IT-frågan 2006-2013 Metodrapport
Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Jessica Dahlbäck Ansvarig handläggare: Jessica Dahlbäck URN:NBN:se:hi-2013-13349-pdf Artikelnummer: 13349-pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, www.hi.se. Den kan också beställas i alternativa format från HI.
Förord Hjälpmedelsinstitutet och Post- och telestyrelsen startade projektet ITfrågan i november 2006. Inledningsvis var syftet att hitta en metod för att systematiskt kunna samla in önskemål och synpunkter om IT och telekom från personer med funktionsnedsättning. I september 2012 utvidgades samarbetet då Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) gick med som en tredje part. Projektet avslutades 30 juni 2013 då IT-frågans panel överfördes till Handisam som driver arbetet vidare inom ramen för sitt uppföljningsarbete av funktionshinderspolitiken. I den här metodrapporten redovisas erfarenheter och kunskaper från arbetet med tillgängliga webbenkäter. Rapporten är uppdelad i två delar, den första delen beskriver projektet och den andra delen hur man ska gå till väga för att skapa en tillgänglig enkät. Genom tillgängliga enkäter som alla kan besvara ökar resultatens tillförlitlighet då de bättre speglar hela Sveriges befolkning. Vi hoppas att rapporten kan inspirera och stimulera fler till att tänka på tillgängligheten i sina undersökningsmetoder. Sundbyberg, december 2013 Hjälpmedelsinstitutet Nina Lindquist Avdelningschef Analysavdelningen
Innehåll Om projektet IT-frågan... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 2 Former för dialog... 2 Förstudie... 3 Projektets aktörer... 3 Målgrupper... 4 Enkätundersökningarna... 4 Principer för att skapa en tillgänglig enkät... 5 Tekniken... 5 Val av enkätverktyg... 5 Anpassning till teckenspråk... 6 Uppläsning av enkätfrågorna... 6 Språkbruk och frågekonstruktion... 6 Använd ett enkelt språk... 6 Ställ relevanta frågor... 7 Tydliga och enkla svarsalternativ... 8 Olika sätt att besvara en fråga... 8 En fråga åt gången... 9 Överordnade rubriker... 9 Gränssnittets design... 9 Andra metodiska överväganden... 11 Webbaserade enkäter... 11 Representativitet... 11 Etik och sekretess... 12 Rekrytering av deltagare... 12 Anmälan till IT-frågan... 13 Specialenkät för personer med lindrig utvecklingsstörning... 13
Om projektet IT-frågan IT-frågan var en undersökningspanel som bestod av personer med funktionsnedsättning. Panelen fick svara på frågor om IT, telekom och levnadsförhållanden. Frågorna besvarades via webbenkäter. Mellan januari 2008 och maj 2013 genomfördes sammanlagt 15 enkätundersökningar. Intresset för att delta i undersökningarna var stort och ökade för varje enkät. Den första enkäten besvarades av 65 personer och den sista av 1567 personer. Det höga deltagandet i IT-frågans undersökningar är bland annat ett resultat av att enkätverktyget var anpassat och språket enkelt, vilket gjorde det möjligt att delta oavsett funktionsnedsättning. Bakgrund Målet för den svenska funktionshinderspolitiken är att den enskilde ska vara fullt delaktig i samhällslivet. För att uppnå målet bör man ta tillvara på de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger. IT-utvecklingen skapar möjligheter för människor att få produkter och tjänster som fyller deras behov och skapar ett bättre liv. Utgångspunkten är att det är användarnas behov tillsammans med teknikens potential som ska styra utvecklingen. Under 2006 ansåg både Hjälpmedelsinstitutet och Post- och telestyrelsen (PTS) att kunskapen om användarnas erfarenheter och önskemål var otillräcklig. PTS hade i sin strategiska planering identifierat kontakter med användare med funktionsnedsättning som en nyckelfaktor för att de handikappolitiska målen skulle kunna nås. Hjälpmedelsinstitutet hade, bland annat genom erfarenheter från projektet Bättre tillsammans, utvecklat kompetens om metoder för undersökningar och kunskap om hur användarnas delaktighet och försörjning av IT kan säkerställas. Mot bakgrund av detta startade Hjälpmedelsinstitutet och Post- och telestyrelsen projektet IT-frågan, som inleddes med en förstudie i november 2006. Sommaren 2011 presenterade regeringen en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011-2016. Syftet var att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser, samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Den enskilde ska känna skillnad i sin vardag, en skillnad som påverkas positivt av insatser 1
