195 16.92 % Vet inte 29 / 195 14.87 % Nej 133 / 195 68.21 % 68 % vill inte byta arbetsplats i Eskilstuna och 17 % vill byta arbetsplats, i jämförelse med Linköping där 72 % svarade att de inte vill byta arbetsplats och 18 % vill byta. Kommentarer: Skulle kunna tänka mig att testa något annat. Frågeområdet Påverkan och Maktbalans innefattar frågorna: Får du bestämma om viktiga saker på jobbet? Har du haft möte med personalen om hur du har det på jobbet? 17. Får du bestämma om viktiga saker på jobbet? - Påverkan och maktbalans Ja 93 / 185 50.27 % Ibland 60 / 185 32.43 % Nej 32 / 185 17.30 % I Eskilstuna svarade 50 % att de får vara med och bestämma om viktiga saker, 50 % svarade att de får bestämma viktiga saker ibland eller inte alls får vara med och bestämma. I Norrköping tyckte 37 % att de fick bestämma om viktiga saker och i Linköping var motsvarande siffra 47 %. Kommentarer: Jag vet inte. Det är en stor spridning hur man upplever möjligheten att påverka mellan verksamheterna. Deltagarnas möjlighet till inflytande och medbestämmande är ett utvecklingsområde. 18. Har du haft möte med personalen om hur du har det på jobbet? - Påverkan och maktbalans Ja 150 / 193 77.72 % Vet inte 11 / 193 5.70 % Nej 32 / 193 16.58 % 78 % uppger att de har haft möte med personalen om hur de har det på jobbet. I Norrköping var det samma resultat, 78 % och i Linköping var siffran 73 %. 23 % uppger att de inte haft möte eller inte vet om de haft möte med personalen om hur de har det på jobbet. Kommentarer: Inga kommentarer har lämnats Verksamheterna bör titta vidare på detta område i analysarbetet. 12

Frågeområdet Stödbehov innefattar frågorna: Får du hjälp när du behöver? Vet personalen vad du vill ha hjälp med? 19. Får du hjälp när du behöver? - Stödbehov Ja 161 / 197 81.73 % Ibland 25 / 197 12.69 % Nej 11 / 197 5.58 % 82 % upplever att de får hjälp när de behöver. I Linköping var motsvarande resultat 84 %. Kommentarer: Skulle vilja träna på jobbet 20. Vet personalen vad du vill ha hjälp med? - Stödbehov Ja 136 / 191 71.20 % Ibland 38 / 191 19.90 % Nej 17 / 191 8.90 % 71 % svarade att personalen vet vad deltagarna vill ha hjälp med. I Linköping upplevde 73 % att personalen vet vad de vill ha hjälp med. Kommentarer: Inga kommentarer har lämnats. Nästan en tredjedel av svarande deltagare upplever att personal inte vet eller bara ibland vet vad de vill ha hjälp med. Att deltagarna känner att personalen vet vad de behöver stöd med behöver utvecklas. 13

Sammanställning jämförelse mellan Eskilstuna, Norrköping och Linköping utifrån ovanstående svarsresultat. Av 16 jämförbara frågor mellan kommunerna så får Eskilstuna kommun bäst resultat i 9 av dessa; inom Psykosocial arbetsmiljö där deltagarna upplever att de tycker om personalen mer och bättre kan äta sin lunch i lugn och ro jämfört med de andra kommunerna; inom Fysisk arbetsmiljö där deltagare i Eskilstuna tycker ljudnivån är bättre än vad de i Linköping tycker; inom Kommunikation där deltagarna upplever att personal lyssnar bättre på dem än vad deltagare i de andra kommunerna tycker; inom Uppskattning och respons där deltagarna i Eskilstuna upplever att de får mer beröm; inom Sysselsättning där deltagarna tycker att jobbet är viktigt, att de får välja mellan fler saker att göra och färre vill byta arbetsplats jämfört med jämförande kommuner samt Påverkan och maktbalans där deltagarna tycker att de får bestämma om viktiga saker mer. Eskilstuna får desto sämre resultat inom; Information där deltagarna har sämre uppfattning om vem de ska kontakta vid önskemål om byte av arbetsplats eller om de upplever att något är dåligt på jobbet; inom Stödbehov där deltagarna upplever jämfört med de andra kommunerna att personal inte alltid vet vad de vill ha stöd med samt att de upplever att de inte alltid får hjälp när de behöver. Hur känner du dig när du jobbar? Kan du äta din lunch i lugn och ro? % Glad % Ja Tycker du om personalen? Är det för mycket ljud på jobbet? Vet du vem du ska prata med om någonting är dåligt på jobbet? Vet du vem du ska prata med om du vill byta arbetsplats? Lyssnar personalen på dig? Får du beröm av personalen när du gör någonting bra? Är ditt jobb viktigt för dig? Får du välja mellan olika saker att göra på jobbet? Vill du ha kortare arbetsdagar? Vill du byta arbetsplats? Får du bestämma om viktiga saker på jobbet? Har du haft möte med personalen om hur du har det på jobbet? Får du hjälp när du behöver? Vet personalen vad du vill ha hjälp med? 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Norrköping Linköping Eskilstuna 14