som görs i politiken. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) fick i uppdrag att ta fram ett samlat uppföljningssystem. Handisam rekommenderade en vidareutveckling av IT-frågan och gick med i projektet hösten 2012. Från och med 1 juli 2013 övertogs IT-frågans panel av Handisam. Syfte Syftet med projektet IT-frågan var att via webbenkäter ha en kontinuerlig och systematisk dialog med personer med olika funktionsnedsättningar. Inledningsvis handlade dialogen om IT och telekom, men efter att Handisams ingått som en tredje part hösten 2012, handlade frågorna även om personernas levnadsförhållanden i stort. Former för dialog Arbetet med IT-frågan inleddes med diskussioner om olika former för dialog med personer med funktionsnedsättning. Målet var att hitta ett sätt att systematiskt samla in önskemål och synpunkter om IT och telekom. Underlag för diskussionerna var bland annat slutredovisningen från projektet Bättre tillsammans samt material om olika former för dialog med användare. Efter noggrant övervägande beslutades att IT-frågan skulle genomföras med hjälp av webbaserade enkätundersökningar. Några fördelar med webbenkäter: Många personer kan nås Större tillgänglighet Rätt fråga till rätt person Jämförelsevis låg kostnad Sammanställning av resultat underlättas genom verktyg med automatiska funktioner Begräsningar med webbenkäter: Når enbart dem som är intresserade och har tillgång till datorer och internet. Delvis tillgänglig dialog (det går till exempel inte att svara på teckenspråk) 2
Förstudie Under november 2006 till juli 2007 genomförde Hjälpmedelsinstitutet en förstudie i två delar. Den första delen bestod av ett antal delutredningar. Kartläggning av verktyg för webbenkäter. Krav utarbetades på funktionalitet och tillgänglighet hos webbenkäter avsedda för personer med funktionsnedsättning. Marknadsundersökning av verktyg för webbenkäter. Enkätverktyget Survey Generator identifierades och uppfyllde de uppsatta funktions- och tillgänglighetskraven. Den andra delen handlade om att framställa provenkäter med Survey Generator och användartester för att undersöka om berörda målgrupper rent tekniskt kunde ta del av och besvara frågorna i enkäterna. Skriftlig standardenkät enligt nationella riktlinjer för en tillgänglig webb. Med en korrekt utormning kan en sådan enkät bland annat tillgodose de krav personer med synskada har. Skriftlig enkät kompletterad med videofilmer med frågor på teckenspråk. Enkät anpassad för personer med lindrig utvecklingsstörning. Frågorna formulerades på lättläst svenska och förklaringar gavs med hjälp av Pictogram, bilder och tal. Projektets aktörer Projektet IT-frågan genomfördes av Hjälpmedelsinstitutet, Post- och telestyrelsen och Handisam. Hjälpmedelsinstitutet ansvarade för projektledning och förvaltning av projektmedel. I projektets styrgrupp deltog representanter från Hjälpmedelsinstitutet, Post- och telestyrelsen och Handisam. En referensgrupp med representanter från berörda funktionshindersorganisationer fanns också med som stöd för arbetet. Följande organisationer ingick i referensgruppen: Sveriges Dövas Riksförbund Hörselskadades Riksförbund Synskadades Riksförbund Dyslexiförbundet FMLS Riksförbundet FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) Klippan (FUB:s sektion för medlemmar med utvecklingsstörning) Riksförbundet Attention 3
Arbetet med att utveckla IT-frågan utfördes även av Klara Mera Center för kognitivt stöd, samt företagen Alstra AB, inuse, SDR Tecken AB, Döv.nu Sign IT AB och VoiceCorp AB. Målgrupper IT-frågans enkäter riktades enbart till personer med funktionsnedsättning. Anmälan var frivillig och de som anmälde sig utgjorde en så kallad självrekryterad panel. Frågorna var främst anpassade för personer med: synnedsättning och blinda personer hörselnedsättning och döva personer rörelsenedsättning lindrig utvecklingsstörning tal- och kommunikationssvårigheter läs- och skrivsvårigheter kognitiva funktionsnedsättningar psykiska funktionsnedsättningar Även personer med andra funktionsnedsättningar var välkomna att delta i undersökningarna. Personer under 16 år fick dock inte möjlighet att vara med i panelen då tillstånd krävs från målsman enligt Personuppgiftslagen. Enkätundersökningarna Sammanlagt genomfördes 15 enkätundersökningar inom IT-frågan. En av dessa var en bakgrundsenkät där deltagarna fick besvara frågor om funktionsnedsättning, kön och sysselsättning med mera. De övriga 14 enkäterna handlade bland annat om: mobiltelefoner datorer tv-tittande banktjänster biljett- och uttagsautomater kollektivtrafik och färdtjänst tillgänglighet vid besök hos restauranger, caféer mm tal- och ljudböcker alternativ telefoni e-handel 4
Principer för att skapa en tillgänglig enkät Erfarenheterna från IT-frågan visar att några områden är extra viktiga att ta hänsyn till när man skapar en enkät som ska kunna besvaras av de flesta oavsett funktionsnedsättning. I det här avsnittet redovisas några grundprinciper. Enkäterna utformades för att passa deltagarna så bra som möjligt, vilket var en stor utmaning då panelen bestod av personer med olika funktionsnedsättningar och behov. En rad överväganden gjordes vid utformningen. Vedertagna principer för enkätkonstruktion tillämpades. Anpassningsarbetet handlade bland annat om att göra språket begripligt. Gränssnittets utformning är en annan faktor som påverkar hur användbar en enkät är. Det måste vara enkelt att navigera sig i enkäten och man bör vara konsekvent i hur frågor och svarsalternativ presenteras. Tekniken Val av enkätverktyg Det första man ska försäkra sig om när man väljer enkätverktyg är att det uppfyller riktlinjerna i WCAG 2.0. WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines och innehåller ett antal rekommendationer för att göra webbinnehåll tillgängligt. Rekommendationerna är framtagna av W3C som står för World Wide Web Consortium. 1 Om enkätverktyget inte uppfyller riktlinjerna i WCAG 2.0 kan personer med synnedsättning, som använder skärmläsare och talsyntes, med stor sannolikhet inte ta del av webbenkäten. Det bör poängteras att även om enkätverktyget uppfyller de uppsatta riktlinjerna är detta inte tillräckligt tillgängligt för alla då WCAG bara till viss del berör det kognitiva området. Därför finns ytterligare aspekter att beakta när man ska skapa en tillgänglig enkät. 1 www.w3.org 5
Anpassning till teckenspråk Det är av stor betydelse att välja ett enkätverktyg som stödjer teckenspråksfilmer. Teckenspråkiga personer i Sverige har svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk och kommunikationsspråk. Det svenska språket i skriftlig form är andraspråk för teckenspråkiga personer. Precis som det svenska språket har teckenspråket sina glosor och regler för hur dessa ska sättas samman. Teckenspråk och svenska skiljer sig åt i uppbyggnaden 2. Därför var det angeläget för IT-frågan att presentera alla frågor på teckenspråk så att även teckenspråkiga personer kunde ta till sig frågorna. Två olika filformat användes under projekttiden;.mov (för Quicktime) och.wmv (Windows Media). Båda filmformatet bedömdes kvalitetsmässigt vara ungefär lika bra. Filmerna bör ha HD-kvalitet och det ska finnas möjlighet till full skärmvisning. Översättningar av frågor till teckenspråk läggs sist i arbetsprocessen. Om en fråga får en ny formulering, eller ny struktur, påverkar detta även hur anpassningen till teckenspråket görs. Det vill säga hur frågan gestaltas som teckenspråk. Eventuella ändringar i den skriftliga frågan kan därför medföra att hela filmarbetet av teckenspråksfrågan behöver göras om. Uppläsning av enkätfrågorna För att stödja dem som behöver hjälp av tal för att ta till sig text är det av stor vikt att enkätverktyget även stödjer uppläsningsfunktioner, exempel Readspeaker. De målgrupper som kan tänkas vara i behov av uppläsning är bland annat personer med läs- och skrivsvårigheter, tal-/språkstörning och lindrig utvecklingsstörning. I regel har de flesta personer med synnedsättning egna personliga hjälpmedel som skärmläsare och talsyntes. Språkbruk och frågekonstruktion Använd ett enkelt språk Inför varje enkätundersökning i IT-frågan gjordes en genomgång av språket i alla frågor och svarsalternativ. Frågorna skulle vara formulerade så att de var lätta att förstå och ta ställning till. 2 Sveriges Dövas Riksförbund (2013), www.sdr.se 6