Jämförelse män och kvinnor per frågeområde Överlag är det små skillnader i hur kvinnor respektive män svarat på enkäten. Kvinnorna är lite mindre nöjda med den fysiska arbetsmiljön och männen är mindre nöjda med deras inflytande på jobbet. I övriga områden är kvinnor och mäns uppfattning någorlunda detsamma kring sin arbetsplats. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män % Kvinnor % Mätningen redovisas i procent där 100 % indikerar bästa möjliga resultat medan 0 % är sämst Jämförelse mellan ålderskategorier per frågeområde Gällande Psykosocial arbetsmiljö, Kommunikation, Stödbehov, Uppskattning och respons, Sysselsättning och Påverkan och maktbalans är skillnaderna små mellan åldersgrupper. Det finns en större differens inom områdena Fysisk arbetsmiljö och Information. Inom Fysisk arbetsmiljö så upplever ålderskategorin 20-29 samt 40-49 att de störs av för mycket ljud på jobbet. Gällande området Information (vem som ska kontaktas om något upplevs dåligt eller vill byta arbetsplats) så svarade de över 60år att de vet minst vem de ska kontakta i dessa frågor. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79* Mätningen redovisas i procent där 100 % indikerar bästa möjliga resultat medan 0 % är sämst *Ålderskategori 70-79 är borttagen pga. för få svaranden 15

Jämförelse mellan deltagare som har beslut om SoL och beslut om LSS per frågeområde Diagrammet visar att ju högre procentuell stapel desto nöjdare deltagare. I merparten av områdena är det små skillnader mellan hur personer med SoL- respektive LSS beslut har besvarat enkäten. Dock finns det en viss skillnad inom områdena Information (om deltagaren vet vem de ska kontakta i vissa frågor), Fysisk arbetsmiljö (upplever högt ljud på jobbet) samt Påverkan och maktbalans (om deltagaren upplever att de har inflytande i olika frågor). Förslagsvis bör verksamheterna analysera vidare kring varför deltagare med SoL beslut upplever att de kan påverka mindre samt varför deltagare med LSS beslut är mindre nöjda med den information som ges dem och tycker ljudet är för högt på arbetsplatsen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LSS % SoL % Mätningen redovisas i procent där 100 % indikerar bästa möjliga resultat medan 0 % är sämst Avslutande reflektioner Många av deltagarna har uttryckt att det har varit en väldigt positiv upplevelse att få delta i undersökningen. Deltagarna har uttryckt att det var roligt att använda enkätverktyget. Flera sa nej först till att delta men enkätens användarvänlighet och deras nyfikenhet på enkäten vägde sedan över till att flera ändock deltog. Det har varit positivt att deltagarna i stor utsträckning har kunnat välja mellan att svara på en vanlig dator och läsplatta. Många av deltagarna har väldigt lite datavana så för exempelvis för personer med grav utvecklingsstörning och inom autismspektrat har läsplattan underlättat vid besvarandet då den upplevs mer användarvänlig av flertalet deltagare. Medarbetare har överlag varit väldigt positiva och samarbetsvilliga och uttryckt en glädje över undersökningen och uttryckt att undersökningen fyller det viktiga syftet att göra deltagarnas röst hörd. Utmaningar i undersökningen har främst varit tidsaspekten. Medhjälparna har i efterhand uttryckt en önskan om mer tid till förberedelser eftersom individanpassning av enkät och ge information om material/undersökning till medarbetare och deltagare tog längre tid än beräknat. Vid en längre tidsplan hade om möjligt berörda medarbetare i verksamheterna kunnat sättas in i materialet än mer och de i sin tur haft större möjlighet att motivera och förbereda deltagarna bättre och därmed nå än fler deltagare. En annan utmaning har varit att få tag i alla deltagare som ville delta då arbetstiderna hos deltagarna ser väldigt olika ut. Det har också kommit in synpunkter från deltagarna att de hade önskat något färre frågor då en del upplevde att de tappade fokus och blev trötta. 16