Att ställa bra och enkla frågor är svårt och tidskrävande, men ett måste. Det är viktigt att tänka på att olika personer kan uppfatta en fråga på olika sätt. Funktionsnedsättning, yrke, ålder med mera kan påverka hur en fråga uppfattas. Om en fråga uppfattas på olika sätt kommer enkätsvaren att bli svårtolkade och hela undersökningen kan behövas göras om. Använd därför ett så enkelt språk som möjligt, utan krångliga ord, uttryck och bildspråk. Tänk på att vissa ord kan ha dubbel betydelse. Ibland kan det dock vara svårt att undvika svåra ord i en fråga. Då är det bra att ha med en förklaring: Har du fått ett hjälpmedel förskrivet? Med förskrivet menar vi För att öka förståelsen ytterligare kan vissa frågor kompletterats med en eller flera bilder som förtydligar vad frågorna handlar om. Vidare formulerades IT-frågans frågor så rakt som möjligt och med ett direkt tilltal: Har du haft tekniska problem med din texttelefon? Ett exempel på indirekt uttryckssätt är formuleringen Ange nedan som är vanlig i frågeformulär. Erfarenheter visar att det är bättre att börja med frågeordet för att leda deltagarens tanke rätt, till exempel: Har du provat? Vad använder du? Hur ofta? För att säkerställa att IT-frågans enkätfrågor var begripliga fick projektets referensgrupp ta del av frågorna och komma med synpunkter. Ett annat sätt hade kunnat vara att genomföra testenkäter med personer från målgruppen. Ställ relevanta frågor Undvik helst hypotetiska frågor som har med framtiden att göra. För att ämnet ska vara begripligt bör det vara något som finns i respondentens begreppsvärld. För att det ska vara möjligt att besvara en fråga behöver respondenten ofta ha egna erfarenheter av frågeområdet. Till exempel är det viktigt för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och personer med utvecklingsstörning att innehållet är relevant utifrån deras livssituation, då den kognitiva funktionsnedsättningen kan göra det svårare att föreställa sig det man själv inte har upplevt. 7
Tydliga och enkla svarsalternativ Svarsalternativen ska också vara lätta att tolka. Alternativen ska inte vara för många men ändå ge möjlighet för alla att hitta ett passande svar. För att minimera risken att IT-frågans deltagare inte fann ett passande svar, fick många frågor även öppna svarsalternativ. Öppna svarsalternativ är dock tidsödande att handskas med vid resultatsammanställning. Dessutom undviker ofta personer med lindrig utvecklingsstörning och personer med läs- och skrivsvårigheter att skriva egna svar. Olika sätt att besvara en fråga I IT-frågan arbetade vi främst med tre olika sätt att besvara en fråga; flervalsfrågor (kryssrutor), envalsfrågor (radioknappar) och textfält för öppna svar. Det anses att dessa sätt att besvara frågorna är de mest tillgängliga. Rullgardinsmenyer användes inte eftersom förstudien visade att personer med synnedsättning, som använde äldre versioner av skärmläsningsprogrammet JAWS, inte kunde ta del av svarsalternativ som presenterades i rullgardinsmenyer. Förstudien visade också att matrisfrågor är svåra att använda för personer som använder skärmläsningsprogram. En lösning på detta problem är att upprepa svarsalternativen på varje rad. Matrisfrågor användes inte i ITfrågan då denna typ av fråga många gånger försvårar för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Bild 1: Exempel på en matrisfråga Frågor med krav på rangordning användes inte heller i IT-frågan, på grund av att erfarenheter visat att många har svårt att rangordna. Bild 2: Exempel på rangordning 8
En fråga åt gången En viktig princip i IT-frågan var att presentera en fråga per skärmbild. Skälen till detta var flera. Det är kognitivt mindre belastande att bara behöva ta ställning till en sak i taget. Personer med synnedsättning, som inte ser visuellt presenterad information, kan ha svårt att urskilja det väsentliga i ett flöde av information. Problemen är generella för information på internet. Överordnade rubriker Rubriker till olika frågeområden är bra för att informera respondenterna om vad fortsättningen av enkäten ska handla om. En enkät bör gärna likna ett samtal mellan den som ställer frågorna och den som svarar. I IT-frågan användes rubrikerna för att rikta uppmärksamheten på nya ämnen som togs upp. Gränssnittets design När man skapar en tillgänglig enkät är det viktigt att gränssnittet är så rent som möjligt eftersom det kan vara kognitivt belastande att sortera ut vad som är viktigt på en bildskärm. IT-frågan valde att använda enkätverktyget Survey Generator. Verktygets gränssnitt var från början, på många sätt, enkelt och tydligt. För att göra gränssnittet ännu tydligare gjordes en del anpassningar: Onödig information togs bort. Ovanför varje fråga fanns enkätföretagets logotyp och firmanamn i färg och ganska stort format. På grund av att logotypen dominerade sidan och drog uppmärksamheten till sig kunde man uppfatta det som att den innehöll viktig information. Det fanns även copyrightinformation under varje fråga. Eftersom logotypen var oväsentlig för att besvara enkäten togs den bort. Onödiga funktioner togs bort. Under varje fråga fanns tre funktionsknappar med text. Med knapparna kunde man stänga enkäten, gå till första besvarade frågan och sudda det man skrivit i rutan för öppna fritextsvar. Allt detta gick att göra på andra vanligare sätt, till exempel använda Delete eller Backspace för att sudda text. Funktionsknapparna togs därför bort. Framför allt var det viktigt att få bort stänga-knappen, som var lätt att komma åt av misstag när man ville gå vidare till nästa fråga. 9
Navigeringen gjordes tydligare med färg. De två funktionsknapparna som fanns kvar var försedda med texten Nästa, för att komma vidare till nästa fråga, respektive Tillbaka, för att komma till föregående fråga. Knapparna försågs med färgerna grönt för att gå framåt, respektive röd för att gå tillbaka. Detta gjordes för att förtydliga funktionerna och lyfta fram knapparna visuellt. Bild 3: Utseende på knapparna 10
Andra metodiska överväganden I föregående kapitel beskrevs grundprinciperna för hur man skapar en tillgänglig enkät. Projektet IT-frågan har ställts inför ytterligare metodiska överväganden som redovisas nedan. Webbaserade enkäter Efter noggrant övervägande beslutades att IT-frågan skulle genomföras med hjälp av webbaserade enkätundersökningar. Det finns en rad fördelar med att använda denna metod, bland annat är det ett relativt billigt och enkelt sätt att nå ut till många. Skapas enkäterna dessutom på rätt sätt blir tillgängligheten stor för personer med olika funktionsnedsättningar. Den största begränsningen med webbenkäter är att långt ifrån alla har tillgång till dator och internet. För att personer utan e-postadress skulle kunna vara med i IT-frågans undersökningar var det möjligt att få ett brev med en personlig kod hemskickad. Koden kunde användas för att logga in på en personlig enkät med hjälp av exempelvis en familjemedlems dator eller en dator på ett bibliotek. Alla har dock inte datorkunskap eller möjlighet att sitta vid en dator, därför gavs det från och med 2011 även möjlighet att besvara IT-frågans enkäter via vanliga pappersenkäter. Runt ett 60-tal personer fick hem pappersenkäter eller koder i brevlådan. En majoritet av dessa personer var elöverkänsliga. Representativitet IT-frågans deltagare var inte utvalda från något register. Att delta i undersökningarna byggde helt på frivillighet och det var personerna själva som anmälde intresse att vara med. Eftersom IT-frågans panel inte byggde på slumpmässigt urval går det inte att hävda att resultaten var representativa. Man fick en fingervisning om vad personer med olika funktionsnedsättningar kan tycka i de frågor som ställdes. Det ska tilläggas att även om en panel byggs upp utifrån befolkningen finns vissa frågetecken om representativitet, eftersom ett stort antal personer väljer att inte delta i undersökningar. 11