Föreslagna förbättringsområden för verksamhetsutveckling Det är viktigt att svaren får betydelse i verksamheterna, resultatet ska delges medarbetare och de deltagare som kan tillgodogöra sig resultatet. Respektive arbetsplats bör arbeta vidare tillsammans för att förbättra och möta de behov som enkätsvaren gett uttryck för. Totalt sett har området daglig verksamhet/sysselsättning överlag fått bra resultat dock finns det verksamheter som visar på annat. Det är stor spridning på kvalité mellan verksamheterna. Varje verksamhet får ta del av sina svar och vidta åtgärder, för att få förbättring och utveckling i varje enskild verksamhet. Föreslagna förbättringsområden nedan; Fysisk arbetsmiljö, där 51 % av deltagarna upplever att det ofta eller ibland är för mycket ljud på arbetet (främst personer mellan 20-29år samt 40-49år) Fysisk arbetsmiljö, främst deltagare med LSS beslut finner att ljudet på arbetsplatsen är för högt Information, där 31 % av deltagarna är osäkra på vem de ska kontakta om de vill byta arbetsplats och 16 % uppger att de inte vet vem de ska prata med om något är dåligt på arbetet (främst personer över 60år). Information, främst deltagare med LSS beslut är mindre nöjda med den information som ges dem Påverkan och maktbalans, där 50 % av deltagarna svarade att de ibland eller inte alls får vara med och bestämma om viktiga saker på arbetet samt 23 % uppger att de inte haft möte eller inte vet om de haft möte med personalen om hur de har det på jobbet (jämt fördelat på alla ålderskategorier). Påverkan och maktbalans, deltagare med SoL beslut upplever att de kan påverka mindre. Psykosocial arbetsmiljö, 28 % av deltagarna anger att de ibland eller ofta är rädda för något på arbetet. Stödbehov, 29 % av deltagarna upplever att personal inte vet eller bara ibland vet vad de vill ha hjälp med. Sysselsättning, 26 % av deltagarna upplever att de vill ha kortare arbetsdagar. Avslutningsvis ett stort tack och eloge till medhjälparna/administratörerna ute i verksamheterna som lagt mycket tid och kraft för att nå så många deltagare som möjligt, trots utmaningar och svårigheter på vägen. 17

Bilagor Bilaga 1 Verksamheter som bedrivs av kommunal utförare inom Eskilstuna kommun, som deltagit i undersökning; Verksamheter med för få svaranden är bortsorterade Ama Montering Ateljen Djurgården service Draken Fröslunda kontorsgrupp Gillbergavägen Gårdsservice Kontorsservice Stadshuset Kontorsservice Värjan Kontorsservice stadsbiblioteket Marielunds aktivitetsgrupp Munktellstorget Måsta Ängsgruppen Ord och Bild Portalen Radermachergruppen Redaktionen Lagunen Seniorverksamheten Skjulstagatan Ametist Skjulstagatan Safir Skjulstagatn Onyx Smeproduktion Sundbyholmsgruppen Transportteamet/Miljötåget Tuna teamet Värjans Café Åsnicken Öppna verksamheten 18