Många grupper med funktionsnedsättning är relativt små. Därför hade ITfrågan inte möjlighet att redovisa resultaten för alla specifika funktionsnedsättningar. Etik och sekretess Projektet hanterade personliga uppgifter om deltagarna i IT-frågan. Alla deltagare besvarade en bakgrundsenkät med frågor om funktionsnedsättning, kön, ålder och utbildning med mera. Enligt Personuppgiftslagen (PUL) definieras uppgift om funktionsnedsättning som en känslig personuppgift. För att få hantera personuppgifter krävdes samtycke från deltagarna. Samtycke inhämtades i samband med att deltagarna godkände villkoren för deltagande, innan de kunde besvara enkäterna. Villkoren presenterades på lättläst svenska. Av villkoren framgick bland annat ändamålen med behandlingen av personuppgifter samt deltagarnas rätt att ansöka om information (registerutdrag). Det ställs höga krav på säkerhet vid hantering av personuppgifter. Uppgifterna var sekretessbelagda hos Hjälpmedelsinstitutet, som var personuppgiftsansvarigt för behandlingen, liksom hos Alstra AB (ägare av Survey Genarator), som biträdde Hjälpmedelsinstitutet med behandlingen av personuppgifterna. Rekrytering av deltagare Att få personer med olika funktionsnedsättningar att anmäla sig till ITfrågan var en utmaning. Rekryteringen av deltagare gjordes via flera kanaler. Det vanligaste sättet under projektets gång var att skicka ut inbjudan med e-post till funktionshindersorganisationer, tidningar, hjälpmedel- syn- och hörcentraler, riksgymnasium, bibliotek, folkhögskolor, resurscenter och skoldatatek med flera. Projektet besökte ett flertal mässor, konferenser och lokala funktionshindersorganisationer runt om i landet. Broschyrer delades ut och affischer sattes upp. Under december 2012 till maj 2013 genomfördes flera annonseringar på Facebook. Denna insats sågs som extra framgångsrik då anmälningarna strömmade in under perioden, inte minst från unga personer mellan 16-24 år. En grupp som hade varit svår att nå ut med information till. 12
IT-frågans första enkät besvarades av 65 personer. Tack vare arbetet med informationsspridningen växte antalet deltagare för varje enkät. Den sista undersökningen, som genomfördes våren 2013, besvarades av 1567 personer. Anmälan till IT-frågan Anmälan till IT-frågan kunde göras på två olika sätt. Det vanligaste sättet var att fylla i anmälningsformuläret som gick att nå via Hjälpmedelsinstitutets webbplats. Uppgifter som efterfrågades: namn adress, e- postadress och födelseår. En annan möjlighet var att fylla i en talong i ITfrågans broschyr och skicka den med post till Hjälpmedelsinstitutet. Inkomna anmälningar samlades automatiskt i en fil som lagrades i en server hos Alstra AB. Innehållet skickades till Hjälpmedelsinstitutet som granskade med avseende på eventuella felskrivningar. E-postadresser kompletterades med personliga koder för dem som inte hade egna e-postadresser. Uppgifterna exporterades sedan in i enkätverktyget. Specialenkät för personer med lindrig utvecklingsstörning IT-frågans fyra första enkäter fanns i två olika versioner. En allmän enkät som besvarades av de allra flesta och en förenklad enkät som skickades ut till personer med lindrig utvecklingsstörning. I den förenklade enkäten valdes de frågor som krävde fritextsvar i stort sett bort, eftersom det ofta är svårt och tidskrävande för personer med lindrig utvecklingsstörning att uttrycka sig i skrift. Enkäterna förenklades ytterligare med pictogrambilder. Pictogrambilder är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva. Bild 4: Exempel på Pictogrambilder i en enkät 13
Arbetet med att ta fram en förenklad enkät var resurskrävande i förhållande till hur få personer med lindrig utvecklingsstörning som deltog (cirka 25 personer). Beslut togs därför att från och med 2009 och framåt endast skicka ut en enkätversion per undersökning. En enkel och tydlig enkät, men utan pictogram. Personer med lindrig utvecklingsstörning (och även personer med talsvårigheter) tyckte ibland att det var svårt att besvara vissa frågor, även om frågorna gjorts så enkla som möjligt. Därför informerades deltagarna om att de gärna fick ta hjälp av en annan person för att besvara enkäterna. 14
IT-frågan 2006-2013 Metodrapport IT-frågan var en panel bestående av personer med funktionsnedsättning. Panelen fick genom webbaserade enkäter svara på frågor om IT, telekom och levnadsförhållanden. Projektet startades av Hjälpmedelsinstitutet och Post- och telestyrelsen 2006. Det avslutades 30 juni 2013 då Handisam tog över panelen. I den här metodrapporten redovisas erfarenheter och kunskaper från arbetet med tillgängliga webbenkäter. Du får flera tips på hur man skapar en tillgänglig enkät. Hjälpmedelsinstitutet - ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 2047 174 02 Sundbyberg Tfn 08-620 17 00 Texttfn 08-759 66 30 registrator@hi.se www.hi.se Artikelnummer 13349-pdf